Alleksandr S Kan
Ryssland och de tysk-svenska relationerna i ljuset
av
den
svenska pubfinstiken fr&n Wets$iden s&
den
gustavianska tiden
(Overs~ttlnhg: H a n s Magnusson)
I Sverige hade m m sedan lange varit mera intresserad av och biittre informerad om Ryssland än i andra västeuropeiska lander (möjligen med undantag av hmsestaderna och givetvis med undantag w Polen). Sverige var redan p5 P 600-talet det första land i väst, dar »)kunskaper i ryska språket blev en anagelagenhet för hela staten»."i beställ- ning av den svenska regedngen sammanaställde Grigorij Kotosjichin B Stocfiolm under samma &hundrade den första ryska beskrivnhgen av Rysslands smKaUspo1itish uppbyggnad. I de svenska biblioteken hade fonder av russica byggts upp redan vid 1700-talets början. P i biblioteket i Uppsala utnyttjades dessa av den f6rste ryske ra- tionalistiske historikern V N Tatisjtjev. Redan före hans tid, under Stora nordiska kriget, hade A If Mmkev i Sverige hittat material, med vars hjälp h m i Vasterås kun- de Iförfatta »)Jadro rossijskoj istorii)) (>)Den ryska historiens karnav) och f6ra historie- s l u i n i q e n fram till sin egen tid.
De första avhandlingana rörande de östslavisk-nordiska och rysk-svenska f6rbin- delsernas Inistoria försvarades vid universiteten i Uppsala och Wbo så tidigt som p5 1930-talet. G Z Bayers normmistiska teser engqerade de svenska forskana P Pika hög grad som de ryska. Den finladske vetenskrapsmmaien och gokbadaren Gabriel Porthan följde senare i G F Mi1Bers och A L Schlözers spar och skrev 1775-77 ($6 svenska) en av de f6rsta västeuropeiska kurserna i nysk historia, publicerad först i våra dagar.'
klgplysningstidens svenska historiker regerade silunda p i dagshandelserna och tafredsstallde därigemm samPidets behov. I jämförelse med 1600-takt hade ju reBa- tlonerna mdlan Ryssland och Sverige under 1908-takt i stor utshriichPng QIlts med ett nytt innehd1. Under den svenska storm&tstiden hade Sverige vait den staalcare av de båda parterna. Efter Stora nordiska kriget bbv rollerna ombytta. Medm p2 1600-tdet de g m h ryslta områdena Izjora (Ingermmlmd) och Priladozjie (kadoga-
*
Artikeln utgör den utvidgade texten till ett föredrag, avsett att hållas på det 3:e so jetisk- svenska historikersymposiet i Lund april 1980. Föredraget kunde inte f amföras där, eftersom författaren inte hade möjlighet att delta.164 Aleksandr S Kan
området) tillhörde Sverige, adrlddes efter frederna i Nystad och Abo den sydöstw, ti&gare svenska debn av Fiailand till Rysdmd. Medan det på 1600-tdet h u w d s a i - -n v a det f r k vasterhaven avskurna Rysslmd, som inatresserade sig för att bedriva hmdel med Sverige och de svenska besittningarna, aven via det svenska Bdtácum, var det p i 1700-talet Sverige, som visade störst intresse "r hmdelsutbyte (spannmds- uppköp) med sina tidigare besittningar i Qstra Bdticum och sydöstra Hinlmd.
De relativt selmndara väpnade sammaazstötningarna och de episodiska politiska kontkterna under 1608-edet avlöstes av för båda parter Bivsavgörawde krig, varav det första v a Stora nordiska kriget, w ofta förekomnmde inblmdnanig i den mdra par- tens ime angelägedeter och av ett konstmt intresse för grannens statsskick. Varken firr d e r senare
har
det förekomranlt så många bbdiga grs sk-svenska krig, så m h g a förbundsadd elPer ett så intensivt. intresse för den nordiske grannens poliatiska erfa- renheter och kulturella framsteg, s o n under B 700-%det. Just under detta århundrade hamade för första gången stora grupper av svensltar i Rysslsand (t ex Qngarna efter slaget vid Poltava), och m b g a slog sig ner för dltid. Tack vare Adolf Fredriks tron- tnltrade i Sverige och Peter 111:s i Rysdmd kom de harskannde dynastiema att h y t a nära sP"<tsBt~sband. Hgunskaperna i dgammmde språk-
franska blm8 adeln, latin blmd de kadernis& badade samt tyska och svenska bland stadsbehknhgen (be- trlffmde Rysslmd i de nordvästra områdena)-
underlattade B hög grad de ömse- sidiga förbindelserna mdlan staterna. För första ghgen etablerades, som G A Nekra- sov s& riktigt har pipekat, permmenta kuiteirella k ~ n t a k t e r . ~ &annamas Ptunska- per om wrmdra breddades p2 ett mxkannt satt.Denna d l m l m a kar&teristik k m kompletteras betraffande de sista trettio gren w 1780-talet, särskilt med avseende p i de %r d i de båda nara s8äMingarna Katarina II
och Gustav III regerade. Detta var en tid m m innebar en s m t i d k konsolidering av de bida staterna, ett narmmde av statsskick och h&skmde adeobga ()den upplysta abso- lutismen»>), det största kulturella uppsvinget under hela århundradet i bada linderna, samt 6hd sadUspo8itisk aktivitet bland adeln och andra toppskkt i de tvi staterna
(B. Sveriges fall huveidsdigen under Bhhetstiden). Det var också en tid av ditfins oanade utrikespolitisb franigangar fhir det ryska imperiet, vaka t ~ l s m m m s med Katarhas lysande personlighet viickte en uppmiaaksarnPiet i Vasteuropa och inte minst i grmdandet Sverige, som Rysslad inte varit föremall fhir sedan Peter den stores da- gar. kinder loppet av ett tredjedels, kmske Gardedels sekel taryggalade de nysk- svenska förbindelserna en sliangnmde väg, som inmbar både samarbete och BzemEga konspirationer mot varandra från r~epektlve regeringars sida, demonstrativa möten på högsta nivi, för bida parter livsf6~pIiga vapnade konfrontationer till lands och tal sjöss
(i hkdelse av nederlag lhipte Katarina II msk att födorla Petersbug, medaaz Gustav riskerade att förlora tronen), ett )mavgjort» fredsavtal (en ytterst sallsynt företeelse i rysk utdkespolitisk historia), samt, slutlgen, ett koditionsadd.
Det l r inte ägnat att förvåna, att det redan finns en omfattianide vetenskqlig litte- ratur om de ~sk-svenska f~rhaliandena efter freden i Nystad. I centmm fhir upp- m a r l t s d e t e n s t k de politiska och diplomatiska, mellmstatliga "haanadena. b- tydligt Wrre specialarbeten har agnats de kulturella relationerna mellm de bida län-
Ryssland och de rysk-svenska relationerna i ljuset av den svendca publicistken .
.
. E65 derna under B300tdet. Här torde de sovjetiska arbetena doamahera - av Nekrasov, Novljmskaja, %3~eraVa, Bucht, Sjafrmovsk-a mfl,
siirskdt nar det giiaer arbeten om enskilda svenskar ePbr svenska undersitar i rysk tjänst (för Sveriges del, se arbeten av vetenskaps8alstorikern S Ilindroth). Tid Troitskijs och Nekrasovs artiklar om utnytt- jmdet av den svensh erfarenheten och B-stiftninigen vid den administ~rativa om- stru&ureringen av det petrinsb Ryssland har nyligen fogats en svensk monografi av C Peterson p i samma tema. Den svenske bibliogafen A n e Holwiberg har gjort grund- liggande insatser för utforshingen av svenska russica och svenska Gversattnhgar fraln ryskan under upplysni~aagstiden.~En rad arbeten av svenska författrnre har specienk agnats den mtiryska paopqan- dan i Sverige under 1600- och början av 1700-talet
(K
Tarkiaánen, H Mmquist). Den period som direkt intsesarax oss hror behanidlats av 1 Cxlsson och S ~oberg.' Vid un- dersGlrningeil av den russofoba, men aven (vilket sysselsatt fGretrl&svis finska histo- riker) av dem antiguistavimska, dvs obje8ctid sett mssofda, propqandm Rax m m na- turligt nog använt sig av svensksprakiga tidskdfter, pmaetten och tryckta eller hmd- skrivna alster. Av olika orsaker har emellertid detta ryska tema i den svenska pubPi- sistiken fran 1700-talet, liksom för övrigt f r h det p g ~ l j a n d e ahundradet, skildrats endast flyktigt och ensi>. Den russofda linjen i den svenska pubBPcPstiPcen fraln sju- tet av 1'760- och början av 14'704deQ har nästan Inte d s pivisats. Utforskarna av diplomatins historia -P
v&t 1md såva som utomlmds - han bancentrerat sin upp- marksadetld
k2101 av dohmenatkaaakta]~~ Av stort intresse %r emePlertBd också den attityd, som den d m m a opinionen i Sverige under frhetstiden och den gustavians- ka tiden intog till Ryssland, dess ekonomi, politik och hlt.tear, och till de vsk-svenska relationernia."en ))bilds av Ryssland och de stereoqpa förestäBniaagar om den ryska utnkspolitiken, som pitvangades den svenska b e f o k n h g n , Biade stor genomslags- kraft. Desto mera intressant ar d i den swnska krPt&en av dessa stereotyper - det sf- fentliga fGrsvrnret fQr fred och vanskap med den mactige granen i öster.För ett studium av det &tuella temat ha forskarna annu outnytyade m6jijligknsfer aven utanfir Skmdianaviens granser. I centrala bib&otek -
e
ex i arkivbibliotekeaa i Moskva och Jsningrad, Iihorn i Greifswdd och Stralsund - förvaras isppsattnhgar av svenska poPitiska och vetenskqliga tidskndter, broschyrer och tyckalster fran 1'300-talet, lit vara att de naturligtvis l k g t ifrån fuHstandiga.' Som bekanit utveck- lades den svenska Oiksom den ~yska) publicistiken, den tayckta såvd som den hminad- skrivna, sarskalt starkt just under detta &hundrade. Vid undersöbingen av denna publicistik med utghgspunkct från »den ryska Paigm)) har vi intresserat oss &r P) för- fattarna och inspiratörerna till respektive informdion och propgmda, 2) dess kvm- titet och »)frekvens)), 3) dess innehal.PrdiimPPiärt
-
u t m att vanda sig till arkiven i So jetunionen, Sver-e och Finland-
%can m m havda, att upphovsmannen till den russofoba penbllcistken stod nara hatt- partiet, fransh diplomatiska kretsar och-
efter 17'71 - iiven kung Gustav III. För-fattarna med russofil inriktninig stod i nära f6rh#iBlcarade tall det s k Rolstehska pataet under 1720-tdet, senare till mösspxtiet. linden hela den &tuella perioden stod de de ryska diplomatiska kretsarna, och under higsairen 17411-43 och frarnf6r allt 1788-90 det ryska överkommmdst, nara.
166 Aleksandr S Km
Katdoger av G Cemminig och I Carlsson, bibBiografiBa förtechkgar till S Bo- begs unders6Pcningar m
fl
arbeten gör det möjligt för oss att eippskrPtta, Merigen mycket ungefarligt, m t d e t separata, i Sverige u t k o m a pmfletter och flygblad fran &en 1728-a888, v z s innehu helt elbr i betydainade grad var agn& Rysslanad och de sysk-wenska f~rbindelserna, eMusive tal och predihingar, liksom rent filitasa rapprter, eiil ett mcvr4mimtd gal 50 tyckta och betydligt fairne hanidskrivna enheter. O&ing hailfte~a av dessa tryckalster hänför sig t" Gustav 111:s regeringstid.Overhumdtaget mr Ryssland och dess utrikeqolit& föremål f6r u t f d från svens- ka publicisters sida atmkstone redan under Stora mrdiska kriget. Efter freden P Ny- stad, dvs under den s k frfietstiden, blev den svenska pubBicist&en mera mhgfaset- terad i fr&on gallmde de rysk-svenska reaationeana och de relativa firdeliarwa hos Wien- och Hmnoverdim~en, och BiaIBBningen var inte Bgragre enwdigt ryskfientlig: blmd publicisterna frmtradde på 1728-talet %ven ryska dipbmater @al franska)-" Sin största omfattning Ack dessa diskusioner före och under det nya rysk-svenska kriget - det av hattpartiet utlösta och Borlorade revmschhiget 1741-4X9 Som de senaste undersö%cniingarna (A Blmck, H Carlsson) har visat, utgjorde den kanda »Sagan om h%sten» av den store svenske poeten och gsubEcisten Olof DaPira (1740) ett antibigsinB%gg i debatten, vilket P viss mån polemiserade med den ryskfientliga » S k d a i r s ~ s m av Anders Ode1 (1739)'?
De svenska pisb~cisterna intresserade sig
livligt för statsvSlvningen i Petersburg 1'941, som f6rde Pekers dotter Elisabet till makten och återupprättade holsteinmas inflytande dar.De svenska tidshifterna, vars stghinig starktes under 1750-tdet, belyste regel- bundet Tsarysdmds inrikespolit& och specieut dess uMkespoliti&. Aven ngrBieter om dess vetenshpliga och (i mindre utstraching) om dess kulturella liv förmedlades. $5 1760-tdet vaixte omfFglktningen av denna information påt~Bigt. Vdka dess käUor var, %tesstair airnu att utforsh. StockRo1m~idskriftema »Swenska Mercurius)> och >>%&s-Journal)) skev om Peter 111:s utrikespolitiska och inrgkespolitiska åtgarder, speciellt om de Grstnamnda (fredsavtalet med Preusseri), och om statsv8wingen i Petersbug 176%. Vidare r-porterades om den engelsk-ryslca överensPcommeBsen 1766, som var av betydelse Sven Gr Sverige. KataPina 11:s polska polit& och dess ut- vesMing belystes i detalj, och man uttryckte sin uppskattnhg för hennes f6asvx av &ssidenteana (dvs de polska ickekatoiikrna). Föreatom mtiryska korrespondenser (utfall mot det kejserliga sandebundet i Warszawa, Repnin) publicerades ocksal offi- aellt rys%<$ material i den polska fialgan.
1 ett fördelaktigt ljus frmstaudes också den inr&eqoEtiska u&ecMngen under IQatasina HI av de ovmnämnda tidskrifterna, som sarskat fraPnBiöU hennes allt staka- se position i Imdet efter omvailminigen 1762. SmicbsuicPe betyg gavs ständigt alt kej- sarinnans admkstrrteiva, hmdelspolitiska och ekonomiska refomer, och hennes be- römda »)Nahz» ()>påbud))) tiU de deputerade i Kom~ssionen av 1767 &tegavs i sin helhet, åt.L"'&d av positiva kommentarer. I tidskrifterna bereddes aven plats för en @Hmde besknavaiing av Rysdmds politik B FrSmre OOrnten och av de ryska vapnens framgalnga i Katahas "asta b i g mot Turkiet. ICejsarPnnm framstaUdes upprepade g2nger som dla tiders största harskarama, och för den svenska drnani8aeten fram-
WyssPand och de rysk-svenska relationerna i ljuset w den svensks publlcistken
. . .
167 hölls ständigt nödvändigheten av att frain alla sidor lära kanna Ryssland, >)vas stat förbättras dag för dag)). 1700-talets, Katarina 11:s och den petersbuqska &Tetenskaps- akademiens Eiylssland betraiktades som en av Europas stom&ter, med omfattmde besittningar i nordöstra Asien, jämf6rba med England, Frankdke eller Spanien och deras besittdlagar i Nya Världeni.Svenska tidskrifter frani P 760-edet återvande flera gånger till de B tiden narliggande ysk-svenska f~rbindelserna, med börjani från Stora nordiska kriget. Man visade på Peter 1:s överlagseai8aet som statsman jämf6rt med Karl XII, påtadade flera gånger den svenske kungens lättsinne och redogjorde för orsakerna till Sver-es nederlg i detta krig. II de från f6rhmdscensur befriade tidsbfterna från mdra hälften av 1460-tdet offentliggjordes hemggt material brstolcoroP1) om fölrkiistorien till det följande, likde- des förlorade rysk-svenska higet 1 9 4 1 4 3 , varvid main påpekade felalctigheten i det styrande hattpartiets dåvarande kurs, som syftade till krig mot Rysslmd. Utgivana bevarade dock en anda av nationell självktnkg ~ n t e m o t den m&tige grannen och dolde inte riskerna för tsaistisk inblmdning P det egna Bandets inre mgelagenheter i Biandelse av en Altför intim vänskap med det ryslca imperiet och brist på nödvändig v a k s d e t från svensk sida.
I takt med den utvidgade tryckfriheten och till iföljd av att föhanadscensuren av- skaffades 1766, minskade antalet handskrivna &ter med utrikespolitiskt inneha11 märkbart under den tredje $ardedelen av 1700-tdet i jamförelse med 1730- och
1740-tdet.1'
I tryckta broschyrer och pamfletter, mera salPan i tidslcrifter, diskuterades i varje fall från mitten av 1760-talet fordelana med olika t ä d b a a utr&espolPtiska oriente- ringar f6r Sveriges del.
De alternativ som nämndes var endera ett förbund med det
bourbonsh Fr&ri&e-
))grannen P söder)) - eller med »staterna P norr)), P f6rsta h m d StorbritmnPen och Rysslmd. F~rfattarna utgick från nödv%ndi&eten av ett förbund i nhgon form, och möjligheten till subsidier f r h den ena eller andra stormspkten. Mot ett förbund med P;ra&&e eller annu mer avlagsna lander - 'gairkiet eller rentav E n a (de rysk-knesisb relationerna forsamrades kraftigt just i bö j a n av 1768-tdet) - framfordes emellertid syngu&ten, att Sverige i så fall löpte risk att dras in i ett blodigt krig med Ryssland. En publicist förhbade den av vissa revanischivrare narda önskedrömmen, att 900 000 kineser skulle tränga in i Sibirien och inta Mosha. På ett träffande sätt brgnnmapktes de revranschister, som var beredda att kasta sig B ar- marna på första basta i utbyte mot gratis kulor och krut. Läsarna vannades för det faktum, att svenskarna i ett krig mot Ryssland inte skulle få någon hj%lp vare sig från Franhike eller från havens härskarinna, EngBmd.Som ett fornuftigt alternativ Pmseaade publicisterna wtt evigt fredsförbund med d a 1aPlder P norr, u t m brytning med v å ~ a vänner i söder» (dvs Frankrike och Tur- kiet). Fred och vänskap med grannlanderna motiverades med att svenskarna måste agna sina krafter åt det egna Ianadets uppbyggnad och blomstring. Till firmbin för ett f6rbund med just Rysdand sinfördes sådana synpunkter, som dess svaghet som kon- kurrent till Sverige inom utaikeshmdeln och den ryska medgörligheten vid fredsför- handlingarna 1'743 (då större delen av Finland återlämnades till svenskarna). Vidare
f r a h ö l l s att sjaha det ryska imperiets storlek gjorde en ytterligare uhidgeiing onödig eller rentav skadlig, och slutl@ew namndas även de gynnsamma erfarenheterna av för- beanndet med Rysdawd 1956.
De psamfletter och shifter frih dutet m fr&etstiden,
mm
vi h a anvi.int - »Con- juncturs-Skrifter f r h Avdelningen f6r siillsynta böcker vid Statliga 1LeninbibPaoteket i Mosha - har f6retr2desvis en russofil inriPctning. E t hör »Bref t 3 Aristarchus riaran- de den 4dst erhglne ryska Segren Ofwer Turlcernep (Stockholm, 1'970): ))Bref tal en BefuHmägtiganaPe i wigtige Xrender)) (Upsala, 1769); ))Bref ta Forfattaen af Swaret upp2 et BetydeBBgt Bref Bfrh en Wfn i Stoc%6%aoBm (Angaende Miance-Warket)» (Stocfio1m, 1'769); )>Qwaldigt omdöme öfwer Anmarhingarna wid Swenska Ministe- rens "rhalande och ursp~unget tlP det % 1'741 med Ryssland begynta krig» (Upsala, 17'71); zTmsnkar om aUianacer och hw"a kunna wua Bsr Sverige de förm&~aalgaste)) (Stocfiolm, 1771). E11 de i vaiira samfingan Btdiga mssofoba pamfletterna hör >)Sweriges Ekes Naturliga och Smdskyldiga Interesse uti Förbund med lcrontu~ Frakrake)) (Stoc&o%m, 1769).I pubBicistPken fralra den g u s t a ~ m s k á tiden - efter statsvalvnh-n 177% - andras p9anehbBlet i inform&Ponen om Rysdanid. H de framför d i t för endandet avsedda kryekta beshivningarna av Gustav 111:s statm"wáng hiivdades, att Sverige skulle ha raddats fran inblandning och pat~ckningar fran m&tiga gnmnars sida, dvs dolda mtáayska utfdl." 1 den tidsluift f r h 19'90-"set som vi haft ta1B.ging till (»Den histo- aske och politiske Mercurius))) bedrivs överhaamdtaget inte nhgoaa pobm& i frggan om Sveriges hntdkespolitish orientering. Daremot fortsslbte m m att ge innehiUsnma2s- sigt brrelda rapporter om olika gtgiirder frh Katainas sida
-
från krossandet av hgatjov-upproret till segruna över turkarna och frarngingarna I Polen. Nyheter frian det ryska vetenskapliga livet fick en bred belysning. Detta gaHde särskilt de f r m - ganagar som gjorts av svenska vetenskapsrnk i rysk tjiinst, liksom aven utgivningen av nya böcker och atlaser i Ryssland och om Ryslmd. Katarina hyBaades standigt som en upplyst hlrskarinna, den som köpt Voltaires bibliotek, &pleas efterlgmnade handskrifter etc.En intensi8ering av den russofila informationen (tidskriften ))$tocaolms Iäada tid- ningar))) skedde, med kungens gillande eller p i hans direkta uppdrag, vid tiden f6r Gustav 1IH.s i sitt slag unika besök i den ryska huwdstaden 1799, då
h m
bland annat blev invald i Vetenskapsakademh i Petersburg. (Detaberade skddringar av besiaket aterfinns i litteraturen.) Därefter biarjade relationerna som bekant försiimras. P%grundvd av Pajr oss tdIg2ngBiga svenska utgaivor kan man hi.ivda, att Gustav III redan vid mitten av 1780-tdet offentligt btojade berömma sig av att &a $tempprattat den svenska f6nsvsarsf6ïm&ran. t81 Bands och tia1 sjöss - mot gannen i öster. Det rysk- turkska krigets utbrott 178'7 skgdrades i en ryskfientlig anda av tidskrifterna
A.
den svenska huvudstaden.SlrdePes aktiv var den omciösa publicistiken under det vsk-svens%ta kriget 1788- 98 cfr de utmärkta studier som gjorts av Boberg). För första och sista gangen under de rysk-svenska förbindelsernas historia leddes ett pennornas paop-andhrig av mo- narkerna själva." 7311 exempel skrevs gal uppdrag av Gustav BI1 den kiinda och till
Ryssland och de rysk-svenska relationerna i ljuset av den svenska pubBcistLen .
.
. 169 flera språk översatta Katarinafientliga pamfletten av den franske journdisten Mallet du Pm om det ryska hotet mot den politiska jamGkcten ienr ropa.'"
enlighet med Gustav 111:s anvisningar sökte f6rfattaana w pamfletter, artiklar, fabler, predbkningar av oldca taosbek&nnehsea, satiriska dikter, patriotiska sånger och oden nu r2ttfArdiga den uppenbara svenska qgressionen mot Rysslmd. De betonade vältaBigt nioalvandig- heten av nationell sadörighet och av enighet mellan svenskar och finnar gentemot den »)barbariske» ärkefienden.Ek
lovrisade kungens »fokBighet)> och )»humanitet» i motsats till )Aespoten» i öst, och det svenska samhalPspolitiskBI systemets f6reträden franaftir sj%lvKarskadrdömets och livegenskapens Ryssland. Den »aiPm&nt kända» kultu- rella efterblivenheten i Ryssland bs$nnm%rMes, liksom Katannas nyligen gjorda lmdertivsngar i Polen och Svart&avsomraidee. Med MrkiBrBek spehde mm (alltifrh kungen sjalv) på temat om den standiga ryska Bnblandningn P Sveriges inre angelä- genheter: det ryska hovet framstakldes som den som stiftat lagarna i Sverige under frhetstiden, och skulden f6r Sveriges fejrmenta tillbdc-hg under frihetstiden lades på Rysdanend. Den svenska B2sekretsen uppmunbades %adare med förespeglings om snar hj&Pp f r k de v5steuropeiska storm&ternas sida. Det var just under detta »)pen- nornas krig», som svenska publicister och deras meningsfränder eller inspiratörer i vast lanseracle den bland Rysslands fiender sedermera s i populara iddn om att ena sta- terna i en mtirysk koalition. I ett hl1 anwdddes ta18 och med m~jiigkaeten att till en sådan koalition sansluta Nordamerikas »Förenta P H O V ~ B B S ~ ~ ) ) . ~ ~Under de specifika f6rhaPanden som ridde i Sverige, dar oppositionsyttringar accepterades till och med under krigsken, cirkulerade f6r 6vrigf &ven saviil hmd- s!uivna som tryckta slaifter och pamfletter med krigsfientligt, dvs antigustavianskt innehg1 - 1% vara att dessa natudigtvis var fataliga i jamförelse med regeringsutgå- vorna. I de e n s t a b exemplar som vi hafe tmging till uttrycks inte n-ot direkt stöd för Ryssiand och dess politik, men kriget mot Ryssland f6ijrdöms och man frahaller a v s h a d e n av seriösa motiv G r ett sidmuat krig.16
Denna oppositionella publicistik stod P mångt och mycket i samHang med den antisvenska propagmdalitteram av ryskt och danskt urspmng, som i hed-het smugglades in i svenska Finland och Skine. Litteratur av denna typ trycktes på wens- ka, d a n s h och finska. Det mest kanda exemplet ar broschyren »)Till fosterlmdet)), som falskebgen angavs för att vara utgaven i S k k e och hagtidligen brandes av den svenske bödeln i Lovisa i Finland. Aictuella tWar anf6rs i Uemmings ~catdco~.~'
I januari P 790 tycker m m sig kunna se ett förebud om en fredlig reghring av f6s- h u m d e t till Ryssland P form av omti.$rck av en broschyr
frim
så Baingt tillbaka som1'71 l , där Ludvig XEV jamf6rs med Peter H, avgjort till den senares f6rmin.'"
Efter undertechmdet av freden i Vara12, som slöts pa f6r Sverige hedersamma vfilkor 3-14 augusti 1790, skyndade sig de svenska tidskrifterna »)Almanna Tidning- ar~~» och »StocfioBms Posten)) att hteruppratta en gynnsam bad av den tidigare fien- den, som snart skulle bli Sveriges bundsförvant enligt Drottningholmstna1ctaten á 79 1.
De Ihfulla sldldri-arna av prgrska gpgrmheter)) (enligt en alutida svensk forskare var dessa uppgifter okontrollerade eller direkt falska'9) ersattes av rapgoder, inspkexade av samme Gustav III, om vssarnas respektfuua och rentav storsinta instauning -inte
1 70 Aleksandn S Kan
bara frani regeringens, utan ocksi frfin d l m ~ e t e n s sida - till svenskarna, exempelvis tia1 de svenska fångarna, men aven till den svenska nationen 6verhuvudtaget. Som den mast= p& »)åskidlig qitation)) som hm var, Iiit kungen inför utbytet av ratifikations- hstrument i Vardia uppföra ett Vanskagens altare, prytt med kungens och Erejsarin- nans vapensköldar ock initi der O'.
Avslutningsvis skulIe vi vilja f'sta forskanas uppmarksadet vid angransarade te-
man - de vsk-svenska kulturefla sch vetenslc-liga kontakterna under 1900-talet i hela deras omfathing, balden av Sverige i den ryska pubEcistiken fran samma tid, samt de svenska vetenskapsmannens förestaUningx under storm&tstiden och upplys- nanigstiden om den ryska historien, till exempel deras uppfattningar i vagagrfrågan.
Ryssland och de rysk-svenska relatbnerna i ljuset av den svenska pubPicistkeaa
. . .
171NOTER
B . Shvica Lundensia 3. Kring den svendca slavistikens Liidsta Biistoria. ~ u b o n a h Durovic, Pior- ord.
2. Hemici Gabrielis Porthan Opera omnia. P III. Turku 1966, p 1-7 1.
3. G A Nekrasov. Stanovbnie postojmnych russko-sjvedskich kul'turnych svjazej v 20-40-4 godach XVHII v. - Mezjdunaodnye olnosjenija i vnesjnjaja golitaka SSSR. Istoriga i sowe- mennost'. (Upprättandet av permanenta rysk-svenska kulturförbindelser 1720-40. - Sojet- unionens internationella relationer och utdcespolitik. Historia och samtid.) Moskva 1977, s 198.
4. A Holmberg, Ryssland i svenskt tryck. - Svensk-ryska sällskapets imskriff 1926. Stockholm
1924, s 50-82. C Petexson, Petex the Gred's Administrative and Budicid Reforms. Swedish Antecedents and the Process of Reception. Stockholm 1979.
5. P Carlsson, Olof Dalin och den politiska propagandan inför »lilla ofreden». Lund 1966. S Boberg, Kunglig krigspropaganda (1788-1789). Göteborg 1947.
6. Ett intressant exempel på utnytqande av engelska broschyrex om de rysk-svenskaige1ska relationerna under Stora nordiska kriget har som bekant getts av Marx. Jfr K Marx, Secret Diplomatic History of the Eighteenth Century. London 1899.
7. Ett antal svenska utgåvor om Katarina II förvaras i fonden för mssica vid Statliga offentliga biblioteket i Leningad. 4 6 V A Bilbasov, Bbzor inostrannych soejinienij o Jekaterine PI
(1744-1796).
-
Hstorija Jekderiny Vtoroj, t.XIH, Bjd. (Oversikt över utland&a skrifter om Katarina II (1744-1794). - Katarina den andras historia, band XHI, del E.) Berlin, u i.Fonder och kataloger från Leningrad anförs inte i artikeln.
8. G E Klemming, Samtida skaifter rörande Sveriges förhållande tPIP främmande makter. Stockholm 1881 -1883, s 376. Jfr G A Nelcrasov, RussPco-sjvd&Pe otmsjenija P poktka veiikich derzjav v 1721-B726 gg. (De rysk-svenska relationerna och stormakternas politik 1721-1726). Moskva 1964, s 25, 43, 70. Av samme förf: Rol' Rossii v evropejskog' mezjdu- narodnoj poBitake 1725-1739 gg. (Rysslands roll i europeisk internatbimen politik 1725- 1739). Moskva 1974, s 105,118-119,152,298.
9. 1 Carlsoii, Olof Dalin och den politiska propagandan .
. .
s 35, 56, 82-82; idem Frihetsti- dens haridskrivna politiska litteratur. En bibliogrgi. Göteborg 1967; Kbmrni%, op cit,S 379-382.
10. O Dalin, Sagan om Hasten janite en essay av Anton Blanck och förklari%ar av Frits Aske- berg. Stockholm 1953.
11. B Carlsson. Frihetstidens hmdshivna polatidca litteratur, passim
12. Michelessi. kettie d Monse&. Visconti sur la ~ d v o l n t h n ahrivde en Su&de Be B9 aout 1772. Stockholm 1773. C F Sheridan, A History of the Late Revolution in Sweden .
. .
London 1778.13. Boberg, Kunglig krigspropaganda. Göteborg 1967. Om Gustav 111:s och Katarima 11:s pro- pagandistiska deklarationer, jfr den nyska »vitboken» - Anmerkungen und historásche Erkuterungen iber die königl. Schwedische Erklämng c8.d. Helsingfors den 21. Juli 1788. Sans date.
1 72 Aleksandr S Kan
14. (Malbt du Pan). Du pdrii de Ia balance politique de I'Europe. Londres, 1789. Boberg. Op cif, s 67.
15. Företrädesvis har anvints broschyrer M n A wdelningen f8r s~llsyntu böcker, Statliga Lenin-
biblioteket, Moskva, sanit &An E M Arndt-Universitetets bibhtek, Greifswakd, DDR. Konvolutet »Gustaf 111:s Krig»: Aftryck aa" et från Finland ankommit Bref, 9i6 den 14. Sep- tember 1788. 6rebi-o 1788; Bref i f d n en Leksandbo i Dalzne .
.
. Stockholpaa % 788; Bref till en officerim i Finlanid 31th dess Faabnon. S t o c k h o h 1789; Bref ta en W ! P Armeen. G8teborg 1788; Bref til en Wän om Sweriges Naawrarande Politiska TPPstAnd; Ifrån Lands- orten den 31 December 1788. Sfockhoh 1789; En owaldig Medborgares T a n k a Om N a w a ~ m d e Conjainctei~er. StockPioh 1788; Historisk uplysning angående Rysslands förhiuande emot Sverige, alt hg den Nystdska &eden k 1781. Stockholm 1790; Swearöst. S l o c k h o h 1'789; Kbmmhg, og cit, s 393-395. Tia'skrqter: AlmliPlna Tidningar och
Ben historiske och politiske Mercurius.
16. Mese kdnd: Antwort eines finraischen Bikgers auf einen in den Bambu~gischen Zeitungen ei~efickteiin und vorgeblich in F i n n h d geschiebenen BrPef vom 14. September 178%. - A R Cderberg, Anjalm LPiton historidliset Ehteet. Helshkl 1931, %iite XXHIH.
Moderat oppositionell: Dictarnen d Pxotocollurn ingifwit uti höglofl, Ridderskapet och Adehs Pbnum den 6. febrwar 1788, af Ofwersten och Riddaren C M von Gertten. Stock- holm 1789.
1'7. Kbmrning, ibidem; A Brkner, Konfederatsija v Anjab (Anjalaförbundet), s 745.
18. Om skilhaden emellan den f a l k a och den sanna äran; T i m a med en jämförelse emellan Luadvic X V och C z x Petter I. $tockbioh 1790.
20. M M Borodkin, Istor3a Finljarndii. Biremja Jekateriny HI i !?avla H (Finknds historia. Kata- rina 11:s och Paul 1:s tid). Sa&t-Petersburg 1912, s 354.
