ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKETHalten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Riksdagen har fastställt två preciseringar:
TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt for att det globala arbetet inriktas mot detta mål.
KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncen- trationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Utvecklingen i miljön är negativ
Sammanfattning
Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. De globalt mest betydelsefulla utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen, avskogning i tropikerna och jordbruket. En uppvärmning av jordens klimat har blivit följden av de förhöjda växthusgashalterna. Ju mer omfattande klimatförändringarna blir framöver, desto mer ökar riskerna för allvarliga effekter för samhällen och ekosystem. För att begränsa farliga konsekvenser av klimatförändringarna behöver den globala temperaturökningen hållas så långt under två grader som möjligt.
Parisavtalet – det historiska klimatavtal som världssamfundet enades om 2015 – trädde i kraft i november 2016. Förhandlingarna inom klimat konventionen kretsar nu kring hur avtalet ska genomföras. Samtidigt har HFCklimatgaserna nu reglerats under Wienkonventionen, i en annan histo risk milstolpe; det så kallade Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Framsteg i det internationella samarbetet till trots, åtgärdsarbetet behöver accelerera kraftigt om den globala temperaturökningen ska kunna hållas väl under två grader.
I Sverige fortsätter utsläppen att minska, men insatserna behöver förstärkas ordentligt för att nå Sveriges långsiktiga klimatpolitiska mål utifrån visionen om nettonollutsläpp. Flertalet styrmedel behöver skärpas, och nya införas. Bland viktiga händelser från 2016 finns överenskommelsen om den svenska energipolitiken, och i synnerhet Miljömålsberedningens överenskommelse om klimatpolitiken. Målåret för visionen om nettonollutsläpp tidigareläggs till 2045 (jämfört med som tidigare 2050), och visionen förtydligas till att inne bära att utsläppen i Sverige senast vid målåret ska vara minst 85 procent lägre i förhållande till 1990.
Med Miljömålsberedningens förslag som grund presenterades en klimat politisk proposition i mars 2017. Propositionen föreslår mål och former för regeringens och kommande regeringars arbetssätt helt i linje med Miljö målsberedningens tidigare överenskommelse. Till innehållet hör även ett oberoende klimatpolitiskt råd med uppgift att granska politiken.
Resultat
Temperatur och koncentration (precisering 1 och precisering 2)
Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas under två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Allvarliga klimatrisker föreligger redan vid en global tem peraturökning på två grader, vilket motiverat Klimatkonventionens parter inklusive Sverige att vid partsmötet i Paris 2015 fastslå att ansträngningar dessutom ska göras för att begränsa temperaturökningen till högst 1,5 grader1.
I överensstämmelse med temperaturmålet ska den svenska klimatpolitiken enligt riksdagens beslut utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljon delar) koldioxidekvivalenter2. Den sammanlagda halten av växthusgaser är
idag cirka 470 ppm3 koldioxidekvivalenter, och den ökar för varje år. Halten
av koldioxid, den mest betydelsefulla av de växthusgaser människan släpper ut, har på senare tid överstigit 400 ppm, vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Figur 1.1 visar de senaste årtiondenas utveckling för koldioxidhalten i atmosfären.
1 Se vidare UNFCCC Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice, 2015: Report on the structured expert dialogue on the 2013–2015 review, samt t.ex. Schleussner et al (2016). Differential climate impacts for policy relevant limits to global warming: the case of 1.5 °C and 2 °C. Earth System
Dynamics, 7, 327–351, och Screen & Williamson 2017. Ice-free Arctic at 1.5 °C? Nature Climate Change.
2 Koldioxidekvivalent är enkelt förklarat mängden av en växthusgas, till exempel metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.
3 Europeiska Miljöbyrån. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/atmospheric-greenhouse- gas-concentrations-3/assessment
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Figur 1.1. Koncentration av koldioxid i atmosfären 1989–2016
0 100 200 300 400 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016
Parts per million (ppm
)
Mänskliga utsläpp och avskogning gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar. Trenden de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent och koncentrationen har numera passerat 400 ppm. Den förindustriella nivån var cirka 260–280 ppm.
Källa: ACES, Stockholms universitet inom miljöövervakningsprogrammet Klimatpåverkande ämnen på Svalbard, med en mätstation på Svalbard.
Den största delen av de globala växthusgasutsläppen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el och värmeproduktion, inom industrin och för transporter. Avskogning i tropikerna och jordbruksproduktion är andra bety dande utsläppskällor globalt. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet4.
Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av de utsläpp som bidrar till partiklar i atmosfären uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimatpåverkande gaser och partiklar i atmosfären motsvara cirka 435 ppm koldioxidekvivalenter.
Den globala medeltemperaturen har det senaste decenniet varit i närheten av 1 grad högre jämfört med medeltemperaturen under 1800talets andra hälft (se figur 1.2). Vart och ett av de senaste tre decennierna har varit varmare än samt liga föregående decennier så långt tillbaka som det finns globala mätdata5. Det
senaste decenniet har varit det varmaste under perioden. Paleo klimatologisk6
forskning visar att den nuvarande genomsnittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år.
Under 2013–2014 publicerade FN:s klimatpanel IPCC sin femte stora utvär dering om klimatförändringarna7. De beräkningar med klimatmodeller som finns
sammanställda i utvärderingen visar på en ökning av den globala medeltempe raturen i intervallet8 3,2–5,4 grader (jämfört med förindustriell tid) till slutet av
detta sekel (och fortsatt uppvärmning därefter) om utsläppen fortsätter att öka som hittills9. Samtidigt visar modellerna att det med kraftiga utsläppsreduktioner
4 Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta växthusgaser har.
5 Ca år 1850
6 Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska instrument. 7 Assessment Report 5 – AR5
8 Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en uppskattad probabilistisk sannolikhet på över 66 %.
fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader, möjligen även under 1,5 grad. IPCC kommer 2018 att publicera en så kallad special rapport om möjligheterna att begränsa temperaturökningen till 1,5 grad10.
Figur 1.2. Avvikelser från global genomsnittlig yttemperatur 1850–2016
−0,4 −0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Global genomsnittlig yttemperatur i förhållande till genomsnittet 1850–1900 °C
De senaste decennierna har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit. Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden 1850−1900.
Källa: Climatic Research Unit, University of East Anglia
Effekter av klimatförändringarna
Utöver temperaturökningen märks klimatförändringen även i en rad andra observationer. Det gäller exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nord europas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av havsistäcket i Arktis.
Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående för surning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven11.
Ett fenomen som särskilt uppmärksammats under 2016 är den omfattande korallblekning12 som har pågått runt om i världen. Den senaste tidens blekning
har globalt sett varit den mest omfattande som hittills observerats13. Särskilt upp
märksammat under 2016 har också varit extrema situationer med avseende på bland annat tunn och tillbakadragen havsis och hög temperatur kring Arktis14.
10 Rapporten kommer dessutom beskriva effekter av 1,5 graders temperaturökning.
11 Havens försurning är med andra ord i huvudsak en parallell effekt av koldioxidutsläppen. Åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen motverkar såväl den globala uppvärmningen och dess konsekvenser, som havsförsurningen.
12 Korallblekning kan ske vid temperaturökningar, vilket koraller är känsliga för, och innebär att korallerna dör. Korallerna är dessutom utsatta för havsförsurningen. Världens korallrevs möjligheter att överleva i ett skick liknande dagens är mycket osäker om den globala medeltemperaturen ökar med två grader. 13 www.coralreefwatch.noaa.gov
14 Se exempelvis R. Monastersky (2016). Incredibly thin Arctic ice shocks researchers. Nature News och Stockholm Environment Institute & Stockholm Resilience Centre, 2016. Arctic Resilience Report 2016.
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Ju mer utsläppen av växthusgaser begränsas framöver, desto större är också sannolikheten för att klimatförändringarna blir mindre omfattande. Fortsatta utsläpp enligt nuvarande utveckling skulle ge upphov till förändringar med mycket djupgående konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald runt om i världen, liksom för människors samhällen och försörjningsmöjlig heter. Även om regioner eller samhällssektorer kan dra nytta av aspekter av klimat förändringarna, innebär den sammantagna bilden allvarliga störningar. Samhällen och infrastruktur runt om i världen har utvecklats efter, och anpas sat sig till, de relativt stabila klimatförhållanden som har rått på jorden under Holocen (tidsperioden efter den senaste istiden). I sin senaste översikt över de största globala riskerna ger World Economic Forum klimatförändrings relaterade risker en mycket framträdande plats. Dessa risker anges också som tätt sammanbundna med andra risktyper, såsom risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration.15 Tabell 1.1 illustrerar en bedömning av
de viktigaste riskerna världen står inför under den närmaste tioårsperioden.
Tabell 1.1. Det globala risklandskapet 2017
De 10 största riskerna sett till sannolikhet De 10 största riskerna sett till konsekvenser Kategorier
Extrema väderhändelser
Massförstörelsevapen
Ekonomi
Storskalig ofrivillig migration
Extrema väderhändelser
Miljö
Naturkatastrofer
Vattenkriser
Geopolitik
Terrorattacker
Naturkatastrofer
Samhälle
Databedrägerier eller stölder
Brister i begränsning av klimat -förändringarna och av klimat anpassning
Teknik
Cyberattacker
Storskalig ofrivillig migration
Olaglig handel
Matkriser
Miljökatastrofer orsakade av människan
Terrorattacker
Mellanstatliga konflikter
Mellanstatliga konflikter
Bristande samhällsstyrning
Arbetslöshet eller under sysselsättning Bedömningen av riskerna utgår från en tioårshorisont och är baserad på en internationell enkät med 750 experter och beslutsfattare som respondenter.Källa: The Global Risks Report 2017. World Economic Forum, Genève, Schweiz, 2017
Sveriges klimat har generellt blivit varmare och blötare. Förändringarna i kli matet bedöms bli större i Skandinavien än i världen i genomsnitt16. Effekterna
kan bli omfattande bland annat för jord och skogsbruket, liksom för natur liga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen, där trädgränsen förväntas flytta allt högre upp i terrängen, är särskilt utsatta. Även Östersjön anses särskilt utsatt för klimatförändringarna, med sitt bräckta vatten och speciella ekosystem, och en redan hög belastning av andra miljöpåverkansfaktorer17. Samhället
15 World Economic Forum, 2017: The Global Risks Report 2017.
16 Uppvärmningen går generellt fortare över land än över hav, och går likaså generellt fortare i områdena nära Arktis.
behöver stå rustat för ändrade förekomster av exempelvis översvämningar, värmeböljor, ras och skred. Konsekvenser för mänskliga system i Sverige handlar om direkta lokala effekter men också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden.18,19,20,21
Globalt samarbete
Samarbete mellan världens länder är en avgörande förutsättning för att minska de globala utsläppen. Den centrala globala processen för att minska klimatpåverkan är arbetet inom FN:s klimatkonvention22.
KLIMATKONVENTIONEN – PARISAVTALET HAR TRÄTT IKRAFT
Parisavtalet23 – det historiska klimatavtal som världssamfundet enades om i
slutet av 2015 – trädde i kraft den 4 november 2016, långt snabbare än för väntat. Klimatkonferensen i Marrakech, som inleddes några dagar senare och bland annat innefattade klimatkonventionens 22:a partsmöte (COP22), blev därmed det första mötet efter avtalets ikraftträdande. Parisavtalet kommer att ta vid efter utgången av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, det vill säga 2020. Avtalet innebär bland annat att samtliga länder ålagts att lägga fram åtaganden och att en regelbunden översyn av dessa kommer att göras.
Förhandlingarna i Marrakech kretsade kring hur Parisavtalet ska genom föras. Ett centralt beslut vid mötet var att de detaljerade reglerna för imple menteringen av avtalet (den så kallade regelboken för Parisavtalet) ska vara beslutade till december 2018. Många frågor återstår ännu att lösa ut, exempel vis på vilket sätt utsläppsmålen i avtalet över tid ska ses över. Ämnen relaterade till klimatanpassning, förluster och skador, samt finansiering till utvecklings länder, hör också till nyckelfrågor under kommande förhandlingar, närmast vid nästa konferens i Bonn i maj 2017.
Ett antal initiativ har lanserats kopplat till förhandlingarna i syfte att under lätta att nå Parisavtalets mål. Sverige deltar i flera av dessa, exempelvis det så kallade NDCpartnerskapet, ett samarbete där utvecklingsländer stödjs i arbetet med att genomföra sina nationella klimatplaner24.
HFCVÄXTHUSGASERNA REGLERAS UNDER MONTREALPROTOKOLLET
Ett viktigt framsteg under 2016 var också det så kallade Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Det antogs vid ett möte i Rwanda i oktober 2016. Det rättsligt bindande tillägget innebär att HFC25 regleras under
18 IPCC, 2014: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working
Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change
19 EEA, 2017: Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016. EEA Report No 1/2017. 20 SMHI, 2015: Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatologi Nr 12 2015.
21 Regeringskansliet, 2017: Nationell säkerhetsstrategi
22 UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) 23 http://unfccc.int/resource/docs/2015/cop21/eng/10a01.pdf
24 NDC – Nationally Determined Contributions
25 Fluorerade kolväten – industriellt framställda gaser som bland annat används som köldmedier. Många av HFC-gaserna är kraftfulla växthusgaser.
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Wienkonventionen och slår fast en tidtabell för utfasningen av ämnena. Wienkonventionen/Montrealprotokollet har även sedan tidigare varit av stor vikt för klimatarbetet genom utfasningen av de klimatuppvärmande ozonnedbrytarna CFC och HCFC.
GLOBALA STYRMEDEL FÖR FLYG OCH SJÖFART
FN:s flygorgan ICAO har beslutat om en global marknadsmekanism för att begränsa utsläppen från flyget. Systemet börjar gälla 2021 och sätter ett tak på utsläppen från internationellt flyg på 2020 års nivå. Utsläpp som överstiger denna nivå ska flygbolagen kompensera för genom inköp av utsläppskre diter som motsvarar minskningar inom andra sektorer. Höghöjdseffekter26
och inrikes flyg kommer inte att omfattas av systemet. Från 2021 omfat tas omkring 87 procent av den internationella flygtrafiken i systemet. Obligatoriskt blir systemet år 2027.
I början av 2016 beslutade ICAO:s miljökommitté även om en ny standard för koldioxidutsläpp från flygplan. Standarden omfattar nya flygplanstyper över 60 ton från och med år 2020. Den omfattar också alla flygplanstyper över 60 ton, inte bara nya, som produceras från och med 2023. En koldioxid standard med något lägre miljöambition har även tagits fram för flygplans typer under 60 ton. Den nya koldioxidstandarden bedöms kunna spara i storleksordningen 650 miljoner ton koldioxid mellan 2020 och 2040.
FN:s sjöfartsorgan IMO har arbetat sedan 2009 med frågan om ökad energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp från internationell sjöfart. 2011 antog IMO regler om energieffektiviseringsdesignindex (EEDI) gällande nya fartyg samt krav på att en energieffektiviseringsplan (SEEMP) ska finnas ombord på alla fartyg. Dessa tekniska och operationella krav trädde i kraft 2013 och tillämpas på fartyg över 400 brutto. 2016 beslöt IMO om ett obliga toriskt datainsamlingssystem med syfte att samla in infor mation om sjöfartens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Detta kommer att införas 2018 och ligga till grund för diskussioner om utsläppsmål och eventuella utsläpps minskande åtgärder för den internationella sjöfartssektorn.
Beslut har fattats inom IMO om framtagandet av en strategi för målsätt ning samt ytterligare minskning av sjöfartens växthusgasutsläpp. Mål för utsläppen är att vänta först år 2023.
Utvecklingen i Sverige
Utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2015 motsvarade 53,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter (figur 1.3) – en minskning med en procent jämfört med 2014, och en minskning med 25 procent jämfört med 1990. Preliminär statis tik för 2016 presenteras i maj 2017.
Figur 1.3 Växthusgasutsläpp per sektor 1990–2015 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Miljoner ton koldioxidekvivalente
r Industri Inrikes transporter Jordbruk El och fjärrvärme Uppvärmning av bostäder och lokaler Arbetsmaskiner Avfall
Lösningsmedel och övrig produktanvändning
Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med cirka 25 procent sedan 1990.
Källa: Naturvårdsverket
Styrmedel och åtgärder har bidragit till minskningen. Några viktiga faktorer bakom den långsiktiga utsläppsminskningen i Sverige är övergång från olje eldade värmepannor till el och fjärrvärme, ökad bioenergianvändning, för ändringar inom industrin, minskad deponering av avfall samt en minskande utsläppstrend från vägtransporterna under senare tid. Såväl generella ekono miska styrmedel som andra typer av styrmedel, exempelvis stöd till teknik utveckling och marknadsintroduktion, har haft betydelse för utvecklingen.
Det sammantagna kolupptaget i skog och mark är stort, och det har ökat med uppskattningsvis 40 procent sedan 1990 (se figur 1.4). Det beror framför allt på att skogens tillväxt har varit större än avverkningen.
Samtidigt som utsläppen inom Sveriges gränser har minskat, har de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv27 totalt sett inte minskat under de
senaste decennierna (se figur 1.5), till följd av import av varor och utsläpp från internationellt resande.
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Figur 1.4 Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning 1990–2015
−60 −50 −40 −30 −20 −10 0 10 20 1990 1995 2005 2015
Miljoner ton koldixoidekvivalente
r Skogsmarker Träprodukter Våtmarker Betesmarker Bebyggda marker Åkermarker Totalt 2010 2000
Markanvändningssektorn (LULUCF28) uppvisar ett fortsatt stort beräknat nettoupptag. De största
upptagen och kolflödena sker inom kategorin skogsmark, som finns på 63 procent av Sveriges areal.
Källa: Naturvårdsverket
Figur 1.5 Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion, i Sverige och andra länder 1993–2014
0 20 40 60 80 100 120 140 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder
Miljoner ton koldioxidekvivalente
r
Utsläpp orsakade av svensk konsumtion, fördelat på utsläpp i andra länder respektive utsläpp i Sverige. Konsumtionsbaserade utsläpp är mer komplicerade att beräkna och bär på större osäkerhet jämfört med statistiken redovisad i figur 1.3.
Källa: Naturvårdsverket
Styrmedel och åtgärder nationellt samt EU
ÖVERGRIPANDE
I mars 2017 lade regeringen fram en klimatpolitisk proposition29. Propositionen
är politiskt förankrad i arbetet inom Miljömålsberedningen, som utmynnade i en överenskommelse med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige30
och förslag till en svensk strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik31.
Miljömålsberedningens förslag till strategi inbegriper övergripande utgångs punkter för arbetet med att nå målen, åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten, styrmedel för att minska utsläppen till 2030 med särskilt fokus på transporterna, samt styrmedel och processer som skapar förut sättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen.
Den klimatpolitiska propositionen reglerar mål, planering och uppföljning till stöd för arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bland annat införs ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska granska klimat politiken. Det fastslås att målåret för visionen om nettonollutsläpp tidigare läggs till 2045 (jämfört med som tidigare 2050), och visionen förtydligas till att innebära att utsläppen i Sverige senast vid målåret ska vara minst 85 pro cent lägre i förhållande till 1990. Etappmål för växthusgasutsläppen fastslås för 2030 och 2040 för den ickehandlande sektorn, samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030.
Inom EU presenterade EUkommissionen i juli 2016 sitt förslag till hur unionens klimatmål till 2030 ska nås för de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Effort Sharing Regulation, ESR). ESRförslaget bedöms totalt sett innebära små behov av ytterligare åtgärder jämfört med ett referensfall, och ambitioner som är allt för låga i relation till Parisavtalet32. Kommissionen har även presenterat förslag om hur utsläpp
och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska regleras mot 2030 och kopplas till ESRregelverket.
Ett stort intresse finns för cirkulär ekonomi som ansats för att nå ett mer hållbart resursanvändande och minskade växthusgasutsläpp, med flera