Femte ramprogrammet är inriktat på gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (FoTU) för perioden 1998–2002.
VÄGLEDNING FÖR SÖKANDE
DEL 1
{PROGRAMMETS LOGO}
{INFOGA PROGRAMMETS NAMN}
Andra upplagan {} 15.12.1999
Denna andra upplaga innehåller inga avgörande ändringar jämfört med informationen för sökande i upplagan från mars 1999. Gjorda förbättringar är ett resultat av erfarenheterna med upplagan från mars 1999.
Förord
Denna Vägledning för sökande ingår i den information som behövs för att lämna in ett förslag till ett program inom Femte ramprogrammet. Vägledningen hjälper dig att hitta det program som är av intresse för just dig, och den innehåller råd om hur man lämnar in ett förslag och de formulär som skall användas i samband med detta. Den består av två huvuddelar och fyra avsnitt.
DEL 1
I avsnitt I beskrivs Femte ramprogrammets övergripande prioriteringar, mål och uppbyggnad.
I avsnitt II beskrivs prioriteringarna och målen för det särskilda programmet {infoga programmets namn}.
I avsnitt III sammanfattas de viktigaste bestämmelserna om vem som får delta i Femte ramprogrammet och de allmänna villkoren för detta deltagande.
DEL 2
I avsnitt IV finns närmare uppgifter om varje ansökningsomgång för programmet {infoga programmets namn} och ansökningsformulär.
För att utforma ett förslag behöver du även följande dokument:
Arbetsprogrammet för det särskilda program som din ansökan avser.
Arbetsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärdsområden eller forskningsmål för vilka förslag kan lämnas in och en vägledande tidsplan för programmets genomförande ("roadmap").
Ett meddelande om ansökningsomgången offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Där anges vilka åtgärdsområden eller forskningsmål som är öppna för förslag samt sista dagen för inlämnande av förslag.
Utvärderingshandboken (och eventuella programspecifika riktlinjer i del 2 av denna vägledning). Här finns närmare uppgifter om vilka kriterier som tillämpas vid utvärderingen av förslag, vilken vikt som fästs vid enskilda kriterier och, i förekommande fall, vilket tröskelvärde som skall uppnås för ett godkännande. Du kan använda utvärderingshandboken och riktlinjerna som en checklista för att kontrollera att ditt förslag är fullständigt.
Informationspaketet för en ansökningsomgång utgörs alltså dels av Vägledningen för sökande, inklusive ansökningsformulär, dels av arbetsprogrammet, meddelandet om ansökningsomgång och utvärderingshandboken. Denna vägledning innehåller också hänvisningar till andra dokument, rapporter, formulär och programverktyg som kan vara till hjälp vid utformningen av förslaget (och som finns på Cordis webbplats http://www.cordis.lu).
Denna Vägledning för sökande ersätter inte bestämmelserna och villkoren i
Innehåll – DEL 1
FÖRORD ... 3
DEL 1 ... 5
I. FEMTE RAMPROGRAMMET ... 5
I.1. MÅL 5 I.2. UPPBYGGNAD OCH INNEHÅLL 5 I.3. GENOMFÖRANDE 6 RUTA 1 – STIPENDIER FÖR UNGA FORSKARE FRÅN UTVECKLINGSLÄNDER...10
RUTA 2 – SYSTEMET MED MARIE CURIE-STIPENDIER ...11
III. DELTAGANDE I VERKSAMHET INOM FEMTE RAMPROGRAMMET ...12
III.1. DELTAGARNA 12 III.2. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG 12 III.3. UTVÄRDERING AV FÖRSLAG 13 III.4. VALET AV FÖRSLAG 14 III.5. KONTRAKTET 15 III.6. UPPFÖLJNING AV PROJEKT 16 III.7. GEMENSKAPENS EKONOMISKA BIDRAG 17 III.8 HJÄLP FÖR SÖKANDE 17 RUTA 3 – SAMARBETE MED LÄNDER UTANFÖR EU OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER...19
RUTA 4 – DELTAGANDE AV LÄNDER UTANFÖR EU I FEMTE RAMPROGRAMMET ...20
RUTA 5 - VIKTIGA MILSTOLPAR I URVALSPROCESSEN ...22
RUTA 6 – ÖVERSIKT ÖVER TYPER AV KONTRAKT ...23
RUTA 7 METODER FÖR BERÄKNING AV GEMENSKAPENS EKONOMISKA STÖD ...25
RUTA 8 - IMMATERIELLA RÄTTIGHETER...27
RUTA 9 – REKOMMENDATIONER ...28
FOTNOTER DEL 1 ...29
DEL 1
I. Femte ramprogrammet1
I.1. Mål
I Femte ramprogrammet, som antogs den 22 december 1998, definieras gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (i det följande kallat "FoTU") för perioden 1998–2002.
Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter.
Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program.
• Principen om ett europeiskt "mervärde" för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension.
• Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, för att ta hänsyn till medborgarnas förväntningar och frågor.
• Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter, för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet.
I.2. Uppbyggnad och innehåll
Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program.
De tematiska programmen är:
• Livskvalitet och förvaltning av levande resurser.
• Ett användarvänligt informationssamhälle.
• Konkurrenskraftig och hållbar utveckling.
• Energi, miljö och hållbar utveckling.
I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program.
De övergripande programmen är:
• Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll.
• Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande.
• Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska
Ett viktigt nytt inslag i Femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer:
½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen. Nyckelåtgärderna är ett viktigt nytillskott i femte ramprogrammet. De skall göra det möjligt att behandla de många olika aspekterna av de ekonomiska och sociala frågorna som berörs, genom att samordna alla olika aktiviteter och ämnesområden som behövs för att uppnå målen.
½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen.
Internationellt samarbete
Parter i tredje land och internationella organisationer kan delta i alla program och inte bara i det övergripande programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll". Villkoren för deltagande, t.ex.
möjliga finansieringsarrangemang, anges i avsnitt III i detta dokument. I ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier.
Innovation och små och medelstora företags deltagande
Åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program och i programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande". Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer dessutom att samverka med det övergripande programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande" för att öka medvetenheten och underlätta tekniköverföring och utnyttjandet av de tematiska programmens resultat.
Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter
Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden "Att förbättra den socioekonomiska kunskapsbasen", som ingår i det övergripande programmet
"Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen".
Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie- stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet om den mänskliga potentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2.
½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och synergieffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen.
I.3. Genomförande
I.3.1. Arbetsprogram
För vart och ett av de särskilda programmen har det upprättats ett arbetsprogram som innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena. Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet återfinns alltid på det särskilda programmets webbplats.
Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller "roadmap" som anger när ansökningsomgångarna för arbetsprogrammets olika delar utlyses och vilka tider som gäller.
Därmed kan man rikta uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa
Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att synergieffekter kan uppnås.
Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att anges i meddelandet om ansökningsomgången och i arbetsprogrammet.
I.3.2. Typer av åtgärder som stöds
Gemenskapen kommer att ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet2 som bedrivs inom de särskilda programmen i Femte ramprogrammet. De allmänna bestämmelserna3 är följande:
a) Åtgärder med kostnadsdelning
• Projekt inom området forskning och teknisk utveckling – projekt4 genom vilka man förvärvar nya kunskaper som är avsedda att användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer eller tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna4,5).
• Demonstrationsprojekt4 – projekt som syftar till att påvisa lönsamheten av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna5).
• Samordnade FoTU- och demonstrationsprojekt4 – projekt som kombinerar ovanstående inslag (finansiellt deltagande: 35–50 % av de totala stödberättigande kostnaderna4,5).
• Stöd för tillgång till forskningsinfrastruktur (ges endast inom ramen för IHP-programmet
"Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen") – åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärden.
• Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag4 – projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller från en medlemsstat och en associerad stat att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna4).
• Bidrag till förstudier för små och medelstora företag – stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna6 för ett projekts förberedelsefas under högst 12 månader (t.ex.
genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag).
b) Utbildningsstipendier
Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden7). Se ruta 2.
I besluten om de särskilda programmen fastställs eventuellt särskilda underordnade typer av åtgärder, exempelvis programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll"
– INCO 2 – om stipendier för unga forskare från utvecklingsländer och andra stipendier för forskare från EU:s medlemsstater eller associerade stater i form av särskilda utbildningsstipendier. Se ruta 1.
c) Nätverk för forskarutbildning och temanätverk
– Nätverk för forskarutbildning för att främja "utbildning genom forskning", särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen (nätverken bedrivs bara inom ramen för IHP-programmet).
– Temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrer kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. I detta ingår även samordningsnätverk mellan projekt som får ekonomiskt stöd från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och hålla igång sådana nätverk.
d) Samordnade åtgärder
Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får nationellt ekonomiskt stöd för att t.ex.
utbyta erfarenheter, uppnå en kritisk massa, sprida resultat etc. (finansiellt deltagande: högst 100
% av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden).
e) Stödåtgärder
Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja övriga indirekta FoTU-åtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna).
Det är inte säkert att de särskilda programmen kommer att omfatta alla ovannämnda typer av åtgärder i samtliga ansökningsomgångar. Se avsnitt II och del 2 av denna vägledning för information om vilka åtgärder som efterfrågas i de olika programmen och ansökningsomgångarna.
I.3.3 Projektgrupp
En projektgrupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en projektgrupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå.
Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Projektgrupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en projektgrupp samlas projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att projektgrupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En projektgrupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett europeiskt mervärde som går utöver de begränsande resurserna för ett enskilt projekt.
Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en projektgrupp, även projekt som EU finansierar genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur).
Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra synergieffekterna. Projektgrupperna kommer att upprättas med hjälp av temanätverk eller kompletterande bestämmelser.
I.3.4. Lika möjligheter för kvinnor och män
I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i Femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder.
Ruta 1 – Stipendier för unga forskare från utvecklingsländer
Vid upprättandet av ett gemensamt forskningsförslag1 eller ett förslag till en samordnad åtgärd som skall lämnas in till något av programmen, kan ett konsortium om så önskas bifoga en ansökan om ett utbildningsstipendium för internationellt samarbete2. Dessa stipendier finansieras via budgeten för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll", och avsikten är att ge unga forskare från utvecklingsländer, nya tillväxtekonomier och partnerländer i Medelhavsområdet3 möjlighet att i upp till 6 månader arbeta på en europeisk forskningsinstitution och delta i ett projekt inom Femte ramprogrammet. Stipendierna tilldelas endast för utbildningsverksamhet (för att t.ex. ge den sökande möjlighet att lära sig en ny forskningsteknik eller arbeta med ett särskilt experiment eller en serie experiment där värdinstitutionen har särskild expertis och som inte kan utföras på institutionen i kandidatens hemland).
Stipendieansökan måste lämnas in tillsammans med förslagsansökan och bedöms tillsammans med denna. Enskilda stipendieansökningar som lämnas in på eget bevåg godtas inte. Huruvida en stipendieansökan bifogas eller inte, påverkar inte förslagets möjligheter att godkännas. Ett stipendium tilldelas endast om hela förslaget väljs ut för finansiering och bedömningen av stipendieansökan är positiv. En bristfällig stipendieansökan kan avslås utan att detta påverkar förslagets möjligheter att bli godkänt.
För att uppfylla kraven måste den person som ansöker om stipendiet vid tidpunkten för ansökan vara högst 40 år, medborgare i något av de godkända länderna3, etablerad och verksam i detta land samt ha för avsikt att återvända dit när utbildningsperioden är över. Den sökande måste också ha goda kunskaper i ett av arbetsspråken på värdinstitutionen. Ansökningar från kvinnliga forskare uppmuntras.
Värdinstitutionen måste ligga i en EU-medlemsstat eller i en stat som är associerad till Femte ramprogrammet4 och vara medlem av det konsortium som lämnar in förslaget till ett forskningsprojekt eller en samordnad åtgärd.
Stipendieansökningar som uppfyller kraven bedöms med utgångspunkt i de mål avseende forskning eller utbildning som anges i ansökan, det potentiella värdet för sökanden och dennes institution och projektet som helhet, samt kandidatens erfarenhet och yrkesutbildning.
Den 6 månader långa utbildningsperioden får inledas när som helst inom en 12-månadersperiod efter det att kommissionen har undertecknat kontraktet för huvudprojektet. Ett fast belopp betalas ut för att täcka kostnaderna för en flygbiljett (apex) tur och retur från kandidatens ursprungsland till värdinstitutionen liksom ett dagtraktamente under hela utbildningsperioden (baserat på nivåerna för Marie Curie-stipendier, se broschyren för sökande).
1. Projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt (se punkt I.3.2.a).
2. Ansökningsformulär till en ansökningsomgång kan laddas ner från Cordis webbplats (http://www.cordis.lu/fp5) eller beställas från programmets Infodesk.
3. Utvecklingsländer: Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), länder i Asien och Latinamerika (ALA) samt länder i Medelhavsområdet som inte hör till gemenskapen (MC).
4. I ruta 4 finns en förteckning över associerade stater.
Ruta 2 – Systemet med Marie Curie-stipendier
Det finns två typer av Marie Curie-stipendier, som beskrivs nedan: individuella stipendier, där enskilda forskare ansöker om ett stipendium från kommissionen, och värdstipendier, där institutioner ansöker om ett stipendium från kommissionen för att stå som värd för flera forskare.
Individuella stipendier:
Individuella Marie Curie-stipendier
Stipendier för unga forskare som avlagt doktorsexamen eller motsvarande.
Marie Curie-återvändandestipendier
Stipendier för Marie Curie-stipendiater från mindre gynnade regioner som gör det möjligt för dessa att återvända till en mindre gynnad region i sina hemländer efter att under två år ha mottagit stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen.
Marie Curie-stipendier för erfarna forskare
Stipendier för erfarna forskare: för överföring av expertis och teknologi i) mellan näringslivet och universitetsvärlden, och ii) till mindre gynnade regioner i Europeiska gemenskapen.
Värdstipendier:
Vistelser vid en Marie Curie-utbildningsinstitution
Ger unga forskare som bedriver doktorandstudier möjlighet att under en del av sina studier ingå i en internationellt erkänd grupp inom sitt särskilda forskningsområde.
Marie Curie-utvecklingsstipendier
Stipendier för institutioner i mindre gynnade regioner som bedriver forskningsverksamhet och behöver utveckla forskningskompetens inom nya områden, så att dessa kan stå som värd för forskare som avlagt doktorsexamen inom det kompetensområde som efterfrågas.
Marie Curie-industristipendier
Ges till företag, bl.a. små och medelstora företag, för utbildning av unga forskare på doktorand- och doktorsnivå i en industriell eller kommersiell miljö. Dessa stipendier syftar särskilt till att skapa möjligheter till forskarutbildning för unga forskare som saknar tidigare industriell erfarenhet.
Ytterligare information om systemet med Marie Curie-stipendier och ansökningsformulär finns på webbplatsen (http://www.cordis.lu/improving/home.html) eller kan fås av den Infodesk som inrättats för programmet "Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen".
III. Deltagande i verksamhet inom Femte ramprogrammet
I detta avsnitt beskrivs villkoren för deltagande i verksamhet inom Femte ramprogrammet, hur kommissionen väljer ut förslag och hur de utvalda projekten bör genomföras.
Avsnittet bygger på bilaga IV i beslutet om Femte ramprogrammet8, beslutet om villkor för deltagande9 och andra efterföljande texter och dokument10.
III.1. Deltagarna
III.1.1. Vem?
Alla rättssubjekt i Europeiska unionens medlemsstater – t.ex. enskilda, industri- och handelsföretag, universitet, forskningsorganisationer, små och medelstora företag osv. – har rätt att delta i ramprogrammet och att ansöka om det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för detta. Detta gäller även alla rättssubjekt i stater som är associerade till programmet (se ruta 4).
Rättssubjekt i andra länder ("tredje land") kan delta och få ekonomiskt stöd enligt de sedvanliga villkor som gäller hela Femte ramprogrammet (se rutorna 3 och 4), med undantag för programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll", där vissa rättssubjekt kan få gemenskapsstöd beroende på sitt ursprungsland11.
III.1.2. Hur många?
Förslagen bör ha en tydlig gemenskapsdimension. I allmänhet innebär detta att de skall innefatta minst två sinsemellan oberoende rättssubjekt i två olika medlemsstater eller en medlemsstat och en associerad stat (Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter betraktas som en deltagare i en medlemsstat).
Vissa åtgärder kan emellertid avvika från denna allmänna regel – antingen genom att kräva fler deltagare eller genom att tillåta en enda deltagare (se ruta 6).
Deltagarna i ett förslag delas in i olika rättsliga kategorier beroende på vilken typ av verksamhet som föreslås och deras roll i denna (se ruta 6 och avsnitt III.5.3).
III.2. Inlämnande av förslag
III.2.1. Ansökningsomgång
I de ansökningsomgångar som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning anges vilka delar av arbetsprogrammen för särskilda program som förslag kan lämnas till, och ges en beskrivning av de typer av åtgärder (FoTU-projekt, stödåtgärder etc.) som efterfrågas.
Förutom ansökningsomgångar med en fastställd, begränsad ansökningstid kommer kommissionen att utlysa vissa ansökningsomgångar med en längre, "öppen" ansökningstid och göra regelbundna utvärderingar av inkommande förslag. En preliminär tidsplan för ansökningsomgångarna för ett särskilt program finns i varje arbetsprogram.
En ansökningsomgång kan avse hela programmet, en nyckelåtgärd, ett eller flera forskningsteman, områden, sektorer, åtgärder, mål eller ämnen. Av samordningsskäl kan gemensamma ansökningsomgångar utlysas för flera särskilda program. Vidare kan det ingå en detaljerad beskrivning av de mål som skall uppnås, t.ex. i fråga om nyckelåtgärder eller riktade ansökningsomgångar12.
De förslag som lämnas in under en ansökningsomgång blir föremål för den urvalsprocess som beskrivs i avsnitt III.4.
Vissa stödåtgärder kan emellertid grundas på förslag, som lämnats in på eget bevåg, eller på en anbudsinfordran, och omfattas därför av en annan process13.
III.2.2. Inlämnande
Deltagarna bör fylla i ansökningsformuläret för den berörda åtgärden, helst med hjälp av det programverktyg ("Proposal Preparation Tool" eller "ProTool") som tillhandahålls av kommissionen och som kan laddas ner från följande webbplats:
http://www.cordis.lu/fp5/protool
Ett förslag måste vara fullständigt ifyllt i enlighet med del 2 av Vägledningen för sökande.
Erfarenheterna från tidigare ansökningsomgångar visar dessutom att de allmänna rekommendationer som framgår av ruta 9 kan vara till hjälp. Deltagarna kan lämna in sitt förslag antingen elektroniskt eller på papper.
Inlämnandet sker i följande steg, som beskrivs närmare i del 2 av vägledningen:
Samordnaren begär en förhandsgranskning av förslaget av kommissionen, om en sådan tjänst erbjuds i den berörda ansökningsomgången.
Sökanden kan i meddelandet om ansökningsomgången uppmanas att inkomma med en begäran om ett förslagsnummer. Detta formulär (anmälan om avsikt att lämna in ett
förslag) skickas till kommissionen med fax eller e-post.
Det begärda förslagsnumret skickas tillbaka till sökanden med fax eller e-post av kommissionen.
Förslaget upprättas i elektronisk form eller på papper, helst med hjälp av ProTool.
Samordnaren kontrollerar förslaget mot de tio rekommendationerna (ruta 9) Elektroniskt inlämnande
Den person i konsortiet som ansvarar för inlämnandet ansöker om ett digitalt
certifikat för programmet.
Inlämnande på papper
Förslaget skickas till kommissionen i form av fem inbundna papperskopior och ett
icke inbundet original.
Förslaget inlämnas elektroniskt i enlighet med instruktionerna i ProTool.
III.3. Utvärdering av förslag III.3.1. Allmänna principer
Utvärderingen av förslagen sker på grundval av de grundläggande principerna om öppenhet och
För att hjälpa kommissionen tillsätts i regel en panel bestående av oberoende, externa experter14, som skall samla en bred och relevant expertis utan hänsyn till språkligt eller geografiskt ursprung. Sökandenas konfidentialitet respekteras till fullo, både för att undvika intressekonflikter och för att bevara de oberoende experternas opartiskhet.
III.3.2. Kontroll av att kraven uppfylls
Alla inkommande förslag kontrolleras på att de uppfyller kraven med avseende på ansökningsomgången, inlämningsförfarandet och bestämmelserna för deltagande.
Endast förslag som uppfyller dessa krav blir föremål för en utvärdering.
III.3.3. Utvärdering
Ansökningarna utvärderas i enlighet med fem olika kategorier av kriterier som fastställs i det arbetsprogram som hör till den berörda ansökningsomgången. Kriteriernas innehåll och viktning beskrivs i Utvärderingsmanualen. Det kan finnas programspecifik information om utvärderingen i del 2 av denna vägledning. Under denna process måste hänsyn tas till etiska aspekter.
Experterna granskar var för sig förslagen och sammanträder därefter i panelen för att fatta beslut om rangordning. I detta skede kan de rekommendera att vissa förslag slås ihop till större projekt eller kopplas till varandra i projektgrupper (se avsnitt I.3.3).
Efter utvärderingen och i enlighet med gemenskapens intressen upprättar kommissionen en förteckning över förslagen i prioritetsordning. Vid upprättandet av denna förteckning kommer man att beakta tillgänglig budget (som anges i meddelandet om ansökningsomgången) plus, om så krävs, en procentuell andel av ansökningsomgångens budget, eftersom man räknar med att förslag kan dras tillbaka eller att besparingar görs när kontrakten verkställs. I fråga om förslag som har inkommit för sent, inte uppfyller kraven, är av undermålig kvalitet eller saknar en tillräcklig budget fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget.
III.4. Valet av förslag
Samordnarna för godkända förslag meddelas skriftligen. Detta meddelande innebär emellertid inte att kommissionen förbinder sig att finansiera det berörda projektet.
En kortfattad rapport om utvärderingen upprättas av kommissionen och vidarebefordras till sökandena via samordnaren för förslaget. Ytterligare administrativ och finansiell information kommer att krävas för att bedöma det föreslagna projektets genomförbarhet.
Deltagarna måste således påvisa att de har de resurser15 som krävs för att genomföra projektet.
Kommissionen kontrollerar dessa och har möjlighet att skydda sina intressen genom att begära en bankgaranti eller vidta andra åtgärder.
Kommissionen kan också med utgångspunkt i utvärderingens resultat föreslå att det ursprungliga förslaget skall ändras, eller att det skall slås ihop eller samordnas med andra förslag.
När dessa förhandlingar har avslutats erbjuder kommissionen ett kontrakt om att påbörja verksamheten, utifrån en tidsplan som fastställs med hänsyn till det berörda särskilda programmets behov.
I fråga om förslag som i slutändan inte antas, t.ex. på grund av att det inte finns tillgängliga medel, fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget.
III.5. Kontraktet
Kontrakt upprättas för förslag som har godkänts under urvalsförfarandet.
III.5.1. Olika typer av kontrakt
Kommissionens forskningskontrakt kan delas in i fem huvudgrupper. Varje huvudgrupp har sina egna närmare villkor, som är anpassade till de typer av åtgärder och verksamheter som de avser (se rutorna 6, 7 och 8).
III.5.2. Kontraktets innebörd
Deltagarnas främsta skyldighet är att genomföra projektet under en på förhand bestämd tidsperiod och utnyttja eller sprida dess resultat.
I gengäld åtar sig kommissionen att ge ekonomiskt stöd till förverkligandet av projektet, normalt genom att ersätta en viss procentuell andel av projektkostnaderna16.
III.5.3. Deltagarnas rättigheter och skyldigheter
Dessa kan variera beroende på åtgärdens karaktär eller kategorin av deltagare:
• I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt är en deltagare som under hela projektet har en övergripande roll i normala fall en huvudsaklig avtalspart. En deltagare vars roll främst är att stödja en eller flera huvudsakliga avtalsparter kallas underordnad avtalspart. Mellan huvudsakliga avtalsparter och underordnade avtalsparter görs åtskillnad i främst två hänseenden:
- De huvudsakliga avtalsparterna är solidariskt ansvariga för projektets genomförande gentemot kommissionen och måste göra rimliga ansträngningar för att uppnå de förväntade resultaten.
- De huvudsakliga avtalsparterna har rätt att få tillgång till projektresultaten och redan befintlig know-how. De underordnade avtalsparterna har begränsade rättigheter (se ruta 8).
• I fråga om stöd för tillgång till forskningsinfrastruktur är det värdinfrastrukturen som är huvudsaklig avtalspart17 och som ansvarar för åtgärdens genomförande.
• I fråga om kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag är det de små och medelstora företagen som gynnas av projektet som är huvudsakliga avtalsparter. De organisationer som bedriver forskningen, och som kallas FoTU-utförare, är underordnade avtalsparter och betraktas i egenskap av sådana inte som deltagare i egentlig mening18.
• I fråga om bidrag till förstudier är det de små och medelstora företagen som är huvudsakliga avtalsparter.
Både i fråga om kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag och bidrag till förstudier för små och medelstora företag är de huvudsakliga avtalsparterna solidariskt ansvariga och har samma tillgång till immateriella rättigheter. Det bör påpekas att FoTU-utförare kan ha tillgång till de kunskaper som krävs för att bedriva forskningen och, i särskilda fall, till de kunskaper som är ett resultat av projektet, även om de inte betraktas som deltagare i egentlig mening (se ruta 8).
•
kommissionens föregående samtycke och i enlighet med deras eget kontrakt med kommissionen, ett medlemskapskontrakt med sina medlemmar och är tillsammans med dessa solidariskt ansvariga när det gäller projektets genomförande. Denna åtskillnad påverkar inte de immateriella rättigheterna.
• I fråga om stödåtgärder varierar deltagarnas roll beroende på åtgärdens karaktär (se ruta 6). De huvudsakliga avtalsparterna är solidariskt ansvariga. Medlemmarna kan delta i stödåtgärder som särskilt främjar teknikanvändning.
• I fråga om stipendier erbjuder kommissionen normalt kontraktet till värdinstitutionen, som därefter ingår en överenskommelse med stipendiaten i enlighet med villkoren i kontraktet med kommissionen. I fråga om stipendier till gemenskapsforskare (INCO 2) kan kommissionens kontrakt i undantagsfall ingås med stipendiaten personligen. I regel skall immaterialrättsliga frågor om tas upp i det kontrakt som ingås med stipendiaten och överensstämma med lagstiftningen i det land där värdinstitutionen ligger.
Deltagare i en åtgärd kan sinsemellan ingå eventuella överenskommelser som kan vara nödvändiga för att genomföra verksamheten, under förutsättning att dessa inte inkräktar på deras skyldigheter enligt det kontrakt de ingått med kommissionen.
III.5.4. Samordningen av projektet
Inom ett konsortium skall deltagarna utse en av de huvudsakliga avtalsparterna till samordnare21. Samordnaren fungerar som kontaktperson mellan deltagarna och kommissionen och har ansvar för insamling, sammanställning och inlämnande av projektresultat och för fördelningen av medel från kommissionen.
Samordnarens utgifter för detta arbete får tas upp som direkta eller indirekta kostnader (se rutorna 6 och 7).
Det bör påpekas att alla deltagare gemensamt ansvarar för en god förvaltning av projektet. De kan emellertid komma överens om att tilldela samordnaren ytterligare uppgifter, under förutsättning att detta inte inkräktar på deras skyldigheter enligt det kontrakt de ingått med kommissionen.
III.5.5. Underleverantörer
Underleverantörer är inte deltagare i ett projekt. Deras enda funktion är att leverera tjänster till huvudsakliga eller underordnade avtalsparter eller medlemmar, som helt finansierar underleverantörens verksamhet. Kostnaderna kan därefter ersättas av kommissionen i enlighet med kontraktet.
Underleverantörer gör inga ekonomiska investeringar i projektet och förvärvar därför inte någon av de immateriella rättigheter som uppstår till följd av projektet (se rutorna 6 och 7).
III.6. Uppföljning av projekt
För att kommissionen skall kunna kontrollera att kontraktet har uppfyllts skall deltagarna via samordnaren inkomma med interimistiska och slutliga rapporter och kostnadsredovisningar.
Rapporterna analyseras av kommissionen med utgångspunkt i de kriterier som ledde till att förslaget valdes. På detta sätt vill man säkerställa att projektet överensstämmer med villkoren för gemenskapens ekonomiska bidrag och att man verkligen gör de tänkta framstegen. Rapporterna används också för att bedöma om och på vilket sätt projekten skall få fortsatt stöd.
ange hur de förvärvade kunskaperna skall användas. Kommissionen säkerställer i förekommande fall att dessa uppgifter förblir konfidentiella.
III.7. Gemenskapens ekonomiska bidrag
Kommissionen åtar sig att ge ett ekonomiskt bidrag till verksamheten.
Deltagarnas stödberättigande kostnader ersätts under projektets gång, förutom när kommissionens bidrag utgörs av ett engångsbelopp. Ersättningen betalas ut i regelbundna delbetalningar.
III.7.1. Stödberättigande kostnader
Deltagarna måste identifiera och deklarera sina stödberättigande kostnader genom att lämna in interimistiska och slutliga kostnadsredovisningar för projektets faktiska kostnader. Deltagarna måste behålla verifikationerna i minst fem år efter varje avslutad betalning, så att revisioner kan göras av kommissionen eller andra institutioner, t.ex. revisionsrätten.
De olika kostnadsslag som kan finansieras av kommissionen varierar beroende på typ av kontrakt (se rutorna 6 och 7).
III.7.2. Beräkningsmetoder
Flera olika metoder används för att beräkna kommissionens finansiering, beroende på vilken typ av åtgärd det är fråga om och deltagarens förmåga att identifiera sina kostnader (se rutorna 6 och 7).
I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt används tre beräkningsmetoder: full kostnad, faktiska omkostnader (FK);
full kostnad, fast procentsats (FF); tilläggskostnadsmetoden (TK).
I fråga om stödåtgärder används samma beräkningsmetod för alla deltagare. Omkostnaderna kan beräknas som fast procentsats av personalkostnaderna; i vissa fall ersätts inga omkostnader alls.
När det gäller åtgärder som särskilt främjar teknikanvändning, kan det hända att vissa kostnadsslag inte är tillåtna.
För samordnade åtgärder och temanätverk skall alla deltagare använda tilläggskostnadsmetoden (TK), vilket innebär att omkostnaderna beräknas som 20 % av alla direkta kostnader (utom underleverantörskostnader).
Fast personal får användas i alla slags organisationer, förutsatt att man noggrant redovisar tiden.
III.7.3. Utbetalning av bidraget
Gemenskapens bidrag betalas ut i euro i ett antal regelbundna delbetalningar på grundval av de kostnader som deltagarna gör gällande i sina interimistiska och slutliga rapporter.
Kommissionen kan göra förhandsutbetalningar i början av projektet efter att ha kontrollerat deltagarnas ekonomiska situation. Under vissa omständigheter kan kommissionen begära ekonomiska eller andra garantier för eventuella förhandsutbetalningar. Detta gäller särskilt de åtgärder med kostnadsdelning där deltagarna själva förväntas bära en del av kostnaderna.
III.8 Hjälp för sökande
Europeiska gemenskapen vidtar en rad åtgärder för att hjälpa potentiella sökande. Åtgärderna
För varje program har det upprättats ett nätverk av nationella kontaktpunkter i medlemsstaterna och i de associerade staterna. De nationella kontaktpunkterna kan hjälpa organisationer i hemlandet att hitta samarbetspartner i andra länder och hjälpa till med förfarandefrågor och administrativa frågor. Det finns flera andra nätverk, t.ex. innovationsknutpunkter, euroinfocentrum etc., som potentiella sökande också kan vända sig till.
Under ansökningsomgångarna har Europeiska kommissionen en Infodesk för varje program inom Femte ramprogrammet. Eventuella frågor om ansökningsomgången som inte tas upp i detta dokument eller i det material som är tillgängligt på programmets webbplats kan ställas till denna Infodesk, vars adress återfinns i informationen om ansökningsomgångar i del 2 av vägledningen.
Denna Infodesk lägger ut eventuell sista-minuten-information om ansökningsomgången på programmets webbplats, som potentiella sökande därför bör kontrollera regelbundet.
Genom certifikationstjänsten har ett hjälpnätverk som omfattar hela EU upprättats för sökandena på de nationella språken. Närmare information finns på webbplatsen om denna tjänst (http://www.fp5.csp.org).
Kommissionen kan komma att anordna informationsdagar för att sprida information om Femte ramprogrammet eller en riktad ansökningsomgång och även ge sökande möjlighet att träffa eventuella samarbetspartner för ett konsortium.
På kommissionens Cordis-server i Luxemburg (http://www.cordis.lu/fp5/) tillhandahålls en rad tjänster och informationskällor som bland annat kan underlätta sökandet av partnerföretag.
Servern innehåller också närmare uppgifter om de organisationer som redan har anmält sitt intresse att delta i Femte ramprogrammets olika program.
På Cordis webbplats finns dessutom riktad information både om det särskilda programmets genomförandevillkor och om ekonomiska och administrativa förvaltningsfrågor.
Ruta 3 – Samarbete med länder utanför EU och internationella organisationer
Möjligheter att delta i förslagskonsortier
När ett FoTU-förslag upprättas för att lämnas in till något av programmen eller till nyckelåtgärden "Förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen" bör forskare ha i åtanke att även rättssubjekt från länder utanför EU och internationella organisationer har rätt att delta i denna åtgärd. Rätten att delta gäller tre kategorier och i samtliga fall måste rättssubjektet i tredje land respektive i den internationella organisationen finnas med som deltagare i det ursprungliga förslag som inlämnas:
Länder associerade till Femte ramprogrammet: Så snart associeringsavtalen träder i kraft, får institutioner från dessa länder delta och kan få ekonomiskt stöd med liknande rättigheter och skyldigheter som deltagare från EU:s medlemsstater (se ruta 4).
ii) Deltagande i enskilda projekt: Detta deltagande baseras på självfinansiering och är öppet för alla europeiska länder som inte är associerade, partnerländer i Medelhavsområdet, länder med vilka EU har ett vetenskapligt och tekniskt samarbetsavtal samt internationella organisationer, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen.
iii) Alla övriga länder: Länder som inte omfattas av ovannämnda kategorier har möjlighet att delta i projekt inom Femte ramprogrammet om de själva finansierar deltagandet, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen och medför ett betydande mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet. Det skall tydligt anges, varför förslaget är av intresse för gemenskapen och på vilket sätt det medför ett betydande mervärde.
Överensstämmelsen med gemenskapens intressen bedöms med särskild hänsyn till huruvida deltagandet bidrar till följande frågor (fastställs i rådets beslut): behovet av annan gemenskapspolitik till stöd för vilken FoTU-åtgärder bedrivs; målet att ge lämpliga incitament för att behålla och skapa arbetstillfällen i gemenskapen; målet att främja en hållbar utveckling och främja livskvaliteten inom gemenskapen; målet att stärka gemenskapsindustrins internationella konkurrenskraft; förekomsten av samarbetsavtal inom vetenskap och teknik mellan gemenskapen och tredje land eller internationella organisationer.
Ett betydande mervärde kan t.ex. gälla ett fall där en deltagare från tredje land är en allmänt erkänd expert på toppnivå inom det område som förslaget avser eller har tillgång till unika resurser som är av stort värde för projektet men som inte finns tillgängliga i Europa, eller där deltagaren från tredje land erbjuder en möjlighet att öppna upp nya marknader för de europeiska deltagarna.
I exceptionella fall kan gemenskapsfinansiering för deltagaren från tredje land eller den internationella organisationen beviljas genom programmet om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet1, dvs. om deltagarens bidrag inte kan säkerställas på något annat sätt och projektet inte kan genomföras utan denne deltagare.
För ländergrupper, se ruta 4.
1. I det särskilda programmet "Energi, miljö och hållbar utveckling" fastställs ytterligare regler, enligt vilka sådana rättssubjekt skall få ekonomiskt stöd vilkas deltagande gagnar uppnåendet av programmets mål och medför ett mervärde.
Ruta 4 – Deltagande av länder utanför EU i Femte ramprogrammet1
Aktuell information om dessa avtals ikraftträdande finns på webbplatsen http://www.cordis.lu/fp5/src/3rdcountries.htm eller kan fås av programmets Infodesk.
KANDIDATER FÖR EU- MEDLEMSKAP
BULGARIEN, CYPERN, ESTLAND, LETTLAND, LITAUEN, POLEN, RUMÄNIEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN, TJECKIEN, UNGERN: i kraft.
För MALTA och TURKIET se fotnoter 3–4.
EFTA-EES ISLAND, LIECHTENSTEIN, NORGE: i kraft.
ASSOCIERADE STATER får delta och
ERHÅLLER GEMENSKAPS-
MEDEL
ÖVRIGA ISRAEL: i kraft.
SCHWEIZ2: förväntas träda i kraft den 1.1.2001.
ÖVRIGA EUROPEISKA
ALBANIEN, BOSNIEN-HERCEGOVINA, F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN, SCHWEIZ2
MALTA3 och TURKIET4 är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet.
MIKROSTATER OCH TERRITORIER I EUROPA5 EUROPEISKA
NYA OBEROENDE STATER I F.D.
SOVJETUNIONEN
ARMENIEN, AZERBAJDZJAN, GEORGIEN, MOLDOVA, RYSSLAND, UKRAINA, VITRYSSLAND.
PARTNERSKAP I MEDELHAVS-
OMRÅDET
ALGERIET, EGYPTEN, JORDANIEN, LIBANON, MALTA3, MAROCKO, PALESTINSKA MYNDIGHETEN, SYRIEN, TUNISIEN, TURKIET4.
Alla ovanstående länder får delta i enskilda projekt på grundval av självfinansiering, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen.
LÄNDER MED SAMARBETS-
AVTAL
AUSTRALIEN, KANADA, KINA , SYDAFRIKA , USA : i kraft.
ARGENTINA: Avtal har undertecknats.
RYSSLAND : förhandlingarna är slutförda
Ovanstående länder får delta på grundval av självfinansiering inom de områden som omfattas av samarbetsavtalet när detta har trätt i kraft (fram tills dess får Ryssland delta i egenskap av ny oberoende stat i Europa).
TREDJE LAND6
får delta
UTAN ATT ERHÅLLA GEMENSKAPS-
MEDEL
(i undantagsfall kan gemenskapen ge stöd
om denna finansiering är motiverad som nödvändig för att
uppnå målen för projektet)
ÖVRIGA LÄNDER
Får delta i enskilda projekt på grundval av självfinansiering, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen, dock endast om deras deltagande också medför ett avsevärt mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet i enlighet med dess mål.
INTERNATIONELLA ORGANISATIONER7
Får delta i enskilda projekt på grundval av självfinansiering, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen.
Tredje land eller internationella organisationer får bara delta om minimiantalet rättssubjekt från gemenskapen och eventuella associerade stater uppnåtts.
1 Andra regler gäller för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll" (med undantag för associerade stater) och Euratoms ramprogram.
2 Enligt de schweiziska myndigheterna kan detta associeringsavtal träda i kraft tidigast den 1 januari 2001. Under tiden skall schweiziska
forskningsenheter från "andra europeiska länder". De är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet. Aktuell information finns påwww.cordis.lu/fp5/src/3rdcountries.htm.
4 Turkiska forskningsenheter deltar i Femte ramprogrammets verksamheter som forskningsenheter från "andra europeiska länder". De är också upptagna under rubriken Partnerskap i Medelhavsområdet. Aktuell information finns påwww.cordis.lu/fp5/src/3rdcountries.htm.
5 Andorra, Monaco, San Marino, Vatikanstaten, Färöarna (DK), Kanalöarna (GB), Isle of Man (GB), Svalbard och Jan Mayen-öarna (NO).
6 När ett land blir associerat till Femte ramprogrammet har denna associering företräde framför varje annat förhållande.
7 Gemenskapsstöd kan också beviljas, om det är tänkt att använda en internationell organisations resurser i tredje land, förutsatt att detta är nödvändigt för att uppnå målen med projektet.
Ruta 5 - Viktiga milstolpar i urvalsprocessen
STEG 1
Mottagande av förslag
STEG 4
Sammanfattande utvärderingsrapporter och rekommendationer
STEG 6B
Beslut av kommissionen om avslag av förslag och meddelande till samordnare STEG 3
Utvärdering av stödberättigande förslag med hjälp av externa experter i förekommande fall med etisk prövning av förslaget
STEG 2
Kontroll av att kraven uppfylls
STEG 6A
Ekonomisk och administrativ kontroll av förslag som är värda att
stödjas samt förhandlingar med deltagarna
STEG 5
Förteckning över förslag i prioriteringsordning
STEG 7
Efter eventuellt samråd med programkommittén fattar kommissionen beslut om vilka
förslag som skall väljas ut
STEG 8
Undertecknande av kontrakt
TIDSPLAN
Förhandlingar om godkända förslag inleds
2–3 månader efter ansökningsomgångens slut
Kontraktet undertecknas 6–8 månader efter ansökningsomgångens slut
Förhandsutbetalning sker 60 dagar efter kontraktets
undertecknande
RUTA 6 – Översikt över typer av kontrakt
DELTAGARE BIDRAG DIREKTA KOSTNADER INDIREKTA
KOSTNADER Huvudsakli
g avtalspart
Underordn ad avtalspart
Medlem Beräkningsm etod *
Det ekonomiska bidragets procentuella andel
Personal Kapitalvaror
Underlever antörer
Resor och uppehälle
Konsumtion svaror
Datorer Skydd av kunskap
Övriga specifika kostnader
Samordnin gskostnad
er
Tillgång FoTU- utförare
Omkostnader
ÅTGÄRDER MED KOSTNADSDELNING7
FoTU-projekt ja FK, FF
och TK
FK, FF: 50%
TK: 100%
ja ja ja ja ja ja ja ja ja FK: (faktisk
procentsats)x(personal) FF: 80%x(personal)
TK: 20%1
Samordnat projekt FK, FF: 35 eller
50%
TK: 100%
Demonstrationsprojekt
minst 2
FK, FF: 35%
TK: 100%
Stöd för tillgång till forskningsinfrastruktur
1 TK Upp till 100% ja ja ja ja ja ja 20%1
AA Upp till 100% ja ja
Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag (CRAFT)
minst 3 små och medelsto ra företag
FK, FF 50% ja ja ja ja ja ja ja ja (faktisk
procentsats)x(personal)
Bidrag till förstudier minst 2 små och medelsto ra företag
Fast belopp
75%2
UTBILDNINGSSTIPENDIER
Marie Curie värdstipendier institution minst 1 stipendiat
Fast belopp
Marie Curie individuella stipendier 1
stipendiat
Stipendier för utvecklingsländer 1
stipendiat Stipendier för gemenskapsforskare stipendiat
STÖD TILL NÄTVERK
Temanätverk minst 1 ja TK Upp till 100% ja ja ja ja ja 20%1
Nätverk för forskarutbildning 1 minst 4 TK Upp till 100% ja 20%1
SAMORDNADE ÅTGÄRDER minst 1 ja TK Upp till 100% ja ja ja ja ja 20%1
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
Kompletterande åtgärder 3 minst 1 Upp till 100% ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja5
Europakonferens 1 Upp till 100% ja ja ja ja ja4 ja inga
2. Upp till högst 22 500 euro.
3. I fråga om subventioner, se handboken om förvaltning av bidrag och KOM PV(1998)1395.
4. Organisationskostnader (se särskild Vägledning för sökande, del 2).
5. Omkostnaderna beräknas som fast procentsats av personalkostnaderna (max. 80 %) i enlighet med del 2 av den relevanta Vägledningen för sökande.
6. De stödberättigande kostnadsslagen för varje typ av åtgärd som främjar teknikanvändning framgår av del 2 av den relevanta Vägledningen för sökande.
7. För FoTU respektive demonstration finns det två alternativa kontrakt. Det ena bygger på delresultat, dvs. bidraget betalas ut i form av belopp som är fastställda i förväg och som anpassas i och med den sista utbetalningen på grundval av de faktiska kostnaderna för kontraktets genomförande. Det andra bygger på en fast procentsats (för projekt som uppskattas till mindre än 100 000 euro), dvs. bidraget betalas ut i form av ett fast belopp på grundval av de uppskattade
kostnaderna för projektet.
Ruta 7 Metoder för beräkning av gemenskapens ekonomiska stöd
Fullkostnadsmetoden (FK)
Deltagaren kan identifiera alla direkta och indirekta kostnader för projektet. Han skall kunna visa att hans redovisningssystem gör det möjligt att identifiera dessa kostnader med tillräcklig exakthet.
FK = totala direkta kostnader + faktiska omkostnader.
Full kostnad, fast procentsats (FF)
Deltagare, som deltar enligt fullkostnadsmetoden eller som kan identifiera sina direkta kostnader (tillfällig och fast personal) men inte sina indirekta kostnader för projektet, kan välja att omkostnaderna tas ut på grundval av en fast procentsats på 80 % av de direkta personalkostnaderna.
Tilläggskostnadsmetoden (TK) för FoTU-projekt
Om inte annat följer av de särskilda kontraktsvillkoren, skall kommissionen bara ta hänsyn till projektets tilläggskostnader (ej återkommande kostnader). TK = totala direkta tilläggskostnader + x % omkostnader i förhållande till direkta kostnader (utom underleverantörskostnader) (beträffande x %, se ruta 6).
Tilläggskostnadsmetoden (TK) för samordnade åtgärder/temanätverk och Europakonferenser
Gemenskapsfinansieringen skall endast täcka de direkta kostnader som krävs för åtgärden. Kostnaderna för fast personal är dock stödberättigande, förutsatt att man redovisar tiden. TK = totala direkta tilläggskostnader + x % omkostnader i förhållande till direkta kostnader (utom underleverantörskostnader) (beträffande x %, se ruta 6).
Användaravgift (AA)
Detta system används bara när det gäller projekt som rör tillgång till forskningsinfrastruktur. Det bygger på en
"enhetskostnad" som är en fast sammansatt procentsats för varje tillgång. Kostnader för resor och uppehälle samt ett schablonbidrag för allmänna utgifter läggs till. Deltagaren skall kunna visa att det egna redovisningssystemet gör det möjligt att räkna ut "enhetskostnaden" med tillräcklig exakthet. AA = ((enhetskostnad x tillgångskvantitet) + kostnader för resor och uppehälle) + 20 % omkostnader.
KOSTNADSSLAG
En kostnad skall anses vara stödberättigande endast om den är nödvändig för projektet under dess genomförande och tas upp i kontraktet. Den skall ersättas om beloppet faktiskt har spenderats och redovisats i bokföringen. Ingen vinst får inbegripas.
Personalkostnader: Enligt kontraktsvillkoren, vetenskaplig och teknisk personal. Tid som avsätts för projektet skall redovisas.
Kapitalvaror: Om inte annat följer av kontraktsvillkoren, skall utrustning ersättas enligt en avskrivningsperiod (36 månader för datorutrustning värd högst 25 000 euro, 60 månader för all annan utrustning) och enligt dess användning i projektet; utrustning som hyrs skall ersättas upp till den stödberättigande kostnaden för inköpt utrustning.
Underleverantörer: Externa tjänster.
Resor och uppehälle: Resor utanför Europeiska unionen eller en associerad stat måste först godkännas av kommissionen, om det inte är fråga om besök hos en deltagare.
Konsumtionsvaror: Endast projektspecifika poster.
Datorer: Endast projektspecifika poster.
Skydd av kunskap: Enligt kontraktsvillkoren, måste godkännas på förhand av kommissionen.
Övriga specifika kostnader: Alla kostnader som är nödvändiga för projektet, som inte omfattas av någon av de definierade kategorierna och som har godkänts på förhand av kommissionen.
Samordningskostnader: Samordnarens eller, om uppgifterna delas upp mellan en vetenskaplig och en administrativ samordnare, den ekonomiska/administrativa samordnarens egna kostnader för administration och ekonomisk förvaltning (personal, resor och alla andra kostnadsslag utom underleverantörskostnader).
FoTU-utförare Endast för kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag; kostnader för forskning som utförs av icke-deltagare.
Omkostnader: Enligt kontraktsvillkoren, antingen en faktisk procentsats (fullkostnadsmetoden, FK) eller en fast procentsats (full kostnad, fast procentsats, FF) beräknad på grundval av personalkostnader eller direkta tilläggskostnader (tilläggskostnadsmetoden, TK), ej inbegripet underleverantörskostnader, eller beräknad som fast procentsats av personalkostnaderna (stödåtgärder).
