Läkemedelsverket har under 2016, tillsammans med 95 kommuner, kontrolle rat märkning av sminkprodukter riktade till barn, exempelvis halloweensmink. Totalt gjordes 1 665 kontroller, huvudsakligen i butiker. Otillåtet innehåll, främst konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande, förekom i 32 olika produkter. Innehållsförteckning saknades för cirka 50 produkter. Vid 110 kontroller togs produkten bort från försäljning, antingen frivilligt eller genom tvingande beslut, och vid 180 kontroller fattades beslut om miljösanktions avgift för bristande säkerhetsmärkning på svenska. Läkemedelsverket bedömer att kontrollerna gav en god bild av marknaden, och att det var förhållandevis få allvarliga brister.231
INFORMATION OM KEMISKA ÄMNEN I VAROR
Globalt program för information om ämnen i varor
Ett frivilligt globalt program för information om kemiska ämnen i varor232
antogs 2015 av det fjärde högnivåmötet för FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM. I programmet ingår gemensamma principer och mål för informations överföring under en varas hela livscykel. Dessutom ingår en guide med kon kreta exempel på hur företag kan arbeta. Under 2016 har FN:s miljöprogram UNEP samarbetat främst med aktörer inom textil och leksaksindustrin för att sprida kunskap om de möjligheter som programmet medför. Sverige har en fortsatt aktiv roll genom att Kemikalieinspektionen är ordförande i projektets styrgrupp.
Information om kemiska ämnen behövs i en cirkulär ekonomi
Sverige har under året fortsatt att driva på för stärkta informationskrav om kemiskt innehåll i varor genom hela livscykeln. Dels har Sverige under 2016 bidragit till att EU:s ministerråds slutsatser om EUkommissionens handlings plan för en cirkulär ekonomi233 tydliggör att information om innehåll av far
liga ämnen i varor ska föras vidare till avfallsledet. Dels har Sverige arbetat aktivt för att sådana informationskrav ska komma in i både nya och revide rade förordningar under Ekodesigndirektivet. Informationen behövs för att möjliggöra en säker återvinning, och för att på ett säkert sätt kunna använda återvunnet material i nya varor.
Informationskravet för varor i Reach
Informationskravet för varor i Reach har utökats genom att fler särskilt farliga ämnen har identifierats och förts upp på den så kallade kandidat förteckningen234. Sammanlagt fattades beslut under 2016 om ytterligare
231 Läkemedelsverket (2017). Barnkoll 2016 – Ett samverkansprojekt med kommunerna.
232 http://web.unep.org/chemicalsandwaste/what-we-do/science-and-risk/chemicals-products-cip-programme
233 Council conclusions on the EU action plan for the circular economy 367/16 (paragraf 11 m.fl.).
2016-06-20
fem ämnen, däribland bisfenol A och det högfluorerade ämnet PFDA. Fyra av dessa ämnen fördes upp på förteckningen i januari 2017, som då inne höll 173 särskilt farliga ämnen (se även figur 4.5, i avsnitt om preciseringen
Användningen av särskilt farliga ämnen). EUkommissionens målsättning är att alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara identifierade till 2020.
Konsumenter har rätt att inom 45 dagar, om de efterfrågar det, få infor mation om huruvida den vara de köper innehåller ämnen på kandidatför teckningen. På initiativ av miljömyndigheten i Tyskland har ett EUnätverk bildats för att öka konsumenters nytta av informationskravet genom att utveckla en mobilapplikation. Från Sverige deltar Sveriges konsumenter och Kemikalieinspektionen i nätverket.
Enligt den regionala uppföljningen har endast ett fåtal kommuner och länsstyrelser i Sverige genomfört insatser för att upplysa konsumenter om deras rättighet att få information.235
Nytt informationskrav för medicintekniska produkter Se precisering Användningen av särskilt farliga ämnen. Information om bygg- och anläggningsprodukter
Trafikverket bedriver ett systematiskt arbete med att ställa krav på farliga ämnen i sina entreprenadkontrakt och i sin upphandling av strategiskt material. Kraven bygger på dels kriterier i BASTAsystemet236 för bygg och
anlägg nings produkter dels tillämpning av miljöbalkens produktvalsprincip. Målsättningen är att till 2020 få tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga artiklar samt att byta ut de artiklar som inte klarar BASTAkriterierna. Trafikverkets varuupphandling omfattar cirka 7 000 artiklar. Under 2016 ökade andelen artiklar med tillgång på information från 13 till 24 procent.
Under 2016 har byggvarudeklarationer, BVD, utvecklats för att i digitalt format kommunicera byggvarors miljöinformation genom hela kedjan, från materialproducenter till fastighetsförvaltaren, så kallade eBVD. Bygg varu deklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system med i dagsläget fler än 10 000 deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av bygg varor som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation.237
235 Regional uppföljning av Giftfri miljö, 2016-11-30.
236 http://www.bastaonline.se/
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Betydelse för Agenda 2030
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen bidrar direkt till åtta mål238 och 16 delmål i Agenda 2030239. Förebyggande kemikalie
kontroll är nödvändigt för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen i Sverige, inom EU och internationellt. Miljökvalitetsmålets preciseringar och etapp målen för farliga ämnen är mer konkreta än hållbarhetsmålen i vad som behövs för att målen ska kunna nås, och arbetet för en giftfri miljö behöver fortgå även efter 2020. Det visar den kartläggning som Kemikalieinspektionen redo visade 2016 på uppdrag av regeringen.240
Insatser som görs i linje med preciseringarna bidrar samlat till att uppnå miljökvalitetsmålet och de globala hållbarhetsmålen genom att:
• minska den sammanlagda exponeringen för farliga ämnen, • fasa ut användningen av särskilt farliga ämnen,
• minska spridningen av oavsiktligt bildade ämnen, • åtgärda förorenade områden,
• öka kunskapen om kemiska ämnens hälso och miljöfarliga egenskaper samt
• tillgängliggöra information om farliga ämnen i produkter och varor I tabell 4.1 redovisas de delmål som påverkas av åtgärder inom Giftfri miljö under året.
238 Giftfri miljö bidrar tydligt till de åtta globala hållbarhetsmålen 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och
välbefinnande, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 11. Hållbara städer och samhällen, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 14. Hav och marina resurser samt 15. Ekosystem och biologisk mångfald.
239 Agenda 2030 beslutades av FN:s generalförsamling 2015 och innehåller 17 mål och 169 delmål som
ska leda till en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen.
240 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Rapport från
Tabell 4.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå Giftfri
miljö. I tabellen ges även exempel på åtgärder.
Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder 2016
2.1 EU:s implementering av Minamatakonventionen för kvicksilver. Förslag till nationell begränsning för användning av PFAS- innehållande brandskum.
2.4 Avslag på dispensansökan för bekämpningsmedlet Modesto som innehåller neonikotinoid som allvarligt kan skada bisamhällen. 3.9 Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen
i konsumentprodukter som även minskar barns exponering. Beslut om begränsningar inom EU för bland annat hormonstörande ämnen i medicintekniska produkter.
6.1 Förslag till nationell begränsning för användning av PFAS- innehållande brandskum.
Nationell vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.
6.3 Nationell vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.
Beslut om gränsvärde för innehåll av nonylfenoletoxilat i textilvaror som importeras till EU.
6.6 Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till vattenmiljöer.
8.8 Beslut om harmoniserad klassificering och märkning för ytterligare 50 farliga ämnen inom EU.
11.6 Nytt anslag för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. 12.4 Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen
i konsumentprodukter.
Beslut om upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning.
Beslut om harmoniserad klassificering och märkning för ytterligare 50 farliga ämnen inom EU.
12.5 Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter.
Beslut om upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning.
Förslag till strategi för hur kemikalielagstiftningen behöver utvecklas för att uppnå giftfria och resurseffektiva kretslopp. 12.8 Utökat informationskrav för ämnen i varor till följd av beslut om
upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning.
Pedagogiskt utbildningsmaterial om giftfri vardag är framtaget från förskola till gymnasiet.
14.1 Förslag till nationell begränsning för mikroplast i kosmetika. Förslag till nationell begränsning för användning av PFAS- innehållande brandskum.
15.1 Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till miljön.
15.3 Nytt anslag för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. 15.4 Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga
ämnen till miljön.
15.5 Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till miljön.
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Analys
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kan inte nås utan säker kemikaliehantering. För det behövs grundläggande och fungerande system för förebyggande kemikaliekontroll. Det inkluderar tillgång till kun skap om kemiska ämnens hälso och miljöfarliga egenskaper och information om innehållet i varor. Dessutom behöver användningen av sådana kemiska ämnen som innebär stora risker för människors hälsa och miljön upphöra. Användningen av kemikalier och den sammanlagda exponeringen är starkt sammanlänkad med den ökande globala konsumtionen, produktionen och handeln med varor. En olämplig hantering och spridning av kemikalier påver kar människors hälsa och miljön negativt på kort och lång sikt, leder till föroreningar av mark, vatten, livsmedel och luft, och kostar samhället och företag stora pengar. En god kemikaliekontroll bidrar direkt och indirekt till att upp fylla de globala hållbarhetsmålen. Miljökvalitetsmålets preciseringar och etapp målen för farliga ämnen är mer konkreta än hållbarhetsmålen i vad som behövs för att målen ska kunna nås. Arbetet för en giftfri miljö behöver fortgå även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt.
En allt större andel av produktion och användning av farliga kemikalier sker i länder med bristfällig kemikaliekontroll. Det ökar riskerna för allvarliga hälso och miljöproblem både globalt och i Sverige. Kemikalieinspektionens samarbete med och rådgivning till de utvecklingsländer och tillväxtländer241
som tar fram kemikaliestrategier och kemikalielagstiftningar är betydelsefullt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och de globala hållbarhetsmålen.
Effektiva styrmedel och åtgärder behöver införas för att motverka den exponering för kemiska ämnen som människor och miljön utsätts för. Kun skapen om effekter av den sammanlagda exponeringen för farliga kemiska ämnen är fortfarande mycket begränsad. Sammanlagd exponering hanteras inte heller i dagens lagstiftning, som i huvudsak är inriktad på exponering för enskilda ämnen i vissa användningar. Regler behöver utformas så att dessa i ökad utsträckning tar hänsyn till att barn är känsligare än vuxna för expo nering av farliga ämnen. Delvis exponeras män och kvinnor för olika kemi kalier, och det finns skillnader mellan könen vad gäller upptag och ansamling av kemikalier i kroppen. Även de effekter som kemikalier kan ge upphov till kan bero på om det är en man eller kvinna som exponeras. Hormonstörande ämnen måste kunna identifieras och åtgärder sättas in så att ämnena inte orsa kar effekter hos människor eller i miljön. Det är också av särskilt stor vikt att minska eller fasa ut användningen av kemiska ämnen som är mycket lång livade i miljön, exempelvis PFAS som riskerar att förorena mark och vatten, inklusive dricksvattentäkter, för lång tid framöver.
Det tar lång tid innan förbud och begränsningar leder till minskad sprid ning till miljön, eftersom många varor finns kvar i samhället under lång tid
och fortsätter att bidra till exponering av människor och miljön. Om särskilt farliga ämnen så långt som möjligt fasas ut ur kretsloppen, ökar möjligheterna till en säker användning av återvunna material. Dessutom bidrar det till att återvunnet material blir konkurrenskraftigt på marknaden, vilket är en förut sättning för en fungerande cirkulär ekonomi.
För att kunna minska användning av och exponering för farliga ämnen är det helt avgörande att nya, bättre produkter utvecklas. Kemikaliefria lös ningar, nya metoder och tekniker, nya affärsmodeller och informationsverktyg behöver utvecklas och anammas av företag. Innovations och forskningssats ningar måste från början omfatta kemikaliers hälso och miljöfarliga egenskaper för att undvika kostsamma misstag då nya lösningar tas fram. Substitution av farliga ämnen och nya innovativa lösningar som bidrar till att nå miljömålen har potential att såväl stärka svenska företags långsiktiga konkurrenskraft som att skapa tillväxt och jobb.
Offentlig upphandling har potential att vara ett kraftfullt styrmedel för att komplettera kemikaliereglerna. Insatser för att stödja kommuner, landsting och staten att ställa kemikaliekrav behöver fortsätta.
Användningen av särskilt farliga ämnen
Viktiga kemikalieregelverk har de senaste åren kommit på plats, och regler som gäller utfasning av särskilt farliga ämnen ska nu tillämpas. Det gäller exempelvis både begränsningar och tillståndssystemet inom Reach samt jäm förande bedömningar i bekämpningsmedelslagstiftningarna. Tillämpningen av tillståndssystemet i Reach har medfört att ett flertal särskilt farliga ämnen inte längre får användas. Dock har beslut fattats under året som motverkar avsikten med tillståndssystemet, det vill säga att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra. Dels har tillstånd givits för användning av sär skilt farliga ämnen (blykromater) trots att fullgoda alternativ finns, dels har tillstånd givits för breda användningsområden (ftalaten DEHP). Dessa båda beslut är inte heller förenliga med höga och likvärdiga krav på innehållet av särskilt farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material.
Framsteg vad gäller att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen har skett inom den särskilda produktlagstiftningen för elektriska och elektro niska produkter, leksaksdirektivet, och i en ny förordning om medicintekniska produkter. För medicintekniska produkter regleras även informationsöverföring gällande särskilt farliga ämnen, vilket kan bidra till minskad användning även om den inte uttryckligen är förbjuden.
Förutsättningar finns till stor del på plats för att hormonstörande ämnen ska kunna identifieras som särskilt farliga ämnen i olika relevanta regelverk. Det är dock inte klart hur dessa ämnen kommer att regleras i praktiken, eftersom de vetenskapliga kriterierna för vad som ska betraktas som hormon störande ämnen ännu inte är fastställda. Det är fortsatt viktigt att verka för att kriterierna fastställs och att de medför en fullgod möjlighet att förebygga skador på miljön och människors hälsa.