De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Regeringen har fastställt fyra preciseringar:
PÅVERKAN GENOM ATMOSFÄRISKT NEDFALL: Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför att den kritiska belast- ningen för försurning av mark och vatten inte överskrids i någon del av Sverige. PÅVERKAN GENOM SKOGSBRUK: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.
FÖRSURADE SJÖAR OCH VATTENDRAG: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
FÖRSURAD MARK: Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Utvecklingen i miljön är positiv
Sammanfattning
Under året har flera viktiga beslut tagits om nya åtgärder för att minska de försurande utsläppen, dels inom EU dels på internationell nivå. Dessa beslut kommer att ha betydelse för miljökvalitetsmålet. I december 2016 antogs det reviderade EUdirektivet om nationella utsläpp av vissa föroreningar, det så kallade takdirektivet117. Direktivet omfattar reduktionskrav för fem gräns
överskridande luftföroreningar, och för perioden 2005–2020 är dessa krav harmoniserade med det uppdaterade Göteborgsprotokollet inom luftvårds konventionen. Ytterligare reduktionskrav tillkommer fram till 2030.
117 Europaparlamentet och rådets direktiv (EU2016/2284) av den 14 december 2016 om minskning av
nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35 EG och upphävande av direktiv 2001/81/EG.
Under året har den internationella sjöfartsorganisationen IMO beslutat att med början 2020 drastiskt skärpa de globala kraven på svavelhalten i marint bränsle. Inom svavelkontrollområdena Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen trädde nya svavelkrav i kraft under 2015. Dessa områden har under 2016 dessutom utpekats som kontrollområden för kväveoxider (NECA) som innebär strängare krav på att rena avgaser från kväveoxider (NOx). Det beslutet träder i kraft för nya fartyg från 2021.
På nationell nivå har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under 2016 inlett ett samarbete för att ta fram åtgärder för att motverka skogsbrukets försurande påverkan. Åtgärderna omfattar bland annat att peka ut områden där askåterföring är särskilt angelägen. Dessutom gör Skogsstyrelsen en över syn av rekommendationer för skogsbränsleuttag och askåterföring. På regional och lokal nivå samverkar värmeverk, industrier, skogsägare och länsstyrelser för att återföra aska till skogen. Västerbottens län prövar olika markanvänd ningsåtgärder för att minska negativ påverkan på vattendrag från sura sulfat jordar.
Andelen försurade sjöar, som är större än en hektar, bedöms fortsatt vara cirka 10 procent och återhämtningen sker mycket långsamt. Tillståndet är sämst i landets sydvästra del (inklusive Blekinge och Örebro län) där nästan hälften av sjöarna är försurade. Under de senaste åren har kalkning bedrivits i syfte att skydda natur och nyttjandevärden i drygt 4 500 sjöar i 17 län.
Resultat
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall (precisering 1)
Nedfallet av försurande ämnen över Sverige bestäms i stor utsträckning av atmosfärisk intransport av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak från källor i hela Europa. Det svenska bidraget ligger på 10–20 procent på nationell nivå, något högre för ammoniak.
Särskilt utsläppen av svaveldioxid har minskat drastiskt de senaste decen nierna (se figur 3.1). I Sverige är nedfallet av svavel nu det lägsta på över hundra år118. Kvävenedfallet var däremot relativt konstant från början av 1990talet
fram till 2005, men därefter har en tydlig minskning noterats (se figur 3.2). För perioden 2000–2015 uppvisar miljöövervakningsdata en statistiskt säker ställd reduktion av våtdepositionen av kväveföreningar med cirka 25 procent för olika landsdelar i Sverige. Denna minskning kan härledas till de minskade utsläppen av luftföroreningar i Europa. Inom EU28 har utsläppen av kväve oxider minskat med 39 procent under perioden 2000–2014, medan utsläppen av ammoniak under samma period endast har minskat med sju procent119.
118 Naturvårdsverket 2016. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål
2016. Naturvårdsverket rapport 6707.
BARA NATURLIG FÖRSURNING
BARA NATURLIG FÖRSURNING
Figur 3.1 Nedfall av svavel (våtdeposition) i tre regioner i Sverige 2000–2015
0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 2000 2003 2006 2009 2012 2015
Kilo per hektar
Norra Sverige Sydöstra Sverige Sydvästra Sverige
Figuren visar nedfallet av svavel i tre regioner i Sverige. Nedfall av svavel har minskat kraftigt de senaste decennierna och är nu det lägsta på mer än hundra år. Siffrorna avser nedfall i form av våt deposition, det vill säga via nederbörd.
Källa: Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft och nederbördskemiska nätet samt Integrerad miljöövervakning (IVL Svenska miljöinstitutet).
Figur 3.2 Nedfall av kväve i tre regioner (jfr fig 3.1) i Sverige 2000–2015
0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00 2000 2003 2006 2009 2012 2015
Kilo per hektar
Norra Sverige Sydöstra Sverige Sydvästra Sverige
Figuren visar nedfallet av kväve i tre regioner (jfr fig 3.1) i Sverige. Statistiken avser nedfall i form av våtde position, det vill säga via nederbörd. Mellan 2000 och 2015 har nedfallet av kväve minskat med mellan 24 och 27 procent.
Källa: Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft och nederbördskemiska nätet samt Integrerad miljöövervakning (IVL Svenska miljöinstitutet).
EUkommissionens förslag till nytt luftvårdspaket från 2013 innehåller flera delar som är av stor vikt för att uppfylla miljökvalitetsmålet genom minskade utsläpp. EUparlamentet och ministerrådet beslutade till exempel i november 2015 om ett nytt direktiv för medelstora förbränningsanläggningar120. I december 2016
120 Europaparlamentets och rådets direktiv (2015/2193/EU) av den 25 november 2015 om begränsning av
antogs det reviderade direktivet om nationella utsläpp av vissa föroreningar, det så kallade takdirektivet121. Direktivet omfattar fem gränsöverskridande
luftföroreningar (svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föroreningar, ammoniak och partiklar (PM2,5). För perioden 2005–2020 är de nationella reduktionskraven harmoniserade med det uppdaterade Göteborgsprotokollet inom luftvårdskonventionen. Ytterligare bindande krav på utsläppsminskningar anges till 2030 med främsta syfte att reducera hälsoeffekter från partiklar och ozon. Icke bindande målnivåer har även angetts för år 2025.
Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har under året tagit beslut om att från 2020 drastiskt minska utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart. Alla IMOregistrerade fartyg i hela världen ska från detta år övergå till marina bränslen som ger låga svavelutsläpp; antingen olja som innehåller högst 0,5 procent svavel alternativt flytande naturgas (LNG) som ger motsva rande utsläpp. Detta är en avsevärd förbättring jämfört med den nu gällande globala nivån (sedan 2012): 3,5 procent svavel. Beslutet om övergång till låg svavlig olja togs redan 2008. Då beslutades också att göra en översyn för att bedöma om tillgången på olja med lågt svavelinnehåll var tillräcklig. Denna översyn slutfördes under 2016, och slutsatsen var att tillgången är tillräcklig för att genomföra åtgärden från 2020. Skärpta svavelkrav inom svavelkontroll områden (SECA) Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen trädde i kraft 2015.
Ett annat viktigt beslut under 2016, som är av stor betydelse för Sverige, är att IMO har godkänt ett förslag att utse Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till kontrollområden för kväveoxider122 (NECA, NO
x Emission Control
Area). Beslutet ska slutligt konfirmeras under våren 2017, och träder i kraft 1 januari 2021. Det betyder att nya fartyg byggda under 2021 och senare ska uppfylla utsläppskrav som kräver avsevärt utökad NOxrening.
Påverkan genom skogsbruk (precisering 2)
Skogsbrukets försurande påverkan har ökat avsevärt sedan 1990talet, då uttaget av grenar och toppar från skogen (grot) för energiändamål tog fart. Skogsbruket har nu en försurande påverkan som är av samma storleksordning som den försurning som härrör från deposition123. Under slutet av 2000talets
första decennium stabiliserades uttaget av grot. Grotuttaget var då cirka 70 000–80 000 hektar vid slutavverkning och 20 000 hektar i gallringar (se figur 3.3). Efter 2013 har emellertid uttagen minskat något på grund av att användningen av biobränslen minskat inom fjärrvärmesektorn till förmån för ökad användning av avfallsbränslen. Återföring av aska till skogen för att motverka försurning av skogsmarken ökar långsamt (se figur 3.3).
121 Europaparlamentets och rådets direktiv (2016/2284/EU) av den 14 december 2016 om minskning
av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG.
122 IMO, Marine Environment Protection Committee (MEPC), 70th session, 24–28 October 2016.
Meeting Summaries.
123 Iwald, J. 2016. Acidification of Swedish forest soils, Licenciatavhandling, Sveriges