SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

L%storEemderviskngen

H

Sverige och

"@tunionen

Nigra aspekter"

Till vad tjsnar hlstorierandervisaing? Vilken betydelse tillmats: och han historieundervisningen i olika samh2lleni Kan studier av ett sarnk&lles historieundervisning iterge fundamentala drag i detta sarnk&ldes inre s:ruktur?

Under de senaste iren har en historiedldaktisk debatt nitt Insteg ocksi i Saje- rige, Historieundervisningens roll S en vetenskaplig och samhallelig kontext har fatt ökad belysning i en tid d5 den fått en allt mera undanskymd plats i den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats gr att belysa elch j2mEöra den svenska. och rys%a/sovjet%ska historieundervisningen 4 ett r~elativt I5ngt tidsperspektiv ut- ifrio inEedningsvEs skisserade dlvergripande frAgect$lnlngar.

Som

tgrpologier har jag vala. att anvanda dels dansken Svend Sbdrlng Jensens didaktiskt inspire- rade resonemang om HaistorieundervEsning~teorier~ dels Herbert Tingstens dis- tinktioner av nationalismbegreppet i L%robokssarnmanhang.

I den m i n den historievetenskapliga debatten i Sverige berört teoretiska problem, har den dominerats av diskussioner om dess inom~~etenslcapligsa forut- sattningar.

Om

historien kan förklaras enligt deduktivt mönster j om den hellre

kan f6rst5.s 4 termer af7 manniskors avsikter och notiv eller om den bast beskrivs som en kombination av nomotetiska och 4diografisYia aspeIcter har fram- stått SOHT- en i huvudsak akademisk fraga, aven om dock svenska historiker vid nigra tillfallen utifran teoretiska utgingspsiinkter riktat ocksa politisk- ideologiskt grundad kritik mot vad man uppfattat som extremt uttolkade och ovetenskapliga s k varldsåskidszangar. Men som helhet har den historiografiska litteraturen fram t118 under de allra senaste Aren 1 positiviseksk anda Ebadbme ad% utomvetenskaplig inblandning. Fragor om historievetenskapens funktion och

"nytta" utanför forskarsanh2llets ganska snava ramar har inte rönt nggot större intresse, och kraven p6 samhallsrelevans har agnats stbrre upprn2irksam- het utanför 213 inom historEkersamh&1Bet. Det bakomliggande objektivisriska ve- tenskapsidealets stora genomslagskraft air en viktig faktor nar det galler att för- krara oviljan hos de svenska historikerna att delta i sarnhii4lets politiska och Ede- * FOredrag vid sovjetisk-svenska historikermötet i Sigtuna den 12 september 1984.

(2)

172

Klas-Goran Y<;arlsson

ologiska stridsfsalgor. En sadan nsrliggande friga har varit och ar hur den obli- gatoriska skolan och dess historieunderv4snYng skall utformas och vad den skall syfta till. Denna undervisning har en balde ung sch stor publik, villcet gjort att pedagogiska h2nsyn och breda samh2llelBga intressen i bis:orieaandervEsningen komrnit att konkurrera med "wstorievetenskaplnga krav p i ett svalrdverskAdligt och helt outforskat ssth. Detta mangfaldiga intresse han ocksa praglat historievetenskapens tarnllgen likgiltiga atbilyd till historieundervisningen. h t i n g e n har den bedömts sora en pedagogiskt ti11rBtBalagd praxis med den relativt oproblematiska uppgiften att "förmedla den vetenskapliga kunskapen om den historislca utveckiingen"' eller som en f An vetenskapen rklkd iimnesgren som

inte tlll8mpar den historiska metod och den vehensPtapssyn som i hbg grad har liainnetecknab och givit status at de svenska universleetens verksamhet.

Min utgAngspeankt ar att skolans historieundervisnh &r ett viktigt instrument P en seravan att med hjalp av det förflutna &stadkomma nigot positivt med nutidens och framtidens m&nniska och samhaiSXe. Mitt Intresse Br allts5 i det fdjande- primart fokuserat pi historieundervisningens rniilsattnlngar och samhalleliga betydelse, medan stoffurval och metodik fr a kommer att Bbero- pas f6r att Bskaldliggöra det st6rp.e didaktiska sammanhangei. Det %r kanske In- te ens mbjligt att h5lla dessa narlggande aspekter isar. Att historia med siat na- turliga tidsperspektiv bakit och framht k m ha en naturlig sarsaCi8ining i ntbild- ningsprocessen rader det ingen tvekan om. 1 en artikel

i

partitidskrlften Korn- munist 1 februari 8984 angiende fbresthende fbr2ndringar inom den allmgnna sovjetiska tioirsskolan framhiivs betydelsen bitde for ssvjetsamhiillet 1 stort och för dess individer av att skolan ger ungdomen ett tidsmassigt perspektiv: "1 skolan gestaltas i kbtt och blod det historiska perspektivet, folkets framtid, och föds bAde landets nära och avlsgsna: kamtid. Den (skolan) uppmanas inte bara att ge ungdomen kunskaper, iotan också atr av den forma medborgare 1 ert socialistiskt samhalie, aktiva byggare av kommunismen med de for dem betecknande 'i66rnassiga installningar, moral och ilatressen samt en hag Xdtureli niva i arbete och uppförande'. " 2

Citatets senare del har ordagrant 45eaats fran förre sovjetledaren iiurij Andro- pov och ger darigenom avsevard tyngd och auktoritet i t en artikel som syftar hiEl att betona skolans fostrande funktion, dBr det historiska perspektivet alEtsB tilldelas en betydelsegsall r o l .

Ocksa 1 den svenska debatten betonas B olika sammanhang skolans viktiga samh8lle%lga roll

".

. . skolan ar ett av de mest effektiva och fruktbärande instrument v i har att fbrandra ~asnkaallet",~

skrev den nuvarande svenske statsmanistern Olof PalmLe i egenskap av utbild- ningsminister 1 en debattbok om den svenska skolan

1969.

Daremot ar det hos

(3)

IHirtorieundey\.isnjilgen i Sverige och Sovjetunionen 173 oss betydligt ovanligare att historleanne: apostroferas H dessa sammanhang. In- te minst ar denna ahisloriska haElning möjlig a.tt utlasa ur den laroplan för grundskolan som kom just 1969. Det aktiva sovjetiska anv&ndandet av histora- en i olika politiska och ideologiska sibuationer har knappast iraagon motsvarig- het i dagens Sverige, aven om man naturligtvis kan havda att ocksa frinvaroa, av historiskt perspektiv ar ett uttryck för vi%rderiingar.

Detta resonemang om det mer eller mindre aktiva och frekventa bruket av historien Ican möjligen föras ett steg vidare, och d i eilibaka till skoians historieundervisning igen. Det brukar lite fbrenklat p&stAs att skolan 8.1- en spegel av det större samhalle:. Den svenske historikern GGra,n h d o l : ' har analogt dragit slut- satsest att historieundervisningen "visar vilken historiesyn och samhallssyn som

ridde i tongivande kretsar, och vittnar p6 s i satt om sin tid och dess i s i i ~ t e r ~ ~ ~ ~ och de sovjetiska ledarnas ivrigare hberopande av historien reflelcteras R skolans

historieundervhsn4ng9 i varje fall om man j2mfigr aiwnets kvantitativa utrymme E

de tv9 kindernas skolsystem. Aven om jiimforelsen försvh~as t ex av att Bisto- rieamner i den svenska grundskolan numera Ingir i ett samh3llsoriecterande block under betesEcningen "Miinnisltsaaas verksam~het

-

lsidsperspektivet" och med ett obestarnt timtal B förhilaande till de bvriga blosk&ml-8ena ieligionskun- skap, szmh3liskunskap och geografi, $Barnstir andock amxaees position som git- terligt svag

I

förhiliande till sovjetiska resursea: Hels skall denna markanta skillnad LbrkBarasWi%ka uppfattningar om historieundervisningens Eunktkon och möjligheter ligger och har legat bakom denna skillnad?

Historieundervisnang försPggAr inte i ett tomruus. Det ar viktigt att inte Esole- ra fr5.gan om varför elever siaall studera historia f r i n de bakgrurzadsfakPorer sam styrt och styr undervisningens mil, innehS11 och utformning. S5.vS.i samhallek i form av fr a politiska intressenter som historievelenskapear ochpeddagoglken 834- drar naturligtvis till att ge varje lands historieundervisning en speciell pragel, sameldigt som skiftande historiska, geografiska, sprhkligt-etniska och ekonomisk-sociaia faktorer utövar inflytande och ytterligare bidrar 5491 att fbrsvina jamf6re2ser lander m e l i a n . Eller som o r j a n Torell slagfkirdigt uttryckt di:

svenska och sovjetiska skolförh6llanden tir "lika litet konvertibla som kronan oc"nubeEn"'.

Pi

lagre niv&er i undervjsningshierarkin 2r larobocker, lararen och lokala FörhAlEanden kanske allra mest beseiimanande fbr hur elevernas möle med historien ska41 gestalta sig, siirskilt i ett land s o n Sverige. Enklast ar kanske act s2ga att historieundervisningen ar en del av en kultur, vars styrka iir beroende av graden av samordning och iisilatsgemenskap mellan olika sccrnhiille42- ga grupper. I detta avseende rider stora skillnade~ snellan det starke centrallstis- ka och likformiga Sovjetunionen och det p9uralistiska Sverige, och darrned pTa- ceraas historieundervisningen in i ett större samhiilleligt och ideologiskt dilem-

ma: valet mellan olika strategier ock alternativ 1 utformande: av framtidens samhiille.

Om

diskussionen fbrlaggs p& denna h6ga abstraklloansnivi h förhallandet mellan skolan och sarnhgllets grundvarderingar, finns ocksa mera allmangiltiga

(4)

174

Klas-Göran Karlsson

drag, som kanske bast uttryckts av fosfatearen och samh%lEskritikern Göran Palm I hans undersökning av sEro-under~isningeams vad han kallar indoktrine- rande funktion i Sverige:

"Men i varje samhalle har de styrande en benagenhet att betrakta den egna indoktam- ringen som blott och bart undervisning, ibland rentav som opartisk eller 'objektiv' undervisning, niedan indoktrineringen i betydelsen propaganda bara sagr9 fd~ekomrna i andra lander. Detta beror naturligtvis p5 att man i varje vgietablerat sarnbal!e B ï s i van vid de egna grundvarderingarna, att man inte Ikingre upplever dem s o n viifderingar utan som sjalvkEarheeer, som allm%nmanskliga sanningar. ' j 6

Med dessa antydningas om de strukturer E vilka 2mnesomrAdee ingir vill jag kraftigt understrylta dels min svenska referensram och dels de begransade mbj- Bighetes som en uppsats av detta siag rymmes. Min ambition ar attaantyda nigot av detstbrre sammanhang som historieundervisningen ar en de% av och att lite utfbrligare belysa n5gsa f5 och enligt mitt förmenande intressanta. aspekter av

de bAda Bandernas historieundervisning8

De nordiska forskningsinsatse~. som hittills avhandlat skolan och historieundervisningen f samhallsperspektiv har lagt tonvikten vid det förra seklet, En viktig orsak till valet av denna undersökningsperiod tror jag ligges P att skolans m6l- siitrningar och argument för eller emot dessa öppet och klart redovisades och diskuterades E en bred debatt ocksi5 utanför skskvarlden vid denna tid: fragorna

am kyrkans scgllrsing i utbildningssystemet,

om

Satinets position och om den klassiska bildningen ö-er huvudtaget och om bottenskolans w r a eller inte vara

drog djupa skiljelinjer i det svenslaa samRBllet. Trots att sekelslutets genomgri- pande samh2k9sutveskli~sg kom att stalla helt nya krav p i utbildningssystemet, fick den Iiberala och sm5wingorn ocksa socialistiska oppositionen lange förga- ves stingas mot de statens och kyrkans axbian, som 1 den klassicistiska och segre- gerade skolan sig ett viktige redskap för en fortsatt maktposition.

K

den-aa med Gunnar Richardsons uttryck "kultur- och iclass2tamp"' fbrde histoaieamnei en ganska lugn tillvaro. BAde den bibliska och den antika historien hade en given position i det kSassPcistEska läroverket, men ocksa det uppatgh- ende bo~gerskapetls och arbetarklassens krav p i mera s e d utbsldnlng kunde i Yiss man tillfredsstiI4las genon en inriktning pi fbrfattnings- och medborgas- kunskap. Under detta 97hiseoriens arhundrade" framfördes d&sfGn knappast nigra allvarligt menade tvivel p& ämnets sa~n.%nh%lleliga relevans. De engelska his- torieforskarna GonneIH-Smith och Lloyd betonar IFPamfiSr allt de f~rhogpningar som knöts sill historieamnees potential som utbildningsmede% abr den nya selau- Bariserade skollan8. De menar 6tkt just dessa fbrhoppningar gav Bmnet stora re- surser men att fdrhoppningarna snabbt kom p i skam genom att hisesrie.v.eeen- skapen vid denna tid boatsig fran sin edukaéiva ro14 som fsprmedlare bide av reala samhallsnyttiga historiska kunskaper och som utvecklare av Individens personlighet. De diskuterar fr a vilka förtidande konsekvenser som historkve-

(5)

Historieundervisningen P Sverige och Sosjrtunionen 115 tenskapens Rankeinspirerade "sclentific crppl-oach9' bar Raft fbr den kibgie ut- bildningen, men diskussionen fors ocksa: ned pit I a g ~ e pedagogiska pian n%~r dr h2vdar att den vetenskapliga inriktningen pre~wierait ett p& fbrhand beseama kunskapsstoff frarnfbr elevernas lcunskapssöksnde i enlighet med deras nutida Qconee~~porary) behov ock Enraessen.

Det fanns en tanke som framför alla andra bestamde karaktgren p& detta kunskapsstoff, narnligen att histor3eundervåsni1-sgen sEoiaTi-e scB 1 folkets och na-

tionens tjanst. Den danske historiedidaktikern Svend Sadrhg Jensen lala:

om

en klassisk kistorPeundervisningsteorri för att karakterisera den san~sr&mn~lghet mellan undervisningens rn&ls&teningar, stoff och fr~nkoion ock meilan undervisning sch forskning vilken ha.de som grundval att "det hanskar enighet om, vilka verk, rn~nskiiga prestationer eller förgangn; kulturer som kan fdrtjgna beteck- ningen kias~isk"~, I den a l h i i n t omfattade hsikeen att hist~rieune3ervlsnIngens huvuduppgift var att vzcka elevens fosterkandsitB~8ek ifigick sal-1 en '.i2sentlig bestandsdel en framstegstanke, som val harmonierade bhde med historieveien- sicapens statsidealistiska utgAagspunkter oc3 med s a m ~ ~ ~ 2 ~ s u r ~ 1 e c k ~ i n g e ~ i i i stort vid sekelskiftet. Hlstorieundervisnlngeaa gav de r$aa svaren p i de CrAgor som samhallek stalYde, och dessa svar gav historikern som welenskapsman, liiroboks- forfattase sch politiker pk samma ging.

1919 ars undervisningsplan 4br den svenska foEkskokan, den forsta, med expli- cita milform-asleringar Ebr liarje andervisningsiimne, tPlll~orn under ledning av den sociakdemokratiske ec!~lesiasrikrnilanistern Varner E y d h ock kom att galla 2iwda. till 1955. De egens2caper och kunskaper som eleverna s1cuYJ.e tillggna sig skulle enligt ~niPformuleringen leda eiBY "sund faisterlaadsk8nsla och god sam-

f ~ n d s a n d a " ' ~ . De varrdeaaddade orden "sund" och "god" skal! ses i l j ~ s e t av aktuella erfarenheter av ett förbdande v&rEdskrig och den alle vanligare kritiken mot en krigsförharligande och chauvinistisk historieundervisning. H anvisning- arna framhavs "den fredliga odlingens utaieckling9hom undervisningens ledande rr&d. Viigen t411 den etiskt motiverade sunda fosterlandskansiian och den mera pragmatiska samfundsandan skulle g& via Askh'dliga och fan,lasheggande "be- tydelsefuila personEighelea, handelser och tidsfdreteelser" i "vari lands hisis- ria". Bade miltexra och de f6ijande kursf6rdehniagar~ och anvisalngarnz Br genomsyrade av övertygelsen san att historieundewisningen kan och skzlli for- medla v&rt eviga Eánalturaav, som i i.nvisningarna f&r en fast, konkret, individ- centrerad, k2nslobetonad och mycket nationell i~tforrnning.

V

exempelsam- lingar finns pibjudna de "~larje %r kterkom.mandv beriittelsee och bilder" som

skulle "vara av skdani varde att de förtj&nar att gdras iiil baaii~ens egendom 3 2 det fastare satt som maste bliva en fbljd dara-&/, att de irligen Aterkomrner". FëYrutom de svenske fAr bara Ansgar s2.som kristendomens infOrare

o h

tsar Pe- ter plats. Sambanden mellan handelser skulle vara av kronologisk watm, ICnaiatl- nuitet, utveckling och framBtskrEdande blev nycke80ud och ~lav~lc:bnstrurneret n b det ggilde att finna hisiiorieSrnneas basfakta. I det bsrgerilga industrisam- hallet slog den klassiska i~istoiieundervis-aingen vakt om vad Si3drZng Jense~n k-

(6)

176

K l a s - G r a n Karlsson

n a m ~ e r "et6 folks eller en kulturs ideala sjal~iförstielse"."

I

detta perspektiv av stadige hCramits!cridande kan det vara av intresse att en Iiten stund stanna vid bilden av Okaoberrevolut1onen 1 den svenska historieundervisning, som reglerades av i 91 9 2.r~ und.ervisningspnajlg. Den allsriänna hasto- iien fick som helhet srgi tillbaka f6r den svenska och skulle betraktas i relation till uf~veckiingen E Sverige, De svenska hisdoriel&roböckeasaa fr813

3920-

och 30-

talet praglas tydligt al: radslan för en v3irldsrea~'oSuelon efiei sovjetiskt m8nster.

Texterna betonar undantagslöst och ensidigt revolutionens våldsamrna och saixhallsupplbsande inslag o'ch den inre upplösning som b l j d e i revolutionens spalr, och de fbrut dominerande sarnh~lls9classernass eden far stor uppmarksam- het. Utvecklingen

B

det okanda landet i bster upplevdes uppenbarligen som ett hot mot Sveriges inre stabilitet, och Iaroboksförfattarna sh-ad.de inte orden niir de beskrev det revolutioniira h&ndeEseibrloppet:

"Ett hsansfulit skrackvaide har betecknar proletariatets och dess ledares diktatur. Kej- saren, haras gemal och bara mbrdades i .?ekaberinenburg, dit de förflyttats. SociaPise- r i ~ g e f i har slagit illa ut. Bbnderna hava gjort uppror d2r de vagat. . . Staten har icke kunnat skbta industrien, utan denna har fatt farfalla. Samma ar förhiillandet med kommuni- katlosasv%endee. En fbrl&r!Rg ImungersnBFn har r i t t sedan sovjetvaldets början och ölhats iir frBn Ar. Den ryska sovjetrepubliken h a strava: efter en varldsrevoiution och drivit en farlig propaganda i andra lander. Den betraktas dërfBr med yttersta misstro a\ Europas ö.vrlga stater och 3; annu (nove~r,b~ci 1921) i det narmaste i ~ o i e i a d . " ' ~

20-talets doninerande gymnasiel2robok, forfattad av den vildsamt antikom- munistislie Gustaf Jacobson, sammanfattar val de actissvjetisdia stamningarssa i tidens historieEaroböcker; enligt denne dcommer nlamligen ordet bolsjevik "av ett ord som betyder 'mera9; de vom nam%lgea mera samha'ilssmstörtande lan de moderata so~ia9isterna"'~. De's iii. uppenbart att elevers kanslosvaPE i denna f r i - ga var viktigare an historiska fakta 1 en tid,

d6

man Bnnu inte vant sig vid att se So~~jetsbatea som besthende.

Som

radilcal kontrast skalB jag citera en del av en mycket viijjEviEIBg redogbrelse for samma fbrlopp, utgiven 1946 och med Sovjetunionens insatser under andra v&ridslcrige;s senare del som f8rsk bakgrund och med ett ailm2nt stejrre vetande om och perspektiv pi 1917:

"Efter de ryska arméernas motgangai gjorde ryssarna revolution, isardomet stortades, och bolsjevikerna BveaCog makten och slbt k e d med Tyskland. --- i der övriga Ryss- land arbetade bolsjevikerna pk att fbrverkliga de kommunistiska Iáierna. Den privata agander2rten %ii1 kapiiaket upphavdes. Alla f~róat fria narangar, sisom jordbruk, industri och handel, staildes under statens kontroll. --

-

Inte minst p i hFikbildningeals omra- de lade det nya Ryssland ned el: jaraearbete p5 att gottgbra, vad tsard6met fsirsummat. Det gaEla kejseriiga Rysslaad ed alla sina ohederliga a r n k t s l ~ ~ a n försvann och Pamna- de plats Idr en ung och livs?trafilg siat, Sovjetunionen, som j styrka och effektivitet tavia- de med andra lander. " l 4

(7)

" 7

Det senare 40-talets tendens blev att ~ x ~ r l c b a r t tons; ned revojutioners \la.kdsax- ma sidor. H stiillet betonades mera dess sociala sch eK@nsrhiska fbijaer, saiilt.i- dige som det förrevolueisn2ra tsaristiska etablissern~~cgeo

_.

fick utsbi. en dei kiE-

~ ~.

tik. iidap. kan 1 gera laroböcker spara en 1 ~ 4 s ~ optnn-sásm om den ~3i~:munásillska framtiden. Eela revohueionen och f: a ?ersoxen Lenin f8r bkae 2tiyni.m.e h i s k - r.iebdc&erna, men inre Lbörrgn med 1962 Ars grunds?coIeiaroplan kari rgaa (;ags, att revolutionstiden acjd Sovjetunionen Over huvudiager gpprnärksaanrnas i f ö ~ - hallandet tEi1 landets v2ridspokiticka betydelse.

En sidan P V O I U L P O R ~ ~ historieup~fattning av svensk typ va; inte

?&z

vaiisedd i det ryska samhaklet under de narmaste auen efivr OktoberrevoTulionea. Den

. .

stora revol~rtionen sk u l k uppfattas som den skarpa skiljelinjen meli,irn svart ocii vi:~, rnellac ett borgerligs kapibalEssisEte sa.rnh&ile bygga p i antsgoaistiska klass- rnois2ttningsr och det socialistiska dealsamhallec utan expjoatering, och för- tryck av des arbetande folkel. En -vi.iLl,g uppgir'; b'e.i or;,fo~rfie b-bynorieun- deavisningen s6 fort de faktiska fbrh6llandeala nillaL, h4en hg: stclrist var egentii- gen brottet med det fOnörev~lu~~?~nara Rysslands skoifbrhiiliaildr~ ock. historieundervisning? Flera sovjeiiforskare har iakttagit tydliga paraiOe!ler och

mellan den tsaristiska uebildaslfigsira~dihionen och drag i Stalfcs Cavj~rueaionen~ inte bara vad betraffar sent yttre k2nneieclen sona skoluniformer utam %\len

e

ex i betoningen av det ~ahionellt ryska."

Det hare cenarallserak-e autokraLEsBa utbild~lagssysieme~ hade precis s~om det s e n s k a mottagit impulser frin bide Rousseaus och Condorcecs kormopolEliska idivarldar, maniitsterade i Alexander ::s sarrnma-sarakiingande och aiilitaristiska skolprogram fran 1804 med kostnadsfri aailrngn meQborgaiutblldnlr~g. och i r i n romantikens tyska bildningsideal med dess stark& genoa-s!ags!crafi i de hbgr: samhällsskikten. bLbetsmannautbiIdning, 3ve:ecskzysföörberedelse sch nrbild- aing efter sliaadstilkhbrighet Itom efter Nikolaj 6:s utbildningshg 1828 at,; dom;- nem ockss den ryska 1808-ta%ss,kulan. Men medalz de*, vaör Icyrkarls mgn som

kraftfuilas~ fbrsvarade detta system i Sverige, utgjorde sj$,ivh8rskardbraet och Bsaradminiserabionenr det reformbromsande elementet E R:issE?:nd.

I bida skolsystemet fungerade under stora delar av seltlet 5?era sksiform~er vid sidan av varandra utan berbringspunk8er och n~náer olika a.dm5-htrat0.0.~8 myndigheter. Dessutom fisk en ansenlig andel a.$ barnen i e bBdr 19zderns ingen undervisning alls eller ec mycket bristfaIiSg sidzfi, Er a under selciets Ldr- sta laalft. Fragan om utbildning f81 bsndemassornas harar földes st8-ndigt p i La31 av kgnda reformpedagoger som 'FoRsbsj och UsjfnsExij och secare Siven frhn radikalt vgïastezh?ili, och liksom i Sverige gav debatlkn prov p& argument bide fan

nyttan och faran av upplysning "rör sarnha2iets l2g.e klasser, Den ryska staten behbvde utbiIdade industriarbetare och soklater, rfieln der1 Okade ~mesl~etenl2e- ten kunde d i komma at: hota den cocla!a ordningen. .Att be klassiska studierna anv2ndes som et1 viian mo: radkkalis~~en har bl a p5peiiz:ts

w

pedagogikprofes- sern 8Akan Afidersson i hans nnders3ltnlng zv hi~ti~rieundervisniogexs 1~5.1-

(8)

178

Mbs-Goaan Karlsson

sialtningsfr8gor i storfuiscend&nei Finland under 1800-talet.'~ Den stora bolsje- vikiska utbi4dnlwgssatsnin,.en framslik mot denna bakgrund som s8rdeles v2B- behbvlig och positiv. Det tir scksb intressant att konstatera det nutida sovjet- samhalets stora uppskattning 9v 1800-takts hbecala reforrfigedagoger.

Den förr%vo~ufioni%ia tidens histo~ienwdera~isniwg skilde sig s b i t t jag fbrst&c inte miirkbarf f r i n v2steuropeiska wotsvazigkaeter, och h&n~-,aiisningzifna i de me- todikhrsndiednii~gar jag haft tilBf3Ble att undersdka visar ett kraftigt tyskt inflytande p& bgde metodik s c h mbls2ittningar. Man kan precis som i Bvealge iaktta en klar perspektivs!cElbnad mellan folkslcolans /watjaInaja sjkola/ helt nationa- Iistiska historieundervisnilzg och 12no.iierVrets och de reaja skolornas /sa.e$njaja sjko%$/ universalistiska ambitioner. B6da skolformerna var uppenbart pfiigdade av de wyhumaalstiska Idierwa om karaktars- sch viljeuppfostran, men valet av &Istoaiskt Bsk&dnBwgsn~aterhdti varierade. 1 follcskoian var uppgiften enligten metodiki-uawdlebning fr&n 1916 att den

"elementara historiekursen skall vacka intresse fbs och k3rlek till fosterlandet, till dess &rofyilda f8sflutna och t111 personer, som bidaragit till dess makt inom olika verksamhets- %It, den skail v%c$a en stravan och an Bnskan hos varje elev att efter formaga medverka till fosterlandets tPllv&ct sch utveckling.""

K

mellznskolan var nyckelorden helhetssyn sch universalism.

"i hlstorieknrsen skalk lararen ge en mer eller mindre tydlig fBresial$ning om hurr niansk- ligheten utwecklats och hur man nktt shdana hojder, pk vilka de nntada europeerna befin- ner sig; vilken pials de enskilda landerna (bl a vare Eand) intar sch vilken roll de spelar i denna ~tveckIP~ig; kur i denna al'hmilnna process sarnhd!siivets och kulturid6ernas former fdr8ndsa:s. "la

I

denna perspe!stivri!sare och mera utveslc4ingsbetonande undervisning spelade fortfarande den grekiska och romerska historiens klassiskr eviga vti~den en hu- vudrsil, men alla oftare sta&ldes krav p& alt ocksi mellanskolan skulle f& en me-

ra saatlonel: &arakt%i. Tv& viktiga bcst8ndsdelar i en shdan nyorientering skulle vara

aer

fosterlandets och nyare historia skulle ges bkat ukrlymrne i kurserna~I9

Den tidiga rysks 1900-ta~shistorieli var stormig i

~nAnga

avseenden, Skolan hade en viktig roaB i makthavarnas stsavan att Icsmma 'SilRriatla med pro&-Imen. Skolan kunde ge Ryssland en S8tnre tekniskt-industrid och n~ilittir beredskap.

Skolan

kunde ocks8 se8lrka den nationella samlingen i en sv& stund gcnom att betona genuint ryska varden och Intressen och det egna f 6 r h t n a . Det var specl- e41t angelaget at- d a t a nationella budskap n&dde de Mgre samh2llsklassernas barnmasson i fs:ksko%an, raen scics8 att e c form av intressegemenskap upprgt- tades genom t3a"b"he olika sksiformerna inriktades mot sampan$ m&I. Historåeilm- net kunde vara anv~ndbari i detta szfiqmanhang,

För

att illustiesa medvetenhe-

ten

om

h4storieundervisning&11s enande ~nOj&ighcter viil jag namna den ryske generalguveanbicn Bobrikovs stora intresse for den Sinl%~dska historieunder-

(9)

visningen och för denna undervisnings samlai41Beliga~ funktion ve^. huvudtaget.

1 4 . iilotverkz! u.ppfa:'cen:,ngen am

Makan Fmdersson beskriver kur Bobrikov "for a*1 -.

den inbillade finkandska statens existe~l~s, och f8r akt verka far

ear

fastare sam-

~ a r i k n y t n i n g av den finJ2indska gskinsmaxken och. Ryssl,awds cel~truwn"~~ iging- satte eVL revisionsarbete av de finl8ndska h9scorlel2iaoböckerria. Trgts fin!.&rd- slra protester och förhalnhgar bredde den ryska istor or ii en :lit x e i a irt sig p& den fi"an:andskas bskostmxi tills det 1916 beslurades att den fixn%%ndslca historlen skulle ha sin r&ta plats s s r ~ komplement och i ansi~~eniwg till RyssEant5:s

3820-

taishistoria. Oktaberre\iolutio;nen gjorde slut p& dlskassion,erna om fföh818ar.1- det meQla*s ryska; och finliindskt, mei, föii-h%BIan6e% mellan det ryska och de maniga kxinorltetsfolkens egen &uL'iur och histazriz* blev ett av de ppr'ob1efiii!i som ocksh de% socEaTEsalska Sovjetunionen hvbngades 181 sY2.llning till.

Det kanals angelaget att i detta skede gdra det kanslce sj8,ivkaa.i-a men &ad& viktd- ga pgpekasadet, att Insikter om kunskaiper ock 2ttit:rdei som esr e l ~ bor ha tioi- agnas sig E historieundervisningen inte ger oss n h g r ~ au'S~matisE~z och s21xrir be- sked om kur dessa IXAI rvaliserals 4 Barobbckea ock urhder ,enskilda lektioner,

Annu mindie vet v4 vilken effekt historie~~nder~~8sn.ingens officl-llz m 8 via den konkreta undervisningen fis p% elevernas fortsatta. liv solida individer och sam- hiillsmedborgare. Mellan de olika r?iv&er~a Sinas ett samband, som kan sagas bestiimwas av B ena sidan redan niimnda informelLa f6~eLfsXltnlnga1= san6 kratii- tion, historiesyn och pedagogisk och ideologisk dver"lyglse9 oc'h B a i ~ d r a siden av formella styr~xedel, bland vSlica f6ruLom de e:cp!icBta uiQildsBngskggaina och Iarsp%zsaerna sclcs6. bör ~ . ~ n ~ n a s !&raru$bl!dwing

od%

olikr k0ntrol!i116j8ighcter~

om.

det aAder olika ~4ppfaktninga.r om vzri det vaserstiiga i ~ % s ~ ~ T ~ ~ G ~ P ~ ~ ~ v Y s A T ~ . L ? ~ ~ - en ilgger, om det anses vara vardeluKLt ztt dessa kontrastersnbe uppfa"?aiargai

f8u komma till uttryck och om iie fornme41a stjrrmedl.8- &irr"br %r uEurs$lstis!ct el- ter opreeist formulexade, %a. eilskllda EBroboksfbrPattares och 16ai:es &sikter och rn&ls%ttningar stor betydelse, och forsicningsirppgtftm at1 sa~~m~;?asofa&'~a

dessa blir o r h b r t omfattande. Rhder det d2remst reiatåv cmseEsus om hista- iieundervEsnlngem n12tlsBttninga.r ock det formeiila s.tjrrsyste-ne8 Br ,def:a!jcrsii ock precist,

an

de subjektiva I b ~ ~ t s 3 t t n I n g a ~ r n smór cach san%&i~de*r ~ ~ B l z n IIEV$,-

erna blir 12ttare att fejja," Det $~r $1 a u&ifrAn Getta sjinsaPi son? jag ?vii2 n&:xa " "

mig n&,gna grablem å senare sovjBelis!c och svensk hktoriblffnde~vssn~~ag~ Den sovjetiska historleundei~~flsiaingen flck $ storh set1 SIBI nuoascaade karajc@r

genom Stalinas kritik vid 39-talets mitt av %O-talets schematiska och rea!& Snri1c:a~-

de histsrieundeavlsi~iwg:. De sa~h8Bls- och velensiáapsfdr8ndringaa som Sovjet- unionen sedan dess genomgQ6 har inte ~ u b b a t uppfattningarna 0x11 !?isto~:Ye&ii?~- necs giundlgggande inneh&K sch m&ls&ttningar," Denna stailca k o n l i ~ ~ i k e t sch stabilitet &P! en a11 fOrutsilttningslrri,8 f& Cen klassiska

historie~ndn.~.:~Lsni~zgsCeo*E

som jag tidigare karakteriserat och s o n jag menar attvi i SovjekunIIIona har et", ~,

tydligt nutida ernempel pi.. Den sasvjetislca hicbsdeuaider~~~.asn~wger~ igier en given

-

~

(10)

Fyilda d6dak:iska anvisningar och motiveringar. De mGds2ttnlagas som besram- mer skolhistoriens utformning regiera;: o c k s i den vetenskapliga produktionen, och skolans lgrobbcker skrivs av frarnstiende sovjetis8;a Aistorike~. HistsrBeun- dervisningens uppgif'; ar huvudsakligen av etisk elles emotionell natur men Lir mycke? svar at; begreppsligt inringa dfer avgransa. Ofta beskrivs den ivergr4- pande som "fostran B !communistisk anda9 '. PIistorieprograrnmet

for

B 977' ur- vecklar och konkreeiserar denna forn~uleringo

"Undervisningen i historia skail hos eleverna f r a d r a i l a en mai:atst-leninistisk världsbild, en djup ideologisk överhygeise, en tydlig klassrn&ssig inställning till f6reteelser i saahalls- livet, sovje;paarAoLism, trohet mot pru9etiir internstionalism, rhilgiveirahec för partiets sak, arbetsfostran i Scommnistiskt avseende, kihsla a\, plikt och disciplin, of6rsonlighek mot borgerlig ideologi. ""

Målbeskrivningen, saim i programmet htfoljs av mycket detaljerade och precisa kommentar-, stoff- och me:odanvicwingar, innehilaer mingz !komponenter s c h kan svgrligen struktureras kring i svenska sammanhang vanliga pedagogiska begrepp som kunskap-fostran, individ-samhalle elker anpassning-förrandring* Det basta begreppspar jag kan generalisera de sovjesiska formuleringarna kring ar oförsonlighet mot andra Ideologiska system contra Krgrlek &BI ock vilja till uppoffiiag fbr det socialis~iska fosterlandet.

En

vetenskapligt grundad historieundervisning har till uppgift att ge eleverna isk5dningsmaeria ta11 detta ka- ~aVsii3~rsdanande dubbla f6rh511nia?gssatt6 Ytterligare övertygelse om sasamhallets grundlaggande dualism i gott och ont, 1 fbrtrycba och fösirj~vkare, ger den historiska materialismens konfliktperspektiv. PA s& satt f i r varje period i historien sin samhalleliga betydelse i hlsto~ieundesvisnångsn. Sav31 det forntida Egypten som 1880-balefs Ryssland kan ge eleven "en sani vetenskaplig och hel först6else av den historislta processen som en lagbunden framhtskridaasde rörelse frgn en samh2llsformation till en annan, anda till Bowmssnismens Konflikt- perspektiver Br Inte evigt. Den revs%udon&ra processtanken, som manar till !kamp och ofbrsonlighei ,mot fbrtrycket, b-ir 1 des egna samhället evolution2r och leommer dA asa ejana samma syfte av stabilitet, 99ideal sjaIlvfOrs~5else~~ och legitimitet som se!celskidtess kdassiska histsaleundervisnlng.

Nar jag nu frk? en svensk histo~ie~~rarhorisont vill problematisera dessa m-il, skal8 jag undvika att dislsutera den ofta iterkommande fragan om den skapan- de m9nniskans roll i en samh2,lj.shstu~eckY.ing som anses som mer eller mindre Ebr- an-tbestamd. Frigan 2r annars angejagen s5 tillvida att l980 Ars svenska 12roplan f6r grundskolan G t t en tydlig akttvisfisk inaåktning, &%r de samhaE1sorPenterade &mnena s k a l rnbjliggbra

for

ekverna att "skaffa sig rilltro till sin fBrmAga att påiverka och f6rbattra sina egna sch &adras levnadsfbshiliandes3" .24

I stallet skaE jag Ihna min wtgiingspunkt frhn den svenske statsvetaren och saenha~lsdebatt6ren Herbert Tingsten, som 1969 skrev en uppmlarksarnmad och.

kritisk uppgörelse med hundra firs skolpropaganda under titeln "Gud och Pos- ter!andef9', D e m i m i d e han hY3rnst riktar sin uppm5eksamheQ

mot ar de former

(11)

Eistorieundervisni~~gen i Sverige och Sovjetunionsi? 181

som nationalismen tagit i nigra val'da landers, dock inte ~ Y S S ~ & ~ ~ ~ ~ S / ~ O V ~ ~ C M ~ ~ O - nens, undervisning, Kan skiljer mellan staisnationalism, en mera kulttnubeling-

ad folknationalism och kallelse- ellen övernatYa~nabRs~z, vars huvudtanke 21- at[ "der egna folket

har

en mission i v2irlden, personifierar en Ed6 ejler en sarnhng av ideer och g i r sasom missionar och idégivare i spetsen för n&nsicliigheten" ,2'

Min bedojanning ar att samtliga tre begrepp agea till&rnpning p5 den sovjetiska histsrienndervisningen s5.ssm jag kortfattat slrisse~at den. Det bör dock phpe- kas att den sovjetiska hlstorieundervisningsteor4n sannolikt inre drar dylika skiPje%injer. BE a historiepedagogen Zinovjev talar 1955 om "on patriotism av

en nyoch hötgre kvalitet9', i vilken han inbegriper k5rIek dllF hembygden, f d k e e ; det egna spr5kee och den eglaa kuiturrn, medborgerliga p l i k c ~ , tillgivenhet mot det socia1istHska EosterTandee, har mot dess fiender, broderlig vanskap till asbe- tare 1 alla lander ock till k&rnpar mot f6rtrycki:'i 1 alla sjder samt slutligen en Mansla av 995r61 6ver att fa aii4hbra ett maktigt folk, som ban givit m&nskUghe&en Lenin och Stalin, skapat det kommunistiska partiet under vais ledning arbetar- massorna har tagir v2r9dsomspannansPe hisboniska segrar"

."

I senare framstall- ningar har natur4igtvPs Stakkns namn plockats bort, och man kan ocksa marka en mjukare inteanatihpne%E linje som ibland betecknas s o a "cosialistisk patris- Pism". Trots att man fran sovjetiskt hall betoriar helheten tror jag dock det ar möjligt att i den konkreta utformningen av detta id.5komgEex framhava vissa aspekter mer &as andra och s5lunda frarnlcaila eller fbrs",rka dnskv2rda. atlitjr- der hos eleverna.

Tingsten utgir i sia analys Prin statsnatlonalismens sarn3.a&lsbeval:and.e funk- tioner:

"Det galler alt uppratthtilla och starka aoqafa:etsa mot det bestaenas, ai; lramkshla lyd- nad mot lagen och oefallningar, att formal medborgardna till samverkan utan s v i r a x

konflikter, att i sisea hand sakra enighet, mod och ddlscipaian vid akiiole- mot yttre k n - der.9927

s e n statsnationalistiska, tankegfingew utvecklades genom Stalins aktiva delta- ganade i utformandet av den fosteri%ndskca /grazjdanskaja/ histsrleuaader~iis- ningen och har "det stoia fosterl2ndskai kriget9' som bakgrund. OcksA "socia- lism

i

ett land" -doktrinen gjorde siikert 20-takts pedagogiskt motiverad sals- ning pA medborgar- och samh2lEsorienterlng med f h

sch

allrn&fina histoalska perspektiv olamplig.

"Det nya samhiiile, som blev följden av industrialiserinig och E~aiLektivSserlng, och som i högre och högre grad tog del av det intcrfiationelia diplomatiska iivet, behövde legitimera sig med hjälp av det

komrnenhcrar dansken Erik Stal11 den forand~ing frBn inoernafaon2lism t111 nal- tionalrsm som agde rum i den sovjeiiska hBstsrieuaaervis~aSnger med borjan

(12)

den s Ja Pokrovskljs skola till förmAn fbr en nationell !crafisamSlng samma per- s p e l ~ t i d ö a a n d r i n g . ~ ~ Den internationalisiriska ideobsgin blev nationalistisk Ris- t ~ r i a . ~ '

Del tydligaste exemplet p% den statsnationalistisk idCns genomslag

i

sovjetisk hishsiiezandervisasing torde vara sklPQrS~1gen av det stora fosterkandska kriget och andra ~raaldsblget, som i B974 &:s program uuggbr ett tema pi 20 Rimmar i tionde klassen. =iget E Sovjetunionen agnas tretton sch andra vgrldskriget som helhet sju timmar, Kriget far scks& tio timmar i fj$.-de &rslcursens episodis- ha bertittelser ur fosterlandets historia. Framst&%lningss2tte$.e ka4a antydas genom n8gra av hisforieprograanmefs rubriker:

"kbrnslct asagrepp p i Sovjetunionen

-

Det stora fosterl&ndska kriget, ett rattmaleigt krig ftir hela folket fbr friheten och soeiaiismens sji%lvst&ndighet i fosterlande"; f6r socialis- men

-

Den sovjet-tgislaa fronien som dan huvudsakliga fmnten 4 striden mot de^ fascis- tiska aggressionen

-

det sovjetlsF<a EolLes mobiliseringsstyrka

-

slakten och det hjalte- modiga forsvaret

-

sovjetm8naisksrnas oegennyttiga arbe", pi% hemmafronten

-

de sovjetiska kvinnornas och ungdomens ro&% f& att skapa villkor f6r fiendens ned-erlag -

~ovje:Solt<ets heroism, &t grund%&ggande tema R litteraturen och laonsten

-

Sovjetunio- nens avgbrande roll i befrielsen

. .

. "j2

Den Ask&d4igk bestitLande och dramatiskt effektfueni%a Ba1nst&1Eningen med starkt v2.rdeiand.e inslag pimimer om en BBdre svensk histsrienndervlsniing men sak- war varje likhet med autidens analyserande och v&rderiagsfaPtBga svenska laro- $o!csckildiingar och de ailm8nna formuleringar som IBaarsplanu 9 Sverige inne- hiller, Man Isan scks5 E de t v i l2wderwas kirsbbcker hitta rena mots%ge8seli i sakf6rh6Ilawden vad betsgffar andra viirldskiiget, h ex

n.Zr

det galler bakgruaa-

den &i11 daska in ter kriget,^^

Under rt?brikew "JCtlliorna IiEl och den v8rldsomsesp&nnande betydelsen

av

Sovjefunioneas seger i det stora foste~l2ndska biget9' kan man ocksZa spira uttryck för vad Tingsten formulerat som folk- och bverndionalism:

"Socialismens eiaonorniska, politiska och ideologiska överlilgsenhet

-

det sovjetiska f o b Bets exempeklbsa hjahemod

-

de sovjetiska v2,pnade styrkornas kraft -- enheten mellan front sch hemmafront

-

sovjetisk paprioeisrn och prsietar internationalism

-

de olika sovjetfolkens vanslaap ock broderskap

-

E(;ommunistpastiet, lett av Centra&E~smmitb~w, inspiaatbr och organisat8r till segern E det stora fosterliindska kriget

-

krigets framstaen- de faltherrar

-

nngkommunissernas och ungdomens strids- och arbetsbragder

-

den v&rldsomheaande historiska betydelsen av Sovjetunionens seglar

-

vart gransomrhde och valra heroiska landsman under darigshk-e~."~~

hkrg er Sned, lyder en av paroY1erwa I Geofge Orweils beromda f~amtidsrsmaw

1984. Ett yttre kol n ~ i s t e r n o t ~ s med inre en-gheo och sam-nmanh&%lnang. Hiseo- nieandervisningen var och ar ett etfektivt medium atL h g J u t a fosterlandskarlek uargdsmen. P femtis hr har patriotismen framstiitt som ett av den sovjetiska histor;eunderv9sningeBis h ~ v u d m b ~ Jag ser i detta en uppenbar konflikt me$lan en

(13)

Bis~orieundervisningen i Sverige och Sovjetunionen 183 S+ &ravan

-

att socialisera eleverna "el1 goda sovjetpatrioter och hansyn till A ena sidan nationella rn8noriteter med en egen kultur och i andra sådan till den bvaiga m2nsklighet som inte kan inordnas under beteck:ningen "kommunistiska bio-

des9 e En framtr%dande aspekt av den nutida sovjetiska kallelsenationalismen

ar betsningen av landets kraftfulla Bedsstraivanden. Jag kan inte inse har ni- gen form av fredsvilja Over Ezpavudtaget kan harmoniera med en s& !confliktfjrEid definition av nationalis.mbegreppet som den sovjetiska Ristorieundervlsningenas. Visserligen har man i den sovjetiska skolan vidtagit Btgarder f6r &tt ge iske- ryska elever tillfa8Ie att studera sin egen republiks historia som en iaategrerad del av fosterlandets historia for akt 99gOra det mbjligt att visa sekelgamla band imel- lan folken i v8rt land och for att vidga ungdomens internationalistisBa utbildning' men icke desto mindre dominerar det rysk3 perspelctivet he!t historie- kurserna. Och fbr ejever med ryskt ursprung finns f5 mbjllgheaer att skaffa, kunskaper om icke-ryska p;inionsaepublike~-s historia och dairmed ferstalelse och respekt fbr de andra folkens egenart.36 Nicholas Hans havdar B "The Russlan ara!dition of Education" att sovjetskolans tendens till "russificeriwg9' 21- ett tydligt arv fr6n tsartidens storryska ~kolpolitik.~'

Ocksal f6rhiIlandet till Iander i den s

k

kapitalistiska vareden ar fyile av mat-

s2ttningar. 2 den historiematerialistiska v2rlds8skAdning9 som elever fr a skall ta del av i historie- och samh&llsundenvisning /obsjitje~tvovedenie/~ rader ett ut- talat konfliktperspektiv. Det historiska stoffet skaEl inprgnta hat och aggressivitet mot vad som beskrivs som exploatering och iF6rlryck. Samtidigt skakl det knyta starka band med de t a d i g e n vagt definierade exploaterade pro4et~rerna i den bvrlga varlden. Slutligen skall det &ra eleverna att Sovjetunionen har ngtt ett högre usveck8ikagsseadium an den ideologiska Herbest Tingsten sammanfattar:

"Nationalismen-patriotismen har ~3110~21 gemenligen ivA sidor: karlek eller itminstone uppskattning av det egna, aggressivitet, hat, farakt eller Atrninstone en miid missaktning mot det frammande. Den &r en iBverlagsenhetsZ~ansHa~ som ger bide tillfirsåko ock gott samvete vid konflikter. q 3 9

Den t&teuropeiska historieundervisningen genom,gic& undhr 1960-talet en period av sjalvrannsakapa och farandring. De eviga kristna och nationella varden som dittils utgjort en stabil grund fba

kistorieun~dervlsnYngens

milsattningar var Inte Aangre sjtilvklara. OcksA. i den vetenskapliga vgrlden sattes den positi- vistiska vetenskapssynen med dess ansprink p& viindefrihet under allt hhrdare Ge- batt. Den. nya

historieeendeevisningst~ori~

som blev en naturlig fbljd av splitt- ringen E v&rdesystemer, menade

ars

eleverna Rnavps~dsaEáIPgen skulle traladas for- mejk i kritiskt t&n%cande, pr~b~ernlOsn~arg och samabete for att f& instrument fbr sitt eget EaunskagssdBkande 6 enlighet med subjektiva behov och intressensa Det historiska stoffet b1e.d i ett s6dauat sammanhang av underordnad betydelse, och det blev allt vanligare att ifefigasgtta hlstoriegnknets existens. I Sverige fick argumentationen ytterligare förstarkning genom tillkomsten av etit speciellt

(14)

i184

Klas-Göran Karlsson

samhal'ss&unskaps&mnee

H969 ars liiroplan, den andra för en sammasthillen grzlndskola, var synnerli- gen allmgnt och "poetisktq9 formulerad och gav en betydande frihet A t indavi- d u e l a to8kningar. Vad som var hIstorieundervisnEngens rna1 och vad som var rekommendaeiones om stoffval och arbetssate ar ~ v a ~ t a t t 8atBalsa. Den forrnelia traningen poiingteras: "Arbetet bbr inriktas p i att bibringa eleverna sidana fiirdigheter, att de kan sjalvst2ndågt förvgrva kunskaper."" Att varje tid bör beddmas u t i f

in

dess egna fg8rutsaltningar samt att eleverna f2ir en allsidig bild av "det liv, som gangna generationer levat och om det arv, som de efteïlamna~", rubriceras ocksi som h3storieundervisningens mal, men som jag ser det ar formuleringarna snarare att betrakta som metod- och stoffhanvis- ningar. Ett m i l krgver perspektiv mot nu- och framtid. 1969 Ars m64 innehaller aven en sidan anvisning; historieundervisningen skal1 hjalpa eleverna att fbrsta nuet" Orsaken till dessa vaga och oklara milbeskiivazingar svArförklar3kg, Kanske ar sjalva malet med ett pluraJis&lskt lands historieundervisning att bvea-

laanna det itsubjektiva avgöranden, endast inramat av övergripande ma% och riktlinjer som aktning for manniskovardet, samverkan och solidariteS"8Eller de anonyma 4Broplansförfattam kanske ansig att det inte fanns migon uppgift som historieundervisningen i sarskikt hög grad var 18Lrnpad for? Klart saar väl att mi!avsnl&te& inte avslöjar nhgon djupare tilltro ta19 historieamnees samh2lleliga eller individinriktade mbjligheter.

Emigrationen t914 Sverige var stor under 1950- och 60-talet, och fbr mhnga in- vandrare fran t ex Sydösteuropa var det svirt at; assimileras och integreras i det svenska samhallet. Vissa skolor i vissa delar av landet fick ett stort inslag av

SR-

vandrarelever. iiör dessa blev sakert Iiiroplanens kommentar om hembygdens historia, som naturlige skulle anknytas tH11 den sveass3ta historien, en sm2rtsam upplevejse med svira identitetsproblem som fgaljd- Har menar jag att hiseorie- undervisningen p5 ett naturligt satt kunnat gbra en viktig insats fbr att reducera anpassningsproblemen. Konflikter och samf6rstaindsstr~vanden namns ofta

I

lgroptanens stof&ornrnentar och ska81 "diskuteras9' av elever och larare men Hamnas utan vidare konkretisering.

I stort har den svenska historieundervisningens traditionellt nationella perspektiv ersatts av ett internationellt dito: 99DeU é t ~

"

emellertid naturligt att den all- m2nhistoaaska utvecklingen bereds stfirre utrymme i undervisningen %n förhal- landena i vhrt eget land.9942 Varf6r det ar naturligt utsags daremot inte. Overlag frarngar inte nhgra tydIiga ledande principer enligt vilka historieundervisningen ska91 motiveras.

Under de senaste Aren har dock en hisforiedidaktisk forskning funnit det an- gelagel att besvara denna fr6ga om undervisningens asmal s c h uppgifter. Med rötter i den kritiska teorin och Frankfuh-nerskolan har didaktiker i sgrskilt Vgst- tyskland lyft fram historieundervisningens emancipatoriiska porentiai. Paulo Freires pedagogik har verkat i sam.ma riktning, mot medvetandegörande och

(15)

Historieundervisningen i Sverige och So\~jetiinioiien 183

och samhaliskritiska anda som fMjt med valfardssarnh&llets problem och som Ente abstrakt fardighetstraning har varit nigon 16sning p&.43 Den senaste svenska Iaroplanen f~ejr grundskolan, som bogs i bruk 1980, &r uppenbart inspirerad av de nya tankegingarna nar den mesar att eleverna med Zejalp av de samhalls- orienterande amnena skail skaffa sig 99tlTltss tlE1 sin fhjzmiga att phverka och förandra sina egna och andras hevnadsförh5$ianden". Den fbr historieundervisningen speciellt avsedda mA4foi.muleaingesa lyder o

"Undervisningen skail hjaIpa eleverna att satta in sig själva i alit större sammanhang i tid och rum. De skail få möjlighet act uppleva ati deras eget Hiv har rbtter i tidigare generatlo- ner. Studierna bBr leda till insikf om att siva8 materieisa villkor som ideer och iorestall- ningar ~Ziverkat i~tformnlngen av m2nniskoas liv. Eleverna bör vidare göras medvetna om att det varit och ar majiige att afidra radande förhillanden. De s!<all lara sig att varje tid har sina sardaag och att dess manniskor bor bedbrnas utifrån de forratsattninger som da rådde. Eleverna skall stifta bekantskap med olika satt att se p i den historiska utveck- lingen. Undervisningen skall leda t241 att eleverna får Ikusnskape: om sidana skeenden och fdreteelser som bidragit till att skapa de förhallanden som rader E dag. Genom 221 analy- sera rådande fbrhillandehi ur d r historiskt perspektiv bör eleverna bli medvetna om att framtiden ar beroende av handlingar och beslut i girdagens och dagens samhalie. Studi- erna slkali belysa hade social, kuiauiell, rittslig, vetenskaplig, ekonomisk, teknisk och politisk utveckling.

L jamförelse med tidigare laroplaner uttrycker citatet ovan enligt min uppfatt- ning en mera kvalificerad syn p6 hEseorieundervisningens milsattnisagas. knsat- serna mol historieteoreeisk medvetenhet hos eleverna och betoningen p6 f&-

andring sch handlingsberedskap som en funktialn av historiska kunskaper innebar ett radikalt nyt2nkande i svenske historieundervisningssammanha~g~ Vilket genomsiag de nya riktlinjerna kommer att fal i Iiiroböcker och undervisning ar annu for tidigt att sia o m - Det iterstkr bide teoretiskt och m u a seoffmassigt au-

bete fbs att realisera de nya idderca, vilket kraver uppm8rksarnhet inte i EbrsLa hand frAn pedagoger utan fran historiker. Hur b6r man

"

,

x

fi3r eleverna beskri- va de samh&lleliga ramar inom vilka miinnislaans möjligheter akt andra ridande förh5ikanden finns? Vilken 9- den historiska transfereffekten, dvs kan kunskaper om m&nniskans handlingsmi4jligheter 1 det f~CPrfl.%.ub$rir ge elever konkreta rad om nutida Sör&ndringsmbjl4gheter eller mera en a4Bmgn inspiration att rAdawde Ecrhilianden kan f b r ~ n d r a s ? Kan framhavandet av individens handElngsmdjlig- heter komma att sta i motsattning till övergripande Iaroplansmil som samf6r- stand och fredsstriivanden?

Till sist skulle jag vilja parngainata om en begreppsdistinktlon ! det ryska spr5ket som Kristian Gerner gjort mig uppmiirksam pir "istina" Innebar en objektiv och ofdranderlig sanning, medan "pravda" snarare betydes en socials accepte- rad s c h darned fbnanderlig sanningma5 Finns det plats ocksa for "istina" 1 vira historieundervisningap.? Lars-Erik BEomqvist har f6aljt litteraturdebatten i Sov-

(16)

186 Klas-Göran Karlsson

jetunionen under de senaste decennierna sch har darigenom urskilt tv& !conkur- rerande debattlinjer i diskussionen om den socialistiska rea84smens funktion i det poststalinistiska samh&lfea. Jag tycker att dessa debattlinjer sammanfattar v&entBiga delar av min uppsats, i det han beskriver konfrontationen ne91an vetenskapens "1lHl.a sanning", vars representanter vill skildra den absoluta san- ningen, aven ona den skulle vara obehaglig, och den "stora sannhngen", \<airs ps%iéiska föresprhkare hiivdar

"att man inför urvalet av fakta forst mAste se till i8eagtidsgerspek"ivet, till de strategiska rn8len-t. Vilken varkd vi11 vi Bveal%rnnna till vhra efte~ksmmande? En vadd av standaga misslyckanden, en var8d befolkad av mutkolvar och halva manniskor, en varld som inte kan h8llas fram som exempel fbr uppvilxaaade generationer?9944

Argumentationen bar tydliga sp5r av uppgOre1sen med sea?inPiden efter Chrus- tjevs hemliga &at 1956, men kan ocEcst3 illustrera en mera tiddbs sstb~Bd~ngsprs- blemaeik som inte Sir begransad till Sovjetunionen.

(17)

13isiorieundervisningen i Sverige och Sovjetunionen

1. A. Eoii, "Syntes i historievekenskapen" i Behre/Bdéla, I+isstorieveienska och hisfor.iedid~k- rik, Lund 1982, sid 127. Det bör papekas, att Loit 1 sin uppsats pläderar för en bred och synte- tisk vetrnsitapsuppfattning.

i. O. Palme, "Skolan - en spjutspets mot framtiden" i Elildebrand, sk ok^ for demokrati, Stockholm 1969.

4. G. h ~ d o l f , ,Wisrorien p d gymnasiet. Unde~.visning och !~robMcker 1820-1963, MaImO j972, sid B .

5. 0. Torell, Litteraturen som JmmlsSdrsdanarg, UppsaR~i 1979, sid 14.

4 . G. Palm, Indoktrineringen i Sverige, StocEthoPm 1969, sid B.

5. G. Richardson, Ku14(turlcamp och klosskomp, Goteborg 1963. 8. G. Connell-Smith/H. Lloyd, The ~eievonce of history, London 1932.

9. S. Sadsing Jensen, Mistorieunder~isningsteori~ Kbpenbiamr, 1978, sid 70. Jensen har lånar sin eeoretislta modell friin den tyske pedagagen W. Wafkboch applicerar den på l-nislorieundervis- ningen.

10. WndervisniagspbanSór ,i-ikets folksJ~olor SioclthoJm 1'919, sid 100 ff3". i l . Jensen, a a, sid 64.

1%. O. Johcsson, Nyo tidens historia, 3, Slocltholm 6921, sid 97 f.

13. J . R. Pallin/G. Jacobson, Xdroboic i den nya ridens hisloria, Stockholm 1925, sid 261. 14. W. Hagnell/G. Oiatader, Al/mdn h l s l o r i ~ ~ Gavle 1946, sid 183, 886.

15. Se t ex S. Fitzpatrick, Educoaion ond SocioI Mobility in the Soviet Union 9921-34, Cambridge 1979, sid 249 f.

16. E. Andersson, Xompen om der f@S(ulna. Studier i hi~:borieurrdervis~ingens m&[Jr&or i Fin-

/and 1843-1997, . h o 1979, sid 161 cf.

lir. M. R . Demkov, Wigoalnag'a narodnag'~ sjkola, Moskva 1916, sid 261.

18, N. Eareev, O Pregoa'avonii isborii v srednej sjkole, Si Petersburg 1900, sid 28.

19. Nutida sovjetiska kritiker av det tsaristiska utbildningssystemet kagger stor vik? vid denna utveckling, då koncentrationen p% forntiden skall uppfattas som ett fbrsbk att avleda elevernas uppmärksamhet frin samtida samtallleliga problem, fran "de revolutionbra idéernas inflytan- des' (Suknevitj, Melodikafornirov(~n~o isiongjeskich plredstovknjj iponjalij u utjasjtjich*- iv kE~mov, Moskva 1968, sid 14). Maa kan tilliigga att också mängden av falata bör ha haft en "bed8wande" effekt, ett f6rhBIlande som i hbgs;a grad också. bör g&Ua den nutida sovjetiska historieundervisningen. Se också det sovjetiska standarc8verH<et L. P. Busjtjik. Otjerk ,razvitijo sjkolnogo ishoritjeskogo obro/rovan& v SSSR, Moslava 1968, som naturligtvis kraftig? betonar den klassislta ryska historieusadervis~nge~s samhäflsbevarande funktion.

(18)

488 Klas-Coran Karisson 20. H. Andersson, a a, sid 164.

21. En koncentrerad ocia lattiilganglig redogörelse för detta förhallande meilan historieskrivning och samhallsförandring ger N-E Rosenfeldt i Kapitalismens Genesis, Kapenhamn 1974, sid 11-24. En mycket grundlig ocii i ~ l t i e r a d sådan är K. Shteppa, Rassian Hislorians and the Soviet State, New Brunswiclc 1952.

22. Programrny vosrniietnej i srednej sjko(y, istorca, iMositva 1977? sid 3. 23. a a, sid 4.

2 4 Loroplan for grundsko!an, Stockholm 9980, sld B 19 f .

25. H. Tingsten, Gud och foslerlandei. Siuher r hundra &PS skoipropoganda, StoclthoQm 1969, sid 106.

26. M. A. Zinovjev, BUerlci metocdikiprepodavanija isrorii, Moskva 1955, sid 71 f 27. Tingsten, a a , sid 103.

28. E. Stah!, Srednjaja s j k d a - 10-irsskolen i Sovjetronionerr, eur udj%r.d,*ing ti/ E'e~tens uddon- nelsessystemer, Icöpenhamn 1973, sid 14%.

29. Stalins dekret Oprepoa'srvanii grasidanskoj istorii v sjkoiach SSSW (Om undervisning i foster- landets historia i Sovjetunionens skolor) den 14 maj 1934 kom att utgöra korrektiv och rstte- snöre inte bara för historieundervisningen utan aven för forskningen och kulturlivet Over hu- vud.

30. O m Pokrovskijs "sko?aW och dess Bde, se J. Barber, Soviel Historians in Crisis 19.28-1932. Etc intressant faktum ar, att den uwpburne historikern Pokrovslcij under 20-talet var den i Narkomprosledningen som framgångsriltt propagerat mot historieundervisning i sovjetsko- lan, medan folkkommissarie Lunatjarskij och pedagogen Krupskaja gjort sig till tolkar f ~ r en mera traditionell historieundervisning3 ett ganska ovanligt förhallande.

31. I sovjetisk terminologi rader stor skillnad mellan begreppen "nationalism" och "patriotism". Det sistnamnda ar ett syntetiskt begrepp av en högre kcalitativ form, medan "nationalism" itan ha starkt negativa konnotationer med chauvinistiska övertoner. Begreppen belyses bl a i I.E. Xravtsev, ProletarskG EnternatsionaliGrn, oteljesivo i pairiotizm, Kiev 1965, sid 859 f f . 32. Progmmmy . . . , sid 88 Ef

33. En intressant jämförelse mellan öst och vasr i tolkningen av Stalin-Mitlerpakten, finska vin- terkriget och Warszawauppioret ger G. Lyons, The Russian Version of rhr serond World War, London 1996.

34. ADrogra~iiiy . . . , sid 80.

35. A. G . Koloskov, "Teaching History in the Sovlet Secondary Eeneral Education School", i den engelska tidskriften Teaching History, okt. 1984, sid 13.

36. En detaljerad skiidring av hur olika republikers historiesi<rivning med ord och handiing be- l<iimpabs av ledande sovjetideologer och -historiker ger L. Tillett, The Great ,Friendsh@.

Sovier Hisfurisrns on the Non-Rttssian A;ainiionoiities, Chapel Hill 1969.

37. N. Hans, TheRausslan Trndition iii Ea'ucatiun, London 1963, sid R79 f f .

38. Att denna eskatologiska historieskrivning med tydliga missionsinslag har rötter i en gammal rysk histoiiesitrivning framhklier W. Medlin i Bereday/Pennar, The Poliiics of Soviet

Educoiion, New York 1960, sid 101 f.

39. Tingsten, a a , sid 104.

40. Langst har denna utveckling kanske drivits i England i History 13-16, Se i ex Rogers, The New fistory - Fheory into Prociise, London 1979 (The Historical Association, nr 44).

(19)

4.1. Ldrqulanj3p. gPundskokan, Stocl<holm 1969, sid 184.

42. Laroplan för grundskolan. Supplement on'enteringsarnnen högstadiet, StoclthoPrn 1969, sid 18.

43. kr. O. Nieisen, "Da faghzftei for hisiorie blev til", i Historje og undervisning, Köpenhamn 1981, sid 132 f f .

44. Läro-nlan för grundskolan, Stockholm 1980, s 120

45. I<. Gerner, "En aiman sida av medeltiden: Den sobjetiska" i Scmdia IS79:N, sid 10 Il'.