Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Regeringen har fastställt sex preciseringar:
GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricks- vattenförsörjning.
GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön
Sammanfattning
Åtgärder för att uppnå grundvattenmålet har under 2016 ingått i flera regerings uppdrag. Vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) har en genomförandeplan för arbetet med miljömålen beslutats, indikatorutveckling pågår och åtgärder inom Miljömålsrådet har påbörjats. Grundvattenmålets koppling till hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 har kartlagts.
Under året har nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitets normer beslutats inom vattenförvaltningen. Dricksvattenutredningens förslag om att utöka skyddet av grundvattenförekomster och grundvattentäkter, att anpassa dricksvattenkontrollen samt att utveckla undersökningen av råvatten
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
är i linje med måluppfyllelse men når inte tillräckligt långt. Vattenförsörjnings planer har tagits fram för allt fler län och kommuner. Under året har låga grundvattennivåer orsakat betydande problem framför allt i sydöstra Sverige. Detta visar på det stora behovet av vattenplanering och klimatanpassnings åtgärder.
Kunskapsspridningen om högfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvattentäk ter har ökat genom seminarier och informationsmaterial. Fokus har legat på inventering för att förbättra övervakningen. Flera län planerar att utöka den regionala övervakningen och screeningprogram har påbörjats i urbana områ den. Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem förbättras genom kart läggning, övervakning och indikatorutveckling.
Takten behöver öka i den pågående omställningen från användning av naturgrus till ersättningsmaterial, främst krossat bergmaterial. Kartläggning av berggrundens lämplighet som ballast för betong krävs i expansiva och tät bebyggda regioner. Inom samhällsplaneringen behöver materialförsörjnings planer tas fram och användas.
Resultat
Under 2016 har flera regeringsuppdrag genomförts eller påbörjats som direkt berör miljökvalitetsmålet. SGU har tagit fram en genomförandeplan för arbete med miljömålen415 där flera åtgärder har bäring på miljökvalitetsmålet och
några ingår i Miljömålsrådets arbete. I regeringsuppdraget om de globala håll barhetsmålen inom Agenda 2030 bedömer SGU att för Grundvatten av god
kvalitet är mål 6. Vatten och sanitet mest relevant, och de åtgärder som görs
och behövs har lyfts fram. I regeringsuppdraget416 om indikatorer, som redo
visas under 2017, poängterar SGU behovet av uppföljning av dricksvattnets kvalitet samt påverkan på grundvattenberoende ekosystem i ytvatten. SGU driver inom ramen för Miljömålsrådet en åtgärd om planeringsförutsättning arna för byggande under mark som berör både grundvattnet och andra mål, där bland andra Trafikverket bidrar aktivt.
I december 2016 fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer.417
Arbetet är centralt för att nå miljökvalitetsmålet. Utvecklingen i vattenförvalt ningsarbetet behöver följas noggrant.
415 Miljömålsanalys av SGUs verksamhet - genomförandeplan för åtgärder. Delrapport 2 av
regeringsuppdrag M2015/2633/Mm. SGU Dnr. 39-1584/2015. http://resource.sgu.se/produkter/ regeringsrapporter/2016/delrapprt-2-M2015-2633-Mn-juni-2016.pdf
416 Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Miljö- och
energidepartementet, Regeringsbeslut I:24. 2016-06-29. M2016/01592/Mm.
417 http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/nyheter/2016/pages/atgardsprogram-vatten-
Grundvattnets kvalitet och kemiska status (precisering 1 och precisering 2)
I slutbetänkandet418 från dricksvattenutredningen finns flera viktiga förslag för
grundvattnet:
1) skyddet av grundvattenförekomster/täkter, 2) anpassning av dricksvattenkontrollen, samt 3) utveckla undersökningen av råvatten.
Inom myndighetsnätverket för PFAS har nationella seminarier anordnats och en kunskapsportal har tagits fram419. Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om
screening av miljögifter (PFAS och bekämpningsmedel) har rapporterats420
med förslag på utökad övervakning av grundvatten och utveckling av rikt värden. I mars redovisade regeringens utredare sina slutsatser om spridning av PFASföroreningar i dricksvatten421.
Det är ännu oklart vilka av föreslagna åtgärder inom ovanstående regerings uppdrag och utredningar som kommer att genomföras.
Många enskilda brunnar har kvalitetsproblem. För att förbättra kunskapen har SGU påbörjat ett arbete med att utvärdera cirka 29 000 vattenanalyser från enskilda vattentäkter som genomförts under åren 2009–2015.
Brister i övervakningen av grundvattnets kvalitet har tidigare påtalats av bland andra EUkommissionen422. Samtliga länsstyrelser tar också upp bristen
på kunskap om grundvattnets kvalitet i årets miljömålsuppföljningar423.
SGU har under 2016, i samråd med länsstyrelserna och med finansiering från Havs och vattenmyndigheten, intensifierat arbetet med att inventera nya provtagningsplatser och att föreslå fler stationer för övervakning. Inven teringen fokuserar på grundvattenförekomster inom Vattenförvaltningen. Arbetet innebär sökning i databaser, kontakter med brunnsägare, länsstyrel ser och kommuner, följt av inventering i fält med eventuell provtagning. Från inventeringen 2015 föreslås 33 nya övervakningsstationer och för 2016 före slås 41 nya stationer (se tabell 9.1), totalt en möjlig ökning av nationella sta tioner med 17 procent.
418 Statens offentliga utredningar: En trygg dricksvattenförsörjning– sammanfattning av Dricksvatten-
utredningens förslag. Slutbetänkande av Dricksvattenutredningen, SOU 2016:32. Stockholm 2016.
419 http://www.kemi.se/pfasguide
420 Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. Redovisning av ett regeringsuppdrag.
En sammantagen bild av förekomsten i miljön. Naturvårdsverket. Rapport 6709. http://www. naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2016/ Naturvardsverket-redovisar-till-regeringen-uppdraget-om-att-undersoka-forekomsten-av-hogfluorerade- amnen-och-vaxtskyddsmedel-i-vara-vatten-/
421 Utredning om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten. Regeringskansliet (M2015:B). http:// www.regeringen.se/492d3a/contentassets/014c3e70e27c4ecf8d5b91553dd34559/utredningen-om- spridning-av-pfas-fororeningar-i-dricksvatten.pdf
422 European Commission (2012). Member State: Sweden, Accompanying the document Report from the
Commission to the European Parliament and the Council on the Implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC), River Basin Management Plans, (SWD (2012) 379 final.