Thomas Thesrilids lara
om
ha~moaaien ooh dess ide=-
historiska
bakgrund,
En
linje i den gustavianska tidens politiska ideologi- bi8élnlngas,I e n tid, d5 lilassn3ots%ttnP~~gar11a i Europa var tillspet- sade, d i sanaRal9ets krafter reste sig i kaotisk kamp nilo$ varandra och da flera Iiinder befann sig k pern~anent kris9 f6rkeannade Thomas Thorild sin lara om den g ~ ~ d s m l h g a
Biarmoiaien. Grunden "r hela tillvaron var harmsnien me%-
9aai dess krafter. Overallt sparade h a n denna harmoni, denna lagbundna samlalang, s9 naturens rike, 4 san~hiilbel, 4 etiken, P skönhetens viirld.
Y,'4
som lever H en tid 5nnu mera kaotisk a n H-nans och nu trycker mot marken B viinfan p& ouiidret, Banner intuitivt, att hans filosofi vas en lára f6r en dis- haimoriisk varBd, af;% den p h n a g o t satt stod i korrespondens med dera brutala verklighet som omgav honom. Hans egetland ar ett av Europas orloligaste. Hade det inte nyss ge-.
nornlevt era revol~ation och dessfirinam.an en tid av motsatt- ningan., som 11sBat siifta statsapparaten ur ful~ktiorm? ,$niau brann elet uxder ytan och Iigorna botade att nar som helst slii upp. Det 5r """adana tider á-ron pi ""i ttillvaroni i gran- den is laarmonisk brytes fram mrned starkast kraft och blir
t841 en trQct f6r de svage, en eggelse G r de starke och kamp-
beredde.
Thorilds politiska och Bitierara n~otstandare lyckades stampla honom som en virrpanna, fylld as7 -tankeoreda och osammanhangande 4mpnlser, och denna 1 polemiskt syfte
"F Per Nystrcirn.
gjorda BaraktBristik levde kvar i srensk E5rdomsiradition bortat ett hundratal a r efter hans
d6d.
Det var f»rsl i hans ung- doms stad, i Lund, m a n bs6t med denna uppfattalingo EaerrHPz %%7eEbulS h6rjacEe i slutet a r f6ra.a seklel geu%
hans otryckta brear o c h rnasaus9<ript, Anders icaritz och ,4lbert NiSsson under- kastade sedermera Lians REoso5 en sysEemafPsk analys'.
Detb e s t a e ~ d e resultatet au denna forskarverksamhe"de %slev kharxe- domen om att hans litlertara och filoso5ska skrifist5llare;kap inte alls priiglades a v hrustsia jankar utan av ett genom- banlat filosofi~E~t systersa, son1 i kogBsYc IionseBaveor: och be- greppslig Idar-lmet viil k u n d e aniita sig med och snarast stod h6gae a n h a n s motstandares, Efler dessa forskare f6ljde Martin I,amnns försök till tolkning ay den Iharildska filo-
sofien
"
Den hade n u %tt en helt annan plats an Iidigam i tankelivets a~t\~eck%isng i Sverige.Dean ZaPosoikkes debatten vid de svenska universlbetear, vid 14-t sekels $Earjan k5oneteel;nas av den Bantianska idera- %ismens haralstat mot de naturvetenskapliga, positivistiska och lnaterialisiiska 3sHa5dankargar3 som sedan 1880-talet domi- minerat tanBeEivet. Det var dynissgarna av en storm, som tidigare rört upp vagorna vid de tyska universiteten, FASre-
t r i i d a r ~ ~ a f6n- kantianismeal var B Lund E allmanhet band- asch
~ElmogepojBiar, som fran början ararit avsedda %r deta praster- liga banan: Bans Larsson, Anders Iiaritz, Albert Nilsson, Fejden a7ar ett 5terripphslossande av desa gamla striden mellan materialister och idealister; de senare hade blott 8r_1ii98. sig i
ny skrud, sedan de feologiska s c h h6genhegeEsBa-bostr6n1ska rustningarna Icke visat sig kunnat molsiii. d e natnra7etenskap- ligt-enhpiriska &sJ<&dningarnas hugg. Thorild korn nu att bli en av d e valplatser, som valdes av d e kampande.
-P--
-HnvudsEirifterria: Lauritz \Veibnll, Tlaomas Thorild, Pians n ~ ~ g d o m och stiidentår á L u n d (18'361, densairinae, Ur T?noni!ds litberiira Pit~arlitenskey
c;ocli TIioiildlana ( i : Samlaren, 1898, L900), S h o m a s Thorilds Bref, utgifna a v Lauritz Weibull (i: Skrifter utgifiia af Svenska litleratursiiilsbegJe% 19: I , 1899 -1902). Anders Iiarltz, TaiikeJinjer Elos Thorild (i: 1,uiids niaiversitets ars-
s k r i f t , N. F~ I9 5, 1913)> Albert Nilsson, 'rlmomas Thorild (1915).
TIiarilds Litra om lrarinuiiieri och dess ideliistoriska baIigrui~d. 3 lloits2ttningarna i den pag5ende skriden hyprzstisera.de deltagarna, och det blev "r dem ett huvudintresse att söka ockupera s5 mycket %eariing som möjligt $61- den iskaidoling de f6reiriidde. Vid uppt&:&ten av Thorild blev de6 cilunda en h~1-arndfr5ga att avg61-a, huruvida han \.ar materialist eller idealist, eller inttrye8ct med en omskrivning, h m r u ~ i d a han var rationalist eller empiriker-sensualrsS. Wade Thorild klart frsamstatt som sensualist ar det d ~ g a troligt, ait ban sa f5ngslat den Glosoiislia lurntlaskoian, som h a n gjorde; det 13g nu infe ii81 fi5r dess a r t att viiriaas 911% intresse "r Ehrenrettung av dyYEEia. Lundaskolan k l c a d e s tolka hans filosofi s&, att han hamskod som ecn Ljsrsets iingel! i ecpplysningstidens mtiilsa
makerialism, Gentemot 1700-talets flacka e~npii-lsm o c h okrl- iiska sensualism fcrelradde Thorild en I-afionalisthsk Qskid- niag, som hiimtade sina principer hos Lsibniz och Spinoza, -4Ilmogeyng4ingen fain Rohualan sallades till dessa kanflanos- mens SoXsai~nes DbBpare-ges dalt bi^-^ som G r e den. store miistaren utörat kritik mot de Iocltska och hameska %rest5.HBaningarna om kunskapsaIiierna,
Blot lundensarnas tolkning av Thorilds filosofi npp- tradde Martin Lamm, en atsrborgarso~i lr5n Stockholn~, Han
tog fasta p5 inslagen av empirism S det fihorildska tankan- det, och gjorde honom lika frejdigt 1111 materialist som de fi5rr.a gjort honom till idealist, Lamm hade en positivare fi-anslomassig Enst5dliaHng till de na'anïvetenskapbiga asla5d- ningar, son^ befann sig p5 defensiven, och sthtte djärvt deras fana
E
Thorild. Lamm senade de, att en fransk naturveten- skaplag tankare Wobinet varit Thorilds anspirationskalla. Har-igenom tvangs probBesnst$llningen in H en: tillspetslaing: Wobinet elles Spinoza? S% vajade striden mellan f ~ e n a e .islt8dalngar i gr egen samtid fram och tillbaka ö r e r Shorlffd.
Men d5rfi.r att denna agrda diskussion s6g sin kraft ur
en n ~ ~ t n d a Id&mohsattning -- 1 sin tur en reflex av sociala
processer, som 11aie har 5.r platsen. att armalysera - har dex-a
inte varit C8rgiives, di% den skarpt uppmSrksamheten för den logiska iionstrraktioasen a v Thorilds tankevarld.
4 Per Nystrona.
hetsbild a r Shorilds verksamhet ä n vi tidigare
agt
0c9i stallt in denna 1 sin tids sociala kraftfiilt l, Forskarens egen stiill- ning i den politiska oppositloszen har skarpt hans uppmark- samhet f6i Thorilds politiska reaktioner, och han h a r ~ v e r - - tygande visat, att Thorild tillhorde de krafter, som med olikasocial uXg5ngspannkt oe8a naaed alika teoretisk motivering sam- lades tiI1 angrepp
p5
del bestående feodal-bgrakratásh sam- hället och som riktade sin kritik mot detta sanahalles alla lia7syitringar., de politiska s& viil sam de Sihterara och moral- dogmatiska. ~ h b r l l d s verksambet som politisk projektma- Hiare: som valutateoretiker, som filosof, som litterar kritikeroch som diktare syftade i alla sina former till destruktion av de besiaende institutionerna och kil1 ssppbyggandet av nya. Xen haknaled h a r det blivit %iikfare a t t orientera honom i det samtida tankelivet, som 6ver hela Europa hade sina BraftBB~ajer beslamda a r de starka sociala spgnnlngar, som bringades till utksniasg
i
den franska revoltaflonen,Diirernot laar Arvidson Hdie haft Oga fOr att problem- Iiigel: 3 diskussionen om TlzorBJds ái$o,agafi hestiimts sav 8900- talets ideolog4sl;a aa~otsiiblnlngar. Generellt manar han, att olilcheten I lundasks%ans och Eamn2s tolkningar skulle bero
p5 att de b9da forsliargr~ipperna baserat sfna sanders9knixpgaa-
pit skrifter, som harr6ort f r i n olika epoker i Thorilds liv, och att tolkningarna darftir inte skulle vara o"renliga utan
blott uttryck "r fGr5odrPalgar 1 Thorilds ~ s k 2 d n i ~ a g ?, Ernej-
lertid Ror han knappast lyeltats. bevisa denna tes; i stallet
har han 1 sin analys komnait att narrna sig den Sammskcz standpuiakteaa. Fedr honom iii. Thorild otvetydigt empiriker.
Men diirernot a r Imans f6rs6k att ange Thorilds n5rmaa.e hem-
vist i 1700-talets oppositionella tankande fanalande.
Det ser u t som rrn Anders Karitz, som Oppriade denna disksission om Thorilds filosofi, klarast insett det ofruktbara i p r o b l e m s t a l l n i n g e ~ I ett icke publicerat arbete h a r han
-- -p
-Stellan hr\-idson, Thorild Studier i Iiaiis ii~agdoms iitvecl~iing (1931). deiisamme, Tlaoiild ocli den franska revoi~rfiorien (1938). Förkortas i fort- siittaiiiigeil: Arvidson, Tliorild I och PI.
Tlioriids iara om harmonie11 och dess id6liis~orisIia b a k g r u ~ z t l . 5 kommit till resultatet, att 'Thorilds "Bvs5sk5dning icke Ister sig Etngas av begreppsparet rationalism s c h empirism
'.
Dar- med Sr &%ek nisagt, akt analysera av hans filosofi maste tasupp fran nyes ntgBngspunkter.
Uppslaget alt vrida analyse11 av Thorilds filosofi ur det
g a m k proble~niaget har bepptagits a r Torgny T. Segerstedt
6
avhcand%iasgekr »Moral seease-slaolcan och dess inflybande pi%svensk Glosaii». Men ehuru Segerstedt har klart f 6 i sig
att »I;urr_s%aapsprsblen~e"k aldrig i rar ii Sur~~klprob1emet)l £Gr 'ThoriBd, Saan- undershkningen dock framst i i n y bjirit era diskussion sni, h u r denne samarbetade rationalistiska e k - ment m e d up~~lysnkngsana~~~~erps installning till kunskapspro- blernel. Hans politiska ideologi skulle narniigen ,>en gung
%P" alta» laa bestamts au e n gammal ratisrsa~is~isli siatsriibts- Iiiiare i L u ~ d , professsr Nelaaader 3, Detta sfiillde honom
infbr teoretiska svirlgheter, soan slculle ha f58t sin lösning under inflykande av den afdre moral-sense skolan fl-amst
SEsaftesPcae~ry - och som gjorde a'et han kom att sta
I en
s5rstGllning till d e andra svenska moral-seasse filosoferna, hos vilka detta ra2Isna&lstislia dl-ag saknades och som slöt aia till nyare einge1sl;a moraa-sense filosofer. Man skulle alltsa sjalv ha utbildat enp5
1780-talet egenrcrtad eklektisk filosofi, som %Elev ett vapen "a. Ilonom I harrs samhSllskri6ik.?vien ilanan dessa zatariigar prövas, forde det -;ara Iihaap-
~
hgt att stalla Thorild E relation till en ideologi, som iiven am den icke trangt in f de lundensiska Yarofiidernas koilegdes, dock sS att saga lag i luften och som givit ~ t p p h o v tik1
en
stor internationell littcrai~mr oclr pu?slicislik.
II.
»De11 se;ih%irne Se~v&sns>a var den stcirsfe av %tuIttsir- heroerna f6r 170él-ta%eks oppositionella intellektuelle. Upp-
- ~ -
Anf6rt a v .Arvidson, T h o r i l d I. 13, efter MBger-ströms referat i Hiilid- l i n g a r r ö r a n d e tillsättandet a v lediga yrofessors%mbelet i teoretisk filosofi vid
urrivei:sitete-t I Luild 1927-1929 (Luiid 1929), ($5 f. 2
..
l oagny T. Segerstedtl hlorai seizse-sliolan och tiess iiaflyiai~de p& srensli Biosoii. Lunds rriliversitets Irslirifk, S. F. 1, 33, 8 11938), 428.
6 Per Nystrbm.
tfickten as- naturkrafterna och den lagbundna, j maten~at3slra formler uttryckbara balansen melian dem var den all% annat ö~~erskrrggande vetenskapliga landviaaningen, I sj5lva "sagrep- pet ncatrirkiaff koa-ri a"b ligga f6iovestallningeeg om att den var lagbtmnden. XIIL tydde p5 att detta. system av ordniasg och harmoni infe var begransat till den d6da materien; det I i i f si; anas iiyen i krafterna hos det som vaste och andades. Biologen Charles Boname%s eipptackt av polarisationslagen hos organisnierna visade i denna riktning, hlen lianske lika faaitasieggarade som sjalva upp%g;iek%en av detta nairaiens sy- stern ?-ar relleriionesi 6ver att nattarlagarna alltid f u m l a s Inen att de fejrst nu observerafs och kornstaterats as- 1n2nniskosna. Det \.ar som om s85.ki;et fått en skarpare syn och en finare hörsel. Det hade verkligen ocksa %tt det, » R a inte mikro- skopet scPm. teleskopet Bkat 14s natrsr%Pga s4.nskiirpa med en ny, h a Inte termometern, barometern, hygrometern, eudis- sraetern och "Konipassen pil magof siit% gett oss en ny bansel, har inte kensierz litit oss Biinn~a kropparnas element med en finhetg i jli~~3f6relse med ~ i % k e n smak- och Iulitsin-rets blott var e t h ~ a g t försök», skrev en författare p5 1790-takt l, Dessa
m5nskHiglaetens f~rfiwade sinnen hade Bon~~nik ett lagsystern
p& sp&ena, viB&et icke syntes s7caá-a frtakten av spekulation utan som brailgt sig p5 medvetandet liksom utifrin, Det var ögon- skenligt. Man hade sett dess verkningar och kombinerat jakt- tagelserna, Dess objektivca existens hade dena tidigare halv- blinda se11 lomhorda ~8aanskHiginetea~ icke anat,
Band i halod med uppl5cktes-a av naturens egen ord- nmisng gick det pualátlska nyttiggorande!, al7 dess krafter. Den
nya engelska lantbruksvelenskapen, vars rissuiiat mot 1780- talets mitt b ~ r j a d e bBH %15nda bland den vakna intelilgensen h e s . hela Eerrspa, larde, att rakt brukad gav Jorden ymnigare skördar an mana fGa-ut kunnat utvinna; naturhistoiien npp-
tiiekie ~ a r j e $9' nya m6jlighetei hos s%imneoa och nya nytto-
iis st er - botanisterna började inventera jordklotet -; meka-
D u p o n t de Semoiirs, Pliiiosopliie de l'nmirerse, :ldje rippl., Paris 1599, 381 f.
~aiken, arhundradebs ~ ~ ~ o d e u e t e n s k a q ~ , fann nFa rnG*jlZgheter at: gOra krafterna i naturen till positiva faktorer 4 kultnien. IGapitalet sökte sig ti#d naturens sláOte. Pengar boqjade i allt s tësrre utstriicknirag att i n ~ e s t r r a s h jordbresk, industrien vandrade fr211 staden ut
pi
landet, dar atte en kraften son1 eaa naturelis friagavs
b6a-jtsde utnyMias för drift av spinn- maskiner och ~5rseoEar. ?<aturen m r gkmild och s%0sande, dess princip var ordning seli haranoni.Fôr alla de oppositionella grupper, som förnam sam-
i15lPeI. soim en a8tpresi;a~ade och i~jugg makt, som kriit.de prestatioaser men inget gal- igen, och som a-ar praglat a%-
. ~
vringlnei @ch siiEd: rn8ste natnrerr ha frarnsPiiEt som ~ 1 I l - yarons goda sida; det bestaende prlvi3egPesaaaih2lle- son1 dess onda. Den ena liarmonisli och slösa-ndeg den andra mol- siitbnioigs@lld och girig. I saanTiiiHlet reste sig krafterna mor varandra I en kaenp, som hotade bryta s6nder al1 ordning; i naturen flat d e sanmlaal i en harnionis?i samverkan, som bar helcr r2ia.Ida.r. Tarje slriidrlng a v atur ur er ss laarmoni ui- gjorde i sig en kritik a r sa~aHiiiElets disharmoni.
Si
grep oppositionen Iidelselea'kli efter den ng.a ~ a r l d , som vetenskaps- rniir~nen uppiiick8 och son: i sig var eii sedolurande blid f6rdet of~rllkomliga sarnhfdie, s-ars tryck den k i i ~ ~ d e och son: den halade. S;9isirforslán~1-ige~ l ~ l e v i sig sjiilv e n m o t pr:- ~liegiesar~h2l9et destrulciiv kraft, d a dean Blargjorde att 0111- varoims grund var harrsrank s c h ~rdraiizg.
r. o
ha blev h r a n O = nalurerz -11 politisk Ideologi. E n ytler-
1- Lgdie .c
.
t~tbildxzisrg fick denna ideologi genom kasiken, att sani-hiillet icke var helt autocomt i fi3rh5liaáade ?'all naturen, och dess krafter? att dessa siracláar sina verkniaagar ina i de'i miin~skliga samhallet s c h a%! detta i c k e ostraffat k u n d e bryt" mot naturens orubbliga lagar. Det ar denna tanke, som anaan ~ a g i utformad ligger tiP1 grund 16- ;"akoaitesqnieias kli- m-s,atIara, lal-aaa o m att klinratet i jordens olika temperaknr-
~ 3
zoner disponerade dessas myanare for bestii~r~da slag av stats- f6rfatt~alngar och att man i d e osbraflat bi.ö"eloR dessa naturens dispositioner. Stod den franska "rCjsfaQLkmingen i över- ensstiie~~ammelse med dc!lrsa naturens ordning? 0111 ii@l;e, s5
8 Per ~ y s t ï ö a n .
ve den franska "rfaftningen! Mot den stora alIBa5ïskarade naturen med dess oblidlreliga, med matematisk visshet ver- kande lagas f6ssyndade man sig inte ostraffat. Kat~mren hade blivit ett den politiska ideologiens slagti.5 naot det bestaende samhallet,
Sin mest logiska och tillspetsade nifornlanisng fick dessa tan%tegangar om borres~~ondensen nxelIsin naturen och sam- ballet, mellan naturens system ock san~baHlssrdnlngerin av den filosofiska riktaaing, vars frgamaste "rekradare arar Fran)ols Qrsesiaay, Mercler de %a R i ~ i k r e och Dnponat de Nen~oiars,
Det nyskapande geniet av dessa tre var Islteiren Q~resnay, det klaraste och mesi logiska hnrudet va? iastendenlerr O ~ e r Martil-sique SIPercier de la Wivikre, den mest ridstriiekta och kombiiaatoriska fantasien hade Bitterattiren Dupont de S e - mours. Gruppens systematiska huvudarbete "rfattades a v Mercaer: L'ordre naturel et esselatlel des soeiétés politlc~eres
(1'767) l, Det v5eBle en valdag oppm5rksamhet Galer hela den
bildade viirlden och kom under áaagra a r att st2 4 kultur- debattens centrum, Det "rdusaklade f6r en tid L9esprit des lois och Le cuntrat social. Gruppen glorde ansprak
p2
att h a upptackt de naturIagar, som harskade P samliiillslivet. De& framstod f6r mangen som en iapptackt av annu mera revolutionerande betydelse G E Xemkoris. Det skinlle aHIts5 inom samh2lls%lvet finnas hittilds oliánda lagar av sammabetiri~gande och orubbliga verkan som de, som besiiinade plalaeternas ~ Q r e l s e . Det Qppnade sig oandliga perspektiv.
De% maste Tiara av vita% betydelse f O s statskonsten att %iira k h n a dem, Greve Staekelberg, Kyss%ands siiandebtad I Spanien, h6rde under ett snppehåll E Paris talas o m den nya sallsamma vetenskapen, och han 9Qk genast ftireest2lIa Quesnay f8r sig. blen d5 nyheten s c h den Bansga sammanHanknainage6a aar prin- ciper i filosofens expos6 gjorde det svart f6r ambassad öre^^
att fGrst5 honom - det ar Dideroi-, som berattar, - bad denne honom gora en skriftlig sarnmalzfaktnirig, som MBE-
Selinste uppiagaii ingir i serien Go1Section des Eeoliomistes. 1--5 (1910).
'Tliorilds iara om iiarnronicri och dess icléIiisi-orisks bakgrund.
9
stalldes ryska kejsarinnan. Hon bad, att AIercier de %a R h i -ere omedelbart skulle bege sig till Petersburg, 15mna.de ho- nom 4% 000 livres Bill resekostnader, och Stta dagar efter det halls stora arbete utkommit resle han dii
Quesnay hade %art av myrorna och biivrarna. De levde somhiillen, soan med naf~~rnöd~~GndigheB framgick t:r deras fysiska kcnstitution, Fysiska Bagar, som dessa samhalls- byggare var underkastade, gav St deras samhallen en full- standig esiliformitet och harmoni. Det masie föa-lralla sig p& samma siifk med manrmlskorna, Att de ocksa levde i sam- hallerr naaste vara uttrycla f6r en fysisir; naSd~irandighet, Ilen 4 s& hakl fanns deteviga och orubbliga lagar, lika fasta som de som bestamde planeternas rörelser, aven "r de miinskiiga samh5l4sbi%dnángarna. E r a n om samhallsf6rdraget - som sa E n g e legat 8411 grund f6r den d i t i d a samh$llsve%e~~sknp,err - var da ingek annat $n en narraktig Inbildning hos filosofer3 som icke s'boaderat naturen; samlaallet framgick i stallet med kausal á16d\?il~dighet gr de fysiska krafter, som man- :1ic9ian bar.
Studiet a%. dessa lagar skulle bli en lika exakt veten- skap som de aivziga nakurvetenskaper11a~ Och en lika prak- fisk. >i>Ti mata himbeikropparna och jorden, vi ohserrera deras rurelser, vi berakna deras banor: s c h vi kan fö1jaI;tlIgen firnat-
saga eklipseraia. Vi \raga ataa1osf5ren: VI Biinlaa, uppskatta och utnyttja vindears och ~~attarets kraft.» Nar YF lart laiinna sam- hallees fysiska lagar, sa skall vi ocksa kunna ratnyttja sam- hiillets krafter och dorutsaga dess rorelser. Vi s k d l kunna insatta vara seciala i ~ ~ s t i t ~ i k i o n e r sa? att naturens krafter i samhgllet s9~alI fritt kuomna sammanilg7ta i den harmoni, som
ar naturens vasen, S a skrev Dupont de Nennsuigs. Det maste ha gjort ett djupt intryck p5 detta optimisliska iirhundrades eaatusiastiska andar* 17arfir skulle Newtons upptackaer vara det sista ordet? Var inte alat mUJ1Hgt f6r den miiaaskliga intelligensen '?
BBercler d e Ha Riv2re. Det var de som skapade sambiillei, som galed rnaturn6dv5nadig"het <!rev m5nnibskorna LiIY sam- verkan. Driften alt njuta och driften alt föroka sig var de dominerande krafterna i manniskans fysiska konstitution, Men d5 jordera var knapp p5 n3rlngsmede1, skulle de raka Y oiaja%pllg konflikt, om inte manniskorna genom samverkan stegrade produktionen.
S&
flbjf: dessa tv5 krafter W~arn~onIskibsamman i miinnislcornas samhallsbildande verksamhet och drev dem att allt mer forfina sin produktion och allt mer BornpSlcera sitt niit av sociaja %n~fPt~atloner.
Denna nattarbestam6a s a n a v e r k a ~ yttrade sig i man- niskans medvetande som karislatn av on~sesldiga rattigheter och skyldigheter, som kgaslan av bestamda dygder, vilka salnanda ocksA Tar a r fysisk nödviindlgEre& och diirf6r fysiskt Hagbul-kdna. I,Eksosn hos myrorna ar. de grundlaggande
normerna f6r samlivet av fysisk ka~~salifet, Individens fri-
het att si3HIrja f6r sitt aappeLsiilH~~ dess agaaloderatt ",i% sin egen person s c h det, som den f6rvarvat genom sitt arbetee, Tar sadana nalkarglvi~a riittEgheQer - f6repzade med skyldigheten
f6r iaadlviderna att 6n1sesidHgb- respektera dem. F6r regleran- det av dessa rattigheter och slcyldigbetei var staten deal na- t~irglvna insBi"8ntioneli: det var den som gav siikerlzei i t dessa. á+siheb egendom och sakerhet - libertk, prspriété, sdret6 -
var de fysiskt givna principerna f 6 ~ det m2nskiiga sam11G14e8~ Det fanns sal~nnda en raatesrdig ordning E r samiz5l%et, soen1 herde funnits f6re alla S t s n e ~ e n t i o n e ~ nse89an n25nniskarna
och som allfjii~nl utgjorde granden %a- samh2llslis.et. Den
striivade efter att bringa alla m5nnislcanc; fysislia krafter 1 harrnoaal. Fick dess laga? fri%% verka, s i sk;;uYle sliiktet fe4ras fram naot allt sthrl-e 12krilthetr och den stetsta majlaga Igcka
skrx3Oe beskiiras dess medlemmar, D5 slrnlle harmoni rada mellan sninniskorwa, $5 so= Alllek upphovsmais isade menat. Den stora uppgift, son1 nu f6reliig 369. forsknirigen, m r
att bringa dessa %agar till e\-idens och diiiefter bringa de sociala i a s t i t u t i s ~ e r n a och de skrivna Islgarna ta12 s;amstam.,- mighet med dem. Delta var inte ett lagstiftningsarbete utan ett forskningsarbete; det Tar en fortsaritning av den utforsk-
~ h - urrids .. Eiira on1 liarinuilieii ocli dess id4iiistoiislia l>al;grciid. 1 4 ~ i n g UV naturen som fysikerna begynt. Dessa Bagar skulle
-7
bli lika evidenta som geometrieias och asiroiiomiens. kndast okunnigheten skulle det falla iaa att ftirneka dem. 'B'y ati
esa sak var evident, betydde - enligt Mercien de la Ria-2-r - att en tillracklig u~aders5E;ning gjort den till en sa op1len:- ban- saiining, att en rniinnislia inte kan utfundera nagra skii1 akt tvivla p i desi, sedan hon fatt kannedom om de skid, som kommer henne akt godtaga den.
Det m r fihoso-l'ernas uppgift att frillgaia detta arbete.
I n a t u r e i ~ , i n15nnisBaiis n a t ~ a r sl;uIle d e finnas d e eviga na- t:erlagarna f6r do-gdelz. Det var en helt annan mebod an d r gamla filcsoferna och no~oralisie~na a i ~ ~ i i n t . S e hade speku- lerat. Ilet hade fort dem vilse, »Jag ser ini? i deras sublii:.~a skrifter a n n a t $11 ahsbralila maximen., ax7 vilka :Be flesta G r
attankta f6r ImeBP andra rarelser a n rnii~aniskornap regler .f6r nppf~raaadet,
si
friiz-nmande fi3r naturen aii de stiindigt d r i ~ z m5nnisBorna till n~otsattningar mist varandra, Finns det inte diirernet B nahsareri bestiiïgrda ocli of6riinder1iga regler f0r att skilja dygden Bk"iil brottel? Yi ivivla i n t e pB att dessaregler existera. Ileix "r att upptacka dem Ems det e n d a s
e n siig, och det ar all rsdfraga sjalva n a t u r e n , at6 kol~sulfeia de csllmii~~nia och orubbliga Bagar, som den laar fiiresBri.i7lt FéBr sig sjalv, och v8rt 116daiin~Phiga samband rned dessa laga->^
Det $4" Rlercler de la W4~46r.e l, Det %s den isadukbiia ~.xe-. todens lillampnl~ag p6 r-isora%fikosofaen, Det ar en rrpprep- ning av den kritik, som Francis Baeorz i 14..dv~rsecment of learning riktade ~ s ~ o t s411 lids naturhis:orPicerr »in t h e
incpisitlon of nature, the- ever leff the oracle ef God's -ixorksi and adoned the d e c e l ~ i n g and deformed images \~,.hic4-,
the unequal mirror of theár on:n minds or a few ïepreived aa~thsrs ir principles did represent unio thein»
-.
%aran om aM de vise sktaHle skriva lagarna, k n ~ n a & i $ii ett "rsvaï fös den upplysta despoiisrnen, )%en 8,Iereiea. de la Rivikre menade, att sansihgllei endast kunde o ~ d n a s efter dessa Iagar o m de b k v o ee-idenia f6r gemene I Y J ~ I ' Y ,
--- p
P--JIercier d e la Ilivibre, De I'instructiori pi:biicli~e, 55 f. Francis Bacoii, 'ïhe :idv;tncerne:lt of l e a r n i n g (li)::4)3 21 i'.
12 Per ~ysirönm.
Darfir var foBktnppfostran och et$ fritt, statligt undervisnings- viisende ett nOdvaindlgt borrekat till detta enviilde. Utan folk- uppfostran ~ a r despotism el^ icke legal, hur visa
an
harskarnavoro.
Da
naaste dern brulaa fysiskt vald. Xen om de efter naturens principer skrivna lagarna genom a%lmanhetens in-sikt tI%la'tos reglera sakalh511slávet9 d 5 s%iu$Be alla s a m l ~ ~ ~ ~ e k s olika individ~sei8a isatresse~a stiimmas I harai-noni, alla de slika
krafterna ssppgå
B
en större kraft - fysiskt representerad av Hiasskaren - och denna sliulH@ nned en himlakrafts styrka "ra mansklighe'ceii fra'amal mot allt stierre lycka fOr ett allt skajrre antal miinnis%nor.F(or akt de vise inte skulle kunna nnissbrulia sin stiikl- ning, vas yttrande- och Lr~ckfriheten en nödrandighet, en institution gruridad p i naturens princip om deil enskildes ratt att tillvarataga och havda sina intressen, Den skulle
ge jagstiftaren ria6jlághet att lyssna till idressenas röst lib- som naturforskaren lyssnar p& naturen. Den sl<-kll8e B~jalpca till att gipra kunskapen om naturens lagar fullgndad. Först
d2 detta natts hade m5nnlskan blivit verklig mannislta, Ska- parens avbild i sin %~~!Istandiga harn~onsi. I sitt vilda stadium, sager Mercieï de la Kivikre med en gbverlagsen kilicili p5
Rousseau, var mSnniskai~ Innappast annu rnir~niska. - h n s s i ~ ena tredje garanti nioh eiav5ldet fann JIercier nödviindig: domariiarens oavla2ngighet, den dsrnannde maktelns separa- tion fran de I fearstens person "reaiade lagstiftande och ut- 6vande funktionerna.
Laraas om att fysiska lagar s c h fysisk nodvandighet radde i samhallet galr arpphov tP1H beteckningen jsiokratism, ett namn, som dock icke var s5 utbrett i samtiden som senare, Dupont de Kenaours kallade den i sitf %kortfattade referat av Mercier de Ba Rivleres huvudverk för une science nouvelle, a.iIkei-9 Blan stallde vid sidan av de Buraga exakta vetenslsaperna l. Sjii%ra kallade sig skolans f6retrSdare helst
ekonomister.
-
De I'origiaie et des progrrs d'uiae scieiice aoiivelle, (anon.), London och I'aris 1768.
'Tlioriids !ära om Liarmonien ocli dess idClnisiorislia bakgruiid. 13
Det ar sedan ganamalt Hciia-nt, att GusBav III stod under inflytande av fysioliraterxaa och att detta f6rn3edEats av Karl Fredrili Seheffeï, vilken P sin broscd-ayr »Rref tB11 deras escel- lenser Herrar Riksens Rad i ett angeliiget amne» (1766) gj~o-t
ett Iiortfattat samniandrag ay deras samh5%8sl5n°a, Meea annu har ixmgea~ unders6ki i heir stor utstr2ckl7idaag 12i:an inpreg- neraoie konungens politiska askadning.
I
svensk forskning har EysioBaratlsmew alltid uppfattats som hPatt en nationaleko- nomisk Sskadnlng, d k e n lika ensidigt gynnadejsrd$ranl;ets hn-tressen som rnerkantl%ismen g ~ n n a d e nmaamufalcturernas, en
rappfattaisag som g&- tillbaka p5 den polemiska karikatyr, som Adam Sna_itka gjort av denna lika, som dock r a r grund- laggande %r hans egna principer ona den fria konkurrensen och intresseharmsnien i samhSlIet l. Riirigenom har f6re-
st$lIningeil o m att finansrniinistern Johan Liljencrantz var fysiokrat 1;tannat lappstå, et% mBssförsOind, som dock: nndan- rojts genom .4Be Esséns avhandling om hans handePspolihiB -,
Redan e n flyktig blick p i Sao~iuilgens iaP s c h propaganda torde emellertid risa att fysiokratismen gav honom hans aiirlds- och samhUlls5sk&dniwg. Den gay honom H-nans teoretiska moti- vering f6r enviildet, vilket salupda örereazsst5mde aned den exakta xretenskapeirs sista ord, bfeaa liksom en socialdemo- Háratisli regering -- f6r att hite utniawa - inte garraa Bliider de atgarder, som syfta mot en socáalistisk omformnirlg av samhiilles, i socialistisk drakt, sa u n d ~ e k G u s t a ~ III den fysiokraklska termlnolsgieii i 177Nars forfattning s c h BBver- dreu 1 st5Plet dennas saanmanhang med 5Hdre svenska _$ör- faltningar, ett mycket skickligt politiskt trick, som a n n ~ ~ narrar stats17etenskapsmanl1en 3. Den a r skriven med den
-
Adam Smith, Tiie \vealt11 of nations. IV, kap. I).
'
A. Ess611, Liljeiicsantz sona Iiandelspolitiker (1928).V y f t c t med det p5 offentligt uppdrag av A , Schönberg författade för- fatliiiligsliistcurislia arbetet »Hlstorislra Bref om det salenska segeringssattet i 2ldre oeli nyare tid)) var att konstruera en Iioiitirioitet mellamn I 7 7 2 HB.S Pörfattniiag och S d r e sveiislr statsritt. Anders Schönbergs Historiska bref (184:)-51): I, ssr, ssrrr och Derestiides.
3
4
Per Xyströmfysiskaatiska doktrinen klart £os ogonen, I en diktamen tiSE s%aisrta,dsprokokoh1e~ (26 april
1774)
forklarade konungen rent nk att det Huya regeringss5ttet Tar byggt p5 »frihet, sskerhst och prsprietet»,och
de Invigde maste ha lett mol varandra, nar de hbrde detha fgsiokrater~as hemliga losenord.Enligt @siokrabismens principer .rar tryckfriheten och
en ?i undervasssing de av naturen fcireskrlvna 1~kons9iluQlo- nella garantierna». Det var de oe99 icke riksdagen, som gjordde en~iiddei 'segall. Emot d e fo~-shPk, som från ambets- ~annah%H!! gjordes att rubb8 tryckfriheten, 40g konungen i e con se ko ens med slas poliaiska dokarin denna Y forsvar, Detta
skedde i hans redan anforda diktamen, onn vilken Bdh-der har sagt, alt det a s kanske det bhsta son1 flratit lir h a n s penna i aaiigoin speciaaHI inrikes fiaga l. Men det h a r icke o$sere.er:~ls, att det ~ r ï en u t l a g g n i ~ ~ g ar Gein fysiokratiska E r a n o m *arycBL'rihetew, Dei var $ryckfL-iheteez, ssmn gjorde $agns envalde artslail1 fran Karl oh%:s. » H a d e Prycf~6rEB7eBen ~ariixtilllalten i h r r a huladradetalet - -- hade fbrha~sda Karl
S I ej gjort sadana fGrfa%Bningar pi sakerhelens (l) bekost-
nad - -.>a Konungens diktannen inilht i sin helhet 4 de
franska &siokraternas periodiska publikation Nouilelles éph6- merides éconon~iqeies 1774.
Hin-
phablleerades ocksi tryck-frihetshrsrdningen~
Men tryckfviheben var endast den ena garantien. Knder- visningen van- den andra, For att
f5
klarhet i h t ~ r $3.'sIoEi~a- 'lerrea tiinlcte sig denna vaasde sig Gustav HI1 genom SeReEer till - Ja, till JIereier. de la Rlvikre, Ett starkare atslag av dokfrinarism karm inte gerna tankas, Det visar haar starkt ideologiskt pi-@ad den milj6 var, P erliken 1362 Ars f6rfatt- ning ;~tfornaades,P2
grund av verenskapsrnan~3e1as s j u l c d o ~k o m hans n~emorandarm ej ScYaeEer tillhanda fbrriin i februari
1774.
Det bjir t r ~ ~ I i t och 81- ett aly de vik%igasfie doktamenteni fyslokralisn~e~as historia: »De l'instsuction. pubjique on consid&~%ations morales et po8lfiq~:es sur Bak pmecessité, 3a na-
i:. T. Odlrner, S\.eriges poiiflslia historia mader konung Gustaf 111:s
Y
-
'lhouilds !ara on1 kiarimoiiiern och dess id6iiistorisha bnl;gruiid. 1 3
ture et la sousce de cette instructiosa. Ouvrage d e m a n d é pour ie Roi de SuPde)) (S~oeklirolën och Paris 1/73)
D& elniders-isningen och tryckfriiielen enligt doktrinen var inlegrerande delar i ferfattningen, kan princHpera3a f6r
i F -
i /i2 ars regeringssatt icke analyseras och liraralitiiriseras u t a n aktgivande p% dessa instilutioner, nagot sonr historilcerisa
"?c%
e~ippm5rksan~a-dzal.BetH]. Men~alaigs betjrdelsefalla focsn-slanlngar bar gjort det m16jIigt aia fasts%i, nar Glistav III koazcipiesat de Idker, mot ~:iEBas firaverkligalade l772 apa Grfattning var del Grsia steget, Det a.ar som kronprins.
I
ett bre\. till modersa1767
s k r i ~ ~ e r han, att SchvRer lamnat P B O P I O ~ »ce Barre de pokitic~koe>>, som hon s a ofta talat med sonen om. Ban t i l l a g g e r ~ ~ p l l est estrt.mement interessant et ofyre des Idees rreuves et justes.
,.
IT produira eerhaine~i~ent une revolution d a ~ i s tons les espriis,et ii hud espérer cp'edie stetendra s u r la S~ikde», Xagsa dagar seraare meddelar han att ban ixa-te drömnrer oni aranat an »des prirrcipes esseniiels de 190sdre des sociétés~ filera
x Bdrerlia i »De I ~ i n s l r u c t i o n publicpe» a r behaiidlade i Lotte Silber- steins n ~ o i ~ o g r a f i Lemercier de 121 Rivi6re u n d seiile poiilisciien Ideen, Deriilr 6928, 7.5 ff. Eia krort redogörelse fi5r for8>indeiseii mellan d e t svenska Iiouet och d e n fysloliratiska skoian 3772--1775 finnes i E d n ~ u n d Richner, Le Mercier de i a Rioiere, %urich 1931. De citat, som ilar (1113 f.) anförts u r tidslirifterraa
6phérnkrides arr Citoj-eim och Nouvelles l?lah6inkrides, vittna onz iiar;\ f6r- !>indelser urider revo8latIoiisårel och narniast f ö l j a n d e E n d a s t fragment a\- tidslrrifterna - 2rgarigarn:t 1774-1775 -- har varit mig tillgiirigilga, d 5 de egendoinligt 1108 saknas 5 Kungliga Biblioteket i Sloci~liolm. Enligt uppgift i G. Cciielie, D u P o n t de Nemours et i'kcole phgsiocraticyue, Paris 1888, er-
% " l
,eoll D u p o n t en pension av Gustav 11% m o t a t t Ila11 siinde regell~nndiia korres- poaldei~ser (161) och Ila12 sKall också ha blivit iedamot a v Vasaorden (204). ErrLigt s a m m e författare utgav D u p o n t 1788 a n o n y m t i Paris e n sI;riftr Lettre
ii >l. l e Comte Gliarles de ScEieffer, daterad '"8 1 7 7 3 oclr .f~i.sedd med fijre-
tal, d a i e r a t 1188. ScIieIle m e n a r att deil huvudsakligen $r en Iiritlli a\.
E4e%olmes a v samtideil m y c k e t ~rppmiirlisarnmade Constilution d e l'Angletera-e, ulkomänen 1 7 7 1 . D e t s p e s iilag "roligare, att d e t a r h e t e a v Deiolme, som Siritiseras, a r det m i n d r e Eiii~ld:~: A paraliell R e t ~ e e a i tlie ei~glisll eonstituticar : ~ n d the f a r m e r goveinernsnl of S~vecien, Eoiidoa~ I 7 i 2 , sona p i g r u n d a v sina laritiska uttalanden o m 1172 iiss statsriiivning avtri I Englaiid f6ra1iPedde er?, frk, svenskt 11511 iiispirerad motkritiii.
16 Per Nyström
brdr-rnande kan inte en nutida ung IntefleBtuelH yara bver Marx9 KapibaPet. Den bok Gustav syftade ps, var lfercier de la R i ~ i e r e s huvudarbete. Den hade kommit nt samma år. Dess iy9ite hade gått Qsver bela Gen blldeade -viklden.
Atta dagar efter dess utgivande aras f6rfat"raren p6 v5g till Petersburg. Lovisa Ulrika hade redan innan verket ngtt till bjtock%%olm talat med sin son om det, Och $6 ~ c h e ~ e r hade bragt honohas det, blev han som alla fascinerad av dess klar- het och logiska stririgens - hans jubel var IPka stort som Diderots.
M ~ D
boken ar ocksi odcidlig. Den a r den moderna sociologiens grundlaggande verln,Fysiolsratismen var p5 1770-taIet den Ideologi, son. konungen och hans ~iiirmaste f ~ r e t r a d d e .
Den uppfattade samhallet som en totalitet. och soalm en de% av den totala naturen, Jf5nnáskorna ingick i denns~a som fysiska enlneter och som laiirare av naturkrafter: drifterna, passionerna, Liksom i hela den QvrPga nattaream var prin- cipen fOr dessa krafter haarnoni och ordazing, De regler, som normerade samverkan och samst5in-nmághet mellan de máiisltliga enheterna, var diZsf6r fjsiskk lagbundna, var natar- Jagar, trots att de i m5nnisksrnas medvetande Eramtradde som moraliska kategorier, som riittigl-ieier och skyldigheter a v olika slag. ,&II maaasbljg S;e~nsBaap vrir begransad t911 detta
naturliga system, i vilket an-a5naniska11 IngPcln; u8an"r delta kunde nlannlskan inte nå. Sjiilsra tankeyroeessen hos henne Tar ton amaturprocess, en verkan a\- naturens krafter" Som sådan syftade iiven den att bringa henne och de nata~rkraftea=, hoil bas ps, till. akad harrasoni med den stora totaliteten,
Ja klarare naturens ordning f18t in
P henne och danade hen-
aaes medvetande, ju mera sd2mdes hon H harmoni med alltel, j u fa$lkomligare blev hon, Naturens ordning och lagbunden-het kom d e att pragla hennes samh5&lssysiem5 hennes moral- system och hennes s8i6nH-netsvarld l .
vvllliean grad fyslolrraterna upptagit uppslag f r i n Shaftesbary, vore givetvis vart em undersöktiing.
'l'lioaiids I l r a om Iiarnini-nieih och dess id6lnistorisl;a halagraand.
l?
ig'igon principieH1 mstsiiit-saing mellan manniskan s c h na- turen, mellan ande och materia fanns inte. ABIhrar natnrproees-ser, underkastade naturlagarna: m2raniskornas Icunskapsakter lika ariii som hennes moralf6rest~Blningaaa Och alla dessa processer kT8r delar av naturens stora -Orelse eller process.
Detta var jslo9cratismens kunska~3steosetiska basis. Drif- ten till sallhet drev rniinniskoana att a1Pt mer utloaska m-
?tiren, att göra dess lagar evPdelaaai Den var jamte "rskelse- driften den naturkraft3 som drev manlaiskan att g6ra naturen allt medvetnare f6r sig s c h göra sig sjalv darigenom aldt mera konform med atu urens ordning. Forskningen hade s a k ~ n d a ett praktiskt syfte; den sliëakle bidraga f911 att
öka
sállheteiz. Annu. \?ar kirnskapen om nattnsens lagar och s i - londa m2nnisBans fikstand ofullc%5wdiga, men @ s i o k r ~ t e r ~ ~ a onenade sig Ila fortcatt pH 3Te1vtons och naturforskarnas vag
och bragt n j a Jagar tHli evidens. Det x-ar de f& samhiililet och ekonomien grhindlaggande lagarna, de hade uppfiiskt.
De upptiickter, som de menade sig ha gjort, hade visal ait ett samhiilles naturliga ordning a7sr den upplysta despo-
,Licmen ï6re1lad aned yLtrandefri11 och andervisniiig. k' ett
samhiille, diis' natanrains Sagas b i l ~ l t evidenta, sc~mma~aflBT nnders5tainas och hiirskareus intressen i H~armoni. De giingse liirorna om samhailFsf6rdraget, om h5rskarfördrage oni folk- sureriiniketen r a r salunda ks~astruktionea. av systembyggare, som icke %Ijt den indeoktivse iaaturforskningens metod. Mer-
kcantilisrnen och iraringstcinget var ocksa system av liknarrde art. Friheten afi tillvarataga de egna Intressena utan annan Insjis-anknipag an respekten f6r allas lika ratt h2rvidlag var den as7 saturean givnrs principen fUr det ekonomiska livet. St6rre delen av Ilercder de Ia Ri~Seres bok var agnad att Iilarggira dessa nya upplackter.
De medel, som aappehaRil miinnEskosIakiet och tillfreds- stallde dess njutaai~sgsdrifi, ~ ~ t v a n ~ h m5nniskorna genom at! bearbeta jorden, genom att m5nneiskornas produktiva krafter samverkade med j o r d e ~ s . Jordens naturkrafter gav harvid gratis ett neltolillslno%k till det rniinskliga arbetet. Mes, i det
forfissatta f6radlingsarbetek al7 ~ i . a ~ a r o r n a uppkom icke nigot 2
4 8 Per ~ y s t r i i i ~ i .
dyli9it extra tillskott; industriens verksamhet betydde siilunda blott alt ytaedligare rngnskkig arbetskraft nedlades p5
15-
varoraaa. D a r g r var CuBtivatesaren, Jordbrukaren ~ i ~ a n s k l i g - hetens azgrare; niir han band sin energi vid jordens uppstod en nettoprodraiit till den konsnnaerade manskliga energien, Vid allt övrigt arb~ele uppstod inte aiagon dylik.
På jssdbrpa&<aren lerde diirf6r det ~nanskliga samhallet. Kan framsiod fös fysisliraterna som dess grundval. k'r hans vesBsamhe"ki8dades rikedomen. ?klelii han fick Icke sjiily direkt del a v nettoprodukten, t'; den tHB"rgnade sig jordágaren i form av arrende- och fGrpaktningsa-8~giRer. Och f r i n jord- agaren fl6t den i olika kanaler uk till sa1nil5llets övriga ened%elnmar, Men eftersom harskaren och de styrande, staten, ocksa skballe leva p5 en del av nettoyrodtakten, sa Tar det
T .~
rampligast och enklast att de genom skatt direkt pi
jord-
agaren BBIBiignade sig sisn andel. S 5 harleddes teoretiskt den gr~rndskatt, som Turgot s c h andra reformatorer ville lagga
p2
Frankrikes jordiigande adel, och som innebar ett försök att beskattniragsv2gen »nationalisera» adelns dornaner l.v.
Det har aldrig blivit undersökt i vilken utstracknihag de svenska fysiokraterna tfbliiggnat sig denna svåra teori. Det
2s i varje fal% tydligt, att Karl Fredrik ScheEes helt beharskade den, Men i de ilesta fall ha de viid som greve Staekelberg endast med m6da och ofullstandighet kunna filja principer- nas sammanl5nkni1mg~ Vad de upptagit torde viil ha ararit
huvudlinjerna i tanmkegfingarna s c h de praktiska po39fisk.a syftera, som dessa "rde fram till, Ett slags ~vrzlg5rfysisicsa-
iisrnn, Nagot analogt skedde senare med marxismens teori.
Endast ett relativt litet fatal socialister Isa firmatt filja d e abstrakta analyserna i Icapiitalet. Men: i "renklingar ha Xanke- gaiilgaiaia satt sin priigel p$ stora massors tankande och bildat basis %r deras samhii%ls- och v&r%ds3sk$dning. De h a i denna
- -
Den fysiokratiska doktrinen innebar siiunida e t t fi5rtackt angrepp p& dein fraiislia feodaladeln. Detta h a r lilait i'ranh5llits a r Friedrich List i D a s nationaie Systern der politisciaen Oekosomie (28121, 472.
'Thorilds l i r a c m h a r m o n i e n och dess idGhistorislia Bizikgrniid. 19
form trangt in
I
pressen, i propagandan och i sk8wlitte- ratraren.I vad grad fysiokratismens idesystem impregnerade den daiida svenska kuEturdebathea~ och Iitaeraturen har aldrig blivit undersökt. Icke heller r a d dess principer betydde vid U P ' ~ ~ v e r -
siteten. Heke ens konungens litferara prodta%i;tion har u r delana syaspunP.at anal57serats. Yi vet Inte laeller, vilka av sliolans arbeten och tidskrifter, som varit spridda s' vart land.
Att det drevs en jslo&ratislr_ propaganda P Sverige ar
dock pStagPigl. Karl Fredrik SeheEers presidietal i Veten- skapsakademien 1/72 ~>Oak, f6rbindelsen mellan grundlagar- raas art och folkets sahlhet~ atngtik hedern att i Xourelles &ph6mtirides, dar det ptzblicerades ett par
an-
senare, bli be- tecknat som qsiokratiskt, FQs Zá5nnedomen o m 6772 iipsf6sfattnirig ar det av stor betydelse. Det irarnhi916-s % det att regeringsformen 9 motsats 'sill de flesta andra fria staters ej a r sammanBickad genom hiindelser och Bor~jsanklurer utan tillredd
pi
en girag och i ett sammanhang. Biittre an i -&got annat land h a r genom den den enskidda salierheten skyddats, darigenom at",iontrngen i Bverennsstäm113eHse med den fysia- kraliskar doktri~meia. auhiinb sig sin histariskt givna ratt att arara högsta domare. Man hade blatt tv5 rBsier 4: domsaker'.
Lilnaiså laar proprieteten vi~rdats heligt,D&
vid ntfgo'dandet au det senaste f6rbudet m o l bsasanviansbr%nnlaag fragan upp-kom, om icke pannorna borde beslagtagas, förkastacies detta fisslag au Sionungen sasom stridande mot egendon~srgtteae. Men det egenfllga medlet att astadkomma en revolution i sederna var dock icke sj2Pa.a stalsfirfattningeoa utan upp-
%ostringsverkets firbattrande.
Genom ScheRer blev tydligen BTeBenskapsakademYen ett forum, diir de fysiolcratiska idkernsa framlades och d a r man inte heller ansag sig bora d6lja fdBrfattningenc doktriazgra karaktar. hlen den elegantaste framstallningen av fysiokx-a- %ismens ekonoaaail2ra gav SchefFer genom ö v e s s ~ i t n i n g e ~ ~ pi-
---
i Geiiom högsta domstoleris inrattande sedermera (1789) ffuilföljcies Plclt
den fysiol~irraiis2aa piii~cipers om domsmaktens arskiljaiide från de 6rriga Iitigsta statliga instituiiolierria.
20 Per Xyström.
en broschyr av generaken Saint-Jfaasrice de Saint-Eeu, p5
sereaaska kaH%ad: »Kort sammaa;drag af den Vetenskapen, som
leder regenfer och folk till en ofelbar Byeksalighet i Politiska Samh2%Ben>j (1773), Generalen h6rde till kretsen kring Kou- ve31es éphémérides. .?den ScheEer har icke vari8 ensam.
Eks-
nornie Belctorn %-id Serangniis gymnasium Lars Ekmark 6e7er- satte 11/77 Xercier de %a Rivieres I,eitre sur les E e o n o ~ i s t e s ,
pi
svenska kallat: »Bref om eHasnsmisternzs~ Hari a"rsBg den lilla broschyren med ett f6rela1, i vilket han summerade r6relseras resultat,F ~ r s t å a r d e t - hette det -- $9. oss givet "9- att vi grund-
ligen skall lara Banna den i skapelsens plan utstakade viisent- liga sarrrh5lisord~ii~1ge11. Men P stall&
k r
att g6ra detta harman agna8 sig ;i, det feirksnstlade och n6jsamma. Trots dessa fiBosofiens fe%steg, 2" det dock den, som genom sina franska dyrkare nea Britligen bringat vak-lden det glada bradslcapef: upplyften edra ögon, ty nu nalkas e r fir%ossnHng. Dessz "retaadare -6s filosofien bar fin trots segt motstand n i t t fram IBPS tronen, H Toskana Prnar sedan 1/68 alla lagar andrats
och inrattats eAer de11 nya k r a n . I Frankrike i vissa delar doktrinen satt
E
ver8;sSSllighet. d v5rt land Ilpir »en god med-borgare)) %Gr nigra as sedan sQkt @ra den 11ya Earan kand, Vid Uppsala akademi bar ett b"rs6k E samma sliktning gjorts 1~
:%ven i pressen P-sa dylika gjorts, Men dessa fBrsöb ha dock
iinolea inte haft sa synnerllgeir stor veskan,
Fysié?Sratisnnen .var blunda icke okand f6r den svenska l i ~ l t ~ r - d ~ ; ~ , t a t e n .
Att den politiskt vakna ungdomen i Sverige, %ElBen stod i Iltoaatakt m e d den sanni-r5lls&rEthsBi;a upplysningslHtterat~-~rey%~ skulle ha err~dgatt att i en eller aranaai form lara kanna fysi- okratismens gi-undtananar fGrefaller osannoIikt. Emellertid &a de, som analyserat Thomas Thorilds iskidning, icke be- ror8 denna fraga. Detta hanger dels samman med att den 'FFörri~odligeis syfrar författaren gå de disputationsteser över fysiokra- tismeii, som f6rfattais a v C a r l Fredrik Soheffrr o c ? ~ som publicerats 1 7 i 5 i Xo~avelles Epliérnksides écononiique, 169: TL16ses soeateinue en Suecia & B'Uimi- ves-silk d'llpsai. 1 tidskriRsred;aI;tioi~e~is företal siiges, att iacara~icgein av Sverige och lians minister iaigåe~ide studera fysioiis-atismen.
Thorilds l ä r a oiii karmoriiei~ oeir dess id&liistoriska baicgrund. 2% iiatida filossfiska id61xotc&ttaingen lilyp~otiser-ai forslaarna, dels att den nutida liirda traditionen varit obekant med fysiokratismen. Denna politiska lara slogs ifja% av iiheralerna och de rnoa~tes<~~~ieuisber och rousseauiskr, som utformade den franska re~sPs~tEoneeas ideologislia ~niljö. De% a r blot: axotst5aldarrnas polerniska b"rvansliniaigar, sona levt kvar.
Att den unge Thorild hade sina ögon riktade mot de sre~zska fysiokralerna franagar redan darav, att en atr laans tidigaste Piiirida dikter - frin G64leborgstiden - heter
»Drel' till Hs Esc. R,
R.
Gr. C. F. SeheKer». Di1i;ten tyderdock ingalrrnda p 5 att biin i6rs:Btt t e n nya politiska likan. Ileim redan som ung student har han inrangerat sig bland saimh58bskrliikernas skara. Man hBli 1/78 p& Göteborgs naatlonk ett tal %il1 vetenskapernas Bov, »Cbm vrid som ar adelt och sBCont i reteaaskaperna)), Det ar fbrsksso föga
bjupsiiinmigl, Ta11 sitt sgfie iir det etk. angrepp
p5
Ro~ssseau. Dennse hade diski.ed8terab vetenskaperna, som empplj~snnlaagen diltl8ls kott p&. Och jael ville den unge studeratea~ relmahB1i-tera dem. Han menade, att Bousseaeis kritik endast triiffade de spd%nHativa systeanaen, Icke den Hndarbti~a forskningen; den som »icke mera gissar utan erfarer)),. den soin n q e r sig
med att utforska naturens lagsystean. Agen iia7en dess resui- tat klinde bli motstridande, beroende p5 deii olika aspektens hos olika forskare, beroende p5 den »olika daailngen au rara f6rstiaad)). S 5 sknkle mahiinda i n t e ens Neivtsns resultat alltid sta sig. Diirftir skhalle vetensliapee icke tryckas av auktoritets- och skoltvang: forskningens frihet var dess prin- 'cap. Alen det rácite inte harmed. Dciu pi-sliiiska hyttan sktalle a-ara vetenislnapens ledstjasraca. Denna skulle allts5 $i-
draga att BiIllfredsstiilla v&= aIlmiinna ifra efter s513heB och ntije, eRer aaj~~traia~gar. >>Den vetenskap; som icke leder bill det iiradamalet, ar en tom korast utan s a ~ i n i i ~ g sch viirdeu, FiBrsi i oupplUsBig HBarenmiiag med praxis blir forskningen veten- skap s c h sanning. Detta gr det »adla och sk6r;a i ~ e i e n - skaperna, som artgör derus f ~ ~ l l % < ~ i ~ ~ l i g % ~ e t » .
Vetenskap ?-ar salundca f&- Thorild den gtforskraing av naturer?, som var inriktad p& att Li~lfredctaHHa yara behov,
2% Per Nyström.
6Ba var IycBta. Att det Tar de infellektuelle, veteasBraps- mannen - d. v. s. tredje ståndets a-anfgarde - som skulle
fera mansklighetea framåt med sin tanke stod Silart "r ho- nom. Han vas- ug>plysningsman, Framatskridandet Tar inte den obildade massans arerli, som Rousseai-a menade. Dennes kritik av vetenskaperna Tar ett angrepp p5 den IntellelituelBa klicken, och Thorild kande udden och s6kte bryta den. X5got ansaat l i ~ n e b a r inte »8andskapstalet», Det later ianstii8Ha sig I dein pagiende anfl-E-ousseauanska pojemiken, i vilken el;onornistskslan intog en ledande stallning och vars problem- stakinlng r6jes t. ex. 4 det ekmarska f6reialel till »Bref onal eksnom-lskerna». Den morgonstainning, som pragla- fysio- kraternas skrifter, Bvertygelcen om at%: en ny %id stundade tack vare aretenskaperaia, fyller Thorilds tal. >a&:ppEzCten edra ogon, ty n u nalkas er f ~ r l o s s n i n g > ~ ? s8;re-s Ekmark. F8re- triidarna för deil nya rehenskapen hade n i t t fram till tronen.
»Nu
fly systemen; sedan Eaylens ododlfga snille fåfgngt be- stritt d e m ; och H%snasseari G ~ - g a ~ e s skakat deras grundvalar.I
en skon hanryckning ser jag Friheten raedstiga i f r h him- melen till oss. - -- Genom en hogre och mera fri urskill- ning av %-ad som as. en sann f6rtraffllghet och mansklig- hetens verkliga ara, bQrjan. H v i r a dagar ett valgerande ljusupp& ouer vetensliaperna. - - Dessa %delmodiga s c h frids-
alsltande tiinkesiitf, som Pysa hos de mesta t 4 r t tidevarvs kungar, hiirröra de icke al7 vetenskaperna%», deklalnerade Thorild p5 Gi'rtebsrgs nation. Detta jubel mr inte endast ~rftsyck f6r talarens tingdom som man g a m a menat; det steg upp ur. hans visshet om att kampa för de nya ideer, som sliulle gajra P-arBdenm %ys,kligare.
FBIjaszde ar piiberjade Thorild en essay, som h a r den sanderliga titeln a~9byskhe'cens naturliga grunder». Han sager, att mananiskan blott ar en fysisk varelse och att hars vill demonstrera att dygderna ha sina gr~and 4 hennes fysiska konstitubion. Som OvningsexempeS viiljer han kyskheten, emedan den synes honom vara den dygd, vars nateirilga grund var syarast att inse.
TlioriPds laïa o m liarriaoiiien cach dess idi.iaisl<;iisita !rakgrouid.
22
intressant. Thorild irtgar inte fr511 den enskilda individen ratan f r i n samhallet sorn en totalitet. Det ar genom denna, som de enskilda delarna och deras egerrskaper och attityder beshiimenas. Det as en sociologisk utg5ngspern&l, »Jag sagen., att miinniskorna "das m e d lika begBr, som alla syfta till det högsta 2tnjutande; och j o r d e n s g o d a icke ar oande- Blge; s i feljer, att dessa begaren oupph8rligE. maste ste)ta, be- strida och ftirstöra rarandra; asch att denna striden maste vara, talls de ántligen, genom 6Bjderwas naturliga fortgGng, hinna balansera -i-arandr8 oeHo stanna i den nma~jjJ8igasbc jam- vikk. - S e w t s n har sagt, 3111 hela det onaoateliga viirldsysternetan.
enn stor balails. Denna balansen ár icke mindre den po- litiska varldens grandstöd, Eib samkailIe vilar p& de 5tsBPlligakrafters jamvikt, som ratgöra dess 1Er s c h varelse. - System och harmoni uppkomma aldrig fGn.r, iira ajla krafter verka tillsammans och tEIE ett áiadana5l. Mera det som grursdfgster I-narmoni, det graknadf5ster ock - i den fysiska naturen - -
fsr31Bsmlighet, skönhet och besthnd, - i den politiska -
siikerk-aet och I~igaa, - i den mo:-allska - siillhet och n6jen.
T- i de f i r r a s skhjte födas de senare^^.
Och han tillagger: »Dessa a11m5rkningar upgrlpsa f6r- triiffligen om samhiilfenas och lagarnas riatur, De visa att samhallet
an.
harmoraieess, ar natureais eget tillsáaald; och attlagarna áro de nödvandlga undantag och inskr2nknlklgar %I=
manniskorraas inb6rdes intressen och begár (d. r. s. de 5
de%Ba systernet verkande naturkrafterna) utom ~ i l l r i . jimvSki, k~armoni och siiI%%aet strax skulle fi3rsvinna», Den o~rndvik- liga sparken at Roa~sseara toljeri >)De -visa iiven, att det de liirde kalla Slattas naturakis ar deisalmma som manskllghetens barndom och rahets men att Sarnhiillet $a dess ft~lllion~lfg- het och mognad».
»Ja, latom oss tE1Fbedja nakurenc "runderliga Enhet, Naturear har- till alla sina verk icke mer an en grkand och en regel, B-Iarmonaieio ibland dess delar och rGre8ser. 8 ï varldens skönhet. Dennma harnioni mellan fler2 staters intressen och rne%laui flera tusenden enskilda miinnlskoss behov iir - de?
9 .l
d Per ZysLrorn.
begiir heter - dygd och ar den moraSlska skönheten-i. Har- :mo~aiei~ asleElan arara begrepp heter -- f6rstand och a r den inkellekt~~eHHa skönheten)).
Denna lara o m harmonien mellan kraRerr~a, vilken den blott tjugohrige staidenten entusiastiskt utlade och so111 alltid synts forskningen s5 sallsanr, s5 unik i tankanadets hiisder, $a. ingen originell skapelse; den hade tander 4760-
och 1770-talen f6res in i deil europeiska Pculturdebaften av Oslokraterna, Deras totalitets- o c h kraftlara hade pH nagot satt f6rrnedlats tIII Thoriid. Hos d e n n e har den f6ga a\. deii logiska finessen bos JIercier de la Rivikres den ar förenklad och förgrovad. Det i r s o a d5 m a n i nutiden h6r en ung
stadeont utlagga marslsrner%s g ï ~ ~ ~ ~ d p r i n c i p e ~ . %Pen de en smtnEa vaIbiinta fora~is~?er%ngarna Bi%las upp av samma ungdomens eld. H a r h a n statt i sarilma s82llnikag som deaa nuiida unge malsisten? B a r det varit en vete~askaplig xneiiod, som d s k t i - e r a t s mellan ett antal unga siadenier, raledan professors- Bireol i stort varit okunnig om den'! Foa.skningenr bbjr Buaazia ge svar p& dessa fragor.
Dessa ideer, som den ange studaszten anammat kom att bilda grunden fbPr Yaans x15rldsiskadniisg~ Det v a r en n~ateriaPistisk grund. Allt B ~ l a t n r e n och ian5asniskan var
3-
saska processer. »Sasom med nahni-eii har man gjort aned lnff4anntskaa'i>~, skriver h a n fen
uppm"6J~aBlad >)Kraft» s c h da- terad till 1778--1980, »funnit dess inre krafier och f5rrnQgen- heter outgr~and%iga, skiljt dem fran den kroppsliga kouiistitr~- iioneaa och darav skapat en ande, en s j S . Okbannlgheieai tror sig aYIZid ha f~eaaalil nggot, n a r den lart elii namn». Drifierna, Biinslorna, B~lnskapsaktern6a var naturproeesser, verlnnlngar av asatirrlor;ifter, kfen lagbundna krafter som al%a naturens, Dygderna och reglerna f6a- samverkan mellan miin- niskorna, samlaiillets lagar f r a m l i s n ~ med anaturens BtausaBa necessitas, med nödvGndighet p5 grund a v den striivan efter harrnorri, som lag i saaturlcrafternas viisen. Så blev »normens> ocksai en nattarlag. >)Som samh5EBet icke ar a n n a t Gn na- '68orens ti1Pst2nad E sin fzillkomllghet, sii $r ock dess lagar ickeTiloriItls l i r a om liarmoi~ien och dess id kli ist or is ii^ hakgrrar~d. 25 Zsgfen» 1881. »Der1 sorgfdIliga sH<Hllnaden mellan natur-
sch san7h$ilsr5tien Gr diiif6~: en halvhet P b2raren.s: f6rstand.
~
DGrf6r Sr alla de borgeriiga lagar, so111 icke g r ~ m d a sng o naii~iren, i dess eviga regler %i. ve och viil rner eller mindre
nrsinn!gheier.
T,
ex. adelsbarden, det prastesliga ea~vakdet i religionen och f6r1anrlel.Av
sadana lagar vimla likviil alla sarnX15Elsriittes; och de uppili8r8 icke fG"a8-r iiii Jilosofer, na- turens Biinilare och iarare, hinna spridr: upplysningen. -Efter nattaren bör
d$
elt ,samhiille i:-~rii.ttas, Det helas be- stand vsre f6rsta lagen. Var enskild de9 s$ Litet tryck.as sozn 1126jligt».Deb ii- fysiolcratismees sa~~xi1~l8skritislia Bonse%.;.enser,
9 0 E Sar dragas. Albert Silsson, som vill g6i.a Thorild till
spinoxist, har ok~serrerai! att det Bie-rrks en fnndamelilta8. sBBI1- n a d mellarr Thorilds sarnl12llsuppfatt1~ing sch Sgia~ozas. Den senare banker sig sanhaidet h a t~ppstata genom saml~iills- Iiorrtraklet, »Thorild ater liter Y frQga om stztens npglasms't Bpinozns konta'altibegrepp suhstituerac as. sitt harmonibe-
grepp Ii'" Albert Silsson i sin t u r söker harmonisera dessa
fy! k a skiida up1;nfatttnizsgaa- och s ~ r d d a ut dear begreppsliga oi,Bk-
bleten ~mel8an dem. Ingenting 5r felaktigare. F6r Spinoza h:ir san'whiillet uppkoanmit genom en förnenitig Caverl2ggnkng hos m~iianisksrna, FOr Thorild har del framgatt genom na- turkrafteinas eget spel, de natt~rkrafier, som upptriida bos n~gnniskorna. Detta ar i full atverensst5mmelse med d e n fysiokratiska doktrinen. Ekonea~isternas skrifter vimla B;I
spefulla angrepp mot kontrnktliiran, denna ro~naaa, som det heter ph5g0"'Estiille. Det ar viil sant - sonxa Segerstedt i l s a t - a t l liknande tankegangar finnas has den gamle bhafiesbtrry; men den samb2ElskritBsBa och materialistiska bill- spetsaringen med fillamperning p5 sarntideus alcknella politiska spikrsm%H - som Sr s5 tydlig hos Thorild - h8r hemma
110s fysi~Eára'ber~la, Darvid ar tydligt, att ShaBe~b~easy beannat f; Gökat intresse och a8tkaaaliteC 6 6 ~ den, som hos honom fann en a.- sin samtids politiska ideologier f6re%eclinad0
- -- - - -
26 Per Nyström.
I sin stora larodikt »Passionerna» framlade Thorild
11181 sin syn p& naturkrafternas hararloni och naturens v5Ediga totalitet, 4 vilken manniskornas sfr5vandea och m6Q0r blott vas naturbestamda insatser i enhetens stora process,
Ve oss!
.
.
. . . . .
.
.
. .
.
.
. .
.
. .
.
Om ej, Om ej du, harmoni, o m ej din eviga j&m.vSPát uppehCsl% a171. Och ej av 02ndBigt vHmneHande kraffes, krafter, som nian dig, i ded, f6s\.irring och kass, ack, i evighet sliulle varaahnean IOrstorande rasa - gjorde et verksamt HELT, i vSr%dear och manniskosjalen,Samma ar skrev han se&s& ett ode "%Il $slokratismens hj-a1a9te9 till Cultivateuren, Jordbrukaren och han tillagnade Carl Fredrik ScheEer deftca. Denna diBB ar icke, som Arvidson menar, ett uttryek fGr fo%%srr~er2nBteQslaran l. Denna lara
var ofGrenlag med den fysiokratiska uppfattningen om harmo- nien, och den finns inte heller ngarand E Thorilds skrifter, atmlnstone inte i hans ungdoms.
1
det samh28%e, som marar byggt efter naturens principer, förenades de enskilda bntres- sena harmoniskt i kungamakten. Eller som Thorild uttryckte det: »Iiannen Ert .e2rde, medborgare! 1 konungens rnajestát leverE L
hiBghet och E r styrka. - - Denna prakten, som synes ogentlagen, ar, eller bOr vara, glansen av E r sjalv- standighet. NarB
namnen Samhalle, s5 niimamen 1 del heligaste ordp2
jorden: £Greningen av aljas krafter, av -Ilas f6rtsgfflig- heter .&if1 en enda allman lyeksa%iglaeta>',
Dikten BBBB josd- brukaren ar en fysiokratisk hyllning till dem, som n a r e r hela manslcligheten, niiser furstarna och hjiiltarna.Men Du, adle, tryckt eller hugnad,
uppehall troner; livniir kormir,ngar!
Utom honom, arad voren L ? Skuggor! Tomnrxa, glansande, flyende evigt,
I Thsri$ds samh5llst5nkande a r del ett henit annat be- grepp
"
R o u s e a u ~ » a l l m 5 i m a ~ i l j a ~ b som dominerar: »det all-L X r v i d ~ o n ~ 'Elhorild H, 202,
?'krorilds I i r a om Iialrnoriieri ocli dess id6liistorisha bal<griiiiil 2: manna ftirstiandet». Vad detta innebar har liriigt debatlerats
axT hans sentida attolkare ! IH,aratna menar att det helt enkelt blott a r el:! omskrivning av Roussea~as begrepyz. Nilsson menar, att det tborildska begreppet har hett annan inne- börd ar1 Rousseaarc. ,Ira.idson säger att det ar er1 »speciellt -tlaorE%ds% term», och att ts%l;rnlngen av denna
ar-
aly central b e t ~ d e l s e f5r f6rstaelsurn a v 'Thorilds politiska stiiildpe~~mkt.Enligt , I r ~ i d s o n $1- »det alIm5niia först5wdet» ungefiir det-
s a m m a sonn upplysningen, »Del aBBrnaain.2i f6rstSndet spe- lar en helt a n n a n ro11 %n allmanvilpan. AaBmiinrna f6rst5.n- det Bionstituerar hos Tliorlld statsforr~~en. I och med upp-
lysningens stigande förandras siaisskicln och lagar»
'.
Ihr~idsorms analys a v begreppet ár fullt klar; mera det a r limte fraga om nBgon »speciellt ihorildsk term». Tanke- gangen ar den fysjokraiås8ia: a t l i och med det att genom den stigande upplysningen d e av raatrarehm givna lagarna bli evidenta f6r manniskorna, s5 faller ds naturvidriga institsr- tioa-ierna bort sam
fia89
fr511 Ogollen och daanled omfonmas samhallet tilballt större 6a.erensst5mmelse med de "r sa-m- h58%sll.,-et nateargivna lagarna, Det an graden av upplysning hos ett folk, som blir avgörande far sbatssklckel.1 en senare skrift - fran Englandstiden - True Hea-
veraly He%Hgio~-n (1790) kanllagger Thorild ngstan ordagrarrt den ysiokratiska iiunskapsteorien. Sanningens egenslaap val. att dear var klar eller evident, heter det. Och att den alltid var densanorama - liksom geometriens satser hade JBercáler de la RkviGre tillagt. A t t den beredde lycka, d% den gjorde miin- niskan lionforzaa med Be~snes nalurliga ordning, heter det
Om deiarin diskussioi~, se Arvidson, Thorild I, I 9 8 f., Segerstedt, 137 E.
Eniiigt Segerstedt - för vilken Tlioriid fraanst ar en I j r d , s t a r k t influerad
a v sina aliademlslia l ä r a r e - Iliiiiger begreppet sannmana m e d d e t stoiskt- n a t a r r a t t s l i g a begreppet r a t i o r e c t a. Meil ?iiii. Thorild anviinder be- greppet, nar Iian t. ex. i Den S y e Granskaren siisiver, att då »A?lmiinnia FGrståndet» >iE'ollrets faögslrt Begrepp)) fattas och en dennagog kmil rinna det soiim ej d e i l redlige Ban uppria, d a %r iiiskriinlrning i tryclifrilieteai en vis lag - så befinner harr sig fjärran frán den begreppsvärld, som tilii>brde >)ds blinde liirasiia rid aeailem!erna» (Tlioriid, Sirrifier II, 13).
"
A r v i d s o n , Thorild i, 199. "ir8ioriid, Skrifter 11, 361.%S Per KystrQm.
Det var enligt Thorild de vise, som skallle fostra fram detta allrniil-sna %Grstand, genom vilket f6rst »folkets höghet~a k"rverkligac8es. B numret 3-4 av Den Xye Granslaaren skrev han: ))Det enda villkor %r ett folks frihet och siillhet ar fOr- stand. Det ater ger hOghet och styrka, Men fi-srax~d födes av sanning. Och sanning laamtas u r naiirren och tingens varelse a r de sisra snillen. Den yrkas, den upplyftes i lara och exempel al9 de adle och f6rtjiinte mSn. .- - Ett fo!k u t a n rapplysning ar ett oamyndigf. barn, Eget forskind, sjalv-
stiiridigt f ~ r s t g n d ar ckt folks h6ghei, den enda eviga grundeas f6r sailhet. Ett svagt folk; iip. ett giickspel Er abla kidens
och maktens nycker, sa som en svag ~ ~ b a ~ n n l s l ~ a f6r all& va4
som ar omlaring henne» l. Genom sin forskn~irig, sin sbses- \latiosa skulle de vise B naturen finna reglerna f6r samhiills- livet.
H
och med att dessa blevs evidenta steg det alHan5nna "rstandet. det verkligt ratta masee uppsobas i naturend>, hade Hkan ett par ar tidigare skrivit 1 >>Epplysningar hi11 Zopfen», »aBI lag som iir en s t i f t n i n g ar ett nonseamse», Savida den Inte 5- ett uttryck f6r den eviga naturen, »Allt vad som gr ett viilkor %r masaniskovarelsens bestiaad och val ar en %ag, Denn masie tagas n r tingens vasende. Denkan icke skapas. Den $a. nödeG.ndlg son1 naturen sjiilv. Overhelen (Biverl~erren) g8r ie%e mer Sn tattrycker den i ord» Endast den daraktiga despoiisl~en, tiljade han 9 Den Xye Granskaren, vi11 driva ut de sisa ar Landet; eau god
regering hedrar dem som landets ljus och ghadonnlighetens r8ster. De hedras med "a-tjanstens ratt. Och f6rkj5nskens höghet ar naturens egen raa-agskaka, Sam &hmaa~stoise i det tysta ailmiint erkannes, - On1 de vise hindrades att bedriva )aha undersökmlarg~ och att yttra sig, sa skulle de g6ra det iirsd5. Förgiives skulle maliten s6fsa trampa cj5Iens krafter. aaH5mina en enda naturens kraft - och X skolen se bryt-
ning, vadd, o r s !» 3.
Thorild, Skrifter II, 21. Thorild, Skrifter I, 417.
