Att trassla ut taggar: Om fanfictions tillgängliggörande och arkivering på internet

(1)

Att trassla ut taggar

Om fanfictions tillgängliggörande och arkivering på internet

Natalia Fältskog

Institutionen för ABM

Uppsatser inom arkivvetenskap ISSN 1651-6087

Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2020, nr 180

(2)

Författare/Author Natalia Fältskog

Svensk titel

Att trassla ut taggar – Om fanfictions tillgängliggörande och arkivering på internet

English Title

To detangle tags – About the accessibility and archiving of fanfictions online

Handledare/Supervisor Bertil Wergelius

Abstract

The aim for this study is to investigate how the website archiveofourown.org dedicates itself to archiving and organizing fanfiction. This study aims to find answers for how archiveofourown makes fanfiction accessible for the fanfiction community, both in the present time and in its function as an archive. Building from Derrida’s thoughts about how power control what is archived and therefore the exclusion from archives is a threat to de- mocracy. Paired with the idea from De Kosnik about fanfiction archives archiving a part of media that does not exist this essay will argue for the importance of the free-form tagging of meta-data in correlation to user- uploaded fanfiction on www.archiveofourown.org and the archiving of said meta-data as well as fanfiction. The thesis also discusses the importance for fandom-community to own their archives due to censorship and accessibility. In this thesis the concept of gender as a performative discourse is important to the understanding of wom- en’s labour in fanfiction communities.

Material for this study have been gathered from the website archiveofourown.org during the spring of 2020. By doing a close reading of the material published by the site and the users the study presents how the tagging system works and analyses the findings with help of previous research. The results of this study show that the free form tagging system of metadata is important for the fanfiction community. By allowing this form of tagging the culture of the online space can be preserved. This study finds that most producers and consumers of fanfiction identify as female, and therefore argues that the use of volunteer work on a site with material by and for female is problematic due to the issue that feminine coded values, like organizing and flexibility, suggests that the work is less technical and such less masculine than it would otherwise be perceived.

According to the findings of this study the tagging systems of metadata has an important part in preserving internet history of those that may not have it preserved otherwise. It is also preserving part of other internet cultures such as the tagging culture on websites like tumblr.com.

This is a two-year master’s thesis in archival science.

Ämnesord

Fanfiction, fandom, meta-data, archiveofourown, genus, internetkultur

Key words

Fanfiction, fandom, meta-data, archiveofourown, gender, online culture

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Syfte och frågeställning ... 5

Bakgrund och begrepp ... 5

Archive of our own ... 5

Fanfiction ... 7

Övriga begrepp ... 9

Teori ... 10

Folksonomi ... 16

Metod och material ... 17

Tidigare forskning ... 18

Undersökning ... 22

Taggningssystemet ... 22

De olika kategorierna av taggar ... 22

Rating ... 22

Archive warning ... 23

Categories ... 24

Fandom ... 26

Relationship ... 26

Characters ... 27

Synonymisering ... 28

Tag wrangling och synonymisering ... 32

Genderbending och taggning ... 37

Användare och webbplatsen ... 41

Tag Wranglers och gratis arbete ... 43

Slutdiskussion ... 49

Käll- och litteraturförteckning ... 53

Källor ... 53

Litteratur ... 53

(4)

Inledning

Vem har inte läst ett fanfiction någon gång? Det finns miljontals fanfiction publicerade på internet. Men vem säger att de läser fanfiction? Inte fullt lika många.

Fanfiction produceras och konsumeras hela tiden, men dess bevaring och arkivering är inte tillräckligt utvecklad för att kunna tillgodose framtidens forskning.

I denna uppsats kommer fanfictions arkivering och tillgängliggörande på internet diskuteras. Fanfiction är litterära verk som skrivs av fans av någonting, som till exempel en tv-serie, bok eller film. I dag publiceras fanfiction främst på internet, men bevarandet av den är inte fullständig.

Fanfiction fanns och skrevs innan internet också. Redan på 1960-talet publice- rades de i fanzines, tidningar som fans själva satte ihop för att kommunicera med varandra om en sak de tyckte om. Fanfiction har alltid kunnat handla om allt möj- ligt, men det finns ofta ett sexuellt tema i de olika verken. Kanske är det därför personer inte känner sig bekväma med att berätta om deras konsumtion eller pro- duktion av denna typ av material? Och vissa tycker kanske inte alls att det finns någonting skamligt att läsa fanfiction, erotiskt eller inte.

Hursomhelst finns fanfiction, och många konsumerar och producerar det. Det betyder också att det spelar en roll för många människors sociala liv på internet.

Fanfictionkulturen har en egen historia, och de personer som medverkar i den är ofta unga kvinnliga personer, och oftare tillhör de någon form av minoritet. Pro- duktionen av fanfiction kommer säkert att spela en roll i hur forskare ser på internet om 100 år, att de sparas på något sätt är viktigt.

Arkiv sparar oftast inte på litteratur eftersom det inte är ett unikt verk, men fanfiction finns ofta bara på två ställen, fanfiction-arkivets server och på författa- rens privata enhet. Fanfiction är därför någonting som arkiv kan och bör bevara.

Denna uppsats vill studera hur en webbplats, som kallar sig för arkiv, sparar på fanfiction. Webbplatsen ger en plats för läsare att konsumera fanfiction, och för- fattare att förvara och dela sina verk på. Samt att den arkiverar fanfiction för framtiden.

Någonting som uppsatsen kommer studera mer ingående är webbplatsens an- vändning av meta-data och hur denna taggas. Metadata är oerhört viktigt för att läsare ska kunna hitta ett verk, och för det behöver det finnas en struktur i taggarna. Men eftersom fanfiction skrivs av olika personer, med olika terminologi och kreativa idéer kring originalverket skulle en klassificeringsstruktur stänga in för-

(5)

fattarna. Det skulle inte tillåta den frihet i taggningen som andra webbplatser gör, som inte behöver tänka på arkivbeständigheten i taggarna. För metadatan i taggarna är inte bara metadata som kan användas för att hitta någonting, utan också terminologi för fanfiction-gemenskapen på internet.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats att studera arkiveringen av fanfiction och strukturering- en av dess synliga metadata på webbplatsen archiveofourown.org. Metadatan fylls i av författaren och följer inget struktureringsschema. Fanfiction fyller ett tomrum som inte fylls av media, och kan därför inte arkiveras av andra typer av arkiv, enligt De Kosnik. Därför vill denna uppsats undersöka hur fanfiction tillgängliggörs för en bred publik.

- Hur används internetarkivet Archive of our own för att arkivera fanfiction?

- Hur använder sig internetarkivet Archive of our own sig av taggar för att tillgängliggöra materialet?

- Hur använder sig internetarkivet Archive of our own sig av fans för att or- ganisera sitt material?

Bakgrund och begrepp

Archive of our own

A fan-created, fan-run, nonprofit, noncommercial archive for transformative fan- works¹

Citatet kommer från den webbplats som kommer att vara uppsatsens studieob- jekt, www.archiveofourown.org. Härmed kommer förkortas webbplatsens namn förkortas till AO3, vilket är ett inofficiellt smeknamn på webbplatsen. Själva namnet “archive of our own”, fritt översatt till “vårt eget arkiv”, beskriver de hu- vudsakliga kvaliteterna som finns på webbplatsen. Det är ett arkiv som drivs av fans, för fans.

AO3 är ett projekt som drivs av Organization for Transformative Work, OTW. Organisationen grundades 2007 och deras uppdrag är att “serve the inter- ests of fans by providing access to and preserving the history of fanworks and fan culture in its myriad forms”. Utöver AO3 driver de även Pandors, som bland an-

1 Archiveofourown webbplats.

(6)

nat arkiverar material från till exempel Yahoo!Groups, ett webbforum som drevs av Yahoo men nu stängts ner, de publicerar en akademisk tidskrift och ger ut information, ger stöd och råd kring lagliga aspekter rörande fanfiction och transfor- mativa verk. Deras organisation är icke-vinstdrivande, deras arbete drivs enbart med hjälp av donationer och bidrag från deras användare.²

Det är en av de största webbplatserna på internet för fanfiction, med 2.2 miljoner användare och 5.6 miljoner publicerade verk.³. Det finns två sätt att “arkivera” fanfiction på webbplatsen, den ena är när en författare själv laddar upp sitt verk, den andra är att AO3 tar emot verk från webbplatser som riskerar att för- svinna.⁴

Här används termen arkivera på ett annat sätt än vad vi skulle kalla arkivering i ett traditionellt e-arkiv. Författaren till verket har fortfarande full kontroll över verket efter uppladdning, och kan både ändra samt ta bort det när hen själv vill.

Andra användare kan också ladda ner verket, i en mängd olika format, utan att författaren meddelas om detta.⁵ I ett e-arkiv för till exempel en myndighet är det viktigt att ett arkiverat material inte kan ändras i efterhand, för att bevara integrite- ten och autenciteten hos en handling.⁶ Det är även en pågående forskningsfråga vad en arkivarie måste göra med material som ombeds gallras, men som kan finnas nedladdade på andra personers enheter.⁷

Det andra sättet som AO3 arkiverar material är när ett internetforum eller onlinecommunity måste läggas ner på grund av olika anledningar. Eller att ett onlinecommunity hör av sig till AO3 för att importera sina verk på grund av andra anledningar, som att de vill öka synligheten eller sökmöjligheten i sitt material.

Materialet migreras till AO3s webbplats. Ett exempel på detta är Watchmen Kinkmeme, ett fanfiction community som funnits tillgängligt på LiveJournal sedan 2008, men som nu vill migrera över till AO3 för att göra det sökbart. Eftersom Watchmen Kinkmeme funnits sedan 2008 är det inte säkert att författarna fortfa- rande är involverade i fandomen. AO3 försöker att kontakta författarna till verket, som kan ge sitt godkännande, koppla det till sitt eget konto, eller be om att bli anonyma, men även om författaren inte hör av sig kommer verket att publiceras och vara läsbart för allmänheten i all framtid på AO3. Verken postas först i en kollektion för att senare organiseras och kategoriseras, tillsammans med metadata som finns med i verket från början, det vill säga taggar som används på LiveJour- nal i det här fallet.⁸ Det sker ingen gallring bland verken, och det är forumet själva

2 Transformativeworks webbplats > About > What We Believe.

4 Archiveofourown webbplats > About.

5 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > Can I download works from the Archive to access later?.

6 RA-FS. (2009:1), kap. 4. §1.

7 RA-FS. (2009:1), kap. 5. §5.

8 Archiveofourown webbplats > About > News > Search Tags > Open Doors > Watchmen Kinkmeme is Moving to the AO3.

(7)

som gör arbetet med att importera verken. Därefter är det författarnas uppgift att verket tillskrivs dem, och de verk som inte har en författare som kan spåras kommer förbli anonyma men fortfarande kunna läsas på webbplatsen.

AO3 har inget forum eller egentligt community för författare eller läsare, det som binder samman användarna är just fanfiction. De som arbetar med webbplatsen har tillgång till ett community och sätt att kommunicera med varandra, och AO3 tillhör fanfiction-community på ett naturligt sätt. Det finns möjligheter att kommentera på verk på AO3, och författarna svarar ofta på dessa. Men för det mesta sker själva interaktionen mellan författare och publik på externa webbplatser, som Tumblr eller forum. AO3 är främst ett arkiv och saknar många av de sociala aspekter som en webbplats vanligtvis brukar ha.

Fanfiction

Det dyker en ny serie upp på tv, en ny bokserie publiceras, en film går upp på bioduken, en leksak produceras, ett spel släpps, en youtuber laddar upp videor, och en stor grupp människor fattar tycke för det. De blir fans, och vill prata om sitt nya intresse med andra. Några känner sig inspirerade till att rita bilder, göra sånglistor, klä sig som de gör i serien, skriva låtar eller skriva fan-fiction.

Fanfiction kommer i den här uppsatsen främst innebära litteratur som skapas av fans i en fandom. Det bygger på originalverket, men till olika grad, ibland skriver författarna om själva karaktärerna, ibland tar författaren bara världen som originalverket utspelar sig i, till exempel att författaren skriver en egen karaktär som går på Hogwarts och lever i trollkarlsvärlden som författaren J.K. Rowling skap- ade, eller skriva om karaktären Harry Potter, fast han går på en vanlig skola.

Fanfiction kan handla om vad som helst och grunda sig på vad som helst.

Verkliga historiska figurer kan också få en fandom med fanfiction skrivna om sig, som den Romanovska tsarfamiljen eller den keltiska drottningen Boudicca. Fan- fiction kan skrivas med inspiration från böcker, filmer, serier, spel, musik, verkliga personer och historia. De kan variera i längd, från bara några ord till flera hundratusen, eller i vissa fall miljontals. Fanfiction finns också i flera olika former, det kan vara allt från långa verk med flera kapitel, till korta noveller, dikter, prosa och pjäser. Fanfiction kan också läsas in av författare eller fan av verket, som kallas för podfics.⁹

Fanfiction kan skrivas i alla olika genrer. Verkliga personer, som pojkband, historiska personer och kändisar kan som sagt också vara föremål för fanfiction, men det är ett känsligt och omdebatterat ämne, speciellt när det kommer närmare i tiden. Historiska personer och fanfiction är inte lika omdebatterat, men även här spelar tidsspannet och medias roll in, ett fanfiction om Anne Boelyn men i fan-

9 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > Tags > This work is a remix, a translation, a podfic, or was inspired by another work.

(8)

domen för tv-serien The Tudors är inte lika kontroversiellt som att skriva fanfiction om Taylor Swift.

Fanfiction har inte ett högt anseende inom litteraturvärlden. En del författare vill inte att deras verk används i dessa sammanhang.¹⁰ Att ta inspiration från ett verk är vanligt och godkänt i media. Gränsen mellan fanfiction och litterära verk är skör och baseras på det ekonomiska värdet som finns. Stora mediebolag som producerar och profiterar på inspiration av andra verk ses som någonting positivt, medan en ung fanfiction författare ses som konstig och underlig.¹¹

De Kosnik skriver att kvinnligt intresse i till exempel fanfiction ofta ses som

”skandalöst” och vulgärt.¹² Kanske är konnotationerna med erotik så stark med fanfiction att det är därför det ses som mindre värt och sämre än andra kulturella uttryck. Men även i skönlitteratur, konst och film finns det erotik, på olika nivåer.

Lady Chatterlys Älskare är ett erotiskt verk som idag inte ses som särskilt kontroversiellt.

I en studie av Anisimowicz och O’Sullivan från 2017 om sexuellt material på internet och fandom, kommer de fram till att 87 procent av männen respektive 67 procent av kvinnorna som blivit tillfrågade på något sätt konsumerade sexuellt material. 1,5 procent av männen och 3,2 procent av kvinnorna konsumerade sexuellt material som relaterade till fandom. Anisimowicz och O’Sullivan mätte i vilken grad olika typer av media användes för att konsumera sexuellt material på internet. Mest använt var rörliga bilder eller film, där 90 procent av männen och 80 procent av kvinnorna konsumerade detta. Men efter det var den näst största kategorin för kvinnor korta noveller, 59 procent, medan den för män var fotografier, 78 procent.¹³

Sammanlagt var det 2.2 procent av de tilfrågade som konsumerade sexuella verk inom en fandom. De som skapar verk i en fandom var enligt undersökningen till en större del bisexuella, 26 procent, eller tillhörde en annan sexualitet, 9 procent, än de i gruppen som inte konsumerade fandom-relaterat material. De personer som konsumerade sexuellt material relaterat till fandom hade också en högre andel som enbart konsumerade denna typ av material..¹⁴

Anisimowicz och O’Sullivan skriver också att kvinnor och män i lika hög grad skapar fanfiction, men av kvinnor som konsumerar fanverk är det hela 86 procent som konsumerar fanfiction. Siffran för män som konsumerar fanfiction är 59 procent. De skriver också att de blev förvånade över hur många som läste fanfiction, eftersom det inte finns många litteraturstudier om detta.¹⁵

10 Annerice webbplats > Connect with Anne > Archive > Anne’s messages to fans > Important message from Anne on “fanfiction”.

11 ”The Weird World of Fan Fiction”, Wall Street Journal (2012).

12 De Kosnik (2016), s. 14.

13 Anisimowicz & O’Sullivan (2017), s. 828–831.

14 Anisimowicz & O’Sullivan (2017), s. 829.

15 Anisimowicz & O’Sullivan (2017), s. 829.

(9)

I en sammanställning av en undersökning som AO3 gjorde 2012 kommer de fram till att 3 procent av användarna är män, resten definierar sig som kvinnor eller icke-binära.¹⁶ Undersökningen kom också fram till att användarna på AO3 som inte var heterosexuella var 66,6 procent. Efter heterosexuella kvinnor, 32,3 procent, var den största sexuella minoriteten bi- och pansexuella kvinnor, 29,8, och i kombination med de andra sexuella identiteterna är icke-heterosexuella kvinnor i majoritet på AO3.¹⁷ Majoriteten av de som skriver och konsumerar fanfiction på AO3 är alltså kvinnor, och en majoritet av dessa kvinnor tillhör en sexuell minoritet.

Övriga begrepp

Fandom är en term som används i denna uppsats för att beskriva ett verks följare men också idéströmningen inom verket. En fandom som följer en viss medieproduktion har också liknande idéer om karaktärer, platser och koncept som rör me- diet. I denna uppsats kommer termen främst användas för att placera fansen av ett verk.

Shipping är en term som används inom fanfiction för att beskriva en parrelat- ion. Oftast finns inte relationen i originalverket, och kan ingå i allt från huvudka- raktärerna till mindre biroller i ett verk. I vissa komediverk kan en karaktär också ingå i en ”ship” med till exempel ett bakverk eller liknande.

Slash är ett annat begrepp som används inom fanfiction och hör ihop med shipping. Det används främst för att beskriva relationer mellan två manliga karak- tärer, men det kommer från skiljetecknet snedstreck, /, som på engelska heter slash, och har använts för att para ihop två karaktärer. Istället för att skriva att ett verk handlar om Harry Potter och Draco Malfoy, taggar författarna sina verk Harry Potter/Draco Malfoy. Snedstreck innebär inofficiellt en kärleksrelation, medan et-tecknet, &, används för att beskriva vänskapsrelationer. Detta är dock ingenting vedertaget för alla och de två tecknen kan användas för samma sak.¹⁸ I denna uppsats kommer et-tecknet och snedstrecks-tecknet likställas med varandra då det enda viktiga är att det är ett sätt att tagga relationer på.

16 Archiveofourown webbplats > Search > Works > Gender and Sexuality Demographics.

17 Archiveofourown webbplats > Search > Works > Overall Gender and Sexuality of AO3 Users.

18 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > Tags > How do I tag a romantic or platonic relationship?.

(10)

Teori

Ovan har det presenterats forskning om att det finns någonting skamfullt i att skriva fanfiction, kanske på grund av dess ofta sexuella karaktär. Det finns ett stigma runt skapande av fanfiction, och författare som tidigare har skrivit fanfiction vill helst dölja faktumet att de tidigare gjort det. Men all fanfiction är inte erotik, och kan handla om nästan allting. Ofta är erotiken bara ett bi-spår. Där en vanlig bok skulle bryta scenen efter en första kyss, fortsätter fanfictionförfattaren att utforska det sexuella temat.¹⁹

Kvinnors intressen har ofta setts som mindre intressanta och viktiga än män.

Feminint-kodade produkter och intressen har ofta ett mindre socialt och kulturellt värde.²⁰ Det kulturella värdet i kultur ses också i litteraturen. Litteratur skriven av och för män ses ofta som bättre och mer värd än litteratur skriven av kvinnor för kvinnor, och kvinnliga fan-uttryck ses ofta som skamfulla.²¹ Eftersom kvinnor, enligt Anisimowicz och O’Sullivans studie konsumerar mer fanfiction än män, är fanfiction ett kvinnligt fan-uttryck i form av litteratur.²² Genusforskaren Elin Ab- rahamsson har skrivit en avhandling om romance-genren inom skönlitteratur.

Hennes studie utgår ifrån att genren är illa ansedd i massmedia och hos forskare.

Utifrån queerteori menar Abrahamsson att det som är oviktigt och skamfullt döljer någonting intressant och viktigt. Urtypen av en romance-läsare är en kvinna som onanerar eller får en sexuell tillfredsställelse av materialet.²³ När jag läste Abra- hamssons avhandling tyckte jag mig se likheterna med fanfiction. Abrahamssons föraktade, onanerande romance-läsare och fanfictionläsaren har många likheter med varandra.²⁴ De är båda kvinnor, ses som skamfulla och deras konsumtion av respektive litteratur, romance böcker och fanfiction, ses som någonting som de gör för en sexuell njutning. Skammen med att läsa fanfiction är viktig att förstå eftersom det också har att göra med varför arkivering sker på det sättet det gör i dagens läge.

Lena Gemzöe skriver i sin bok Feminism om den manliga normen i veten- skapen. Androcentrism är en feministisk teori om att kvinnor har stängts ute från produktionen av kunskap och därför rör den mesta kunskapen män och deras pro- blem, kroppar, tankar och liknande. Gemzöe skriver att kvinnor både stängs ute implicit och explicit från vetenskapen.²⁵ Ett explicit utestängande är när en teori tydligt pekar ut att det inte gäller kvinnor. Implicit uteslutande av kvinnor är när det inte klart framgår att det är så. Gemzöe använder ett exempel om Kant, där

19 ”The Weird World of Fan Fiction”, Wall Street Journal (2020).

20 Abrahamsson (2018), s. 15–16.

21 Abrahamsson (2018), s. 16. De Kosnik (2016), s. 14.

22 Anisimowicz & O’Sullivan (2017), s. 828–831.

23 Abrahamsson (2018), s. 99–100.

24 Abrahamsson (2018), s. 99.

25 Gemzöe (2002), s. 121–122.

(11)

han i en text könsneutralt beskriver den perfekta människan, men när hon jämför det men en annan text skriven av honom ser Gemzöe att han inte tror att kvinnor har samma egenskaper som män och därför inte kan bli perfekta människor.²⁶ Gemzöes resonemang är viktiga i denna uppsats för att de pekar ut att arkivering av fanfiction inte är en könlös diskussion. Androcentrism kan ha att göra med att fanfiction inte anses vara värt att spara eller arkivera, eftersom kvinnor och deras forskning länge har ansetts oviktiga. I samband med att fanfiction ses som någon- ting skamfullt och erotiskt gör att de kanske förbises som oviktiga.

Forskare har länge studerat vilken typ av människor som representeras i media. Media skapar en norm och upprätthåller den, och i denna norm får inte alla plats. Elfriede Fürsich har i en studie skrivit om representation av ”den andra” i olika typer av medier och hur mycket det påverkar de människor som konsumerar den. Hon kommer fram till att media har en stor och ofta problematisk roll i representationer av människor inom andra kulturer.²⁷ Hon skriver också när det kommer till kön, ras och sexuella minoriteter är västerländsk media mer benägen att beskriva dem på ett stereotypiskt sätt. Detta gäller också produktioner som försö- ker att inte göra det, de faller också ofta in i att stereotypisera ”den andre”, alltså den icke-västerländska, heterosexuella cismannen är normaltillståndet och den andre blir de som faller in utanför den gruppen.²⁸ Asiatiska, latinamerikanska och afrikanska kvinnor är väldigt ofta sexualiserade, och andra icke-vita kvinnor stereotypiseras också efter sin kultur. Detta sker även med icke-vita män som också stereotypiseras i media, ofta som mer aggressiva.²⁹

Genusteoretikern Fanny Ambjörnsson skriver i sin bok Vad är queer att que- erteori är en samling av olika perspektiv på sociala, kulturella och personliga upp- fattningar. Men det som binder samman genusteorin är att det finns ett normaltill- stånd, och ett ”annat”.³⁰ Queervetenskap forskar ofta i hur normaliseringstillstån- det uppstår.³¹ Normaltillståndet i västerländsk media är att inte producera material som synliggör minoriteter och kvinnor, och när dem gör det är det ofta på ett stereotypiskt sätt. Att skriva fanfiction där kvinnor och minoriteter synliggörs kan därför ses som en queer handling. De bryter mot det normala och skapar ett eget verk istället för att försöka hitta sig själva i västerländsk media.

Ambjörnsson skriver också att queerteori har influerats av andra forsknings- fält. Ett exempel är att queerteori liksom andra kritiska filosofiska forskningsfält inte tror på en universell sanning. Istället skapas betydelse i olika föremål och deras relation till varandra. Detta har använts av queerteoretiker för att till exem-

26 Gemzöe (2002), s. 125, 126–127.

27 Fürsich (2010), s. 115.

28 Fürsich (2010), s. 116.

29 Brooks & Hébert (2006), s. 301–303, 304, 307.

30 Ambjörnsson (2016), s. 47.

31 Ambjörnsson (2016), s. 47.

(12)

pel peka på att det inte finns någon universell sanning i att kvinnor är mjuka och bättre föräldrar än män på grund av deras biologi.³²

Kvinnor och minoriteter stereotypiernas i media. Fanfiction är ett sätt att skapa sitt eget narrativ. Anledningen till detta är att kvinnor och HBTQ-personer inte kan se sig själva i media och därför måste de skapa sina egna kulturella uttryck då media inte ger dem detta. Att fans och författare använder sig av redan befintliga kulturverk för att berätta sin egen historia är inte konstigt. Det är en plats där kvinnor och HBTQ-personer kan utforska sitt genus och sexualitet genom kultur, både genom skapandet av fanfiction samt genom läsandet av det.³³

En viktig grund för det teoretiska arbetet i denna uppsats kommer från Judith Butlers kända verk Gender Troubles. I sitt verk från 1991 lägger Butler grunden för den queerteoretiska tanken att kön är någonting performativt. Butler hämtar inspiration från Simone Beauvoirs citat ”Man föds inte till kvinna, man blir det”.

Butler menar att genuset inte är något fast och bestämt utan snarare en ”diskursiv praktik” som hela tiden skapar sig själv genom sitt agerande.³⁴ Att vara kvinna är att utföra feminina praktiker och uttryck för att fortsätta vara kvinna.³⁵ Butler menar att detta system bygger på tron om att det finns en universell sanning i hur kvinnor och män ska agera, men att det bara är en konstruktion från ett patriarkalt samhälle.³⁶ Eftersom fanfiction beskrivs ibland som en performativ handling. Fan- fiction kan vara en performativ kritik mot en heteronormativ medieproduktion, och kommer behandlas som detta i denna uppsats. Khaliah Peterson-Reed skriver i sin artikel ”Fanfiction as Performative Criticism: Harry Potter Racebending” i Journal of Creative Writing Studies att fanfictionförfattare inte är passiva konsu- menter av media utan istället söker att kritisera och utveckla det som presenteras för dem. Detta sker också när det kommer till att kritisera hanteringen av ras i västerländsk media.³⁷

I denna uppsats kommer queerteori att användas för att förklara hur kvinnor och sexuella minoriteter handskas med sin egen identitet och performativitet i samband med deras tillgång till arkivering av fanfiction. Queerteori öppnar för att se på fanfiction på ett annat sätt än enbart användandet av arkivteori eller littera- turteori skulle göra. Det finnsmycket mer att säga om AO3s taggningssystem än det rent tekniska, varför ser det ut på ett visst sätt, vem använder det, och vad grundar sig detta i? Användningen av queerteori grundar sig alltså i en grundför- utsättning att det finns någonting intressant att utforska i fanfictionarkivering och dess förhållande till kön och sexualitet. Detta kommer behandlas när uppsatsen

32 Ambjörnsson (2016), s. 37–38.

33 GLAAD (2019); Establishment (2017); Binstock (2016).

34 Butler (1990), s. 33.

35 Butler (1990), s. 33.

36 Butler (1990), s. 38.

37 Peterson-Reed (2019), s. 2–3.

(13)

diskuterar taggningssystemet och genderbending, samt i diskussionen om det fri- villiga arbetet som utförs för att AO3s taggningssystem ska fungera.

Tidigare har studien av Anisimowicz och O’Sullivan nämnts, och de skriver att kvinnor och icke-heterosexuella personer till en större del läser och skriver fanfiction än män och heterosexuella personer. Enligt AO3s egna undersökning har även visat att främst kvinnor använder webbplatsen. Detta tyder på att de personer som enligt forskare sterotypiseras i västerländsk media är också dem som använder sig av AO3 och konsumerar, samt producerar, fanfiction.

Kvinnor, minioriteter och queera personer sterotypiseras i filmer och tv, men fanfiction skrivs däremot om dem. De Kosnik skriver att om inte arkiv som AO3 fanns skulle denna kunskap gå förlorad helt och hållet.³⁸ Det är minnet av deras kulturella och sociala sfär som sparas på arkiven. De Kosnik argumenterar för att arkivering av fanfiction försöker spara uttryck av queera och kvinnnor som inte finns i annan media. Fanfiction arkiv kommer i framtiden förmodligen vara ett sätt för forskare i framtiden att få tillgång till hur kvinnor och queera personer använde sig av internet.³⁹

Det går att utgå ifrån att ett fanfictionarkiv liknar andra arkiv, som filmarkiv eller andra specialarkiv. Det gör det på många sätt. Men som De Kosnik säger i citatet nedan, arkiverar inte fanfiction bara fanfiction, utan också det som inte är lika vanligt i tv, film och musik.

[…] the ’archive’ whose gaps were being filled was not an individual online fan fiction archive; it was the enormous metaphorical archive constituted by studio films and broadcast and cable television programs.⁴⁰

De Kosnik menar med detta citat att ett fanfiction arkiv inte bara sparar på fanfiction, utan också på den media som inte produceras i västerlandet. Eftersom kvinnor och minioriteter inte representeras, eller stereoypiseras om de representeras, i västerländsk media betyder det att det inte finns media, såsom filmer och böcker om dem. Fanfiction blir inte bara fanfiction, utan också någonting som fyller det tomrom som inte har fyllts av västerländsk medieproduktion. Om kvinnor, minoriteter och queera personer inte representeras till lika stor bredd i filmer, tv-serier och litteratur som andra grupper, kan deras efarenheter inte arkiveras då de helt enkelt inte finns. I fanfiction-arkiv får dessa grupper representation och en plats att spara på sina minnen.⁴¹ Att ha möjlighet att arkiveras är viktigt på grund av många olika anledningar. Till exempel skriver

38 De Kosnik (2016), s. 18.

39 De Kosnik (2016), s. 18.

40 De Kosnik (2016), s. 167–168.

41 De Kosnik (2016), s. 167.

(14)

filosofen Jaques Derrida att det till och med är viktigt för den demokratiska utvecklingen i ett samhälle:

There is no political power without control of the archive, if not of memory. Effective democratization can always be meassured by this essential criterion: the participation in and the access to the archive, it’s contistitution and its interpretation. ⁴²

Detta citat kommer från Derridas text Archive fever: A Freudian impression.

Arkiv är en viktig del av ett demokratiskt samhälle, inte bara att kunna tillgå det utan också att finnas i arkivet.⁴³ Det står till och med i den svenska arkivlagen.⁴⁴ Derrida menar med detta citat att den politiska makten måste kontrollera vad som arkiveras för att kunna behålla makten. Arkiven bevarar samhällets minne, och om makten väljer att bevara en viss grupps minne kommer den andra gruppens minne försvinna. Derrida menar därför att det är viktigt att olika gruppers minne sparas och att kunna arkivera en grupps minnen är en viktig del i ett demokratiskt styre. Om en person eller grupps minne inte kan sparas kommer de att försvinna och deras historia kommer saknas och de kommer inte kunna representeras på samma sätt som de grupper som har sin historia arkiverad. Att inte ha sin historia arkiverad betyder att den kan anklagas för att sakna validitet eller helt enkelt försvinna.

Det är inte helt självklart att arkiven har en politisk makt. Joan Schwartz och Terry Cook skriver i en artikel i Archival Sciences att arkiv och arkivarier länge sett sig själva som politiskt neturala, att de bara bevarar ”dammiga papper”. Vad kan det ha med makt att göra, skriver författarna? De menar att arkivet bevarar minnet, och att arkivet gör det möjligt att styrka minnen som makten kanske glömt bort. De menar också att arkivet är en social konstruktion, även om det inte ses som det, eftersom det är våra sociala normer som bestämmer vad vi tycker är värt att spara på, vad som kan bevisa våra minnen.⁴⁵

Cook och Schwartz skriver att det som arkiveras är ett val som görs, och att det är ett privelgium för de minnen som sparar i arkiv, eftersom har valts ut och ingår i en social konstruktion.⁴⁶ De skriver att kontrollen över arkiven är att kontrollera samhället.⁴⁷ Detta är det som Derrida också menar i sitt citat ovan i texten. Kontrollen av samhället sker då det är makten som väljer vad som ska arkiveras, och de grupper som inte får sitt minne arkiverat förlorar sina minnen som skulle kunna användas som en politisk ståndpunkt eller som material för forskning.

42 Derrida & Prenowitz (1995), s. 11.

44 SFS 1990:782. §3.

45 Schwartz & Cook (2002), s. 1–2.

46 Schwartz & Cook (2002), s. 2–3.

47 Schwartz & Cook (2002), s. 4.

(15)

Det finns alla möjliga typer av arkiv. Region och stadsarkiv, domstols- och polisarkiv. Sång- och visarkiv, film-arkiv. Arkiven är en social konstruktion, där typer av handlingar valts ut för att arkiveras, och då får en högre status, det vill säga priveligers och anses vara viktigt.

Genom att kombinera De Kosnik och Derrida argumenterar jag i denna uppsats för att arkivering av fanfiction är en politisk handling, och att det främst är grupper som saknar representation i de typer av media som fanfiction baseras på som har hand om dessa arkiv. Utifrån detta vill uppsatsen också argumentera för vikten av tillgängliggörande och arkivering av fanfiction. Det är inte bara ett fanfiction arkiv utan en politisk process som är nödvändig för att inte förlora kunskaper om en del av internets historia. Om personer som inte representeras i andra typer av media inte kan spara sina egna representationer och också få dem arkiverade kommer minnet av dem till slut att försvinna. De Kosnik skriver också detta och menar att dessa typer av arkiv också motsätter sig ”maktens” arkiv.⁴⁸ Alltså, som Cook och Schwartz skriver, att makten har kontroll över vissa arkiv.⁴⁹ Hon menar att det decentraliserar arkiven och kommer att demokratisera dem. För som Derrida säger är ett arkiv alltid styrt av någon form av politisk makt.⁵⁰ Ju fler personer som kan arkivera och tolka sina minnen desto mer demokratiskt blir samhället, kan Derridas citat från tidigare av denna del tolkas.⁵¹ Alla måste få en plats att spara sin identitet på, och om andra arkiv inte gör det måste e-arkiv, som AO3 eller andra webbplatser, göra det.

Användningen av queerteori kompletterar De Kosniks tankar om hur fanfiction-arkiv sparar på det som inte massmedia ens producerar. Queerteori är ännu ett verktyg som kommer användas i denna uppsats för att förklara hur internetarkiv fungerar som de gör.

I samband med De Kosniks tankar om hur det främst är kvinnor och queera personer som skapar fanfiction arkiv, samt att de redan är utstötta från att arkivera sina handlingar på andra arkiv då fanfiction ses som mindre värt. Därför vill jag argumentera för att makten implicit exkluderar fanfiction och andra former av skapande på internet. Uppsatsens teori grundar sig på Derridas tankar om arkivets makt när påståendet fanfiction inte arkiveras på samma sätt som andra kulturella föremål nämns. Främst på grund av politiska och ekonomiska orsaker och till viss del androcentrism där en viss litteratur och kulturellt uttryck har ett större politiskt värde. Varför har inte fanfiction en lika självklar plats på ett arkiv som en film har?

48 De Kosnik (2016), s. 17–18.

49 Schwartz & Cook (2002), s. 4.

(16)

Folksonomi

Folksonomi är ett begrepp som kommer att spela stor roll i denna uppsats för att förklara den tekniska delen av hur e-arkiv tillgängliggör material.

Folksonomi är ett alternativ till traditionella klassifikationssystem. Klassifi- kationssystemet i en folksonomi är uppbyggd av användarna. Enligt Elaine Peter- sen är detta sätt att klassificera information på ett bra sätt för webbplatser då de inte är lika arbetsintensiva och kunskapskrävande som ett fast klassifikationssystem skulle vara. Det är enklare för användarna att kunna använda sig av en terminologi som redan finns inom användarbasen.⁵²

I AO3s fall betyder det att användare fritt kan skriva sina egna taggar istället för att använda sig av ett strikt system som måste införas för varje fandom. Det går inte att säga att AO3s sätt är mindre eller mer arbetskrävande, då det inte är ett alternativ som inte kräver arbete från webbplatsens användare.

Petersen menar dock att användare själva ska kunna tagga metadata i en folksonomi, vilket inte stämmer överens med AO3, där bara författare taggar sina verk.⁵³ AO3 är inte en folksonomi i den meningen att läsarna kan tagga metadata och därför styra innehållet, men de kan tagga verk som de sparat. Jag tror det har att göra med AO3s roll som ett arkiv. Många taggar, såsom karaktärer, relationer och annat uppstår inte på AO3 utan på andra forum som Tumblr och LiveJournal.

Det är på dessa plattformar som terminologin för en fandom föds och när en för- fattare sedan laddar upp sitt verk på AO3 följer dessa taggar med. Därför kommer uppsatsen använda folksonomins principer för att förklara AO3s klassifikationssystem.

Men det finns andra forskare, som till exempel Golder och Huberman som menar att taggar i en folksonomi bygger på användarnas sociala erfarenheter, vilka behov och erfarenheter de har.⁵⁴ Det är ett sätt att visa på vikten av taggning i en folksonomi. Om taggar bygger på användarens erfarenheter, och användaren i det här fallet är olika minoriteter kommer taggarnas betydelse öka. Jag anser att det går att tolka taggarna som en del av kulturen som uppstår runt fanfiction.

Forskare som studerar folksonomier, som till exempel Weinberger skriver i sin text ”Tagging and why it matters” att användare i en folksonomi inte vill vänta på att någon annan ska skapa en klassificeringsmodell, utan istället skapar sin egen. Weinberger menar att det finns en förståelse från användarnas sida att det inte är det mest användbara eller effektiva systemet, men att det ”duger.”⁵⁵ Denna uppsats kommer inte utgå från detta, utan vill visa på hur ett system som AO3 använder sig av inte bara ”duger”, utan att det också är bättre för det ändamålet som AO3 har. Men det finns som sagt vissa skillnader mellan en folksonomi och

52 Peterson (2006).

53 Peterson (2006).

54 Golder & Huberman (2006), s. 201.

55 Weinberger (2005), s. 3–4.

(17)

AO3, speciellt med jämförelse av Weinbergers forskningsobjekt, som var en hem- sida där användare kunde spara sina bokmärken och ge dem taggar.⁵⁶ AO3s läsare taggar inte fanfiction på samma sätt, och upprepning av taggar inte gör ett tag mer trolig än en annan.

Metod och material

I denna uppsats kommer enbart webbplatsen archiveofourown.org användas som forskningsobjekt. Det är en webbplats som använder sig av det synonymiseringsy- stem, ett sätt att koppla ihop olika metadata, men är också ett av de få fanfiction arkiv på internet som även tar hand om arkivering av fanfiction och inte bara är en plats där fanfiction laddas upp.

Det finns andra fanfiction arkiv, men dessa kommer inte tas upp i denna uppsats. Exempel på dessa är fanfiction.net, olika LiveJournals, Tumblr och Wattpad.

Dessa webbplatser kommer dock att användas för att skapa en kontext för verk som finns på AO3 och hur de används.

Informationen från Archive of Our Own har hämtats under början av vårter- minen 2020, men jag har ibland behövt uppdatera eller läsa om vissa källor.

Det finns även några delar av uppsatsen där jag har använt mig av kvantitativa data för att visa på hur andelen av taggar ser ut. Då har jag använt mig av den avancerade sökfunktionen på Archive of Our Own och sökt efter verk i varje tag.

Datan har förts in i ett cirkeldiagram. Skärmdumpar från webbplatsen har också använts där det skulle ha krävts för mycket text för att förklara det visuella. Istäl- let för att skriva sub-taggar i en bilaga har jag valt att göra detta då bildernas syfte främst är att visa den mängd av taggar som finns, och inte vilka taggar som finns.

Teoretiskt har mina metoder utgått från att de som använder fanfiction tillhör en specifik grupp av kvinnor och queera personer.

För att svara på frågeställningen i denna uppsats, kommer jag samla in information från webbplatsen archiveofourown.org under vårterminen 2020. In- formationen som hämtas kommer från det material som webbplatsen själva publi- cerat men också den meta-datan som användare har tillfört webbplatsen, det vill säga de taggar som författarna använt för att tagga sina verk. Urvalet har skett på olika sätt, beroende på vilken typ av data som har samlats in. Materialet som AO3 själva har gett ut har samlats in och jag har gjort en närläsning av detta material.

Urvalet av detta material har varit att information fortfarande ska vara giltig om det kommer till föreskrifter och information. Materialet från meta-datan som an- vändare själv har använt sig av har samlats in genom sökningar på webbplatsen.

56 Weinberger (2005).

(18)

Sökningarna har skett i kategorierna taggar, fandom och verk som finns på webbplatsen. Karaktären Sherlock Holmes förekommer ofta i denna uppsats som exempel på taggning och valet av denna karaktär kommer från att fandomen för Sherlock Holmes är etablerad på andra webbplatser, såsom tumblr, men också för att det är en välkänd karaktär som är etablerad hos många olika generationer av mediekonsumenter, från 1800-talet till idag. Därför kändes han som ett bra exempel på hur fans använder taggningssystemet på många olika sätt för en enskild karaktär.

Empirin kommer sedan presenteras och analyseras för att sedan diskuteras i förhållande till uppsatsens frågeställning. Genom att argumentation och analys kommer frågeställningarna besvaras i uppsatsen.

Tidigare forskning

De Kosnik är en av dem som har skrivit om fanfiction och arkivering. Hennes bok, Rouge Archives, behandlar många flera olika teman, med utgångspunkten att fanfiction arkiv är ”rogue”, vilket ungefär betyder förbrytare eller skurk, någon som inte håller sig till de regler och normer som andra arkiv gör.

De Kosnik börjar sin bok med tanken att hon anser att varje medieproduktion som släpps direkt arkiveras på internet i form av andra personers tolkning av den.

Som till exempel fanfiction. Detta är en intressant tanke som självklart influerat denna uppsats. Men främst har denna uppsats byggt vidare på hennes tankar om vilka som använder och arkiverar fanfiction.

Vilka använder det, hur och varför är frågor som De Kosnik tar upp i sin bok som jag också att utforskat. De Kosnik har baserat sin forskning på flera olika sidor med fanfiction, vilket ger en bred bild. Hon har även fört intervjuer med användare, både läsare och författare, där de diskuterar användning av fanfiction, hur det är ett sätt att vända sig mot strömmen.⁵⁷ De Kosniks bok innehåller också mycket information om hur internet och fanfiction fungerar, samt hur fanfiction också är ett ”performance”, alltså ett uppträdande, någonting som fans skapar.⁵⁸ Hennes bok ger en inblick i digital humaniora och varit väldigt viktig för min egen undersökning.

I övrigt har inte särskilt mycket forskning på just fanfiction-arkiv gjorts ännu.

Forskningsläget är alltså outforskat, och uppsatsen kommer försöka tillföra någon- ting för forskningen runt fanfiction-arkiv på internet.

När det kommer till folksonomi har det skrivits mer. Forskning om hur an- vändare använder metadata på internet har gjorts länge. Forskningsfältet är brett

57 De Kosnik (2016).

58 De Kosnik (2016), s. 18.

(19)

men det har inte skrivits mycket om folksonomi och fanfiction, kanske just för att AO3 är den webbplats som främst använder sig av ett kategoriseringssystem som kan liknas vid en folksonomi, medan andra webbplatser där fanfiction publiceras på internet inte använder sig av samma system. Även här kommer uppsatsen att försöka fylla en kunskapslucka genom att lyfta hur AO3 använder sig av en typ av folksonomi i sina taggar.

I teoriavsnittet nämndes avhandlingen, Enahanda Läsning, av Elin Abra- hamsson, om romance-genren inom skönlitteratur.

Kvinnors intressen har ofta setts som mindre intressanta och viktiga än mäns.

Feminint-kodade produkter och intressen har ofta ett mindre socialt och kulturellt värde.⁵⁹ Det kulturella värdet i kultur ses också i litteraturen. Litteratur skriven av och för män ses ofta som bättre och mer värd än litteratur skriven av kvinnor för kvinnor.⁶⁰ Denna utgångspunkt i att erotiskt material för kvinnor, av kvinnor, är skamfullt, var viktigt för uppsatsen och för att förstå varför fanfiction och dess arkivering såg ut som den gör på AO3.

Uppsatsen har även byggt på information från boken Queer Technologies av Sender och Shaw för att få inblick i hur queera personer använder sig av teknologi i sin kultur på internet, samt andra böcker om fandom och queerteori, speciellt hur taggning spelar roll på webbplatsen Tumblr.⁶¹ Här har även Elli Fanfiction och arkivering är inte ett utforskat ämne, och forskning om fandom rör allt från hur Beatlesfans på 60-talet hanterade Yoko Ono, till fotbollsfans. Och i introduktion- en till Fandom av Gray, Sandvoss och Harrington skriver de att även om många personer är fans av någonting, blir fans som porträtteras i media ofta beskrivna som nördiga, annorlunda. Enligt författarna pågår det en maktkamp mellan de som producerar media och de som sedan blir fans av median.⁶² Ett kapitel ur The Digital Academic kommer också användas för att problematisera arbete av fans på internet som utförs av kvinnor. I kapitlet, ”A Labour of Love” skriver författarna om hur feminint kodade egenskaper bäst lämpar sig för arbete online, men också att detta ger arbetet en lägre status.⁶³

Uppsatsen använder sig också av tidigare forskning om kön och internet.

Tanja Carstensen skrev 2009 artikeln ”Gender Trouble in Web 2.0 - Gender Re- lations in Social Network Sites, Wikis and Weblogs” i International Journal of Gender, Science and Technology om hur kvinnor och mäns liv på internet skiljer sig åt, är kvinnor ägnar sig åt historiskt feminina aktiviteter, som dagboksskri- vande och män främst ägnar sig åt historiskt maskulina aktiviteter, som politisk journalistik.⁶⁴

59 Abrahamsson (2018), s. 15–16.

60 Abrahamsson (2018), s. 16.

61 Sender & Shaw (2017), s. 33.

62 Gray, Sandvoss & Harrington (2007), s. 4-5.

63 Freund m.fl. (2017).

64 Carstensen (2009), s. 114–115.

(20)

Tidigare har det nämnts att organisationen som driver AO3, Transformatives Work and Culture, publicerar en tidskrift med samma namn. Tidskriften är peer- reviewed och innehåller artiklar från forskare inom olika områden som handlar om fanfiction och fandom. Tidskriften vill främja forskning om fanfiction och dess relation till feminism, queerness och rasism. Tidskriften har publicerats sedan 2008, med ungefär två nummer om året. Även här finns det en artikel om hur Tumblr använder sig av taggar för att kommunicera på internet, i likhet med hur queera personer använder Tumblr.⁶⁵

Flera artiklar koncentrerar sig på just skapandet av fanfiction och hur kulturen i en fandom ser ut. En av artiklarna som relaterar till arkivering är Hannah Dahl- berg-Dodds artikel, ”The author in the postinternet age: Fan works, authorial function, and the archive”. Artikeln utgår från originalverkets författares sida och hur hen hanterar att fans skriver fanfiction. Det finns många författare som skrivit fanfiction innan de publicerar sina egna verk, eller som skriver egna fanfiction om sitt verk. I Japan är det även vanligt med doujinshis, fanfiction i form av mangase- rier, och skillnaden mellan de två författarna hänger på den ekonomiska vinning som kan fås ur verket. Dahlberg-Dodd skriver om arkivet och utgår från att när ett verk har laddats upp, det vill säga arkiverats, är det användaren som sedan skapar mening i verket. Därför blir söksystemet i ett fanfictionarkiv som används ett sätt att skapa och konsumera verket.⁶⁶ Vikten av ett tillgängligt söksystem är någon- ting som spelar en stor roll i min uppsats, och att det är ett sätt för användaren att inte bara söka efter fanfiction, men också en del av en fandoms kultur.

En annan artikel handlar om hur fanfiction hanteras på bibliotek i Storbritan- nien. Det finns samlingar av fanzines med fanfiction på bibliotek i USA, men det är bara en liten del av allt fandommaterial som producerats. Författarna kommer fram till att anledningen till att bibliotek inte samlar in fanfiction för att det inte ses som ”riktiga böcker” och inte enkelt kan anpassas till det system som biblio- teken bygger sina samlingar på, de saknar till exempel ISBN. Trots detta menar författarna att fler och fler bibliotek försöker att samla in fanfiction och ge sina användare tillgång till det.⁶⁷ Att undersökningen kommer fram till att fanfiction inte ses som ”riktiga böcker” stödjer det synsätt som finns runt fanfiction som mindre värt och annorlunda från annan litteratur.

En artikel, av Casey Fiesler, handlar om vikten av att äga webbplatsen som fanverk finns på. Hon menar att fans från början ägde ”servrarna”, som då var fanzines som cirkulerade mellan fans, men att när fanfiction flyttade ut på internet blev de utsatta för de regler som fanns på webbplatsen som inte ägdes av fans.

Fiesler argumenterar för att webbplatser som AO3 är ett sätt för fans att äga webbplatsen där fanfiction huserar. Det är viktigt eftersom författare producerar

65 Hoch (2018).

66 Dahlberg-Dodd (2019).

67 Price & Robinson (2017).

(21)

någonting, och om deras verk utsätts för censur av någon annans regler skulle det komma att kväva fandomen i sin helhet. Uppsatsen diskuterar detta senare, om hur AO3 äger webbplatsen och hur deras regler främjar frihet och kreativitet för alla fandoms.⁶⁸

Två artiklar som också används i uppsatsen handlar om fans och deras arbete.

Den ena artikeln av Paul Thomas, ”Wikipedia and participatory culture: Why fans edit”, handlar om varför personer spenderar tid med att uppdatera och hålla ord- ning på Wikipedia, när det inte finns någon finansiell vinning för dem att göra detta.⁶⁹ Kevin D. Ball diskuterar också ”fan-labor”, i artikeln ”Fan labor, specula- tive fiction, and video game lore in the "Bloodborne" community”.⁷⁰ Varför fans engagerar sin tid i fandom utan någon finansiell vinning, även om de i annat fall skulle kunna få betalt för sitt arbete, är intressant. Det spelar också en stor roll i fanfiction arkiv där användare ger sin tid till organisering av fanfiction utan finansiell vinning.

68 Fiesler (2018).

69 Thomas (2016).

70 Ball (2017).

(22)

Undersökning

Uppsatsens undersökningsdel kommer först gå igenom vilka olika typer av taggar som författaren använder för att tagga sitt fanfiction verk. Detta görs för att ge en överblick, men det förekommer också analys och argument för hur AO3 använder sina taggar för att tillgängliggöra sitt material i denna del. Efter denna presentat- ion kommer undersökningen handla om hur synonymiseringsprocessen fungerar, vilket är en viktig del i AO3s system för att hantera taggarna. Undersökningen innehåller också en kortare men viktig diskussion om taggning och ”genderbending”, där det argumenteras för vikten AO3s taggningssystem i dess relation till fanfiction-community och kreativ frihet över arkivering. Sist kommer uppsatsen diskutera frivilligt arbete och de som arbetar med att hantera taggningssystemet på AO3 samt diskutera vad det betyder ur en queerteoretisk aspekt eftersom det främst är kvinnor som arbetar med detta.

Taggningssystemet

De olika kategorierna av taggar

När en författare laddar upp sitt verk på AO3 kommer hen behöva fylla i verkets titel och en beskrivning. Utöver detta behöver författaren lägga till taggar för att göra verket sökbart. Det finns sju kategorier av taggar som går att fylla i, och det går att använda hur många taggar som helst. Tre utav kategorierna måste fyllas i på något sätt, men de resterande fyra är valfria.

I många kategorier är taggarna någonting som författaren själv skriver. De är inte förvalda, men förslag ges. Alla taggar är dock inte helt fria. Det finns ett klassifikationssystem för taggarna inom ”rating”, ”archive warnings” och ”categories”. De två förstnämnda är även taggar som måste fyllas i av författaren.

Rating

”Rating”-taggarna är till för att varna läsare som inte vill läsa vissa typer av fanfiction. Det finns fem olika taggar att välja mellan i denna kategori, och författare kan bara använda en tag. Taggarna som finns är ”general audiences”, ”teen and up

(23)

audiences”, “Mature (Adult!)”, “Explicit (Adult!)” och “Not Rated (Adult!)”. Det som skiljer taggarna åt, är till vilken grad våld, erotik och andra känsliga ämnen förekommer i verket.

Anledningen till att dessa taggar är fasta är för att användare kan ställa in sina preferenser över vilka verk de vill se.⁷¹ Om en person inte vill läsa någonting som är taggat som ”Explicit (Adult!)”, kan den bara blockera taggen helt. Eftersom systemet runt andra taggar är uppbyggt för att sökträffarna ska bli tillräckligt om- fattande, fungerar det inte att ha denna tag fri för författaren att fylla i.

Den mest intressanta taggen är “Not Rated (Adult!)”. Författaren har valet att inte tagga sitt material, men då blir det automatiskt begränsad för en vuxen publik.⁷² AO3 resonerar att författare kan välja denna tag om de inte gillar koncep- tet med att klassificera verket på detta sätt eller för att författaren vill undvika

”spoilers” då en tag som indikerar våld eller liknande skulle kunna förstöra spän- ningen i en historia.⁷³

AO3 skriver att författaren främst har kontroll över valet av tag i denna kategori, men också att verket kan komma att granskas och författaren måste se över sitt val. AO3 kommer inte att tagga verket på ett annat sätt, bara gömma det från att dyka upp i söklistor.⁷⁴ Vad som är intressant i detta är AO3s vägran att ändra i en författares verk och användning av taggar är ett starkt ställningstagande.

Archive warning

”Archive warning” är en tag som är till för att varna läsare måste också fyllas i.

Taggarna är valbara i en lista och det går att välja flera stycken. Anledningen till att en av dessa taggar måste väljas anges av AO3 vara på grund av lagliga skäl.

Om en författare anses ha kategoriserat sitt verk fel och inte varnar sina läsare tillräckligt väl kommer AO3 göra samma sak som de hade gjort i fallet med ”rating”-taggen. De gömmer verket men kommer inte att lägga till en tagg. De anser att det är AO3s arbete att respektera författarens egen kategorisering.⁷⁵

Varningarna som går att välja emellan handlar om grafisk beskrivning av våld, våldtäkt, att en huvudperson dör eller att verket innehåller sexuella relationer mellan karaktärer under 18 år. Men även här finns det alternativet att välja att inte använda sig av dessa varningar.⁷⁶ Verket kommer då att behandlas som om det inte har några varningar, författaren behöver inte oroa sig för ”spoilers”. En förfat- tare vill kanske inte att läsaren från början ska veta om att en av huvudpersonerna

71 Webbplatsen livejournal > Sök > Wrangletangle > Sök > How to block tags you don’t want to see on AO3.

72 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > What are the different types of tags?.

74 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > Can my tags be changed by someone other than me?.

75 Archiveofourown webbplats > About > FAQ > Can my tags be changed by someone other than me?.

(24)

kommer att dö. Det är också denna tag författaren ska använda sig av om det inte finns någonting att varna om i verket.

Andel relationstaggar i "Categories"

M/M, 2 931 623 verk

F/F, 494 390 verk

F/M, 1 432 542 verk

Gen, 1 093 204 verk

Other och Multi, 446 069 verk