Halten av bensen är nära den nivå som anges för preciseringen. Preciseringen kan förväntas att uppnås med redan beslutade styrmedel. Preciseringarna för butadien och formaldehyd kommer sannolikt att klaras.
Bens(a)pyren
Den minskande trenden för halten av bens(a)pyren i regional bakgrundsmiljö beror sannolikt på att åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i Europa visar effekt – även om europeiska utsläppsdata snarast pekar på en svagt ökande utsläppstrend från år 2000. Utsläppen i Sverige minskar visser ligen något, men det kan inte ensamt förklara minskande halter i regional bakgrund.
Det syns inte heller någon större förändring över åren när det gäller använd ningen av biobränsle103. I den regionala uppföljningen uppmärksammar
några län vedeldning som viktig källa till luftföroreningar. Boverket har ändrat byggreglerna för att påskynda introduktion av ekodesignkrav för eldstäder104.
Partiklar
Den minskande trenden för utsläppen av partiklar (PM2,5) inom EU28 har avtagit. Det är därför troligt att halterna i södra Sverige kommer att vara kvar ungefär på dagens nivå. Med ett utsläppscenario för Europa som i stort motsvarar EU:s luftpaket105 – och därmed även ungefärligen det reviderade
takdirektivet – kan vi på sikt förvänta att halterna av partiklar (PM2,5) på Skånes landsbygd fram till 2030 minskar från drygt 8 till 6 mikrogram per kubikmeter. Det är en nivå där intransport av luftföroreningar från Europa endast har ringa påverkan på hälsan106. Däremot ökar den relativa betydel
sen av utsläpp som sker lokalt i Sverige, ofta i närheten av där människor bor och vistas. Årsmedelvärdet för halten av partiklar (PM2,5) på landsbygd är idag låg och väl under miljökvalitetsmålets precisering. Det går inte att utläsa någon tydlig trend för årsmedelvärdet de senaste åren. Halterna av partiklar är högst i södra Sverige, på grund av en större påverkan av intransport från övriga Europa. Halterna för årsmedelvärdet av partiklar (PM2,5) är idag under målets precisering, såväl i tätorternas bakgrundsmiljö som i gatumiljön, med undantag av Malmö där halterna i större grad påverkas av intransport.
Även halten av partiklar (PM10), som i gatumiljön främst orsakas av användning av dubbdäck, har minskat påtagligt i de flesta städer. Dock över skrids miljömålets precisering för partiklar (PM10) i gatumiljö, både i stor städerna och i ett antal medelstora städer. Miljökvalitetsnormen klaras som regel, vilket visar att åtgärdsprogrammen för partiklar (PM10) har haft
103 Energimyndigheten, 2016 ”Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år
2006–2014, TWh.”
104 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2016/smaskalig-vedeldning/
105 http://ec.europa.eu/environment/air/clean_air_policy.htm
effekt. Trenden är att andelen dubbfria vinterdäck ökar i Stockholms och Göteborgsregionen liksom i Skåne, Blekinge och Halland, medan den ligger relativt stilla eller minskar marginellt i övriga delar av landet107,108. Det är
troligt att det utökade dubbdäcksförbudet i Stockholm samt den samhälls debatt som har varit om dubbdäckens negativa sidor har påverkat valet av däck för vinterbruk.
Marknära ozon
Målvärdet för preciseringen överskrids generellt, men antalet tillfällen med höga halter minskar. Ozonbildning är ett storregionalt problem som bäst hanteras inom ramen för de pågående samarbetena inom EU och FN:s luft vårdskonvention samt inom det internationella klimatarbetet. EU:s nyligen uppdaterade utsläppstaksdirektiv medför krav på ytterligare åtgärder till 2030, framför allt när det gäller utsläpp av kväveoxider men även av flyktiga organiska ämnen.
För det senaste rapporteringsåret 2015 minskade utsläppen av kväve oxider, medan utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) är oförändrade. De största utsläppen av VOC sker vid avdunstning av lösningsmedel, och dessa utsläpp har inte minskat de senaste 20 åren. En kartläggning har genom förts för att tydligare förstå källorna till VOCutsläppen109. Analysen visar att
utsläppen från industriella verksamheter har minskat kraftigt, medan däremot utsläppen från ickeindustriell användning har ökat. Ökningen gäller bland annat utsläpp från användning av ensileringsmedel inom jordbruket. Detta är en komplex fråga, och man bör avvakta hur utsläppen ska beräknas och rapporteras innan man får en klar bild över åtgärdsbehoven. Även utsläpp från användning av kylmedel och konserveringsmedel ingår i kategorin icke industriell användning av lösningsmedel. Hushållens utsläpp av VOC ökade med cirka 150 procent mellan 2000 och 2005, för att sedan minska. 2014 var utsläppen från hushållen cirka 80 procent större än de var 2000110. Hushållens
användning av bilvårdsprodukter, tändvätskor, lösningsmedel, avfettning och spolarvätskor bidrog under 2013 med sammanlagda VOCutsläpp på 7 700 ton, vilket motsvarar 13 procent av de totala utsläppen från lösningsmedel (inklusive ensileringsmedel).
107 Trafikverket, Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2016; Vägverket – Dubbat eller odubbat? En
förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg (2006) https://trafikverket. ineko.se/se/tv14200; Vägverket – Dubbat eller odubbat? Kunskaper och attityder till vinterdäck i Göteborg. Uppföljning av studie gjord 2006. (2008) https://trafikverket.ineko.se/en/tv16031; Vägverket – Dubbat eller odubbat? Kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm. Uppföljning av studie gjord 2006. (2008) https://trafikverket.ineko.se/se/tv16032
108 Naturvårdsverket, Attitydundersökning vinterdäck. Genomförd av CMA Research AB, december 2016.
109 Naturvårdsverket, SMED Report No 192 2016.