den största enskilda punktkällan, utgör sannolikt också avloppsreningsverk och avfallshantering betydande källor. Mätningar av PFAS saknas idag för drygt 1 200 allmänna vattentäkter. PFASmätningar saknas även för enskilda brunnar som ligger inom ett par kilometers avstånd från omgivande mark förorening, såsom brandövningsplatser, och som därmed riskerar att vara påverkade. Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för negativa effek ter på människor och miljön. Exponeringen sker främst via vatten och intag av fisk.162
Figur 4.1 Miljögifter i modersmjölk och blod 1995–2015
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Index 1996/97 = 100 PCB 153 p,p'-DDE summa PBDE PCDD/F TEQ PFOA PFOS Summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA
Figuren speglar den samlade exponeringen för befolkningen av några långlivade organiska miljö- gifter. Halterna av de kraftigt reglerade miljögifterna minskar, till exempel PCB (svart kurva), bromerade flamskyddsmedel (gul kurva) och dioxiner (lila kurva). Detsamma gäller de uppmärk- sammade, numera reglerade, högfluorerade ämnena PFOS och PFOA (blå resp. orange kurva). De mindre uppmärksammade högfluorerade ämnena PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA (grön kurva) har istället ökat under samma tidsperiod.
Källa: Svensk miljöövervakning
Spridningen av kemikalier från samhället varierar
Kemiska ämnen som används i samhället, i olika typer av varor, material, byggnader och infrastruktur, har olika lång livslängd och sprids med varie rande snabbhet till miljön. Därför kan halterna i samhället, både av nya ämnen som etableras på marknaden och sedan länge använda ämnen som inte utsatts för begränsade åtgärder, öka eller uppvisa en oförändrad trend (se figur 4.2).
162 Naturvårdsverket (2016). Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En sammantagen
Figur 4.2 Trenden för miljö- och hälsofarliga ämnen i avloppsslam 2004–2011 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 2004–2008 2005–2009 2006–2010 2007–2011 % Minskande Oförändrad Ökande
Figuren visar hur halterna i avloppsslam för ett 60-tal miljö- och hälsofarliga ämnen har förändrats under perioden 2004–2011. Halterna av de uppmätta ämnena i slam speglar trenden för hur miljö- och hälsofarliga ämnen generellt sprids i och belastar samhället. Ämnen med minskande halter i slam (grön färg) har blivit fler under perioden 2007–2011 jämfört med 2004–2008, samtidigt som ämnen med ökande halter i slam (röd färg) också har blivit fler. För ett flertal ämnen kunde ingen förändring påvisas (gul färg).
Källa: Svensk miljöövervakning.
Växtskyddsmedel
Rester av bekämpningsmedel förekommer både i grund och ytvatten i Sverige. I grundvatten hittas främst rester av idag förbjudna ämnen, medan ämnen som uppmäts i ytvatten domineras av godkända växtskyddsmedel med huvud saklig användning inom jordbruket. Ungefär en tiondel av de cirka 140 analy serade ämnena återfinns i fler än 50 procent av ytvattenproverna. Tio ämnen har hittats i halter över riktvärdet i 3–24 % av proverna. Växtskyddsmedel påträffas oftare i enskilda brunnar än i råvatten och dricksvatten från all männa vattentäkter.163
Användningen av växtskyddsmedel har ökat kraftigt under senare år (se figur 4.3). En viktig förklaring till denna utveckling kan vara den struktur omvandling som skett inom lantbruket med en ökad specialisering. Special iseringen av växtodlingen har i många fall inneburit en sämre växtföljd och en ökad odling av höstsådd spannmål under senare år. Detta har haft betydelse för den ökade användningen av växtskyddsmedel.
163 Naturvårdsverket (2016). Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En sammantagen
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Figur 4.3 Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel 1988–2015
0 20 40 60 80 100 120 140 160 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 201 1 2012 2013 2014 2015 Hektardoser Hälsorisk Miljörisk Index 1988 = 100
Figuren speglar trender i intensitet (antal hektardoser) samt hälso- och miljörisker med använd- ningen av växtskyddsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk. Antal hektardoser har ökat med drygt 30 procent under perioden 2009–2015. Miljöriskindex minskade mellan 2014 och 2015, efter en uppgång under fyra år dessförinnan. Minskningen beror på att några ämnen med höga miljöriskpoäng har minskat i försäljning. Hälsoriskindex har varit relativt konstant de senaste tjugo åren. Jämfört med basåret 1988 har dock både hälso- och miljöriskindex minskat. Minskningen sedan 1988 är 69 procent för hälsoriskindex och 31 procent för miljöriskindex.
Källa: Kemikalieinspektionen
Användningen av särskilt farliga ämnen (precisering 2)
Preciseringen handlar om att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen. Det är ämnen som är långlivade och bioackumulerande eller är cancer framkallande, fortplantningsstörande eller kan skada arvsmassan. Även ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande räknas hit, liksom metallerna bly, kvicksilver och kadmium.
INTERNATIONELLA INSATSER
Särskilt farliga ämnen i Stockholmskonventionen
Kemikalieinspektionen är medlem i expertkommittén till Stockholms konven tionen, som förbereder rekommendationer om nya ämnen att ta upp i konven tionen. Till expertkommittémötet under 2016 hade flera underlag tagits fram inför kommande beslut under 2017 och de närmaste åren: en riskprofil för perfluoroktansyra (PFOA), en uppdaterad riskprofil för dikofol samt en risk hanteringsplan för kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs). Ytterligare information hade även tagits fram om oavsiktlig bildning av hexaklorbutadien (HCBD) vid framställning av andra klorerade ämnen.
INSATSER INOM EU
Hormonstörande ämnen
EUkommissionen lämnade i juni 2016 sitt förslag på vetenskapliga krite rier för identifiering av hormonstörande ämnen. Kriterierna ska tillämpas
för både biocider164 och växtskyddsmedel165, men de kommer troligen även
att påverka andra regelverk, exempelvis Reach. Enligt biocidförordningen skulle kommissionen ha tagit fram kriterier för identifiering av hormon störande ämnen senast december 2013. Sveriges regering stämde under 2014 EUkommissionen för passivitet, och fick rätt av EUdomstolen året därpå166.
Det råder oenighet bland medlemsländerna och andra aktörer om hur strikta kriterierna ska vara, framför allt kring kraven på känd negativ inver kan, hormonell verkningsmekanism och orsakssamband. Sverige, Frankrike och Danmark anser att de föreslagna kriterierna inte tillräckligt kommer att kunna förebygga skador på miljön och människors hälsa.167 Kriterierna
behövs för att en systematisk reglering av hormonstörande ämnen inom EU ska kunna komma till stånd. Förhoppningen är att kriterierna ska kunna bli klara under 2017, inklusive den vägledning för tillämpning som kemikalie myndigheten Echa och myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa har påbörjat.
Identifiering av hormonstörande ämnen som särskilt farliga ämnen har hittills skett från fall till fall utan EUöverenskomna kriterier. I januari 2017 fanns sju ämnen på kandidatförteckningen som har inkluderats på grund av att de är hormonstörande för organismer i miljön.
Allergiframkallande ämnen
I januari 2017 fanns tre luftvägsallergena ämnen på kandidatförteckningen, men ännu inget i tillståndssystemet. Echas medlemsstatskommitté har inte kunnat enas kring ett förslag att föra upp ytterligare ett luftvägsallergent ämne, TMA, på kandidatförteckningen.
Kemikalieinspektionen har under 2016 lämnat förslag om att föra upp det hudallergena ämnet 1,6hexandioldiakrylat (HDDA) på kandidatförteck ningen. Trots stöd från flera medlemsländer röstades förslaget ner. Beslutet kan få betydelse för möjligheterna att identifiera hudallergena ämnen som särskilt farliga. Kemikalieinspektionen har stött på motstånd från andra medlems länder i samband med en riskhanteringsanalys av allergiframkallande ämnen i textil. För reglering av hudallergena ämnen inom kemikalielagstiftningen är beviskraven högt ställda i förhållande till de vetenskapliga studier som görs på området. Antalet konsumenttillgängliga allergiframkallande kemiska produkter ökar kontinuerligt (se figur 4.4.).
Inom ramen för kosmetikaförordningen har det starkt allergiframkallande ämnet metylisotiazolinon (MI) förbjudits i produkter som inte sköljs av vid användningen.168 164 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/endocrine_disruptors/docs/2016_bpcriteria_en.pdf 165 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/endocrine_disruptors/docs/2016_pppcriteria_en.pdf 166 http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2015-12/cp150145sv.pdf 167 http://www.regeringen.se/49f173/globalassets/regeringen/dokument/miljo--och-energidepartementet/ pdf/vytenisandriukaitis.pdf
168 Kommissionens förordning (EU) 2016/1198 av den 22 juli 2016 om ändring av bilaga V till
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Figur 4.4 Antalet kemiska konsumentprodukter märkta som allergiframkallande 1995–2015
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 201 1 2012 2013 2014 2015 Antal
Figuren visar att antalet allergimärkta konsumentprodukter i Sverige ökar, från cirka 650 stycken år 1995 till närmare 2 500 år 2015. Den stora ökningen från år 2013 kan till en betydande del, men inte helt, förklaras dels av riktade inspektionsinsatser dels av övergången till den nya förord- ningen om klassificering och märkning (CLP). Detta har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu också har blivit det.
Källa: Kemikalieinspektionen
Tillstånd och begränsningar för särskilt farliga ämnen inom Reach Inom Reach fortsätter arbetet med att identifiera särskilt farliga ämnen. Ett nytt ämne har lagts till kandidatförteckningen i Reach under 2016. Ytterligare fyra ämnen beslutades under 2016 och fördes upp på förteckningen i januari 2017, däribland bisfenol A och det högfluorerade ämnet PFDA. PFDA hade föreslagits av Sverige. Förteckningen omfattar nu 173 särskilt farliga ämnen (se figur 4.5).
I december 2016 utökades Reach bilaga XIV (tillståndslistan) med 12 ämnen till att nu omfatta 43 ämnen. Tillståndssystemet i Reach fortsätter att prövas genom praktisk tillämpning. Hur de första tillstånden utformas är principiellt viktigt för den fortsatta tillämpningen. Alltför breda användnings områden eller långa tillståndsperioder riskerar att urholka avsikten med till ståndsförfarandet, nämligen att verka för en övergång till bättre alternativ så att användningen av det särskilt farliga ämnet upphör.
EUkommissionen har under 2016 godkänt breda tillståndsansökningar i Reach för ftalaten DEHP i återvunnet material. Kommissionen har också beviljat ett tillstånd för pigment baserade på blykromater, vilka är utfasade sedan lång tid i Sverige och flera andra länder. Sverige anser att tillståndet för användning av blykromater strider mot intentionen i kemikalielagstiftningen, och har därför lämnat in en stämning till EUdomstolen.169
169 Regeringens pressmeddelande, 26 november 2016, http://www.regeringen.se/
För flera ämnen i tillståndssystemet bör användningen i EU i stort sett ha upp hört, eftersom inga ansökningar om tillstånd skickats in. För andra ämnen, där ansökningar finns, har vissa användningar upphört eller minskat.
Under 2016 har begränsningar inom ramen för Reachförordningen (bilaga XVII) beslutats för
• ammoniumsalter i cellulosabaserad isolering,
• bisfenol A i termopapper (såsom kvitton och biljetter), • krysotil,
• decaBDE (behandlas också inom Stockholmskonventionen) samt • PFOA och ämnen som kan brytas ner till PFOA.
Nytt gränsvärde för nonylfenoletoxilat i textil
Ett nytt gränsvärde för hur mycket nonylfenoletoxilat som får finnas i textil inom EU beslutades under 2016.170 Det nya gränsvärdet, som gäller från
2021, är en halt motsvarande 0,01 viktprocent av en textilvara eller varje del av en textilvara. Sedan tidigare finns förbud mot användning av nonyl
170 Kommissionens förordning (EU) 2016/26 av den 13 januari 2016 om ändring av bilaga XVII till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller nonylfenoletoxilat
Figur 4.5 Antal ämnen på kandidatförteckningen 2008–2016
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 2008-10-012009-03-012009-08-0 1 2010-01-012010-06-012010-1 1-01 2011-04-012011-09-012012-02-0 1 2012-07-0 1 2012-12-012013-05-0 1 2013-10-012014-03-0 1 2014-08-0 1 2015-01-012015-06-012015-1 1-01 2016-04-0 1 2016-09-01
Ackumulerat antal ämne
n
Figuren visar hur antalet särskilt farliga ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen har ökat sedan 2008. En kraftig ökning kan ses mellan 2008 och 2013, varefter tilläggstakten av nya ämnen har planat ut. Varje halvår fattar EU:s kemikaliemyndighet Echa beslut om att inkludera ämnen på kandidatförteckningen. Förteckningen listar särskilt farliga ämnen som kan komma att kräva tillstånd i Reach för att användas. Ämnena som finns på kandidatförteckningen omfattas av särskilda krav på information om de ingår i varor. Alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara upptagna i förteckningen till 2020.