Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som f örutsättningar för friluftsliv värnas.
Regeringen har fastställt elva preciseringar:
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
OEXPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vatten- flöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Sammanfattning
För att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behöver för valtningen av sjöar och vattendrag ske utifrån ett perspektiv som tar in allt som sker i avrinningsområden378. Åtgärder för att minska övergödningen och
tillförseln av miljöfarliga ämnen till vatten är angeläget. Ytterligare åtgärder behövs också för att minska den fysiska påverkan på vattenmiljöerna. Insatser behövs för att bevara och återställa strandzoner, något som även kan bidra med naturliga lösningar för klimatanpassning. Kulturmiljöerna behöver beak tas mer vid miljöåtgärder i sjöar och vattendrag, och i anslutning till dessa. Samtidigt måste styrmedel utvecklas så att kulturmiljöer kan fortsätta bevaras och brukas.
En analys under året av en tidigare dom i EUdomstolen379 innebär att
tillämpningen av miljökvalitetsnormer för bedömning av ekologisk status kommer att skärpas, vilket kan påverka miljökvalitetsmålet positivt. Metoder för avvägning mellan energi, natur och kulturmiljövärden vid miljöåtgärder inom vattenkraften har utvecklats vidare under 2016 inom ramen för dialogen om vattenkraft och miljö.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2016–2021 har beslutats och ska genomföras. En effekt är att Havs och vattenmyndigheten får ytter ligare 25 miljoner kronor 2017 till tillsyn och åtgärder för vattenverksamhet. Arbetet med att skydda sjöar och vattendrag med höga naturvärden behöver intensifieras.
Resultat
God ekologisk och kemisk status (precisering 1)
Havs och vattenmyndigheten har analyserat det nuvarande rättsläget i Sverige utifrån den så kallade Weserdomen i EU och aktuella svenska domar380. Myndig
heten bedömer att det räcker med en försämring av en enda kvalitetsfaktor381
för att status hos en vattenförekomst ska bedömas som försämrad. Miljö konsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar måste därmed inne hålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer. Det är en skärpning jämfört med tidigare svensk tolkning. I rapporten framgår också dels att miljökvalitetsnormerna för ekologisk status och kemisk status ska ha samma rättsverkan, dels att det behövs ett heltäckande system för att kunna pröva undantag för vissa verksamheter.
378 Ett avrinningsområde är det område från vilket vatten från regn och snö avrinner till en specifik
havsbassäng, sjö eller vattendrag. Det som sker i avrinningsområdet i form av utsläpp eller liknande avgör vilka förhållanden det är i vattenmiljön.
379 Dom i EU-domstolens mål C-461/13 om muddringsarbeten i floden Weser i Tyskland.
380 Följder av Weserdomen. Analys av rättsläget med sammanställning av domar. Havs- och vatten-
myndighetens rapport 2016:30
381 För att bedöma ekologisk status enligt Vattenförvaltningsförordningen används en rad kvalitetsfaktorer
som vägs samman. Exempel på kvalitetsfaktorer är konnektivitet i sjöar, försurning, näringsämnen, växtplankton och fisk.
I december 2016 publicerade Havs och vattenmyndigheten en vägledning för klassificering av ytvattenstatus382. Vägledningen ska hjälpa vattenmyndigheter
och länsstyrelser i deras arbete med att klassificera ekologisk status och kemisk ytvattenstatus med avseende på miljögifter i landets ytvattenförekomster.
Under 2016 slutrapporterades forskningsprogrammet WATERS383. Syftet
har varit att ta fram kunskap för att bättre bedöma ekologisk status med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorer i enlighet med vattenförvaltningsförordningen.
Skogsstyrelsen har under året fortsatt sitt arbete med målbilder för miljö hänsyn i skogsbruket384. Dessa kan bidra till att minska omfattningen av
körskador nära vattenmiljöer och därmed minska bland annat erosion, sediment transport och tillförsel av metylkvicksilver385.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag (precisering 2)
År 2015 klassades 1 840 vattendrag (12 procent) ha hög ekologisk status, vilket innebär ingen eller obefintlig mänsklig påverkan på vattenförekomsten. Dessa opåverkade vattendrag ligger främst i Sveriges fjällområden. Arbetet med att återskapa och bevara fler naturliga vattenflöden och vattennivåer pågår, bland annat i form av områdesskydd och restaureringsinsatser.
Ytvattentäkters kvalitet (precisering 3)
Under 2016 har Havs och vattenmyndigheten pekat ut områden och anlägg ningar som är av riksintresse för vattenförsörjning386. Myndighetens beslut gör
att dricksvattenförsörjningen får samma status som andra viktiga samhälls funktioner. Det förenklar också för olika aktörer att ta hänsyn till dricks vattnet vid planering och utbyggnad av till exempel bostäder, vägar och järnvägar.
Svenska dricksvattenproducenter analyserar regelbundet bekämpnings medelsrester i rå och dricksvatten. Kompetenscentrum för kemiska bekämp ningsmedel har på uppdrag av Havs och vattenmyndigheten gjort en utvärdering av relevansen hos de vattenanalyser som erbjuds av kommersiella laboratorier. Utvärderingen visar att analyserna inkluderar ett stort antal av de substanser som används som växtskyddsmedel inom svenskt lantbruk. Det innebär att sammanställningar baserade på tillgängliga analysdata utgör ett tillfredställande underlag både för att undersöka en generell förekomst av växtskyddsmedel i yt och grundvatten, och för att bedöma långsiktiga trender.
382 Miljögifter i vatten – klassificering av ytvattenstatus. Havs- och vattenmyndigheten rapport 2016:26
383 http://waters.gu.se/
384 Nya och reviderade målbilder för miljöhänsyn. Rapport 12:2016, Skogsstyrelsen
385 Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den
mycket giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. Skogsbruket står för ca 25 procent av tillförseln av kvicksilver till fisk genom den transport av metylkvicksilver som sker från skogsmark efter avverkning.
386 https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/skyddade-omraden/omraden-av-riksintresse/riksintresse-