SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Pagetjiinst.

I Historisk Tidslirift detta :ir i s . 216 fl.) star att iksa eiz kort arimiilan av Hedvig Elisabetli Charlottas Daghok. riioiide delen, av T.

T.

H. Till c11 börjail gör förf. vissa uttalaridcri. soiii gRlla editioiisveïket i des% hell-iet. I sambaild därmed berör han deni kritiska graiisk~iirng dagbokseditiorieiis åttoride del ullder- bastats i deilila tidskrift. arg. 1941 is. 165 If.). Förf :s uitalar~deri sakila inle intresse. Soin skalexempel pa Iiur svart även de mest eleineritära krav på rioggraniiil_met vid utgivaildet av I-iistorisl;a hallskriffer 5nilu i vtira dagar h i i i ~ ~ i a h a att tränga igei~olii iör- tjänar möjligen iiiljalade styekc heraras a\eii i deri~ia tidskrift. Efter a t t h a p a l ~ c l i a t a t t utg., grevinriaii Cecilia af Iilercker, f. Leweii- h a u p t , oinsicier f ö r t d e l stora företaget i 11:imn. fortsätter förf.: .För dela svciiska publikeil föreligger d a r m e d latt tillgaiiglig eii kailsliïift av ovanlig betydelse för r a r t lands politislia ocli kulturella historia u n d e r dcn gristaviailska tiden och det :lya statssliickets första i t t a å r . Val a r deil sveilska örersattiiingci~ e j alltid fullt tillfredssl5llande, liksoin iitgivnings- arhetet tyvzrr över huvud tagct tippvisar vissa tcliiiislia brister. nyligen p5- peliade av professor Axel Brusewitz i eii Icritisk gralisl<iiing av attoiide delen 1 Slraiidia 1942. Det föreiallcr ~locli soni om dessa svagheter icke egc~itligeii inveïlia p5 'dagbolieiis' varde i dcss vaseritligaste egenskap, iiamligeii s5son1 er1 ovärderlig kalla för k u n s k a p oiii starilningarila och atinosfareil, liorteligeii sagt om själva rniljöri, vid det svenslin hovet ocli darnied samnianhörande kretsar riiidcr d e iner a n fyrtio a r , som d e n oniiattar. S5 tillvida synes iiri- likeii genom s k a r p a n i siil ton skjuta åtskilligt över målet. D a r e n ~ o l a r det tippeiibart, att editioneii icke k a n tillmatas vitsord, ilar det galler a t t i d e t a l j fastslå vissa bcstamda fakta. F ö r eri Itiilla av denna typ står val doclr sistriSmnda uppgift tillbaka för den allinarina iniljösiiildringen. Den forsliare, soni vilt anvaildn Hedvig Elisabeth Charlottas anteckningar för dctaljf'orsliriing, måste således allijamt g5 till origiiialhandsiiriftei~~ uilkcii nuinera ä r deporierad p å Rilrsarliivet ocli alltså lätt tillg5nglig.a

Det fii-ins i ovanståeiide ett papekande som ä r riktigt -

efter vad soiii förevarit Iiunde det tydligen inte eiiidgAs - iiam-

(2)

278

Axel Erusewitz.

ligger emellertid iiite i detta pipekaiide utan i den apologetiska konstfärdighet, varmed förf. visar att arimäriita förhallande egentligen saknar betydelse. Det sker p5 olika satt, i olika oni- gangar. dar samma teina varieras i ett slags halsbrytande crescendo.

Symptomatiskt för framstallnirigen a r att T. T. H. till e n början strävar: så gott sig göra later, att slafa över den Britili som riktats mot editionen. Det franigar av denna kritik (se

granskningen av attonde delen, till villien en g5ng för alla h a n - visas) att översattriiiigen av den franska originaltexten a r grovt felaktig. Eli manqd fraindragna exempel, villca lätt sliulle kunna. ökas, visa riktigheten av detta påstående. Det brister alltsa uppenbarligen i själva grundförutsättningen för att editionsverket skall liiinna godtagas. Förf. karakteriserar översättningen sasonm » e j alltid fullt tillfredsstallaridc~~. Det är den enda och mycliet Patta aiitjdan om översättningens beskaffenhet: !,ej alltid f~zllt.

. .

.. son1 liksoin a d usum delphini utgar till Historisli Tidslirifts Iiisare. E n lika lätt antydan göres om något som benämnes »teli- niska brister» i utgirriingsarbelet. Dessa ord dölja följande: i texten iiiiniiida personer eller salcuppgifter Iiuiina ititan vidare av utg. uteliimiias eller utbytas nlol andra personer eller sakuppgifter; er1 relatiori av ett samtal arrangeras friit soin en dialog eller

ett dramatiskt uppträde med repliker av de deltagande; personer k u n n a tilläggas yttranden. som de aldrig fiiilt eller soin helt andra personer fällt; kortare eller längre uteslutningar, oriistuvningar och andra liorrumperingar av testen föreliomina ofta och för- störa sai~imaiihanget. Detta Iiallas soni sagt » kekiiislia brister.. ett originellt infall antydande vissa formella, tydligen inte alltför graverande svagheter. Vill nian niiimina saker vid deras ratta namn iiallas det ren textförva~isknirig.

hHen soiii om förf. strax angrat aven det latta medgivandet av dessa svagheter. sliyndar h a n franrhålla att de »icke egeiitligen inverka på 'dagbokens' varde i dess vasentligaste egensliap», sa- som »miljösliildring» - det lilla finurliga trick ined en quaternio terniiiiorum; soan förf. h a r roar sig med, m 5 f 5 stå för hans rak- ning. Det sliulle alltså ifråga o m en s. k. miljöskildrinig inte h a nagon nämnvärd betydelse, o m vid atergivandet oversahtningen a r felaktig: om styclieri h a r ocli var Iilippts bort, oni tillägg gjorts. fritt uppfunna av utg. ollan fragar sig endast h u r det da g5r iiied drottningens auktorskap. Spelar det verkligen ingen egentlig roll. om det a r dagbokens ord och uttalanden soni återges, eller om de ersatts med något a n n a t ? I själva verket ä r det h a r likgiltigt onr det rör sig om en s. k. miljösliildring eller inte. Aveil för en sadan galler tydligen, om den skall kunna erkännas soin autentisli:

(3)

Pagetjaiist.

279

den priniara fordraii alt deii inliehåller detsaiilina sol11 liallaii. Editionens ».c+iseiatligaste egeriskap» a r att den inte staiiamer ined originalet. Neir kali deii aiidocli hellålla sitt varde?

Meil förf. fortsätter att uppföra sitt hoiistst\clic: fram till det sista mest alirobatisha iiiorneiitet. F ö r en hallshrift iiied miljöskildriiigar till specialitet. en dagbok »av denna typ». de- kreterar B-naii. ligger inte det egentligen betvdelsefulla 4 att ge Bed- ning för faststkllaiide av fakta, att meddela hestanida deialjupp- gifter. Det liiari därför inte Tara sa noga h u r det förfares med detaljerna. L i r e i ~ Iiar iiistaller sig en liten f r i g a : 'Vila inte dagbokens skildriiigar. de 1112 nau Lullas niiljöskildringar eller ej. pil

faktiska uppgifter. relaterade händelser, utsagor etc.? Vad blir det a v shildringeri, 0111 de eiisliildheter. varav den a r sammansatt. gro oril\Ligt atergivna9 Fragan ina I a m n ~ s 0bes.c arad. Konst- slycliet k r fardigt: delarna m 5 var för sig vara rnissl\cliade, det hela a r doel, ett l l c k a t verh. hlaii frestas att iiied eri latt axidring citera Tegnérs Haminarspik:

Falskt iir vart siirsliilt stycke viil, nlcn sariiliiigen t ö r 1ycl;as.

Skulle eiiielleriid riigon fiiliias. t. ex. en Iiistorisli forskare. som erivetet fikar efter i'alita - förf. tanker sig till slut eil sadan

nnöjligl-net - Bianvisar lian holio~ia nied eii glad gest till »original- I-nandslirifteni. villieia iiuiuera a r deponerad p5 Rilisarliivet och allts5 Iiitt tillgänglig.. Det a r oiiitaiiksailit, snart sagt det enda tii~ikvarda son1 unidslilppil förf. Det basta som Biaii sagas om editionen a r i sjalva verket att originalet. gudskelov, finns till hands. H a r droritiiingens dagbok li~livik .liiLt lillga~iglig» : he-

ror det inte. son: förf. i början a r siri i'rairnstallning viil göra gallande, på den iiu fullbordade ukgavail utan darp5 at1 I-nand- skriften flyttats fr511 det mera avlagsna Erilisberg till riksarkivet.

F ö r att illustrera vad saken galler m i h a r ett enda exempel anföras: Iiamtat fraii dagbokens skildring under februari 1810 a r kontingenis arbete nied förslaget till eii ii7 regeriiigsfrtrrri och de

i samband därniec8 staende Iiontrareïolutioi~ara plarierria p " a ei-i statskupp.

O i i g i n u l t e x f e i ~ (s. 523j. Oue~.sattninyeri (del 8, s. 510). » L e B. d'armf. commenca par per- ,)Kuiigerl r a r n u I'ullt i t e r s t ä l l d siiader le Roi. lequel étaiit presque fr511 sin sjulidom, s8 att, sedan f ö r - iout k fait rhtablis, oii pouvoit lui slaget fraililagts f ö r h o n o m och e n parler, saris risquer qu'il f u l i n a n iirertalat h o n o m a t t biralla det, agittcl. il ce mit d c Iioii!.eaux ii h a n 1;unde i t e r t a g a utarbetande a v

(4)

I'ouvragc pour rediger le prcijet d e j a ii? rcgerirlgsforin s a m t förbereda sitt

forrné availt d e l a nouvelle l'orme d u tal till sianderria. villiet skulle halsas Gciiverncine~ii, et uii discourt qu'il m e d s t o r m a n d e bifall av d c i saken devoit prononcer et q ~ i i devoit 6tre irivigda. Dessa sökte m e d alla me- applaridis p a r c e u s q u i @toit d c ce del stiiila till o r e d a i förraltiiingeii partis, afin dc cherclicr h degouttei f u r att göra alliniiiileteii utledsen pa le public d c la f o r m e acluelle d u deii n u v a r a n d e konsiitutioiien.» Goux ernemeilt. lcs hlessieurs qiii

etoit d u Secret clicrchoit tout les nnoyeris p o u r ilaitre des dificultée d a n s l a niarchc dcs affriires >

P'i ha har en miljösbildriiii) i iiaiiidre skala eller, oin ilile ordet passar. e11 situationsbild. i karje fall en d d av eri sadan skildriiig. soiii visar oss den g a n ~ l e fraii sitt slagairfall i iiov. i809 tillfrislariailde konuilgeii i färd med att förhereda ett stort attentat mot l809 5rs regeringsforiil. keterligeil den enda iiisats att tala

om Karl X111 $0111 koi~stitratioiiell regent fbrsolct sig p5 a t t ut- föra. Del ligger något röraaide öker bilden. com inte alls kom- 271er fram i ö~ersattiiingeii. Deii gainle

ar

ixistan» ipresque) fullt 5terst5lld, s5 pass I\r\ d o c l ~ att man han tala till hoiiorii ulaii risk för att Imari skall bli uppriird. Eiz som talade ined Iionorii. och tidlige11 iiite utan effekt. var Guska\ '\%azirit7 .lrmfelt. Rleii »vart tog baronen vägen?» kan niaii fr5ga med Fridas sl,nld Upperiharligei~ försvanii Iian i greviiilinns falliiska t\ n5r iiiani boinmer till översiitiriiiige11 letar ixan förgaves efter arl~ifelt

I<urigagunstliri,nen. honspiratöreii. I~uppnaaliareii fr5n Gustav 113:s

dagar soni stöd och salikunnig r 5 d g i ~ a r e åt den slcr0pllge mo-

narken i Iiaris extralegala atentyr, det 51- dock en hi5gintreisanl figur. vars ierma expedieraiide förtar atskilligf av den saregna c h a r n ~ . den »stamninq» ocli »atinosfar . för att tala nried förf. soni \ilar 9 \ e r den hoxiniljö \i h a r fa stifta bel;aiztsbap nied.

R I P ~ utg. h a r eii ailaian 9verrasliiiing i beredskap. denna giirig Phir oniva~liilgs skri11 ett positivt bidrag till iniljbnc bel- s- ning. Del talas i origiiialtexteii idock inte i ö\ersättriingen) oin »det parti» som sl~ulle uiiderstödja statskuppen, varp5 det heter att

dt.

herrar. soin voro invigda i heiiiligheten, p5 allt shtt sölite stalla till nied s~åriglieter »dails la inarclie des affaires.. Det sista ö\ercattes: » i förvaltiliilgeil». i sariiiing en Iiögst marliiig bistorisb upplisliii~g. oin den vore riktig röraride de ifraga- varande I~errariias d. v. s. de gustariaiisha ledarnas, förehar aii- den för att skapa deii ratta jordin5neli för statskuppen. S y ~ i i r r inaste den iiitressaiita i i ~ h e t e n blniilit avvisas. La i~iarclie des affnires haii p5 sveiiska inte bli ariilat 211 > 5re1ideilas g5ng

>.

De

(5)

arendela. soni Iiar avses, iiro givetvis. sasoiii av samrna~iliarigei

i dagl~oben 0cPis5 framgar, rilisdagsarendeiia, standeriias Sör- handlingar; vi'ilia gustaviaiieriia gerioiii allehaiida ob~tr~llitloiis- försöl; ansträngde sig att slöra. Iiilerpolatioiien a r allts2 inte Iilera lycliad 511 enieiidatioiieri. Det firiiis ytterligare ett och an- nat i de11 fraiiska testeii. t. ex. hippgifteil om arleii a v l;onuiigens skrivbordssysselsattriing - eii inte helt oviliiig detalj - som

m a n inte f a r reda p5 i örersaliiiinge~i. blen det mii Iaaniias darharr,

Resultatet Iilir: inte eii rad, Iiiiappt ett uttryck i origiiial- testen h a r riktigt 8tergivits: korrt~iizperingeil Br total. Det d i

mvcl;el till f6r att trolla bort slika Iiorruiiiperinigar - miiiigfal- diga iiiokstyclieii till detta exempel aterfiiiuas i graiisliniiligen a v deii atlonde delen. d a r det a11sSgs överfltidigt iiiedtaga. Ale11 förf. as f ~ r f a r e i ~ i Iio~isteii att in~iinln sigiierirr: c:j alltid fullt tillfreds- stallaiide

. . .

vissa telinisla brister

. .

. inverka egentligen e,j p5

det viiseritligasic .

. .

almosiiireii

. .

. sliimi~iiigen

. . .

korteligen sagt imiljöri

. .

. inga skarpa ioiier .

. .

fakta lillga~igliga i riksarkivet.

Henr det Iiaii gå en historiker. da h a n beger sig till riks- arlilvet för att f5 reda p5 fakta. ger oss det anförda exemplet odisii eii vink om - s& till vida a r det inte valt alldeles på ii15iA.

I ett nyligen utgivet arhete oiii 4810 års litindeiser lases failjande: :)Giistaviaiicrria aiisiigo. a t t deii gallaiide Sörfattiii~igeii. som d e siiktr hriiign i vainrykte geiioin att med alla iiiedel stalla till oreda i för.riulfralr~gert ikiurs av underleckilad). var felctlitig och fördarv- 1ig - - - -::. &'i åtcrfiniici allts8 Ii5r den senisatiorielln upplys- niiigen att de guslavianslia partilior'-feerna d r w o ofog i förvalt- ningen. s5 vitt kant för första gAiigeii i deil hisiorislia lilteraturtii: d a r der1 rtiahiiiida koiiliiier alt forts5tt:i sin ailligarig. P kalliför- iecliniiigen till sitt arbete uppger vår historilcer att 1iai.i begagnat sival origii~alclagbokeil soix editionen f ö r 1810 4 Hur Iiar d a kalaiiiiteteri kuliiiat inträffa.? Spoiidarit h a r lian knappast korn- mit p5 sanima översattiiing som i editionen. Troligare a r d5 att Biaii niaviirit deiiila soni lexilion vid sidan av origiilalet. savicia inte delta senare endast fått tjalla soili vacker skylt i liallföriecli- niiigeii ? .,%iivisiiingen att origi~iall-iaiidsliriften finns p a rilis- arkivet a r saluiida inte alltid till fyllest. Den bör nog lioinplette- ras ined ett uttrycliligt förhud inot att inedföra editionern, för al1 1 Elriar Forssbcrg, Karl August. g u s t a ~ i a r i r r ~ i a och 1500 å r s riian, Hal- singborg 1942 ss. 65, 118, 120

I c11 n o t (lir 224) 1111 de o x a i ~ a n f o r d a raderila citeras endast editio nec. s. 510.

(6)

sakerliiets skull kanske ocksa mot att företa luftbesöli p2 detta stGlle. Alan liar1 inte vara ilog förutseeiide. E n utgåva a r er1 ut- gAva med en förunderlig kraft att sprida ett sken av t r o ~ a r d i g - het omkring sig.

Meil del a r pa tiden att sluta delaila eftergransltuing. Deil som sett. liiir sida efter sida i originalet i förfuskat skick fures över i editioi~en: d a r det inte sällan vallar betydande svarighet att över huvud fi~lira rätt pa det stoff, som skall fhireställas vara atergivet, blir inte duperad a r det dimmiga tal on1 miljöskild- ringar och ari~iat hralils. varmed detta fuskverk försvaras eller ursäktas. I vilka daghöclier eller iilemoarer slculle inte vidslrackt:~ partier kianiia ges Ilainil av sadaila skildriiiqar f ö r alt ostraffat upplatas som övnii~gsfält at det vandaliserande gocltycket! Villia perspektiv öyplia sig inte därmed för fraintida uriiui~cisulgivare!

Den kl8fingrige dilettaiiteri behöver ii~galuiada Iianna sig efter- satt. Fattar han blott den källas »typs hail kastar sig biver -

och h u r det skall g5 till, darom h a r har] numera blivit klart upp-

lyst - alltid 9t:ail haii räkna p& fiirstaelse, vad hail s i inande företa sig, atminstone i Historisk Tidskrift av T. T. H. eller riagon a11- nan av sanlzma kiillkritisiia skola. Nar maii tar del av dagbolter?

- deii äkta. inte den falska - kan inan Bilte undg5 lagga märlic

till drottningens Bserriöda~ide~i, av henne själv p5 olika c a t t be- styrkta, att I2rrnil:i s5 noggranna sakuppgifter som möjligt. Man

får under intrycket I-iiirav eii palaglig erinran oril del som för eii

granskare alltid är en ofr5iikomlig skyldighet: alt framför allt s15 r a k t oin verket. oin droifriingens dagbok. ?ile11 förf. ser inte ca- ken så. Hail föredrar att fraiiiför allt s16 r a k t on1 g r ~ u i n n c ~ r ~ s .

Det inest storstilade uttrycket för denria rakthallnicg möter maii i deil tirad. varined förf. avslutar sin anlaialari. ~;.Svensli historisk vetel-iskap och hela den kulterrintresserade svenska all- inanlieten)). sages det har, aga »all ailledniiig att rara greviniiaii af Iilereker djupt tacksainma för den

. . .

betydelsefulla ir-asafs. conn niu bragts till sitt slut.)) Den historiska veiensiiapeii

.

På

dealilas vagriar frainföres alltså tacltsagelseri. iri amplissiina forma. E n fråga SOIII gör sig själv kan inte tillbaltahillas: Var finns full- maliten? Det Iiall endast koiisiateras. att detta »djupa» tack för den »betydelsefulIas ii~satseii föriiaedlats av en faclitidskrift. Historisk Tidslirift.

Det har st~anáoin. p& senare tid allt- oftare. talats om tv5 sliilda skolor i svensk historisk forskniiig. Den eria av dessa skolor. soiii ansetts st6 Historisk Tidskrift nara, h a r beskyllts för att brista i vetei~sliapligt tardiaiide. inetodislit grepp och kritisk in- stal'iniing till ltallorila. lliiigeii har f ~ ~ i l n i t detta tal förhastat. be-

(7)

sliyllriinigarna obevisade. Xar nian tagit del av det veleiiskapliga taiikesiitl och dc11 källkritiska uppfattning, soni.geriorng& T. T. H:s Billa men imyckei upplysande aninalan av drottningens dagholi. frestas anan nästa11 tro att deil enkoin tillkommit i avsikt alt prestera det avgörande beviset för att ifragavarande besliyll- ningar inte varit gruridlösa. Var delta avsikten, måste det er. Iiänrias att iiitet inedel kunnat vara nicra andannalsenligt.