SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Storskiftets

och

enskinets genomfOrande

i Skåne, Tabeller och kartor,

Förutsiittnirigen för det shansha j ~ r d h ~ ~ l l i e t ~ stora upps\ ing under 1800-talet var de11 g:imBa byorganisationens ~ippl0sniaig ge- aioin skiftena. Storsklitet och f6rliistosien till enskiftet liar skild- rats av C. G. Bl'eibuil i )Det sk&riska jordbrukets hi5loria , rarl återfinnes en tabell Over storskirtena i Osie harad samt 5tsiiilllga andra belysande siffror. Alen rinnel saknas en fortlbpande. mera fullständig översikt eiver skiftets g h g i olika delar rar; 4 k h e l. Att astadkomma en dylik ar fbrenat med atskilliga svarig- lieter, men en ufviig har erbjudat sig med det nya register, soraz upplagts 1 lantniateristyrePsens arkiv över alla dar befintliga Bant- niaterihandlingar. Detta ar topograiisPlt ordnat, och anger sasal Aren för förrattningarna som tidpunkten för deras fastställelse. I detta och vissa andra avseenden skiljer det sig frail det alare register, som finns i lai~tmkteriiaontoret i Malmö.

Det mest intressanta hade varit att

f&

en översilát 6ser de ar, de nya agorna togos E bruk. Da detta Artal emellertid icke finnes angivet i registret. skulle varje kartakt lsehO\ a eandersökas naeai i

onånga fall skaille e j lieiler en dylik nndersbkning vara tillfyllest, Xar mail i stallet lian f 5 en överslkt iover det fUrsZa i6rr2ftnii2gs- Aret och faststallelsearet. far arman ju anda en ganska god fore- skallning om skiftets farlopp,

För kompletteririg h a ennelleslid iiven registren i 1antmiites-i- kontoren i AIalmeB och Kristianstad geiaomg&kts. PuAgon gAng lian s a \ a l det förra som de senare registren verliia missledande; 55 talas del ibland om )storskifte» eller )storskifte av inagor», d& endast eii obetydlig del av inkgorisa \asat fbremat 1Ur skifte. I alla de fall, dar SfociiBmo%naisregPskret vasit oklart, eller detta oeli la~iskontossregistret påtagligt anahit iram varandra, han darf6s sjalva skiftesaklen alndersbbts. LTnderstundom sisa de bada registren en mindre avvikelse betraffar~de aret för förriifiriii~geras hörjan, oeli detta beror d& arifingen p i att det ibland &r gaiaska szibjektivt. - vilket arta1 soni förrgttnningen skal1 sagas Ila bi-Psjat S. Holmirelg har I >Eiishifteb 1 Malmohus lan begagiiat eii del

hronofogderapporter a l år IS23 m e r shiftesarbetets iesiiltat i hlalrriohus ian

(2)

eller ocksa p5 att deil rall Stochlaolm insända renotationen icke inneliåller alla de protokoll, som fiornias i koncept-. d, ar. s. original- akten i liirislioritoret. H dessa fall har jag i aliriihahet latit det i laritiliaterisiyrelsens register angivna årtalet gall,s. I cit stort :*n- tal fall saknar senovabionen anteckning onn faststal?else, sch d5 Iiar det för Malinöhus Iiin varit nödvaiadigt att n~ndeïs6ka original- kartan i l5nskontoret, medan del för Kristianstads lan varit lilk- rackligt att g5 till larislé_ontosets register. vilket ar upplagt senare och mera utförligt a n det i Alalnzö. Men ~ V ~ I I Biinshontorenk

hartor sakna icke sallan anteckningar om la52sSallelse, och rnan

far \ a l d& i de flesta fall rakria med att era dylik Icke 5gt ruix. vilket Iihviil icke hindrar, att det ai kartan angivna slaiffet genona- förts. Av 382 storshittesaliter sakna 7 6 ocla av b67 utbrytnings- akter 2 8 anteckning om fastställelse, medan enahanda f6rlaa"nla;ide galler blott o111 21 a\- 1119 enskiflesakkr,

Ftillständig exiakthet och Bionseka ens bar icke kliainat a ái~~aas med den begagnade arbet5metoden; endask en ytterst tidsödande genornghg av skifteshandlingarna l och haaapy st ens exa sådan) skulle möjliggbira uppnaendet av ett sadant mal. För den + + e r - siht, som jag med dessa tabeller och Zcartor \elat ge a r skiftets gang i olika delar av Slihne, maste den anranda metoden anses vara fullt till6redsstalSande.

Kedanslaende tabeller omfatta alla Shanes byar.

:)ch

på en by stafles i detta sanlamanliang braiet, att den i L800 ars mantals- längd skall omfatta minst tre var för sig upptagna hennl~~ansnhanxn- mer om minst '1, mantal. P tabellen sliiljes mellan 1") s f ~ r s k l f f e ~ i , 2 ) ensktftesutbr) tningar eller Baga sliiftesutkprylaiiiga4. av enskilda gardar (kallas hiis sa~nna~infattningsvis ~ r f b i y ~ a l i ~ t g a r i , 3 ) fullstan- diga eraskitten och Icrgtr skijten. Ha i samma by flera skiiten na samma slag iigt rum, h. ex. t v 5 utbrytningar eller ett enskifle och ett laga shifte. har endast det första medräknats.

Cndersökningen gar isana till och med Ar 18hO. Bifogade kartor aacc att 2sliadliggöra sliiftesarheteta taIPrlopp

Som underlag för kartorna har ariaimis den tia- vnade~teeL-

niad hr 1940 tryckta kartaii 6ver Skanies hynr vid mirlen a t 1600-talet

'.

CirlcBarnas siorleli isnotsvarar sanunda g&zel~ailtalct c:a 1659 oeli icke 1900. Detta torde emellertid yara av mindre betydelse. De byar, soin ibirsvuniait eller i6rnaiallshats Bill mindre iin tre gardar ulider tiden 1650-1800, ha SaeEL strukits fran hartan 6ber enskiften och laga skiften. De ensamgardar, som unde; sannma tid tit\eckla/s till byar. h a p; denna li:tr%a rn:irkerats nacd 1 »Eli Iiarta OYLZ Skanes h y a r vid mitten a r 1600-1ale:b. Svensk Geo- grafisk Arsbok 1940, sid. 26.

(3)

(4)

Sturskifleis och erisliiflt'ts genonrf6rai:dc i Skaaie. 89 en ciilcel, som i storlek övereiissl5mmer naed dem: som represen- tera de minsta b ~ a r n s ; 16.50. el. v. s. dem naed 3 girdar. Period- ii~delnirrgele p5 liartorama 5s. gjord efter de viktigaste skiftesstad- qorna, dock s& a" e-urje period fatt börja med den 1 jantiara det a r studgnin utfardais l.

"d-eBbu34 p5peIr:ir Is. 8"di. atl man under 1600-talet p5 flera hal% gjorde g6rdarama i en friilseby lika stora, d. .r. s. gav derim lika snucket jord. vardera. T21 haals exempel k a n fcrgas Barn by, diir de under T o r q lydande gaïdartna enligt jordrevningsprotoliollet

av ar 1671 slcifi-:xts av Sigvard Grubbe. som agde S o r u p B början

a v 1600-talet !loarlan 6ver Bara by 1696 risar oclis5 ~ a ~ y c k e t rik- tigt oolsliifte för dessa gardar,.

:ilen aven under 1700-talek förekom~rao icke f5 dylika reale- singar> iiven langk efter dera fiirsfa storskiftessiadgans tillkonrsst. Jag Inar- observerat 7 9 exempel. som fördela sig på de olika decennieriica saltinda: 1730-talet B ; 1740-talet 7 ; 1750-talet 19 ;

1760-talet 15: 1770-kalet 23; 1780-talet 7 ; 1790-talek 2 ; 1800-talet -5; sunrma 79.

hl- dessa byar hestodo tvii tredjedelar överviigande eller en- bart av fr%lsehernnaa:i. Det ar ellaellertid svart att draga e n be- stiinnd grans för vad so111 skall riiknas soin iigoreglering av detta slag eller sona storskiite. Ly många storskiften genomfördes så illa, att de rs-rera liknade tegskiften. Kartregistren avvika ofta fri11 a-aa-azaiir:~: vad det enma iiallar storskifte: kallar det andra akerdel- ning eller iigodelning. i 7 a d lanimataren kallat storsliifte, har jag i tabellen lahit galla som sadant och vice versa.

Est karta Bi:ia- aven uppgjorts över byar, i vilka dylika ägo-

regleringar @t rum. Utan denn 5r B?iiden av skiftets g5ng i S k i n e icke fullstiindig. Troligen ha en del iigoregleringar 5gt r e m utan att liimna nagra spar efter sig i la~itmateriarkiven. Detta galler iiven de olika slagen a r skifte. Bifogade taheller och kartor iiro darfBr icke alldeles fullst%ndig:~. En godsägare. som ägde en hel by. kunde vidtaga vilka 5tgSrder h a n anskade ulan officiell lamt- m%teslfa4rsiiiSnlng. Mear dylika fall torde Icke vara s& miinga, att de skulle namnvart inverka p& helhetsbilden.

Kartan iives stol-skiftet isar det av UTeibu91 frainlmallr~a foir- hallaildet. att det var sydviistra Sk5ases Eit~stliarad. som först och friimst uadergiingo storslcifte. Det var den del av Skåne. dar niirifigslivets -p inriktning y& ensidig spannn15lsprodnlition drivits De lomilla cir?ilariia 1i1arl;era b y a r I villca ifrågavaralide skifte e j

,. ..

i o i - e k n i i ~ m i t . - De: h a d e val.il U ~ i s l i ~ ä r t . att Iiariorna k u i l ~ i a t återgivas i s a d a n skilla. a t t deii möjliggjort f ö r l5sareii :){i idciiliflera r a r j e b y . Eli dylilc skala skulle emellertid m e d f a r a alliför dryga k o s t i ~ a d e r . Den viktigaste avsiliten med liariorza a r dock a t t giao en aTT:il5ii orersilit över skiftets @ng.

(5)

(6)

(7)

92 Swii Dahl

Langst och dar treskiftets odlings forn^ var niest utvecklad. Kartan måste emellertid Jannföras med den iiver utbrytningarna. ty varje utbrytning inaste medföra en viss omreglering aven av de icke utbrutna byarnas agor, ocls denna tog E allmanhet formen av storskifte. De byar, dar intet storskifte iigt rum före utbrytningen, ha icke markerats p2 Iiarkan över storskiftets g h g .

Anmarlinirigsx-art iir det stora antalet storskiften i nord- västra S l i h e s övergangsbygder efter 1803 ars enskiftesstadgas lillkoinst, varom mera nedan.

Storskiftet: Innebar först och Prä~nsl. att antalet av varje heminans ägor nedbragtes till i genomsnitt 10 B 15 stycken. E n verklig saininanlaggning till en iigofigur skedde f6rst med de utbrytningar ur byalagen. som ägde rriili efter tillliornsten av lantmateriförosdni~1gen av &r 1783. Dock bör mahi icke glömma de utbrytningar av herrgirdar. som fiireliomio under 1600- och 1700-talen (se Weibull: s. 79-84!. Ett exempel harpa ar %\-en en 1758 (urider namn av sborskiftej verlistalld sannmanzdragning av ägorna till fralsesaterlel Stora Bjiilllerup nr 20 till en iigofigur. Iletta genomfördes saintidigt som resten av byn storskiftades l.

Sven utbrytningarria förekornmo I skort antal i vissa trakter P sydvästra Skåne, och mangenstiides agde flera sådana rum i sainrna hy efter varandra, fastan jag icke latit detta liomrna till synes i tabellerna och p5 kartorna. eftersom endast den första utbrytningen i varje hy tagits med I berakniingen. Efter 1883, d2

de fullständiga enskifteila biirjat P sydv5.st, föreliomnaa utbrytningar talrikt inom atskilliga andra delas av SIiåne, dock icke i skogsbygderna. TPII sch med efter lagaskiftesstadgans tillkomst 1821 finnas exenspel p5 utbrytningar i nordriistra S k b e .

Av de 161 byar, i vilka utbrytningar ägde rurri, hade fiErilf 63 undergatt storskifte.

Langt vilttigare u r alla synpunkter var emellertid den full- sliindiga saminanlaggniilg a r iigorna och sprängning a r bygemen- sliapen, som b l e ~ möjlig med 1883 Ars enskiftesstadga och 1827 ars lagaskiftesstadga. Banbrytare för denna ren'orixn r a r gods- ägaren Rutger Maclean p5 Svaneliolm (se häroasn WeibuH1. s. 126). Men jaante hans fyra byar, blero aven en del andra enskiftade fiare 1803 (jfr äreri Weibull: s. B4U. det år d& enskiftesstadgan rit- färdades. I nagra av de på liartan angivna ersskiftena av detta slag Iiar emellertid i själva verket förrättninlgen p&hcdrJnts soin storskifte anen efter 1803 P stallet direkt tagit sikfe p& enskifte. Det skulle Ytterligare en utbrytnirig före 1783 h a r jag observerat; i~iiinlige~i 1781 av ett under skatiemaiiiiaraltighet inilehaft hospiialsheinmaia i Bivaröd i Iiilisliilge (Ostra Göii~ge barad'i. Deilila utbryfniiig liksom fallen Bjallerr~p och Baldriiige (Weibull, s. 84) h a iiveil riiedraliizats i tabellen och p& kartan.

(8)

varit niidsandigt ;;tt genoms5 ett stort antal ahier om rnari selat laga reda 11; tidpunkten för dylika soin storbliitei~ pabörjade för- r&ttiiirigar~ :Orandring till enshifteskörrattniarg. Tabellen över dc

laststailda enshifklia f i a - Pionlipensera de sriaarre lelaktiglieter. som pa delta sätt uppsfatt i labellen över de palsórjade enskillena. Omedebbark efter ritfardandet a\ I M O S 51% ei?ishiftesstaclga tog eilsbirtesarl3etet fart i snmIii,t trakter i syd~aslira Skane dar & \ e n storshiitel Fiaqra artioliden fortit boii~~arii att i 5 sin största isetj delse. Den sista iiabeileir \isar. I ilhet ä\ en franigar av hal - t:tn ektt de: tral-.ter av $&i:ii~e, $om IiacEe den bästa jorden, ahlt4a Sbderskiti ocli kund-Lazidsbrormaslktteri (deal s Ii. sydvästaxiorii- neais ornracle) iorsl blevo shiftade ocli först senare i nänand ord- ning. Osterlelm. d<rislianskadssl&ttei~, AiigellioBinssPzitteai ocli skogr- b j gclerraa. TEII detta 16riopp aa sikiltet R:in h a bidragit en radon ialitor som narlreieri till Jlalniö; lknsst-relsen B 18Halrilöhus l6c ranns Sir c h . och anójligen I-en ochsa i n ~ e r k a i elionorniska la- fressera. m m en del hretsar i dciina stad hade a r ensliiftet. Alen Tihtigast an atus uslig his, att eiisl-.iktet bast belnUvdes och lattabi huride genomföras i dessa spanririi59sprod~1cerar~de omradem, Iiit- tait b&de

p2

grund aa bönderna5 ehorioini~l~a förutsattnilmgar att ga i Band med eaisliiftet ocli p5 grund av jordenar tämligen stora enlietiighet. Detta sista ar ett faktum. som ante fAr förbises.

P5

slattbo gderi s ar, frobs stora olilkheier i ir5ga om intensiteten 9 odlrngen, all naturligt I aldrarierad inarh uppodlad till aher. Det,

soiii icke \ a r alter, kunde bilha det genom dikning. L2nanorlunda

T ar förli8ilandet i synilierhet i skogsbj gden oeli nordvästra Slianes

6% ergangsbygder. Rel~itia t liten del av arealen F ar dar uppodlael till Aher. medan siigen i maliga fall hade Parigt st6rre omtang, ailhet s a r Ballet iiven ;ned enligt tidens uppfattning svSrod8ad hetesmzirh. Att uiacler dylika förlihllandeaa shnpa riinliga ago- ligurer Tar icke Patt. Detta a r förklaringen till de icke

ta

stor- skiftena efter 1803, sasshilt i trakterna kring Sb.alderviken.

A4r de 3335 byar. som liunide r ä h n a ~ som sadana Ar 8800, saknas a'i-asLiites- och Bagaslii'atesEiand1i11gar Pram till ocli nied al.

1860 för 116 5tyebelm. Mer an nio ticdndede?,ar as dessa aoro rena Iralsehj ar. och de 6% riga T oro s m ~ b j ar. niestadels belagna E shogi- trakter ,"a dessa fralsebyar hade enligt \;id man I ~ : I I ~ f2 ut 3 % 1860 ars maritalslatagd iiler im $0 SBnit föreii~ai Ibr samilaan5lag- iiing e3er lagts tirider en narbelagen ilerrgards egen drift, as

\ ilben anledning ett shir Le Islib it onöcligi. Av de o v i g a friilse-

b j a r n a 931e\o ett tiotal skifhade under 4860- ocln 1870-talen och för atskilliga av de andra fi9religger ~irbjligixeten att de av agare shiftats p5 ett aner eller inandre genoingriparide .,ätt utan oikicie 1

(9)

94 Sren Dahl.

(10)

(11)

(12)

(13)