• No results found

ATT BER€KNA DET GODA SAMH€LLET D

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATT BER€KNA DET GODA SAMH€LLET D"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköping Studies in Arts and Science No. 538 Linköpings universitet, Institutionen för TEMA Tema Teknik och social förändring

Linköping 2011

K

AR

IN T

H

O

RE

SS

O

N

AT

T B

ER

€K

N

A D

ET G

O

DA S

A

M

H€

LL

ET

ATT BER€KNA

DET GODA

SAMH€LLET

SAMHÄLLSEKONOMISKA

ANALYSER OCH GRÄNSLANDET

EXPERTIS–POLITIK INOM

TRANSPORTOMRÅDET

KARIN THORESSON

et švergripande transportpolitiska mŒlet i Sverige

har sedan 1998 varit att sŠkerstŠlla en samhŠlls-ekonomiskt effektiv och lŒngsiktigt hŒllbar transportfšr-sšrjning fšr medborgarna och nŠringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhŠllsekonomiska underlag fŒtt en allt tyngre roll i den formulerade trans-portpolitiken och den statliga styrningen av den lŒng-siktiga planeringen. Syftet har varit att underlagen ska anvŠndas som ett verktyg fšr att prioritera mellan investeringar i nya vŠgar och jŠrnvŠgslŠnkar. Dessa underlag framstŠlls som ett medel fšr saklig jŠmfšrelse och škad transparens i beslutsfattandet om transport-systemets utveckling. Ytterst framstŠlls de, av sina fšresprŒkare och i transportpolitiska propositioner, som en vŠg till uppfyllelse av švergripande samhŠlls- och vŠlfŠrdsmŒl.

Vilka antaganden och vilken expertis stŒr bakom de samhŠllsekonomiska underlagen? Hur formas trans-portpolitiken och synen pŒ transportsystemets utveck-ling av denna infl ytelserika värderingsmetod? Vilket utrymme tillskrivs de politiska beslutsfattarna och hur fšrhŒller de sig till underlaget? I denna studie behandlas det šmsesidiga formandet av transport-politik och ekonomisk expertis. I centrum stŒr den švergripande frŒgan om vem som med stšrst auktoritet kan uttala sig om infrastrukturens vŠrde i samhŠllet.

Karin Thoresson är verksam vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Det här är hennes doktorsavhandling.

(2)

Linköping Studies in Arts and Science No. 538 Linköpings universitet, Institutionen för TEMA Tema Teknik och social förändring

Linköping 2011

K

AR

IN T

H

O

RE

SS

O

N

AT

T B

ER

€K

N

A D

ET G

O

DA S

A

M

H€

LL

ET

ATT BER€KNA

DET GODA

SAMH€LLET

SAMHÄLLSEKONOMISKA

ANALYSER OCH GRÄNSLANDET

EXPERTIS–POLITIK INOM

TRANSPORTOMRÅDET

KARIN THORESSON

et švergripande transportpolitiska mŒlet i Sverige

har sedan 1998 varit att sŠkerstŠlla en samhŠlls-ekonomiskt effektiv och lŒngsiktigt hŒllbar transportfšr-sšrjning fšr medborgarna och nŠringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhŠllsekonomiska underlag fŒtt en allt tyngre roll i den formulerade trans-portpolitiken och den statliga styrningen av den lŒng-siktiga planeringen. Syftet har varit att underlagen ska anvŠndas som ett verktyg fšr att prioritera mellan investeringar i nya vŠgar och jŠrnvŠgslŠnkar. Dessa underlag framstŠlls som ett medel fšr saklig jŠmfšrelse och škad transparens i beslutsfattandet om transport-systemets utveckling. Ytterst framstŠlls de, av sina fšresprŒkare och i transportpolitiska propositioner, som en vŠg till uppfyllelse av švergripande samhŠlls- och vŠlfŠrdsmŒl.

Vilka antaganden och vilken expertis stŒr bakom de samhŠllsekonomiska underlagen? Hur formas trans-portpolitiken och synen pŒ transportsystemets utveck-ling av denna infl ytelserika värderingsmetod? Vilket utrymme tillskrivs de politiska beslutsfattarna och hur fšrhŒller de sig till underlaget? I denna studie behandlas det šmsesidiga formandet av transport-politik och ekonomisk expertis. I centrum stŒr den švergripande frŒgan om vem som med stšrst auktoritet kan uttala sig om infrastrukturens vŠrde i samhŠllet.

Karin Thoresson är verksam vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Det här är hennes doktorsavhandling.

References

Related documents

Chalmers ser remissens förslag som ett viktigt steg i rätt riktning och ser gärna att utbildningens frihet förtydligas ytterligare med en explicit skrivelse på samma sätt

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Högskolan reserverar sig dock mot den begränsning som anges i promemorian, nämligen att akademisk frihet ska referera till den enskilde forskarens/lärarens relation till lärosätet

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Forte menar att begreppet ”akademisk frihet” borde förtydligas så att det inte omfattar bara forskning utan också utbildning, och att man skriver om paragraf 6 så att den

Huddinge kommun avstår från att svara på den av Utbildningsdepartementet utsända remissen ”Promemoria Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie