Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
E uropeiska U nionen
- En resa genom tid om hur dagspressen i två nationer framställer europeisk gemenskap.
Jenny Ericsson
Internationell kommunikation
Abstract
Author: Jenny Ericsson
Title: The European Union: a journey through time on how the daily news papers in two nations frame the European Community.
Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 69
This thesis has its focus on media portrayal of a large political institution; the European Union. Articles from two nations daily newspapers have been analyzed in order to examine how the European Union is described and framed for their readers.
The newspapers that was chosen for this study and from which the material was collected, were the Swedish newspaper Svenska Dagbladet the American newspaper The New York Times. The material was taken from three periods of time, and by this the results did not only serve a presentiment on how the media reports about the subject, but also an idea over the media’s coverage character over time. Also, by analyzing articles from newspapers from different countries, the material could give an answer to whether there is any difference in media reporting and coverage about the European Union over nation borders.
Theories that have been under observation for this study, and which have functioned as tools for the analyzing process are: the agenda-setting theory, media ideology, framing, media logic and political communication. Further inspirations that have been under consideration and of values through the development of this thesis are thoughts from the modern theorist Jürgen Habermas, and earlier studies that have been made on the subject in matter, for example ones by Lars Palm and Vanni Tjernström.
Results from this study showed that there were differences between the two nations way of reporting about the subject, and also that changes over time have occurred.
Mostly, it was the Swedish news reporting that showed evident change over the three investigated periods. This can be explained by the countries over all changed relationship towards the European Union. Further did results from this study show that the American articles included more actors and subjects, compared to the Swedish articles. This can be a factor of the American articles longer character.
Key words: European Union, media, media coverage, quantitative method, agenda-
setting theory, framing, political communication, European identity.
Innehåll
1. Inledning 6
1.1 Problemområde, frågeställning & syfte 7
1.2 Avgränsning 7 1.3 Disposition 8 2. Förkunskap 9 2.1 Motiv 9
2.2 EU 9
2.2.1 EU och Sverige 9
2.2.2 EU och USA 10
2.3 Valda tidningar för studien 10 2.4 Medieideologier 11 2.5 Medier och samhälle 12 2.6 Medier, Sverige kontra USA 13 2.7 Medier och politik 13 2.8 Tidigare forskning 14 2.8.1 EU ur ett nordiskt perspektiv 14 2.8.2 EU-journalistik 14 2.8.3 EU ur två synvinklar 15 2.9 Sammanfattning 15 3. Teoretisk referensram 16 3.1 Politisk kommunikation 16
3.2 Medier, makt och medborgaren 17 3.2.1 Medborgarkultur och identitet 17 3.2.2 Nationsbyggare 18 3.3 Dagordningsteorin 19 3.3.1 Mediernas dagordning 19 3.3.2 En andra nivå 20 3.3.3 Kritik mot dagordningsteorin 20 3.4 Framing 20
3.5 Medielogik och nyhetsvärdering 21 3.6 Ris och ros 22 3.6.1 Medier och politiker 22
3.6.2 Verklighetsbeskrivning 23
3.6.3 Den passiva mottagaren 23
3.7 Sammanfattning 23
4. Metod 24
4.1 Val av metod 24
4.2.1 Kvantitativ analys metod 24
4.2.2 Kvantitativ innehålls analys 24
4.3 Komparativ ansats 25
4.4 Urval 26
4.4.1 Urval av länder 26
4.4.2 Urval av studiematerial 26
4.4.3 Urval och insamling av empirisk data 26
4.4.4 Urval av perioder 27
4.5 Kodning, variabler och variabelvärden 28
4.5.1 Variabler av kvantitativ karaktär 28
4.5.2 Variabler av kvalitativ karaktär 29
4.5.3 Utveckling av variabler och dess värden 29
4.6 Validitet och reliabilitet 30
4.7 Metodreflektion 31
5. Resultatredovisning 33
5.1 Antal artiklar 33
5.2 Artikelstorlek 33
5.3 Placering i tidning 34
5.4 Dateringsort 35
5.5 Genom vilken källa? 35
5.6 Rumsbestämning 35
5.7 Aktörer 36
5.8 Ämne 37
5.9 Värdering av artikeln 39
5.10 EU:s roll 40
5.11 Relationer och samarbeten 40
5.12 Identitet och gemenskap 41
5.13 Ideologiskt perspektiv 42
6. Analys 43
6.1 Antal artiklar 43
6.2 Artikelstorlek 44
6.3 Placering i tidning 44
6.4 Dateringsort 45
6.5 Källa 46
6.6 Rumsbestämning 46
6.7 Aktörer 47
6.8 Ämne 47
6.9 Värdering 49
6.10 EU:s roll 49
6.11 Relationer och samarbeten 50
6.12 Identitet och gemenskap 51
6.13 Ideologiskt perspektiv 52
7. Slutdiskussion 54
7.1 Journalistiken, Sverige kontra USA 54
7.1.2 EU-journalistik 55
7.2 Dagordning, kunskapsspridande och betydelse för medborgaren 56
7.3 Gestaltningen av EU (framing) 58
7.4 Aktörer och ämnen i EU-sammanhang 59
7.5 Den europeiska gemenskapen 60
7.6 Förslag till vidare forskning 61
Referenslista 63
Bilagor
Lottade datum för urval av artiklar 66
Kodschema samt förklaring av variabler och variabelvärden 67
1. Inledning
__________________________________________________________________________________
I detta inledande kapitel presenteras uppsatsens problemområde, frågeställning och syfte samt dess avgränsningar och disposition.
__________________________________________________________________________________
Som född och uppvuxen i Sverige är jag idag inte bara svensk medborgare utan även EU-medborgare.
En detalj som jag allt för sällan tänker på eller ens reflekterar över då jag är i mitt hemland. Som resenär till länder utanför unionen blir jag dock mer uppmärksammad på detta och jag har de senaste åren reagerat över att människor automatiskt titulerar mig som a member of EU när jag säger vart ifrån jag kommer.
Sverige har varit med i EU sedan januari 1995 och delar idag medlemskapet med tjugosex andra nationer. Det sker mycket på den Europeiska Unionens agenda dagligen, t ex så diskuteras nationers medlemsansökningar, lagar stiftas och samarbeten utökas. Till ytan kan EU uppfattas vara en invecklad, komplicerad och svårgreppbar organisation för den generelle medborgaren. En okunskap som kan leda till att medborgare av medlemsnationerna helt förlitar sig på de politiker som väljer att respresentera nationen i unionen, att de har koll och gör det som skall göras.
En ytterst fördomsfull uppfattning jag har är att den allmänne svensken inte har särskilt djup insikt i EU och medlemskapets påverkan på Sverige och oss medborgare. En bidragande faktor till denna brist av kunskap och insikt tror jag kan relateras till nyhetsrapportering kring ämnet. Som medie- och kommunikationsstudent har jag genom åren insett vikten av information genom nyhetsjournalistik och dess betydelse för upplysning av oss medborgare, inte minst inom svårhanterliga områden så som t ex EU. Agenda-setting, framing och makt är några intressanta begrepp att närma sig i detta sammanhang i och med att de ämnen som medier rapporterar kring kan komma att påverka oss som mottagare såväl medvetet som omedvetet. Samtidigt som de ämnen som medierna inte rapporterar om kan komma att falla bortom vårt kunskapsfält och därmed förbli luddigt, abstrakt och kanske till och med helt oberört.
Flertalet studier om medier och dess påverkan på mottagarna har gjorts genom åren och ibland går åsikterna isär. Dock finns det forskning som visar på att ju mer medier rapporterar om en särskild händelse eller företeelse, ju högre upp på intresseskalan och betydelseskalan hamnar det hos allmänheten.
Med detta som grund och utgångspunkt ämnar denna studie undersöka hur EU-journalistiken ser ut i svensk dagspress. För att sätta det i ett internationellt perspektiv och av ett intresse i att jämföra resultatet med den från ett icke EU-medlemsland har en komparativ ansats tagits an, och studien ämnar även undersöka hur EU-journalistiken ser ut i amerikansk dagspress.
1.2 Problemområde, frågeställning och syfte
Uppsatsen har sitt område inom medie- och kommunikation, med fokus på politisk kommunikation.
Den är internationellt knuten genom jämförelse av två nationers rapportering samt genom att området som undersöks berör ett stort internationellt organ: EU. Syftet är att undersöka hur EU gestaltas i dagspress och ifall förändring över tid kan påvisas, samt eventuell påverkan på mottagare. Metoden för studien är kvantitativ med en komparativ ansats och den är genomförd med följande delfrågor som grund:
* Hur gestaltas EU i svensk kontra amerikansk dagspress?
* I vilka sammanhang rapporteras det om EU?
* Kan man urskilja en förändring av rapporteringen över tid?
* Vilka är likheterna/skillnaderna i de båda nationernas EU-bevakning?
Studien ämnar närma sig frågor så som till exempel EU:s roll i olika situationer, rapporteringens karaktär, samt i vilket rumsperspektiv artiklarna hittas. Antagandet, som också den ligger som grund till studien, är den att mediers rapportering har ett starkt inflytande över medborgares allmänna kunskap om samhällsfrågor. Detta gäller inte minst när det kommer till abstrakta och svårgreppbara institutioner, något som resulterat i att rapportering om EU varit intressant att undersöka. Det har även varit av intresse att jämföra ett EU-medlemslands rapportering kring ämnet med rapportering från ett icke-medlemsland, för att bland annat undersöka skillnader och likheter. Genom att välja en nation som inte är medlem i EU ämnar även undersökningen ge en inblick i vart svensk dagspress ställer sig i förhållande till utomstående dagspress.
1.3 Avgränsning
Den första avgränsningen för studien har gjorts i och med det valda arbetsmaterialet. Undersökningen är baserad på publicerade nätartiklar. Detta för underlättande av sökandet av artiklar och som fördel utifrån lättillgängligheten på internet. Den andra avgränsningen uppkom i valet av länder vars artiklar skulle undersökas. Utefter eget intresse som svensk medborgare valdes en svensk tidning. För att sedan fördjupa den internationella prägeln och för få en komparativ studie valdes ytterligare ett land:
USA. Vidare så har avgränsning gjorts i och med valet av tidsperioder då det undersökta materialet publicerats. För att kunna avgöra ifall medierapportering förändrats över tid har tre perioder valts för studien . Ytterligare en avgränsning har gjorts och den gäller det undersökta materialet ifråga om kategori. Endast redaktionellt material har undersökts, det vill säga att ledare, krönikor, insändare etc.
har uteslutits.
1.4 Disposition
Uppsatsen är disponerad enligt följande. I kapitel två ges bakgrundsinformation om bland annat EU, och Sveriges kontra USA:s relation med organisationen. Vidare så ges bakgrundsfakta om medier och politik, samt en presentation av de valda tidningarna för undersökningen och tidigare forskning i området. Kapitel tre behandlar teorier och begrepp som fungerat som grund för studien och
tankegångarna. I kapitel fyra redogörs för den metod och den arbetsprocess som ligger som grund för
efterföljande kapitels redovisning av resultat. Kapitel sex presenterar analys och i kapitel sju redogörs
för en slutdiskussion samt förslag till vidare forskning.
2. Förkunskap
____________________________________________________________
I följande kapitel ges bakgrundsinformation om EU samt de valda nationernas relationer till organet.
Vidare så presenteras de valda tidningarna som ingått i studien, mediernas roll för de två undersökta nationerna, medier och politik samt tidigare forskning inom ämnesområdet.
__________________________________________________________________________________
2.1 Motiv
Grunden till att denna uppsats är fokuserad på rapportering om EU bottnar i att medier har en betydande roll för medborgaren i att förse dem med information, och därigenom öka kunskap inom olika områden. Att undersöka EU, som kan uppfattas som något abstrakt för den generelle
medborgaren, och hur organisationen framträds i medier har därför varit intressant att närma sig.
2.2 EU
EU består idag av tjugosju europeiska länder som samtliga ingått avtal om samarbete i bland annat politiska och ekonomiska frågor. Organisationen innefattar: Europeiska rådet, där regerings och statschefer fastlägger den övergripande EU-politiken; Europaparlamentet, där företrädare från
samtliga länder hittas som representanter åt sin nations medborgare i EU; Ministerrådet, som består av ministrar från medlemsländerna och som tillsammans med parlamentet diskuterar och antar nya lagar;
Kommissionen, som föreslår om lagstiftning till parlamentet och ser till att lagar efterföljs av samtliga medlemsländer; EG-domstolen, som tolkar EU-rätten och ser till att den tillämpas på rätt sätt;
Revisionsrätten, som granskar användandet av EU-pengar; Europeiska centralbanken, som ansvarar för EU:s penningpolitik; Europeiska ombudsmannen, var huvuduppgift är att utreda klagomål om administrativa missförhållanden i EU:s institutioner och organ. (EU, 2010a)
EU:s politikområde och ansvar är stort och här hittas bland annat ämnen så som energi, folkhälsa, ekonomisk- och monetärpolitik, jordbruk, mänskliga rättigheter, transporter och tullar. (EU, 2010b)
2.2.1 EU och Sverige
Sverige blev medlem i unionen januari 1995 och sedan dess har det svenska styrsättet och system kommit att förändras. Främst har det skett påverkan på utrikespolitiken, men även andra områden så som handel, bistånd och miljöfrågor har förändrats. Sedan Maastrichfördraget tecknades (1993) har EU gått från att vara en gemenskap till att även bli en politisk ekonomisk union baserat på en
gemensam europeisk värdegrund. Integration i stora politiska enheter, så som EU, resulterar ofta i att
gränser suddas ut och i detta fall handlar det om gränserna för nationellt och internationellt politiskt
beslutsfattande. Förändringar för Sverige i och med medlemskapet i EU är bland annat att beslut och
direktiv inte längre nödvändigtvis måste komma från inomstatliga aktörer. (Bryder, Silander & Wallin, 2004:5) Som medlem i unionen måste Sverige inordna sig under EU:s gemensamma hållning inom många områden. (Brommesson & Ekengren, 2007)
Integrationen påverkar i hög grad EU-medborgarens vardag, snart sagt alla aspekter av det civila samhället berörs av denna transnationella politik (Palm, 2002:257). Som medlem i EU lyder Sverige under gemensamma värden och grundläggande intressen, så som att till exempel stärka unionens och även den internationella säkerheten, bevara fred och främja internationella samarbeten. För att uppnå detta finns gemensamma ståndpunkter för medlemsnationerna att följa. Bland annat så innefattar dessa ståndpunkter att när ett beslut fattats i EU ska all nationell politik drivas i enlighet med dessa, och operativa åtgärder skall genomföras inom ramen för GUSP (Gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken). Viktigt att tänka på som svensk medborgare idag är att vi inte längre bara är svenskar, utan vi ingår i en union med vidgade relationer och ansvar. (Bryder, Silander & Wallin, 2004) Silander nämner i boken Svensk politik och den Europeiska Unionen att europeiseringar har skett i och med EU, med en påverkan på såväl mellanstatlig integration som överstatlig och
transnationell. Av detta följer således förändring av politiska institutioner, men också av politik i form av normer och preferenser. (ibid:7) Vidare uppger Silander att Sverige har fått ge upp delar av sin konstitutionellt bundna formella suveränitet, men också sin faktiska autonomi för att ingå i ett förhandlingsspel på den internationella arenan (ibid:10).
2.2.2 EU och USA
USA och EU har en relation som sträcker sig bakåt till 1953, men det var först 1990 som ett formellt samarbete mellan de två styrena slöts. Detta genom Transatlantic Decleration, som 1995 utvecklades och kom att bli The New Transatlantic Agenda. Bland mycket annat samarbetar EU med USA i ekonomiska frågor, handel och främjandet av internationell säkerhet. Regeringsledare från USA är ofta närvarande på viktiga EU-möten och har sitt att säga till om i mångt och mycket. Fokus ligger främst på samarbete för främjande av fred, välstånd och demokrati. De senaste åren har samarbetet kommit att koncentrera mycket kring terrorism och avtal som gör det lättare att samverka vid
misstanke om eventuell terrorism inom de båda territorierna. PNR-avtalet (Passenger Name Records) är ett resultat av detta samarbete, vilket kortfattat innebär registrering av personer vid bokning av flygbiljett. Vidare hittas även Transatlantic Taskforce on Development som värnar om högre grad av samsyn kring bistånd och utvecklingsfrågor, samt ett program med avsikt att bekämpa barnpornografi på internet som tecknats mellan EU och USA. (EU, 2010c)
2.3 Valda tidningar för studien
Som representant för svensk dagspress har artiklar från tidningen Svenska Dagbladet undersökts och
för den amerikanska sidan står tidningen The New York Times som representant.
Svenska Dagbladet är en av Sveriges största morgontidningar och grundades 1884. Ledarsidan är enligt tidningen obunden moderat, i övrigt hittas ingen politisk tendens. Tidningens format är uppdelat i tre bilagor: Nyheter, Kultur och Näringsliv och den utkommer alla dagar i veckan. Enligt tidningen själva kombinerar de klassisk trovärdighet med ett modernt tilltal och presentation och arbetar för att utveckla den redaktionella produkten med inriktning på kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget. (Svd 2010)
The New York Times grundades 1851 och är en av USA:s största dagstidningar. Tidningen har högt anseende och har genom åren mottagit åtskilliga journalistiska priser. Den är indelad i åtta sektioner, däribland nyheter, opinion, kultur och ekonomi. Dess motto är: All the news that’s fit to print. Vid begynnelsen var tidningen politiskt lagd åt det konservativa hållet för att sedan komma att skifta till oppositionssidan, idag säger sig tidningen vara politiskt oberoende. (NYT 2010)
Både den svenska och den amerikanska tidningen kan idag anses ha gott anseende hos nationens befolkning. De kommer fortsättningsvis förkortas Svd och NYT.
2.4 Medieideologier
Hadenius och Weibull (2008) nämner i boken Massmedier fyra ideologier som uppkommit i samband med att försöka klassificera förhållandet mellan medier och samhället. Dessa är:
1. Den auktoritära ideologin, som sammanfattningsvis innebär att alla medier kontrolleras av politiska beslutsfattare och där massmediernas har i uppgift att uppfostra medborgaren. Obehagliga nyheter och åsikter som är av missgynnande karaktär gentemot staten undviks, endast personer med sympatier för det rådande systemet får komma till tals.
2. Den frihetliga ideologin, som har som utgångspunkt att medborgaren är aktiv och intresserad av att skapa opinion. I denna ideologi ses massmedierna som det viktigaste verktyget i att föra fram åsikter, och de omständigheter som förhindrar en fri åsiktsbildning försöks i allra högsta grad motarbetas.
Medierna står fria från politiska beslutsfattare och ska fungera som en tredje makt vid sidan av regering och riksdag. Censur finns inte och en fri och öppen debatt förespråkas oavsett ifall den är oangenäm för makthavarna.
3. Den sociala ansvarsideologin, är en idélära som växte fram ur kritik mot den frihetliga ideologin som ansågs vara för fri – utan ansvar och moraliska förpliktelser, vilket man kom att se missgynnade konsumenter av massmedier. I den sociala ansvarsideologin kompletterade man med olika krav på den information som medierna förmedlade, i syfte att vidga yttrandefriheten för medborgaren.
Förespråkare för ideologin anser att medierna har moraliska förpliktelser i samhället och en uppgift att sprida information, inte bara den som är säljbar och underhållande, utan den av betydelse för
samhällsutvecklingen – oavsett om den kunde uppfattas som obekväm.
4. Den marxistiska ideologin, betonar mediernas roll i samhället ytterligare och då särskilt pressens
roll. Här menar man att tidningar ska fungera som ett instrument i strävan efter att bygga ett
kommunistiskt samhälle. Pressens frihet är inte liktydlig med frihet för ägarna, utan den ska bidra till medborgarens befrielse genom upplysning. (Hadenius & Weibull, 2008:23) Likt den auktoritära ideologin ska medierna här styras av en elit, men istället mot den borgerliga staten som enligt den marxistiska ideologin anses propagera för en marknadsstyrd syn på samhället.
För denna uppsats och studie är den andra och tredje ideologin av intresse, då dessa kan appliceras för de två undersökande länderna. USA förespråkar den frihetliga ideologin för massmedierna, medan Sverige ha gått från den frihetliga ideologin till att på senare år anammat den för socialt ansvar. (ibid.) Skillnaden i samtliga ideologier hittas i statens roll och dess inblandning i mediernas värld. De som förespråkar den frihetliga ideologin skiljer inte på yttrandefrihet och näringsfrihet, utan anser att genom fri etablering ökar yttrandefriheten. Anhängare av den sociala ansvarsideologin däremot anser att näringsfriheten, som t ex hittas i ägarkoncentrationen inom medierna, skapar en obalans och är något negativt för yttrandefriheten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att anhängare av den frihetliga ideologin anser att staten missgynnar yttrandefriheten, medan de som förespråkar den sociala ansvarsideologin säger att kontroll av medierna på en viss nivå måste göras – för att inte missunna det offentliga rummet och de aktörer som vill ta plats. (ibid.)
2.5 Medier och samhälle
Tankegångar från den moderna samhällsteoretikern Jürgen Habermas är intressanta att ha i åtanke för denna studie, då han bland annat belyser kommunikation som en viktig del i människans drift att nå konsensus. I avhandlingen Den borgerliga offentligheten undersökte Habermas det offentliga, det som i vårt moderna samhälle står i motsättning till det privata. Denna offentlighet som Habermas pratar om ligger bortom staten och marknaden, och det är i denna offentlighet som medborgaren samtalar om gemensamma samhällsfrågor. (Månsson, 2007:314) 1900-talet har kommit att förändra den borgerliga offentligheten ur flera aspekter och detta menar Habermas kan relateras till massmediernas uppkomst.
Enligt honom har den rationella diskussionen om offentliga angelägenheter fått ge vika i fråga om utrymme för skandaler, kändisar och skvaller. Habermas förkastar, vad han anser vara, dagens marknadsstyrda och reklaminriktade medieunderhållning där även politiken har landat. (ibid.) Kritisk publicitet, menar Habermas, har formerats till att bli en manipulativ publicitet. Som exempel nämner han att den nuvarande allmänna opinionen frångått kritiskt granskande av viktiga samhällsfrågor och istället handlar om basala frågor som t ex huruvida rätt låt vann i melodifestivalen. Ur demokratisk aspekt ser Habermas ett problem i att medborgarens vardagsliv alltmer byråkratiserats och att den präglas av konsumism och ägandeinriktad individualism. (ibid.) I detta sammanhang uttrycker Habermas kritik mot EU, som han anser lägger för mycket vikt på ekonomiska angelägenheter och som följd förlorar andra betydelsefulla aspekter för medborgarna, inom till exempel politik och kultur.
Avsaknaden av en europeisk sammanhållning och identitet, som torde finnas hos EU-ländernas
befolkning, kan enligt Habermas knytas samman till detta.
Enligt Gunnar Nygren har de gränser som Habermas nämner (mellan offentligheten och det privata) i dagens samhälle kommit att flyta och har på sätt och vis förflyttats. Det råder en otydlighet mellan privatsfären och det offentliga i moderna medier. (Nygren, 2005:48) Och Nygren menar på att tendensen inte bara hittas i dagens uppsjö av dokusåpor och liknande utan även i de vanliga nyheter, där intresset för offentliga personers privatliv har ökat markant de senaste årtiondena. Nyheter om hälsa, personlig ekonomi och fysiskt utseende etc. har gjort att gränserna mellan det privata och offentliga har suddats ut ytterligare. Samtidigt har mediernas kommersialisering inneburit en mer otydlig gräns mellan offentligheten och marknaden. Sambanden mellan politisk makt, offentlig sfär och geografisk plats har blivit svagare allt eftersom att nationalstatens makt försvagats och förflyttats till övernationella organ som till exempel EU. (ibid.)
2.6 Medier, Sverige kontra USA
Sveriges första tryckfrihetslag (1766) växte fram ur den frihetliga medieideologin, men har sedan dess utvecklats och reviderats en aning, likaså även yttrandefrihetsgrundlagen. En vidare förklaring av dessa två lagar ges inte i denna uppsats, men viktigt för kontexten är att nämna hur man ser på medierna i Sverige och dess roll i samhället. Enligt 1994 års pressutredning säger man att svenska mediers huvuduppgifter är:
1. att ge människor sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor 2. att granska de inflytelserika i samhället
3. att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals (SOU 1995:37)
Vad gäller den amerikanska sidan ser förhållandet lite annorlunda ut, då den frihetliga ideologin är den främsta inom mediesektorn. De flesta medier i USA är ägda av välförmögna individer eller bolag, vilka ur kritisk synvinkel använder medierna som en form av makt till att sprida politisk agenda och med en vinstdriven formation. (McChesney, 2004) Största delen av mediesystemet och dess funktioner i USA bottnar i det konstitutionella tillägget Bill of Rights, som såväl direkt som indirekt skapat systemets lagar och regler. Bland annat poängteras i Bill of Rights att Congress shall make no law…
abridging the freedom of speech, or of the free press... (ibid.)
2.7 Medier och politik
Världen som vi måste handskas med politiskt är bortom räckhåll, bortom synhåll, bortom våra medvetanden. Den måste upptäckas, rapporteras och föreställas, (Strömbäck, 2009).
Politik är kanske inte medvetet det främsta målet för den generelle medborgaren då han/hon söker
information och uppdatering hos nyheterna. Men utan att man tänker på det så handlar det allra mesta i
samhället om politik på någon nivå. Som Jesper Strömbäck (2009) skriver i boken Medier, makt och
samhälle, så berör politik de processer under vilka förutsättningar och regler som vi lever tillsammans
i och detta omfattar en hel del. En av mediernas viktigaste uppgift i detta sammanhang är att samla in,
bearbeta och sprida information om just vad som sker i samhället. När det gäller abstrakta företeelser, det vill säga saker som händer omkring oss men vilken vi inte har direkt insyn i, är detta ansvar som medierna besitter kanske ännu mer viktig och betydelsefull. EU kan i många hänseenden liknas vid ett abstrakt område ur den generelle svensken och EU-medborgarens synvinkel. I abstrakta fall, menar Strömbäck, ligger mediers informationsspridning som en betydelsefull grund för allmänhetens
uppfattning om ämnet, och det är av vikt för allmänhetens kunskap i området. Medier är en nödvändig förutsättning för att informationen ska kunna spridas och i förlängningen påverka människors åsikter och verklighetsuppfattningar, (Strömbäck, 2009:13).
2.8 Tidigare forskning inom ämnesområdet
Undersökning av EU, EU-journalistik och mediernas roll för samhället i fråga om kunskapsupplysning är inte något unikt för denna studie. Många är de som närmat sig området och här presenteras tre studier, varav samtliga har varit inspirerande för denna.
2.8.1 EU ur ett nordiskt perspektiv
Vanni Tjernström var en forskare med gedigen erfarenhet av området inom medier och
kommunikation, och har bland annat gjort en studie med huvudinriktning på pressens bevakning av EU och europeisk politik. I avhandlingen Europa norrifrån presenterar Tjernström resultat från komparativ undersökning av nordiska dagstidningars EU-bevakning under två perioder; 1993 och 1996. Det är ett omfattande arbete som bland annat behandlar likheter och olikheter i det som bevakats, samt vilka källor, ämnen och aktörer som finns representerade i innehållet. Slutsatsen i hennes avhandling är att de nordiska ländernas bevakning av EU skiljer sig åt och detta kan härledas till ländernas relationer till EU, historiska erfarenheter samt de politiskt kulturella skillnaderna.
(Tjernström, 2001)
2.8.2 EU-journalistik
Göran Palm är ytterligare en forskare med ansenlig erfarenhet inom området för medie- och kommunikationsvetenskap. I avhandlingen I nationens och marknadens intresse – journalister,
nyhetskällor och EU-journalistik får läsaren en inblick i hur nyhetsjournalistik blir till, framför allt den
som berör EU. Bland annat kommer Palm fram till att EU-journalistiken inte kan uppfattas vara en
demokratisk resurs, och i sin forskning fann han brister i den journalistik som ska erbjuda närvaro,
relevans och autonomi. (Palm, 2001:258) Dock påpekar Palm att det inte är journalistiken i sig som är
dålig, utan att det är dess förutsättningar som gör det problematiskt i uppgiften om att informera och
bidra med kunskap åt medborgarna. Källorganisationer och marknadsdisciplinering fann Palm vara
dess främsta motgång. Forskningen påvisade även att det saknas en sammanbunden mångfald av
offentligheter som kan gestalta information på EU-nivå. Detta leder enligt Palm till åtskilda
säroffentligheter, vilka i sin tur är styrda och kontrollerade på annat håll.
Vidare så nämner Palm i sin avhandling problemet med att få EU-ämnen till att vara attraktiva på nyhetsmarknaden. Han påpekar att EU saknar den estetik som krävs för att sälja på nyhetsmarknaden och att den på grund av detta mindervärde har lämnat den ursprungliga formen som upplysande medborgarjournalistik bör ha, och istället åtagit sig formen av populärkultur – en gestaltning och rapportering som inte skapar upplysta medborgare.
2.8.3 EU ur två synvinklar
Två studenter vid Linnéuniversitetet (Kalmar) skrev 2008 ett examensarbete med fokus på två EU- medlemsnationers mediebevakning av EU, vid tre tidpunkter. Nationerna var Sverige och Rumänien.
Slutsatsen i deras studie, gjord på vartdera landets största dagspress, visar bland annat på att ländernas EU-perspektiv skiljer sig åt. Vid analys av den rumänska tidningen sågs EU som ett ideal, medan analyserna av den svenska tidningen visade på en attityd där EU främst berör ekonomiska angelägenheter. (Dintica & Gustafsson, 2008) Studenterna hittade även en större EU-
medborgaridentitet i de rumänska artiklarna än de svenska och detta kan, enligt författarna, antas grunda sig i att Rumänien ligger närmre den europeiska kärnan, medan Sverige ligger i utkanten av europakontinenten.
2.9 Sammanfattning
Med detta kapitel som bakgrund kan vi se att mediers roll i samhället skiljer sig åt mellan Sverige och
USA – detta främst på grund av de två ländernas olika ideologiska ståndpunkter. Och många är de
teoretiker och forskare som belyser mediernas uppgift i att informera och därigenom öka kunskapen
hos medborgaren. När det kommer till politiska och abstrakta områden är denna roll inte minst
betydelsefull.
3. Teoretisk referensram
_____________________________________________________
I följande kapitel redogörs för de teorier och begrepp som legat som grund för studien i dess försök att ämna närma sig den angivna frågeställningen. Tillsammans med efterföljande metod- och
empiriavsnitt står dessa som bärare för analys och slutdiskussion.
__________________________________________________________________________________
3.1 Politisk kommunikation
En klar definition av politisk kommunikation finns inte, då forskare ger olika förslag till vad ämnet innefattar. Strömbäck konstaterar dock att det finns tre huvudaktörer som kan uttydas i politisk kommunikation; politiska makthavare, medier och medborgare varav samtliga besitter någon slags makt. Den medierade kommunikationen, påpekar Strömbäck, är central för aktörerna och i och med detta får medierna en slags särställning i politisk kommunikation. Medierna blir länken mellan medborgarna, medierna själva och de politiska makthavarna, (Strömbäck, 2000:44). Likväl som det finns ett samband mellan den politiska kommunikationen och dess sätt att fungera, finns ett samband mellan politikens och demokratins praktik. (ibid:255) Politisk kommunikation kan ses som ett socialt system och att dess helhet är resultatet av ett ömsesidigt beroende mellan olika delar. (ibid.) Som förklaring till detta menar Strömbäck att politiken är beroende av medierna och allmänheten, samtidigt som allmänheten är beroende av politiken och medierna, och medierna i sin tur är beroende av
politiken och allmänheten. (Strömbäck, 2009:33) Dessa ömsesidiga relationer och
beroendeförhållanden gör att samtliga delar påverkas av varandra och är föränderliga, systemet är alltså öppet. Föränderligheten och påverkan gör det svårt att förklara varför vissa delar av systemet agerar som de gör, utan att ta de andra delarna i åtanke. De ömsesidiga beroendeförhållandena mellan de olika aktörsgrupperna placerar Strömbäck in i en modell som han kallar för den politiska
kommunikationens ekologi. (ibid:36) Modellen illustrerar flera viktiga aspekter av den politiska kommunikationen. Bland annat så påvisas att de centrala aktörsgrupperna är såväl politiker som medieaktörer och människor i rollen som medborgare, samt att den politiska kommunikationen påverkar fördelning av makt likväl som demokratins kvalitet och karaktär. (ibid:37) För att förtydliga resonemanget kring politisk kommunikation som en social relation nämner Strömbäck ett par viktiga aspekter.
- För att kunna påverka opinionen och vara framgångsrika i val behöver politiker få uppmärksamhet i
nyhetsmedierna, där mediernas värdering av nyheten är avgörande. (ibid:33) Forskning har visat på att
för att en nyhet ska vara attraktiv att förmedla krävs en viss grad av konflikt. Enligt Strömbäck bidrar
detta till att politiker tenderar att attackera och kritisera varandra, inte enbart pågrund av skilda åsikter
utan även i en kamp om mediernas uppmärksamhet. Detta resulterar i att medierna påverkar såväl
innehållet i nyheten samt dess effekt; dels uppmuntrar de till partikäbbel och konflikter och dels påverkar de mottagarens uppfattning om politik. (ibid:34)
- Medierna i sin tur är beroende av att få tillgång till information som kan förmedlas som nyheter.
Utan politiker, intresseorganisationer och myndigheter som förser medierna med information blir det svårt för medierna att fylla nyhetssändningarna och tidningssidorna. (ibid.)
- Trots allmänhetens kritiska synpunkter gentemot politiker och mediernas innehåll kan dess effekter på mottagaren (allmänheten) inte ignoreras. Människor är beroende av medierna för information om omvärlden likväl som medierna är beroende av mottagaren ur en ekonomisk synpunkt. Återigen är beroendeförhållandet ömsesidigt; där mediernas utbud är av hänsyn till mediekonsumentens efterfrågan. Människors mediekonsumtion påverkar medierna utbud, vilket i sin tur påverkar
nyhetsvärderingen, vilket i sin tur påverkar politikernas strategier för att nå ut till folket, (ibid:35).
3.2. Medier, makt och medborgaren
I diskussionen huruvida medier kan ses som maktinnehavare ger Strömbäck svaret att en förutsättning för att medierna skall kunna utöva makt är att medborgaren uppfattar dem som legitima förmedlare av nyheter, information och berättelser om verkligheten. (Strömbäck, 2004:22)
Mediers ställning i frågan om makt över tanke och dagordning kräver att vi tar del av medierna och dess innehåll. Innehållet är en väsentlig fråga för denna studie; hur mycket av tidningarnas innehåll ges EU? Vidare påpekar Strömbäck att förutsättningen för mediernas makt är att samhällsmedborgaren tar del av dem och deras innehåll. (ibid:25) Att svenskar konsumerar medier är ett säkert faktum. En forskning gjord 2002 visade på att en genomsnittlig dag konsumerade svensken 7 timmar per dag medier av olika slag. Cirka 80 % av de tillfrågade i studien uppgav att deras främsta källa till politisk information kom från medier. Ett resultat som visar på betydelsen av mediernas rapportering inom just det politiska fältet (ibid.) och som ger relevans till det denna studie ämnar undersöka.
3.2.1 Medborgarkultur & identitet
Peter Dahlgren skriver i Politikens medialisering om vikten av en medborgarkultur i samhället. (SOU
1999:126) Inte minst är denna betydelsefull när svenskar numer inte bara är svenskar utan även EU-
medborgare. Dahlgren betonar vikten av demokrati men påpekar att i en överstatlig struktur som EU
kan detta vara en utmaning och han belyser i sin artikel mediernas roll i det hela. Dahlgren nämner att
mediernas roll i och med demokrati är främst att upplysa och informera och att skapa förutsättningar
för medborgaren att delta i debatter och få tillgång till korrekta fakta. (ibid:136) Dock menar Dahlgren
på att detta inte är tillräckligt, för att hjulet ska snurra vidare behövs även något som han kallar för
medborgarkultur – en förankring i människors traditioner och sätt att agera i vardagen. Medierna
skapar inte denna medborgarkultur på egen hand då många samhällsfaktorer måste tas i beaktning när
det gäller medborgarens förhållningssätt gentemot demokratin, men Dahlgren påpekar att i det nya
medialiserade samhället har medierna fått en betydande och alltmer framträdande roll, inte minst inom politiken. Dahlgren knyter an detta till EU och att det (vid tillfället av textens publicering) saknas en struktur för opinionsbildning och opinionsförmedling hos nationalstaterna när det gäller EU-frågor.
Vidare så belyser Dahlgren att kunskapen om och kring EU brister hos många, inte bara allmänheten, utan avsaknad av kunskap hittas även hos politiker och medierna. Dahlgren saknar och efterlyser en europeisk allmänhet och europeiska medborgare och ställer sig frågan hur man kan nå dit. Gång på gång belyses bristen av den europeiska gemenskapen och att medborgarkultur saknas hos
nationalstaterna i EU, som fortfarande främst ser till den egna nationen. Dahlgren påpekar att i denna utveckling av en gemensam medborgarkultur i EU har medierna en central roll.
Även Gunnar Nygren belyser mediernas vikt i skapandet av identitet hos medborgare och dess effekt på demokratin. Sammanfattningsvis säger Nygren att identiteter konstrueras och reproduceras genom medierna och att det för demokratin handlar om medborgaranda och en känsla av samhörighet.
I det offentliga rummet har medierna en betydande roll genom att skapa diskussioner och genom kommunikation påverkas det politiskt kommunikativa systemet, såväl inom offentligheten som den utanför. (Nygren, 2005:48–49)
3.2.2 Nationsbyggare
Genom medier i olika former får vi de gemensamma referensramar som gör att vi kan föra samtal om frågor som vi själva inte har någon egen erfarenhet av, (Nygren, 2005:58).
Gunnar Nygren påpekar att vi i dagens samhälle lever i en gemenskap där vi omöjligen kan känna alla.
Vi ingår i en kultur som bygger på gemensamma föreställningar och idéer om samhället. Medierna hjälper till att bygga denna föreställda gemenskap, som ligger som grund för den identitet som skiljer oss från dem. (ibid.) I detta sammanhang nämns tankar från etnologen Orvar Löfgren, som närmar sig mediernas roll och påpekar dess skillnader i svensk kontra amerikanskt förhållningssätt. Löfgren säger att när USA valde att släppa privata företag fria i medier tog Sverige en annan väg och detta
konstaterar han har lett till att amerikansk och svensk mediepolitik har skapat olika förutsättningar för en kulturens nationella homogenisering, (ibid:59). Löfgren konstaterar att ideologiska skillnader råder mellan länderna men betonar även att den nationella integrationen ständigt förändras i och med skiftande mediekonsumtion. Vidare att en koppling till nationella medier och nationell identitet kan hittas i förhållande till ålder. Studier har visat att unga amerikaner och unga västeuropéer idag alltmer vänder sig till globala medier – över nationsgränserna, och har en svagare nationell identitet. Därmed, konstaterar Nygren, har medierna inte bara en roll som nationsbyggare utan även sen roll som
konstruktör av en identitet på en nivå bortom den nationella. (ibid.)
3.3 Dagordningsteorin/Agenda-setting theory
Pressen är måhända inte framgångsrik när det gäller att berätta för människor vad de ska ha för åsikter, men är oerhört framgångsrik när det gäller att berätta vad människor ska ha åsikter om.
(Bernard Cohen, 1963) Dagordningsteorin (agenda-setting theory) har sitt fäste i att verkligheten är för obegränsad och mångfacetterad för människor att själva kunna skapa sig en sammanhållen bild av den. I sökandet efter vad som har hänt och är viktigt, vad som kräver handling och åsikter så vänder vi oss till medierna som förser oss med ledtrådar. (Strömbäck, 2004:30) Medier har därmed en betydande roll i förmedling av all denna information om omvärlden och samhällsfrågor, för allmänheten att ta del av. Medierna gallrar genom en uppsjö av händelser och företeelser att rapportera kring, och det är resultatet av denna gallring och de nyheter som slutligen förmedlas till allmänheten, som kommer att fungera som ämnen intressanta att diskutera kring.
Det var McCombs och Shaw (1972) som satte namnet till Agenda-setting Theory, som efter en tids studerande i ämnet påvisades ett starkt band mellan det som medier rapporterade och det som
allmänheten ansåg vara viktiga samhällsfrågor. (Severin & Tankard, 2000:219) Även Kurt och Gladys Engel Lang (1959) konstaterade i en studie att massmedier påverkar inflytandet över den allmänna agendan, och påpekade att medier tvingar uppmärksamhet åt ett särskilt håll eller åt en särskild sak.
(ibid:222)
Grundtanken bakom dagordningsteorin är följaktligen att det finns ett samband mellan den information som får mycket uppmärksamhet i medierna och de frågor som allmänheten finner vara betydelsefull och diskuterar. Eftersom verkligheten är för stor och ogreppbar söker sig människor till medier för ledtrådar, och genom sin rapportering tillhandahåller medierna människor dessa ledtrådar.
Med det även konstaterat att uppmärksammar medierna en sak mer och en annan sak mindre, är sannolikheten stor att detta påverkar mottagarens syn på verkligheten och det ämne som berörs mer och/eller mindre. Konsekvensen, enligt Strömbäck, blir att den vikt som medierna fäster vid olika frågor överförs till medborgarna; de frågor som medierna ger mycket uppmärksamhet blir de frågor som människor tycker är viktiga och angelägna, (Strömbäck, 2004:31).
3.3.1 Mediernas dagordning
En viktig aspekt när det kommer till mediernas dagordning är att människor är beroende av medierna
för att få en uppfattning om samhällsfrågor på en övergripande nivå, då människor själva inte kan ta
reda på detta. Därmed kan människors åsikter inom området inte frikopplas från medierna. Det främsta
bekymret i och med detta är inte mediernas makt över människors dagordning, utan viktigare att
fundera kring är om medierna tillhandahåller en relevant dagordning och förser medborgarna med
viktiga och angelägna samhällsproblem. (Strömbäck, 2004:35) Genom att bland annat undersöka
kvantiteten av publicerat material samt artiklarnas innehåll ämnar denna studie närma sig detta.
3.3.2 En andra nivå
Dagordningsteorin har, som ovan förklarat, sitt grundantagande i att det som medier rapporterar om avspeglar vad medborgare finner vara av intresse och vikt. Vidare forskning inom området har kommit till slutsatsen att medierna inte bara har makt över vilka frågor som publiken finner vara viktiga, utan mediernas makt sträcker sig även till hur mottagarna uppfattar de frågor som förmedlas dem.
(Strömbäck, 2000) Detta har lett till att dagordningsteorin hittas på två nivåer. Den första nivån berör vad medier uppmärksammar och vad medborgaren anser vara viktiga frågor. Den andra nivån handlar om hur medierna beskriver det berörda ämnet och hur detta i sin tur uppfattas av mottagaren. På denna andra nivå kommer begreppet framing in i bilden vilket kortfattat kan beskrivas som det sätt medier gestaltar ett ämne/objekt. (ibid.) Dagordningsteorin skulle därmed kunna innebära att mediernas rapportering om EU påverkar till vilken grad människor uppfattar EU och finner EU viktigt. Och enligt dagordningsteorins andra nivå kan alltså medierna påverka även hur mottagaren tänker om EU.
3.3.3 Kritik mot Dagordningsteorin/Agenda-setting theory
Dagordningsteorin hör till en av de mest undersökta teorierna och det är med en hög grad av säkerhet som man kan konstatera att det grundläggande påståendet av relationen mellan mediernas och allmänhetens agenda stämmer. (Strömbäck, 2004:32) Men det finns fler faktorer som spelar in för påverkan hos mottagarna av mediernas rapportering. Förutom det att ju högre rapportering ett ämne ges desto högre vikt av betydelse för allmänheten, så påverkas även allmänhetens uppfattning av hur betydande en företeelse är genom bland annat ämnets abstraktionsnivå samt av tid. Yagade och Dozier (1990) påvisade genom en studie att om ett ämne uppfattas vara för abstrakt, så som till exempel den statliga budgeten, så gav kvantiteten av mediers rapportering av ämnet ingen större effekt hos mottagaren. (Severin & Tankard, 2001: 228)
3.4 Framing
Framing är ett begrepp som appliceras på dagordningsteorins andra nivå och handlar om hur
verkligheten gestaltas på olika sätt beroende på vem som tolkar och förmedlar den. Verkligheten, det vill säga en händelse eller företeelse, kan beskrivas på olika sätt men med det inte sagt att det ena eller det andra är mer eller mindre sant. Dock kan de olika skildringarna leda tankar åt olika håll.
(Strömbäck, 2000:216) I mediesammanhang är begreppet viktigt att ha i åtanke då medier endast
representerar en bild av verkligheten, och det är en bild som bland annat har tolkats av journalisten i
sig samt fått tagit hänsyn till mediets format. (ibid:219) Strömbäck poängterar att genom att gestalta
verkligheten på vissa sätt men inte på andra, reproducerar och sprider medierna olika maktcentras
och ideologiers sätt att betrakta verkligheten. Nyheter bör därför inte ses som spegelbilder av
verkligheten utan snarare som rekonstruktioner av den. (Strömbäck, 2009:40–41) I kommunikations-
processen hittas gestaltningsfenomenet därmed såväl hos avsändaren som i den producerande texten,
samt hos mottagaren och slutligen i samhället. (Entman, 2004) Framing är dock nödvändigtvis inte uppenbar för mediekonsumenten och heller inte för journalisten som förmedlar informationen, utan gestaltandet kan ske omedvetet. (Strömbäck, 2000:217)
Tjernström nämner i sin avhandling en definition av begreppet framing myntad av Pan och Kosicki (1993), som strategi och som en egenskap. De menar på att framing handlar om hur nyheter
konstrueras av medierna, vilket är nära besläktat med teorin om agenda-setting. Skillnaden ligger i att agenda-setting handlar om vad medierna rapporterar om, medan framing fokuserar på hur
informationen framställs. (ibid:33) Robert M. Entman definierar framing enligt följande; selecting and highlightning some facets of events or issues, and making connections among them so as to promote a particular interpretation, evaluation, and/or solution, (Entman, 2004:5) och menar på att då en forskare ägnar sig åt innehållsanalyser av olika slag utan att identifiera gestaltningen riskerar studien att gå miste om det som lyfts fram som särskilt viktigt. (Tjernström, 2001:34) Detta påpekande har tagits i beaktning för denna studie, och genom att inkludera variabler så som till exempel EU:s roll i de undersökta artiklarna ämnar studien närma sig begreppet framing.
3.5 Medielogik & Nyhetsvärdering
Medielogik är en definition av ett fenomen som anger hur innehållet i nyheter bör vara, det vill säga efter vilken form de är intressanta ur mottagarsynpunkt och därmed önskvärd för medierna att förmedla. I syfte att fånga mottagarens uppmärksamhet hittas hos medieproducenter vissa regler och normer som eftersträvas i sin informationsförmedling gentemot mottagaren, detta för att innehållet och förmedlingen skall uppnå högsta tillfredsställelse. Utifrån bland annat mediets format, dess
organisation, normer och behov av uppmärksamhet bedöms information, och det som passar bäst in är den information som de facto får ta plats i mediet. (Strömbäck, 2004:128) Därmed kan konstateras att det inte är nyheterna och dess innehåll i sig som är det slutgiltigt avgörande, utan tillsammans med mediernas logik bedöms, värderas och anpassas nyheterna. Enligt medielogiken är det de händelser och fakta som kan förenklas, polariseras, konkretiseras och intensifieras som hamnar högst upp på rankningen av vad som kommer att bli en nyhet. Personifiering och stereotyper är också avgörande faktorer i medielogikens bedömning. (ibid.) I samband med detta kan nämnas den värderingsprocess som nyheter måste ta sig igenom innan de förmedlas. Sannolikheten för att en företeelse ska bli en nyhet är som högst om den innehåller: politik, ekonomi, brott eller olyckor samt om det är nära geografiskt knutet. (Hvitfelt, 2003:20) Vidare så är sannolikheten stor att företeelsen får ta del i nyhetsförmedlingen om det berör elitpersoner; är något sensationellt eller överraskande; kan beskrivas enkelt; utspelas under kort tid och/eller innehåller negativa inslag. (ibid.)
Enligt Altheide och Snow, som var bland de första att uppmärksamma begreppet medielogik, så
grundades fenomenet i uppkomsten av det nya tänkandet att se nyhetsförmedling ur ett ekonomiskt
syfte. Att skapa och förmedla säljande nyheter i en hög konkurrens tillsammans med snäva deadlines
ser Altheide och Snow som en betydande faktor. (Altheide & Snow, 1979:64) De poängterar att det är betydande att mottagaren av nyheter är uppmärksammad på det faktum att medierna styrs av olika influenser, bland annat från deras ägare och ekonomi. Bara när vi är medvetna om detta kan vi, enligt Altheide och Snow, observera nyheter ifrån ett kritiskt perspektiv och en skepsis, något som de båda uppmanar till.
Såväl begreppet medielogik som nyhetsvärdering är värda att beakta då man undersöker medier och deras rapporterade innehåll. Genom undersökning av variabler som t ex ämnen i de undersökta
artiklarna, och jämföra eventuell förändring över tid ämnar denna studie närma sig detta.
3.6 Ris och ros
Som medie- och kommunikationsstudent har vikten av att behålla ett kritiskt förhållningssätt påpekats åtskilliga gånger under studietiden, och nedan presenteras således några av de kritiska röster som hörs gentemot medierna idag.
3.6.1 Medier och politiker
Under 1990-talet påvisades en ökning av kritik mot medierna och några av de perspektiv som belysts
är de förändringar som skett i mediesystemet och i medieinnehållet och att detta skapat ett förfall inom
den politiska kommunikationen. (Nygren, 2005: 42) Två kritiker är Blumler och Gurevitch, som
studerat direkta relationer mellan medierna och det politiska systemet. (ibid.) De menar på att
politikernas relation till journalister har förändrats i och med att politiker använder sig av konsulter i
deras kontakt med medierna, samtidigt som medierna/journalisterna fokuserar mer på det politiska
spelet än på det politiska innehållet. Blumler och Gurevitch ser journalisternas och politikernas tävlan
om publikens uppmärksamhet som något som resulterar i en osäker relation och att medborgaren
förlorar på detta i och med att de utesluts från den politiska kommunikationen, då de två parterna är
för upptagna av varandra. (ibid.) En forskare som dock motsätter sig teorierna om den förändrade
politiska kommunikationen och dess negativa påverkan på demokratin är Pippa Norris. Hon har
undersökt EU-bevakning i europeiska medier och fann inga belägg för att mediernas bevakning
påverkade den allmänna opinionen i en viss riktning eller att medierna gav uttryck för och anpassade
sig efter en EU-kritisk opinion. (ibid:44) Däremot kom Norris fram till att i fråga om kunskap om EU
så påvisades en ökning i och med ökad bevakning från mediernas sida. Vidare så visades att högre
nyhetskonsumtion gav ett högre förtroende för såväl de nationella demokratiska institutionerna som
för EU. Norris erkänner att medier kan förstärka misstro mot politiker och politiska frågor, men hon
påpekar att det inte finns några samband som styrker att nyhetskonsumtion fördjupar misstro mot det
politiska systemet – snarare tvärtom. Mer nyhetskonsumtion ger ökade kunskaper som också ger ett
ökat förtroende för det politiska systemet, (ibid:45).
3.6.2 Verklighetsbeskrivning
Walter Lippman, en amerikansk journalist och analytiker, följde den amerikanska demokratins utveckling i början av 1900-talet. Hans studier visade på problem i den demokratiska utvecklingen men ansåg att detta kunde ordnas om institutionerna levererar välgrundad och sanningsenlig information till medborgarna, som skapar en viktig plattform för det moderna samhällets utveckling av en förnuftig, demokratisk och rättvis ordning, (Berglez, 1999:78). Lippman erkänner att
massmedierna har en avgörande roll som kommunikativ länk mellan den etablerade politiken och medborgaren men han menar på att massmedierna inte klarar av sin roll. Han anser att massmedier är oförmögna att rapportera om och beskriva den komplexa verkligheten på ett regelrättigt sätt och att de är usla på att återge verkligheten. (ibid:80) Lippmans kritik leder till slutsatsen att genom att
medborgaren hämtar sin information från massmedierna finns inget riktig opinionskapande i
samhället. Det är i stället medierna som har makten över samhällspolitiken och inte medborgaren, som så borde i en ideal demokrati.
3.6.3 Den passiva mottagaren
Ytterligare en kritisk åsikt gentemot mediesystemet i fråga om politik kommer ifrån Thompson, som säger att relationen mellan den politiska institutionen och medborgaren inte kan ses vara
kommunikativ i termer av dialog. (ibid:83) Enligt Thompson utför massmedierna en kvasi-interaktion i form en aktiv sändare och en passiv mottagare, en företeelse som dock ses som oundviklig i ett massamhälle och en massdemokrati. Thompson vill framhäva pluralism i informationsförmedlingen, så många olika perspektiv på en och samma fråga som möjligt. (ibid.)
3.7 Sammanfattning
Verkligheten är för stor och omfattande för att allmänheten ska kunna ha insikt i och kunskap om allt som händer runt omkring. För att få ledtrådar om vad som är viktiga och betydande samhällsfrågor söker sig människor till medierna och dess rapportering. I detta letande efter kunskap har därför medierna en betydande roll i att förmedla nyheter och därmed öka allmänhetens kunskap inom
området. Vidare står mediernas roll i samhället på tre grundläggande pelare. Deras uppgift är, förutom insamling av information också att granska, kommentera och slutligen informera. Något som dock kritiker ställer sig tveksamma till huruvida medierna klarar av denna uppgift eller ej.
Den stora mängd material som medierna numera har att arbeta med och ta hänsyn till innebär att de måste gallra och sålla samt agera efter särskilda riktlinjer från ägarna och rådande medielagstiftning.
Sammantaget påverkar detta vad som slutligen hamnar i nyhetsrapporteringen. Av särskild vikt för
min studie är därför begreppen nyhetsvärdering, framing och medielogik i de kommande kapitlen.
4. Metod
__________________________________________________________________________________
Följande kapitel presenteras den metod som använts för genomförandet av studien. Även de urval som behövts göras, tillvägagångssätt för insamling av data, samt förklaring av kodning, variabler och variabelvärden redogörs i detta avsnitt.
__________________________________________________________________________________
4.1 Val av metod
Studien ämnar närma sig nyhetsförmedlig av EU såväl över tid som ur olika perspektiv, och därav föll det sig naturligt att metoden för granskning av empirin skulle vara av kvantitativ och komparativ karaktär. Metoden innehåller även en del kvalitativa inslag, då studien till viss del ämnar närma sig påverkan på mottagaren. Inte alla variabler som ingått i undersökningen går att mäta i rena siffror, t ex när det kommer till värdering av artikeln. Detta har gjort att studien kommit att bli något som Gunnar Nygren beskriver som ett slags kvantifiering av olika kvalitativa egenskaper i innehållet, (Nygren, 2005:89). Vid mätning av mediernas effekt är text- och innehållanalys bra som komplement. (Ostbye, Helland, Knapskog & Larsen, 2008)
4.2.1 Kvantitativ analysmetod
Den kvantitativa analysmetoden formades i USA under tidigt 1900-tal, då man skapade en teknik för att dokumentera och föra statistik över massmediers innehåll och dess förändringar. (Ekström &
Larsson, 2000:112) Ett par decennier senare ville man undersöka massmediernas innehåll i frågor om objektivitet grundat på dåtidens antagande om mediernas makt att påverka mottagarens attityd, vilket kom att leda till det som kallas kvantitativ innehållsanalys. (ibid.) Att använda sig av en kvantitativ analys är att föredra när man har som mål att hitta samband och strukturer i material och då man vill testa redan uppsatta hypoteser. (ibid:157) Kortfattat så innebär metoden att man analyserar material och översätter de i mätbara mått.
4.2.2 Kvantitativ innehållsanalys
En innehållsanalys är i första hand en analys av budskapet i en kommunikationsprocess. När man till
exempel vill veta hur stor volym olika ämnen ges i medierapportering är metoden lämplig. Förslagsvis
använder man sig utav ett kodningsschema och har volymmått/frekvens som variabel. Genom att
sortera materialet efter sort och vikta för volym kan man ta reda på totalvolymen för undersökt
område/ämne. Kvantitativa innehållsanalyser har som främsta fördel att de är effektiva. Genom
systematiska och formaliserade ansatser gör metoden det möjligt att närma sig ett större material som
annars vore omöjligt. Resultatet av en kvantitativ analys blir normalt i termer av förekomst (frekvens)
eller omfång (volym). En innehållsanalys kan även belysa hur ett budskap uppfattas av mottagaren.
Dock kan analysen endast stå som underlag för idéer och/eller hypoteser om relationen mellan avsändaren och mottagaren. (Ostbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2008)
Innehållsanalys som metod har förenklat delats upp i två typer, varav den ena varit av relevans för denna uppsats; angreppssättet som utgår från medieinnehållet, i syfte att undersöka en val mängd av medieinnehåll och studera dess innehåll. Genomförandet av en innehållsanalys kan summeras i fyra punkter (Ekström & Larsson:113):
Objektivitet: analysen av ett innehåll ska vara oberoende och genom ett väl definierat
undersökningsobjekt och analysschema ska en annan forskare kunna få fram samma resultat. För att denna studie skall uppnå detta kriterium har ett tydligt kodschema upprättats och följts i och med avläsningen av det undersökta materialet.
Systematik: analysens tillvägagångssätt ska vara klart definierat och det relevanta innehållet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt. För att uppnå detta andra kriterium förklaras studiens relevans, och återhittas i och med de olika resultaten samt i analysavsnittet.
Kvantitet: analysens ingående variabler ska kunna bestämmas i termer av frekvens eller omfång, på ett sätt som gör det möjligt att fastställa statistiska samband. För att uppnå detta kriterium redovisas samtliga resultat för denna studie i frekvens och/eller omfång, som gjort det möjligt att föra statistik och mäta kvantiteten.
Manifest: analysen ska begränsas till det som klart går att utläsa från texten. Variablerna ska tillsammans med anvisningar om tillämpning, utformas entydigt så att en subjektiv tolkning
minimeras. För att denna undersökning ska uppfylla kravet på denna fjärde punkt anges de variabler som ingått i studien. Dess betydelse och tolkning framgår i ett kodschema och tas upp i och med redovisat resultat.
4.3 Komparativ ansats
Studier som använder sig av empirisk data från minst två länder anses vanligtvis vara av komparativ karaktär. Man jämför de undersökta ländernas värden i olika variabler och kan genom detta uttyda särskilda mönster. Enligt Tjernström (2001) kan i princip all empirisk samhällsvetenskaplig forskning sägas vara komparativ då forskare använder statiska metoder för att göra kvantitativa jämförelser.
(Tjernström, 2001:51) I sin avhandling nämner Tjernström forskaren Blumler som ser den komparativa medieforskningen som en naturlig följd av kommunikationsforskningens
internationalisering. Bland annat ses framväxten av professionella föreningar som en bidragande, då detta gjort det naturligt för forskare att anamma komparativ metod i sökandet av gemensamma företeelser och problem. (ibid:53) Blumler kategoriserar tre kunskapsbidrag som komparativ metod kan bidra till:
1. Ökad medvetenhet om kommunikationsmönster som inte är tydliga i vår egen rumsliga avgränsning
2. Rums- och tidsmässiga begränsningar kan överbryggas och kulturella glasögon separerar inte de förhållanden i kommunikationen som är gemensamma
3. Påvisa skillnader som uppstår som följd av att kommunikation organiseras på skilda sätt på den makrosociala nivån (ibid.)
Samtliga av dessa tre kunskapsbidrag har gjort det intressant för denna studie att ta sig an den komparativa ansatsen.
4.4 Urval
En viss grad av urval är alltid nödvändig för studier, och här presenteras de urval som har gjorts i och med denna studie.
4.4.1 Urval av länder
Som svensk medborgare och daglig mottagare av svenska medier var det en självklarhet att Sverige kom att bli ett av de undersökande länderna. För att sedan kunna genomföra den komparativa metoden med en internationell prägel valdes ytterligare ett land; USA. Att just USA får stå som representant bottnar bland annat i landets relationer och samarbeten med EU, och det faktum att USA inte är ett EU-medlemsland gör det extra intressant för jämförandet av mediebevakningen. Vidare så kan USA anses vara en representativ motvikt till EU i form av makt och inflytande och därmed intressant att inkludera i studien.
4.4.2 Urval av studiematerial
I urvalet av vilken eller vilka medier att undersöka valdes tv och radio bort. Tidningar kändes som ett naturligt och rätt val i och med att studien bland annat ämnar undersöka kvantiteten av rapportering under valda perioder – en metod som lättas lämpar sig med tidningar/artiklar som arbetsmaterial.
(Fiske, 2007) Vidare så prioriterades valet av nättidningar över faktiska tidningar och detta utifrån dess lättillgänglighet, vilket underlättat arbetsprocessen både vad gäller sökning av material samt för den begränsning av tid under vilken studien förhållit sig. De valda nättidningarna är en av vartdera landets största dagstidning, vilket följaktligen resulterade i att de prioriterades över andra
dagstidningar.
Studien har alltså nättidningar som grund för det empiriska materialet, dock används begreppet tidning och/eller tidningar genomgående i uppsatsen.
4.4.3 Urval och insamling av empirisk data
Empirin för denna studie är hämtad från nätartiklar från Svd och NYT. Med artiklar menas allmänt
redaktionellt material, det vill säga att ledare, debattartiklar och insändare har valts bort. Detta urval är
baserat på syftet med studien: att undersöka nationernas medierapportering av EU ur
nyhetsjournalistisk synpunkt. Återigen skall poängteras att den empiriska datan består av nätartiklar, dock används begreppet artikel och/eller artiklar genomgående i uppsatsen.
För att identifiera relevant material för studien har en del innehållsmässiga kriterier satts upp och stått som ram för urvalet av studiematerial och datainsamlingen. De artiklar som ingått i studien har haft som krav att beröra EU på något sätt, med det menas att EU inte bara fått nämnas i förbifarten.
Genom Mediearkivet 1 har relevanta artiklar tagits fram från tidningen Svd och via NYT:s egna
sökmotor på nätet har material samlats in från den amerikanska tidningen. Huvudordet i sökningen för den svenska delen har varit EU medan sökordet för de amerikanska artiklarna har varit European Union. Orsaken till att sökorden skiljer sig åt är för att man sällan nämner Europeiska Unionen fullt ut i Sverige, utan EU är den mer vedertagna benämningen. I USA däremot använder man oftast namnet i sitt fullo och följaktligen blev sökordet European Union för de amerikanska artiklarna.
Efter att respektive sökord angetts har de valda tidsperioderna matats in, och efter genomläsning har artiklar sedan sållats bort respektive valts ut för att ingå i undersökningen. Urvalsmängden artiklar från tidningen Svd var 123st, och för tidningen NYT var urvalsmängden 88st. Baserat på kravet om
relevans för att ingå i studien blev det slutgiltiga totalantalet artiklar 108st från Svd, respektive 75st från tidningen NYT.
4.4.4 Urval av perioder
De valda perioderna för studien tar avstamp från tre år: 2009, 2006 och 1998. Valet av dessa perioder baseras på önskan om att undersöka huruvida rapportering om ämnet har förändrats över tid.
Grundtanken var att låta året 2009 stå som representant för hur rapportering ser ut idag, och året 1998 för hur rapporteringen såg ut förr. Dock var Sverige EU-ordförandeland året 2009, ett faktum som kan ha kommit att påverka den svenska rapporteringens karaktär om ämnet i fråga under just det året, och valet av ytterligare en period kändes nödvändig. Att ändock inkludera perioden 2009 i studien valdes dels på grund av att det är den färskaste helårsperioden, men även av intresset att undersöka eventuell förändring av den svenska rapporteringens karaktär i förhållande till landets ordförandeskap. Att just perioderna 2006 och 1998 valdes för studien lät sig avgöras av siffran tre. 1998 var tre år efter att Sverige gick med i unionen och 2006 valdes för att det var tre år från den senaste perioden, dvs. 2009.
Det empiriska materialet är hämtat från ett datum per månad och år, från vardera tidningen.
Datumen representerar årets tolv månader och agerar därmed på sätt och vis som fiktiva år.
Framtagning av datum har skett genom obundet slumpmässigt urval. Vardera månadens datum skrevs ned på en lapp som blandades i en låda, varpå tre oberoende personer sedan fick dra varsin. Detta gjordes fram tills att ett datum från respektive månad och år lottats fram. De tre personerna
representerade varsitt år, dvs. 2009, 2006 och 1998. Datumen är desamma för båda tidningarna och de
1
