Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 64 30 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
2014-10-02 10.35 Dnr 2006/285 KS.203
Samrådsredogörelse
angående förslag till detaljplan för kvarteret Middagen, fastigheterna Middagen 1, del av Helenelund 7:5 och del av Herrgården 1, Silverdal, Helenelund, Sollentuna kommun
Syftet med detaljplanen är att skapa en levande bostadsmiljö genom att uppföra ca 220 nya bostäder med möjlighet att integrera arbetsplatser för handel och kontor. Bebyggelsen ska uppföras i en tidstålig och robust stadsbyggnads- struktur med utgångspunkt från trädgårdsstadens principer som i övriga Silverdal men med en något högre skala som skapar en tydligare entré till Silverdal längs Sollentunavägen. Syftet med detaljplanen är också att förlänga och avsluta det befintliga kajstråket som sträcker sig genom Silverdal.
Planarbetet handläggs med normalt planförfarande med programsamråd enligt plan- och bygglagen (1987:10).
Samrådshandlingarna har varit utsända på plansamråd under tiden 2013-11-26 – 2014-01-08. Öppet hus ägde rum 2013-12-05 och 2013-12-12.
Programsamrådshandlingar har varit utsända på programsamråd under tiden 2007-10-11–2007-11-16. Ett programsamrådsmöte ägde rum 2007-11-06, endast HB Silverdal kom till mötet.
Handlingar har sänts ut och skriftliga svar har inkommit enligt följande:
Lantmäterimyndigheten 2014-01-08
Länsstyrelsen 2014-01-22
Brandkåren Attunda ---
Företagarna i Sollentuna ---
Hyresgästföreningen ---
Käppalaförbundet 2014-01-07
SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ---
Naturskyddsföreningen ---
Norrvatten ---
Sollentuna Energi AB 2014-01-07 Sollentuna Hembygdsförening 2014-01-08 Sollentuna Handelskammare ---
Trafikförvaltningen
Stockholms läns landsting 2013-12-20
Svensk Handel 2013-12-16
Svenska Kraftnät 2013-12-04
TeliaSonera 2014-01-03
Trafikverket Region Stockholm 2014-01-14
Vattenfall 2014-01-08
Interna remissinstanser:
Barn- och utbildningsnämnden 2014-01-07
Gymnasie- och ---
Vuxenutbildningsnämnden
Handikapprådet 2014-01-02
Kultur- och fritidsnämnden 2013-11-28 (ingen erinran) Miljö- och byggnadsnämnden 2014-01-31
Pensionärsrådet ---
Socialnämnden ---
Sollentuna ungdomsråd ---
Trafik- och fastighetsnämnden --- Vård- och omsorgsnämnden ---
Samrådshandlingar har sänts till fastighetsägarna och de övriga som är upp- tagna i fastighetsförteckningen med en begäran om vidarebefordran till eventu- ella hyresgäster eller andra boende på respektive fastighet. Utbildning Silverdal har tillsänts handlingarna. Därutöver har information om samråd skickats till en större samrådskrets, med hänvisning till kommunenens hemsida för att ta del av samrådshandlingarna. Svar har inkommit från:
Bostadsrättsföreningen Silverdalsgrinden 2014-01-07
Dessutom har synpunkter inkommit från:
Tommy Gutman 2013-11-27
Jonas Prosell, Silverdalsvägen 41 2014-01-07 Andreas Theorén, Silverdalsvägen 56 och 2014-01-08 Mathias Saverstam, Parkpromenaden 25
Enskilda skrivelser
Skrivelserna är refererade (indragen kursiv text) och sammanfattade
kommenterade var för sig eller i grupp i de fall synpunkterna sammanfaller i något avseende.
Lantmäteriet
Delar av planen som bör förbättras
Genomförandebeskrivningen – Fastighetsrättsliga frågor
Under rubriken markregleringar framgår att den del av Herrgården 1 som tas i anspråk i norr ska regleras till Middagen 1. Enligt
planförslaget är den berörda delen av Herrgården 1 avsedd för olika ändamål, kvartersmark respektive allmän platsmark. Planens
genomförande förutsätter även markregleringar mellan Middagen 1 och Helenelund 7:5 avseende kvartersmark respektive allmän platsmark.
Under rubriken markregleringar nämns inget om detta.
Vidare framgår inget om hur x-områden ska hanteras fastighetsrättsligt.
Synpunkterna noteras och tillgodoses i utställningshandlingarna. X-områdena har tagits bort från plankartan, eftersom de inte anses nödvändiga för planens syfte.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen lämnade synpunkter på ett planprogram i yttrande daterat den 20 december 2007. Länsstyrelsen förde bl.a. fram synpunkter på förslagets påverkan på riksintresse för kommunikationer och på människors hälsa och säkerhet; riskhänsyn med anledning av transportled för farligt gods, trafikbuller och luftföroreningar.
..Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl at anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap, 3 § ÄPBL. Denna
bedömning förutsätter att kommunen beaktar de synpunkter som framförs nedan avseende riskhänsyn, dagvattenhantering, geotekniska
förutsättningar och trafikbuller.
….
Riskhänsyn:
Sollentunavägen är rekommenderad transportled för farligt gods. Vid planläggning för bostäder ska detaljplanen utformas så att bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt till risken för olyckor. Länsstyrelsen vidhåller de synpunkter avseende riskhänsyn som framfördes i yttrandet över planprogrammet och vill understryka att ett tillräckligt skyddsavstånd utgör en viktig grund för riskhänsyn vid planering av ny bebyggelse intill vägar som trafikeras av transporter med farligt gods.
I planförslaget föreslås bostäder, kontor, handel samt förskola placeras endast ca 10-15 meter från Sollentunavägen. Länsstyrelsen anser att det behövs ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan ny bebyggelse och rekommenderade leder för farligt gods transporter. Vid så kort avstånd, och särskilt då det handlar om känslig användning som bostäder och
förskola behövs dessutom sådana riskreducerande åtgärder som anges i planförslaget.
Länsstyrelsen har tagit del av den riskanalys, Riskanalys för ny
bebyggelse inom Kv Middagen i Sollentuna – avseende transporter med farligt gods, (Brandskyddslaget 2013-01-17), som bifogats planförslaget.
I riskanalysen föreslås ett antal skyddsåtgärder. Det korta avståndet mellan bebyggelsen och väggen innebär emellertid ett stort avsteg från av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd. I det fortsatta
planarbetet behöver bebyggelsens placering och lämplig användning ses över. Ingen del av bostadsbebyggelsen bör ligga närmare än 25 meter från Sollentunavägen.
Riskutredningen redovisar åtgärder som säkerställer att bebyggelse kan uppföras i enlighet med planförslaget om ca 10-15 meters avstånd från Sollentunavägen som är sekundärled för farligt god. Dessa åtgärder är:
1. Markområden mellan Sollentunavägen och planerade byggnader ska utföras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.
2. Inom 25 meter från Sollentunavägen ska byggnader utföras med obrännbar fasad samt glaspartier ska förses med laminerat glas.
3. Utrymning i byggnader närmast Sollentunavägen ska vara möjlig mot en annan sida.
….
Miljökvalitetsnorm (MKN) för vatten och dagvatten
Edsviken, som är en övergödd havsvik med begränsad vattenomsättning, har en mycket ansträngd miljösituation med hög belastning dagvatten. I planbeskrivningen nämns att Edsviken har otillfredsställande ekologisk status och MKN att god ekologisk status ska uppnås senast 2021.
Länsstyrelsen vill påpeka att kemisk status (miljögifter) för Edsviken ej uppnår god kemisk status. MKN är att god kemisk status ska uppnås senast 2015, med undantag för tributyltenn (TBT) som omfattas av ett undantag till 2021. En ny statusklassning har nyligen (november 2013) tagits fram för vattenförekomster i distriktet. I denna, ännu preliminära klassning har Edsviken erhållit klassningen dålig ekologisk status. Det behövs omfattande åtgärder för att kunna uppnå miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status i Edsviken.
Marken består av lera. Förorenad mark förekommer inom planområdet.
Det är alltså inte okomplicerat att hantera dagvattnet inom planområdet.
I planhandlingarna saknas utförligare redovisning för hur dagvattnet ska omhändertas. En dagvattenutredning ska dock tas fram i det fortsatta
planarbetet. Länsstyrelsen anser att en sådan borde ha tagits fram redan i samrådsstadiet för bedömning hurvida det är möjligt att hantera och rena dagvattnet inom planområdet. I det fortsatta planarbetet bör det framgå hur kommunen med åtgärder i detaljplan och i Silverdalsområdet ska kunna säkerställa att Edsviken inte påverkas negativt. På plankartan finns ingen markering av var planerade dagvattenanläggningar ska ligga. Det är viktigt att tidigt i planprocessen reservera mark för ytkrävande dagvattenanläggningar. Vid bedömning av ytbehov för
fördröjning/infiltration ska hänsyn tas till förväntade klimatförändringar.
Efter plansamrådet har ett PM för dagvatten tagits fram, daterat 2014-08-18. I PM:et framgår dagvattenflöden samt metod för avledning av dagvatten som är lämpliga. Den befintliga dagvattenanläggning som löper genom Silverdal vidare till Edsviken kommer med detaljplanens genomförande att förlängas till planområdets utökade södra del (PARK1) och dagvattnet kommer ledas till dagvattenanläggningen med dess reningsdammar. Infiltration av dagvattnet har inte bedömts vara lämplig pga. de höga grundvattennivåerna inom området.
Planbeskrivningen kompletteras med förklarande text kring dagvatten.
Geoteknik
I planbeskrivningen redovisas förutsättningarna för grundläggning av ny bebyggelse. Delar av området består av lera och sannolikt kommer ny bebyggelse behöva grundläggas med pålning. Kommunen behöver beakta förväntade klimatförändringar vid bedömning av markstabiliteten, då ökad nederbörd och varmare klimat kan påverka markens lämplighet. På plankartan regleras under rubriken Markens anordnande att
byggnadernas grundläggning ska anpassas för att minimera
markingrepp. Kommunen bör till nästa skede utreda om pålning är en möjlig åtgärd. Detta kan med fördel beskrivas i planhandlingarna. Om en särskild grundläggningsteknik är avgörande för planens
genomförande kan en bestämmelse om detta lämpligen läggas in under en rubrik kallad byggnadsteknik.
Ett PM för geoteknik har tagits fram, daterat 2013-08-16. I PM:et framgår att grundläggning bör ske med pålning pga av att marken är inhomogen och innehåller mull och lera. Plankartan kompletteras med en planbestämmelse och planbeskrivningen kompletteras med text om detta.
Trafikbuller
En trafikbullerutredning (Tyréns) daterad 2013-10-16 har bifogats planen. Av denna framgår, med utgångspunkt i en prognos för 2016, att fasader mot E4/Ostkustbanan, Sollentunavägen och Silverdalsvägen samt vissa partier på övriga fasader beräknas få ekvivalenta ljudnivåer som överskrider riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad. I centrala lägen och lägen med god tillgång på kollektivtrafik kan det accepteras att
riktvärdet överskrids under förutsättning att minst hälften av
bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot fasad där den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 55 dBA. Avsikten är att den bullriga sidan ska kompenseras med en betydligt lugnare ”tystare” sida. Kommunen bör i planhandlingarna redovisa motiv till avsteg från riktvärdena.
Bullersituationen i området är komplex till följd av buller från flera källor, något som tas upp i trafikbullerutredningen. Länsstyrelsen vill dock påpeka att flera bullerkällor vid en sammanvägning kan medföra en ökning av störningen gentemot en redovisning av de olika bullerkällor var för sig och att detta bör beaktas i det fortsatta planarbetet. Det behöver även redovisas hur bebyggelsen och lägenheterna i de mest utsatta lägena kan utformas så att föreslagna planbestämmelser under rubriken ”Störningsskydd” kan klaras.
Trafikverket påpekar att de uppgifter som ligger till grund för bullertrafikutredningen inte stämmer överens med Trafikverkets uppgifter, framför allt beträffande antal spår och pendeltågstrafikens omfattning. Kommunen bör stämma av dessa uppgifter med Trafikverket.
Efter samrådet har en revidering av bullerutredningen tagits fram. I utredningen som är daterad 2014-08-19, har bland annat trafiksiffrorna kontrollerats samt att lägenheterna som är mest bullerutsatta har detaljstuderats och redovisats.
Avsteg från Boverkets allmänna råd kring buller och kompensation om tyst ljuddämpad sida motiveras genom det kollektivtrafiknära läget och den urbana bebyggelsestrukturen. Planbeskrivningen kompletteras med text kring
bullersituationen samt att plankartans bestämmelse kring buller har redigeras redaktionellt.
Råd om planbestämmelsernas utformning…plan- och bygglagen ger exempelvis inte stöd för att reglera att vind får inredas till bostad tidigast tre år efter att slutbesked har utfärdats.
Syftet med bestämmelsen är att radhusbebyggelsen kan utformas över tid och att de boende kan sätta personlig prägel på sin bostad. Planbestämmelsen redigeras till utställningen.
Av bestämmelserna i 5 kap 8 § ÄPBL om när bygglov kan villkoras framgår att en markförorening ska ha avhjälpts (sanerats) innan bygglov ges.
Planbestämmelsen bedöms som korrekt och står kvar på detaljplanen i sin helhet.
Bestämmelsen att underhållsarbeten på kulturhistoriskt särskilt värdefull byggnad, märkt q2, skall utföras med traditionella material och metoder
behöver kombineras med en administrativ bestämmelse om utökad bygglovsplikt.
Den sydöstra delen av planområdet bland annat innehållande q2 tas bort från detaljplanen.
Ett annat exempel på bestämmelser som kan ses över är att markens anordnande kan regleras för växtlighet. Fastighetsägaren kan inte åläggas att förse marken med träd, däremot kan befintlig växlighet skyddas.
Planbestämmelsen kring att marken ska planteras med träd har lagstöd enligt 5 kapitlet 7 § punkt 5 ÄPBL och kommer att stå kvar på detaljplanen i sin helhet.
Länsstyrelsen har noterat att lantmäteriet i sitt yttrande har påpekat att det inte framgår hur område på kvartersmark som ska vara tillgängligt för allmän gångtrafik (x-område) skall hanteras fastighetsrättsligt.
Se svar under Lantmäteriets yttrande.
Övriga frågor av betydelse för planens genomförande
Nu gällande detaljplaner för området har genomförandetid som fortfarande löper, varför bestämmelserna om ändring i detaljplan före genomförandetidens utgång i 5 kap 11 § ÄPBL är tillämpliga.
Synpunkten noteras.
Upplysningar…. Av plankartan bör framgå vilken lag som har tillämpats vid framtagandet av planen.
Plankartan kompletteras med information om PBL 1987:10.
Käppalaförbundet
Käppalaförbundet har givits tillfälle att lämna synpunkter på
ovanstående ärende. Dagvatten ska normalt inte tillföras spillvattennätet.
Enligt § 13 i Käppalaförbundets förbundsordning är medlem skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottsvatten till spillvattennätet
begränsas. Det är av väsentlig betydelse för reningen vid verket att mängden dagvatten och annat tillskottsvatten minimeras. Vid nybyggnation av fastigheter bör man alltid ställa krav på lokalt
omhändertagande av dagvatten samt använda annat material än koppar i vattenledningar. Förbundet har i övrigt inga synpunkter.
Ang dagvatten, se svar under länsstyrelsens yttrande.
Svensk handel
Svensk Handel har inte för avsikt att avge något yttrande eftersom vi f.n.
saknar personella resurser med tillräcklig kännedom om den lokala marknaden.
Svenska Kraftnät
Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag.
Sollentuna Energi AB
Sollentuna Energi AB har fått ovanstående för granskning och synpunkter.
Fjärrvärme: Ingen erinran.
Vatten: Middagen, Vatten och spillvatten
Kvarteret ligger utanför verksamhetsområde för dagvatten. Lokalt omhändertagande av dagvatten genom främst avledning till Silverbäcken eftersträvas. Möjlighet finns att anordna allmänna vatten- och
spillvattenledningar inom kvarteret med ledningsrätt.
Ang dagvatten, se svar under länsstyrelsens yttrande.
Elnät: Se bifogad fil
Efter samrådet har plats för transformatorstation föreslagits inom PARK1.
Bredband: Ingen erinran
Avfall: Avfallsutrymmen och placering av behållare för hushållsavfall och matavfall bör läggas utmed kommunal gatumark. Orsaken är att undvika långa backningar eftersom vändplaner inte är inplanerade.
Enligt kommunens renhållningsföreskrifter kan hushållsavfall hämtas på enskild tomtmark under förutsättning att vägen är utformad och sköts så att den är farbar för ordinarie hämtningsfordon och att vändplan finns.
För mer detaljer om utformning av avfallsutrymmen och tillgänglighet se bifogade handböcker från Boverket och Avfall Sverige.
Eftersom Sollentuna kommun har vikttaxa, är det en uppskattad service för de boende och en möjlighet för fastighetsägaren att påverka sin sopavgift, om fastighetsnära insamling av utsorterade förpackningar och returpapper finns tillgänglig i flerbostadshus.
Ni är välkommen att återkomma till Ao Avfall för dialog om hur vi tillsammans bäst hittar förutsättningar för en bra sophämtning utifrån alla de aspekter som berörs. Vid större exploateringar, som kräver stora investeringar, bör SEAB kunna få påverka tidplanen och lämna besked
om i vilken takt, som SEAB bedömer behövas för att utföra den planerade utbyggnaden. Detta utan att fördröja andra aktiviteter.
Synpunkten bedöms vara tillgodosedd.
Sollentuna Hembygdsförening
Sollentunas äldre struktur från den tid kommunen var ett
jordbrukssamhälle har till största delen utplånats. Exempel på förlorade miljöer är Kummelby gård, Bagare by/ Turebergs gård, Skälby gård och Rotebro gästgivargård. Det som återstår i den aktuella delen av
kommunen är Sollentunavägens sträckning och delar av Silverdals gård.
Det är angeläget att såvitt möjligt bevara denna struktur. Det skapar kontinuitet och upplevelse av att känna igen sig i det föränderliga samhället.
Den gamla Uppsalavägen genom Sollentuna (Sollentunavägen) har i aktuellt planområde legat orört läge sedan åtminstone 1714 men sannolikt betydligt längre. Under förra seklet rätades vägen förbi Silverdals gård. I samband med utbyggnaden av området under 2000- talet inklusive stora trafiktekniska ändringar har Sollentunavägen fått en helt ny sträckning närmare E4 och järnvägen, och den äldre (1900-tals) sträckningen blivit lokalgata (Silverdalsvägen). Den äldsta sträckningen framgår dock fortfarande tydligt, se t.ex. flygbilden på sid 11 i
planförslaget. Utefter den står den gamla milstolpen kvar. (Att såväl den äldsta sträckningen som Silverdalsvägen bryts av kajstråkets läge vid Silverdals torg och av efterföljande bebyggelse är olyckligt, liksom den styvmorderliga behandlingen av Silverdals smedja.
Hembygdsföreningen anser det angeläget, att Sollentunavägens äldsta sträckning förbi Silverdals gård behålls i form av ett gångstråk eller en gc-väg genom den planerade bebyggelsen och föreslår därför, att kvartersindelningen och den nya lokalgatan i planförslaget modifieras så, att detta kan uppnås.
Synpunkten tillgodoses ej.
TeliaSonera
TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har markförlagda ledningar med tillhörande kanalisation inom detaljplanområdet. Enligt
detaljplanen kommer den tilltänka byggnationen påverka våra befintliga ledningar. Kanalisationen har viktiga samhällsfunktioner då kablarna försörjer omkringliggande byggnader. Generellt så önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sina
nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och kostnader som
uppkommer i samband med flytt. Vidare så förutsätter Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den som initierar flytten. Om så önskas kan läget för ledningarna skickas digitalt i dwg- format för att infogas i planeringsunderlaget. Vänligen kontakta www.ledningskollen.se Skanova är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv telekommarknad, präglad av öppenhet, konkurrens och minsta
möjliga detaljreglering. Vi vill att så många som möjligt ska få ta del av de möjligheter - i form av tjänster - som en modern infrastruktur ger. En sådan marknad gynnar alla parter - grossister, operatörer och
slutkunder. Sollentuna tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv.
Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i
planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.
Synpunkterna noteras och en samordning av ledningsförläggningar med övriga parter är önskvärd.
Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting
De vägar som omger planområdet, Silverdalsvägen och
Sollentunavägen, trafikeras av bussar som ger en god tillgänglighet till bl a Kista, Stockholm, Danderyd, Helenelund samt Jakobsberg. Det är viktigt att bussarna kan trafikera dessa vägar även i framtiden med tanke på framkomlighet, buller mm. Behovet av eventuell justering/
placering av hållplatser i förhållande till den nya bebyggelsen får studeras i det fortsatta planarbetet. Den på plankartan rödmarkerade delen för skola och kontor ingår, vad vi kan se, inte i bullerutredningen.
Vi anser att bullerutredningen även bör visa hur ljudnivåerna vid skolan ser ut. Plankartan bör kompletteras med information om vilket område som är skolgård samt att 55 dB(A) Leq ska innehållas där.
Bostäderna ska utformas så att Socialstyrelsens riktvärden avseende lågfrekvent buller i bostad innehålls från busstrafiken.
Det rödmarkerade område på plankartan är borttaget från detaljplanen efter samrådet. Detaljplanen föreslår inte någon ny placering av busshållplatser.
Synpunkterna bedöms vara tillgodosedda.
Trafikverket
Riksintresse
Trafikverket har pekat ut vilka anläggningar som vi bedömer vara av riksintresse för kommunikationer, beslut 2011-11-23. Ostkustbanan och E4, som passerar genom Sollentuna, är utpekade.
Ostkustbanan ingår i Trans European Transport Network (TEN-T nätet) och det strategiska godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stockholm och Sundsvall. Sträckan Ulriksdal - Skavstaby är fyrspårig och sträckan Skavstaby - Märsta är dubbelspårig. Hela sträckan är elektrifierad.
Sträckan trafikeras främst av persontrafik, men även av godstrafik. Vid Rosersberg genomförs en kombiterminal med anslutning till
Ostkustbanan. På sträckan Karlberg-Märsta/Arlanda-Uppsala ser Trafikverket ett framtida behov av kapacitetshöjande åtgärder. Mark bör därför reserveras för ytterligare två spår på sträckan. För närvarande pågår ett arbete med att precisera riksintresset för järnvägen mellan Solna – Uppsala. Även väg E4 ingår i TEN-T. Vägarna som ingår i TEN- T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter av såväl gods som personer.
Informationen noteras.
Buller
De riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god boendemiljö. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar göra avsteg från gällande riktvärden för trafikbuller. Trafikverket anser det vara acceptabelt så länge en god boendemiljö fortfarande kan uppnås. Om avsteg från riktvärdena tillämpas anser Trafikverket dessutom att kommunen ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens planering eller bristande uppföljning av planering kommer Trafikverket att överväga att ställa skadeståndsanspråk på kommunen.
Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 55 dBA och 60 dBA ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid
byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dBA ska bostaden ha tillgång till en tyst sida. Det ska särskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta sidan inte överstiger 70 dBA (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass B13 enligt Svensk standard SS 25267:2004 för bostäder samt ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007 för undervisningslokaler och
vårdlokaler. Vid ljudnivåer över 65 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus bör inga nya bostäder eller skolor planeras.
Det planerade området är utsatt för flera bullerkällor. Om buller orsakas av två eller flera bullerkällor av samma typ, till exempel vägtrafikbuller, kan bullernivåerna adderas, vilket bör göras i det fortsatta arbetet.
Däremot är summan av buller från olika typer av störningskällor inte lika enkel. Forskningen i detta område är otillräcklig för att vi ska kunna rekommendera någon modell.
De trafikuppgifter för järnväg som ligger till grund för bullerutredningen stämmer inte överens med Trafikverkets prognos för år 2030. Framför allt gäller det pendeltågstrafiken som beräknas bli dubbelt så stor mot vad som anges i bullerutredningen. Uppgifter om trafiken kan fås från Trafikverket. Förutsättningen i utredningen bör, som nämns ovan, vara sex spår längs banan.
Ang buller så har bullerutredningen reviderats 2014-08-19. Prognosen för spårtrafiken år 2030 har också studerats och bedöms påverka ljudnivåerna i med mindre än 1 dB. Se även svar under länsstyrelsens yttrande.
Vattenfall
Vattenfall har inga elanläggningar inom och i närheten av planområdet och har därför inget att erinra.
Barn- och utbildningsnämnden
Detaljplaneområdet ligger i Silverdal bredvid Herrgården 1 som
inrymmer skolverksamheten Utbildning Silverdal samt förskolan Äpplet.
Barn- och utbildningskontoret (BUK) tycker det är positivt att nya bostadsmiljöer utvecklas och att störningar från väg och järnväg
reduceras vid utsatta områden. Kontoret vill dock understryka att det är viktigt att säkerställa goda förutsättningar för den befintliga servicen, såsom skola och förskola, så att den kan möta förändringar i prognosen som utvecklingen ger upphov till. Långsiktigt görs bedömningen att ca 300 ytterligare grundskoleplatser behöver skapas inom
Helenelundsområdet. Kapaciteten måste utökas och det görs med fördel på befintliga fastigheter och i redan etablerade verksamheter.
I Tegelhagen pågår redan en förstudie avseende Tegelhagens skola.
Skolan beräknas kunna öka sin kapacitet med ca 150 elever med en planerad tillbyggnad. Man skulle härmed bli en treparallellig F-6-skola alternativt tvåparallellig F-9-skola. Silverdalsområdet utreds av BUK och trafik- och fastighetskontoret för att säkerställa återstående grundskoleytor som kan möta elevökningarna.
Utbildning Silverdal, som idag är en två parallellig F-9-skola skulle kunna öka sin kapacitet med ca 100 barn genom att utöka antalet elever i klasserna. I dagsläget har skolan två klasser per årskurs men klasserna kan inte bli fullstora ”30-klasser” bl.a. på grund av klassrummens
fysiska begränsningar. Utbildning Silverdals verksamhet påverkas negativt ekonomiskt av begränsningarna i lokalerna. Lokalernas brister i ändamålsenlighet och effektivitet ska helt eller delvis kunna åtgärdas genom ett om- och tillbyggnadsförslag med en komplementsbyggnad.
Barn- och utbildningskontoret (BUK) ser också värdet i att jämföra detta med en helt nybyggd skola på samma fastighet. Eftersom Utbildnings Silverdals skolfastighet är begränsad i yta och ändå ligger relativt nära E4:an önskar BUK att man studerar andra större och med
ändamålsenliga ytor avseende miljö. Om ett beslut avseende utökning av utbildning Silverdals verksamhet blir aktuellt innebär det stora
investeringar och lösningar som ska fungera på lång sikt. Därför hoppas BUK att ytor längre från vägen och närmre det planerade
naturreservatet i Helenelund/Silverdal kan studeras. En dialog mellan BUK/TFK och plan- och exploateringskontoret har påbörjats för att undersöka detta. Det pågår också ett arbete med att avveckla och ersätta tillfälliga förskolepaviljonger i Helenelund. Helst ser BUK att det
etableras flexibla skolor/förskolor på samma fastighet och i samma byggnader som kan vara elastiska över tid. Det skulle vara möjligt på en tillräcklig stor och ny fastighet med tillräckligt goda
miljöförutsättningar.
Om inte en ny fastighet går att finna för Utbildning Silverdals verksamhet och om man ändå vill expandera utbildning Silverdals verksamhet enligt ovananstående förslag så anser barn- och
utbildningskontoret att ytor av föreslaget kvarteret Middagen bör ritas om så att den också kan nyttjas för den expanderande verksamheten Utbildning Silverdal. Tillräckliga ytor för funktioner för befintlig skola/förskola samt för ca ytterligare 100 elever behöver säkerställas.
Det kan exempelvis handla om funktioner för trafik och parkering samt funktioner för barnens vistelsetid utomhus.
Skolområdet för Utbildning Silverdal och förskolan Äpplet bör behandlas i egen detaljplan då många frågor behöver utredas och behandlas. Planområdet för kv Middagen har anpassat sig för att ge så stor plats som möjligt för skolområdet. Lokalgatan som binder samman Silverdalsvägen med gångfartsområdet har rätats ut till förmån till större markområde till Utbildnings Silverdal och förskolan Äpplet och den tidigare föreslagna byggrätten för skoländamål och kontor är borttagen i utställningshandlingen.
Synpunkterna bedöms vara tillgodosedda för detaljplanen.
Handikapprådet
Kommunala Handikapprådet (KHR) ser i samrådssvaret att
tillgänglighetsaspekter kommer att tas med i det fortsatt planarbete vilket KHR ser mycket positivt på. Området är bullerstört av den hårt
trafikerade E4/ E18. I dag kan man bygga bort buller inomhus, men att
det är svårare att skapa godkända utomhusmiljöer. KHR vill att man under pågående planarbete beaktar att decibeltalen inte blir hälsofarliga i utomhusmiljön runt husen.
Ang buller, se svar under länsstyrelsens och trafikverkets yttrande.
Handikapparkering; Ska placeras i nära anslutning till bostadshusens entré och i anslutning till entréerna till kontors/affärslokalerna.
Handikapparkering styrs av nationella regler enligt Boverkets Byggregler (BBR). Synpunkten är tillgodosedd.
Gångvägar; Alla gångvägar ska anpassas så att personer med rollator, synnedsättning och rullstol kan utnyttja dem.
Gång- och cykelbanor;
Gång- och cykelbanor ska vara tydligt separerade med en kant eller en taktil/kännbar linje, inte bara en målad linje. Trottoar som är belagd med plattor separerade från cykelbanan med trottoarkant är bäst för alla grupper. Upprepade markeringar vad som är gång- och vad som är cykelbana måste annars finnas. Övergångställen; Byggs enl.
Stockholmsmodellen. KHR står gärna till förfogande, genom sina organisationer, för att ge expertråd och anvisningar hur vi skapar en tillgänglig kommun för alla.
Synpunkten noteras.
Kultur- och fritidsnämnden
Inga synpunkter på förslaget.
Miljö- och byggnadsnämnden
1. Miljö- och byggnadsnämnden anser att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt i planområdet. Är inte det helt och hållet möjligt bör dagvattnet ledas bort och renas utanför planområdet.
Ang dagvatten, se svar under länsstyrelsens yttrande.
2. Åtgärder längst med Sollentunavägen bör utredas ytterligare för att få ner bullret vid källan och minska ljudnivåerna vid bostadsbebyggelsen.
3. Principen för avsteg enligt Boverkets allmänna råd 2008:1 är att ekvivalenta ljudnivåer upp till 55 dBA bör accepteras på den
ljuddämpande sidan där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA.
Miljö- och byggnadsnämnden anser att en för stor andel lägenheter på den ljuddämpande sidan har uppemot 55 dBA vid fasad. För några lägenheter överskrids även riktvärdet 55 dBA.
4. Det framgår inte av planbeskrivningen för vilka lägenheter bullerreducerande åtgärder i form av ljudskärmande balkonger, utskjutande takfris eller ljuddämpade vädringsfönster ska tillämpas.
Miljö- och byggnadsnämnden förespråkar att dessa tekniska åtgärder ska tillämpas så långt det är möjligt, i strävan att klara 50 dBA och inte endast riktvärdet 55 dBA.
5. Bullerutredningen bör kompletteras med en redovisning av några lägenhetslösningar som visar hur ljudnivåerna i planbestämmelsen kan klaras, särskilt för lägenheter i hörnen och de övre våningsplanen.
6. Den formulerade planbestämmelsen för buller är svårtolkad och innehåller upprepningar.
Ang buller, se svar under länsstyrelsens och trafikverkets yttrande.
7. Under rubriken Markens anordnande i planbestämmelserna, (n)”Marken ska planteras med träd”. Miljö- och byggnadsnämnden anser att ansvarsfrågan för genomförandet av planteringsområdet är otydlig.
Se svar under länsstyrelsens yttrande.
8. Under rubriken Placering; utformning; utförande i
planbestämmelserna, anser miljö- och byggnadsnämnden att
formuleringen ändras till ”I övrigt ska gränsen mot gata markeras med låg mur eller liknande element med en höjd om 0,4 – 0,8 meter”.
Synpunkten tillgodoses och plankartan revideras.
9. Under rubriken Placering; utformning; utförande i
planbestämmelserna, (v1) anser miljö- och byggnadsnämnden att tillägg till formuleringen ”Vind får inredas till bostad tidigast tre år efter slutbesked för bygglov” ska göras. Tillägg till bestämmelsen:
”Takkupor får uppföras till högst en tredjedel av takets bredd.
Takkuporna får överskrida högsta tillåtna byggnadshöjd.”
Synpunkten tillgodoses och plankartan revideras.
10. Under rubriken Placering; utformning; utförande i
planbestämmelserna, anser miljö- och byggnadsnämnden att formuleringen ändras till ”Utöver angivna våningsantal får källare finnas”.
Synpunkten tillgodoses och plankartan revideras.
Motivering till synpunkter
Miljö- och hälsoskyddsenheten
Buller
Den formulerade planbestämmelsen för buller är svårtolkad och innehåller återupprepningar. Först framgår att varje lägenhet ska ha tillgång till en uteplats med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och sen att varje lägenhet ska ha tillgång till en uteplats med högst 50 dBA. Om det sistnämnda endast avser lägenheter där avstegsfall tillämpas så framgår det inte tillräckligt tydligt. Bestämmelsen anger även att alla lägenheter ska ha högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad om avsteg tillämpas.
För att sen ange att 50 dBA ska uppfyllas i flertalet av fallen och när så inte är möjligt 55dBA. Kravet på högst 50 dBA frångås med andra ord och saknar funktion i bestämmelsen.
Bygglovsenheten
Under rubrik Markens anordnande i planbestämmelserna; (n) ”Marken ska planteras med träd”. Miljö- och byggnadsnämnden anser att ansvarsfrågan för genomförandet av planteringsområdet är otydligt. Ett förslag är att genomförandet skrivs in i exploateringsavtalet istället för i planbestämmelserna.
Under rubrik Placering; utformning; utförande i planbestämmelserna, anser miljö- och byggnadsnämnden att formuleringen ändras till ”I övrigt ska gränsen mot gata markeras med låg mur eller liknande element med en höjd om 0,4 – 0,8 meter”. Siktförhållanden vid utfarter bör optimeras ur trafiksynpunkt. Vi anser därför att höjden på murar ska anpassas till riktlinjerna i trafik och fastighetsnämndens dokument
”Klipp häcken” och föreslår därför att maxhöjden på murar sänks från 1,2 till 0,8 meter.
Under rubriken Placering; utformning; utförande i planbestämmelserna,, anser miljö- och byggnadsnämnden att formuleringen ändras till ”Utöver angivna våningsantal får källare finnas”. Vi anser att ”garage” ska tas bort så att det t.ex. inte går att uppföra ett garage i markplan och på detta garageplan uppföra det tillåtna antalet våningar.
Bostadsrättsföreningen Brf Silverdalsgrinden
Vi inom brf Silverdalsgrinden har nu tagit del av det underlag för plansamråd för Kvarteret Middagen samt del av Helenelund 7:5,
Silverdal. Vi tycker det är trevligt att man har valt att behålla samma stil som brf Silverdalsgrinden med uteplatser mot Silverdalsvägen samt tvåvåningshus. Då kommer den gröna lummiga känslan att behållas.
Vi håller fast vid att huvudinfarten till området bör flyttas från dagiset/
mittemot Brf Silverdagsgrinden. Det skulle vara bättre att huvudinfarten till området blir en förlängning av den befintliga stickvägen vid
Pfizerhuset. Kajstråksmiljön skulle kunna bevaras genom att bygga en liknande bro som vid Silverdalstorg. Vi föreslår även att det ska vara tillåtet att åka in i området från infart mittemot Tegelhagsvägen.
Underliggande detaljplan (nr 476) har liksom planförslaget, infart till området i höjd med föreslagen infart, så någon faktisk skillnad från gällande detaljplan bedöms inte planförslaget innebära gällande infart. Synpunkterna tillgodoses ej.
Hur kommer trafikmiljön att fungera kring de nya och gamla
skolbyggnaderna med tanke på varutransporter, hämtning och lämning av barn? De föreslagna infarterna till området kommer att ge ökad belastningen på Silverdalsvägen. Det är redan hård belastning idag vid hämtning och lämning vid dagiset och skolan. Miljön är inte trafiksäker för små barn med så intensiv trafik och där hastighetsbegränsningen inte alltid följs.
Vi tycker inte heller det är lämpligt att den tunga trafiken till bygget sker via Silverdalsvägen, utan borde ske via stickvägen vid Pfizerhuset. Detta för att avlasta området kring förskola, skola mm.
Våra hus är icke pålade vilket betyder att de är känsliga för vibrationer i marken, så vi vill att man gör mark- och vibrationsundersökningar innan byggstart och efter färdigställande.
En geoteknisk undersökning är gjord efter samrådet, vilket bekräftar att området behöver pålas pga av att marken är inhomogen och innehåller mull och lera. Erforderliga mark- och vibrationsundersökningar för brf
Silverdalsgrinden ansvarar exploatören för inför byggnation.
Jonas Prosell, Silverdalsvägen 41
Jag har tittat på förslaget till detaljplan för kvarteret Middagen i Silverdal. Jag tycker det ser bra ut, och är positiv till förslaget. Vår familj bor på Silverdalsvägen 41.
Några frågor:
• Det tidigare publicerade planprogrammet för Middagen omfattar ett större område söderut och västerut mot järnvägen och E4:an. Varför är omfattningen i förslaget till detaljplan mindre i omfattning än
planprogrammet? Kommer den resterande delen av ”fältet” att ingå en kommande detaljplan? Om ja, när då? Om nej, varför inte?
En planläggning av övriga programområdet fordrar nya planuppdrag, vilket inte finns idag.
• Om jag fattat rätt, så beskrivs i förslaget s att ytterligare skolbyggnader kan byggas på mark som nu utgörs av lekyta/skolgård. Vad jag förstår, så upplevs skolgården som trång redan nu. Vad är tanken här? Det är
inte utvecklat vad jag kan se. Om byggnader byggs på dagens bollplan vid skolan, är då tanken att bygga ny bollplan på fältet utanför? Det skulle behövas. Jag vet att ”äldre” barn i Silverdal skulle tycka att det vore kul med en ”lekyta” för lite äldre barn t ex bollplan, parcour, skatepark e dyl. Lekplatserna för småbarn upplevs inte som intressanta, och barnen växer ju som bekant upp. Några planer på det?
Ang skolbyggnader, svar under barn- och utbildningsnämndens yttrande.
När byggs cykel- och gångvägen mot Kista? Alltså anslutningen till trafikplatsen där Trafikverket förberett med gång- och cykelväg.
Gång- och cykelvägen mot Kista är delvis klar med den norra anslutningen.
Det går idag att cykla från Sollentuna till Kista. Det ska även byggas en anslutning söderifrån från Pfizer-huset till Kista trafikplats, därefter är anläggningen helt klar.
Och så en kommentar. Det talas i förslaget om att bebyggelsen utformas för att skärma av buller från Sollentunavägen vilket är bra, men bullret för oss som bor i Silverdal kommer främst från järnvägen och E4:an. Jag vet att tanken var att bygga kontor närmast järnvägen, men det har inte blivit av som bekant. Andra lösningar för bullerreduktion? Vad händer med de redan detaljplanerade tomter för kontor som Skanska inte lyckats bebygga ännu?
Planeringen av Silverdal i helhet utgick ifrån att utöver de bostäder som till största delen är uppförda även skulle uppföra bullerskyddande
kontorsbebyggelse närmast Sollentunavägen. Det kontor som uppförts norr om Lillstugan är det enda av den planerade kontorsbebyggelsen som
förverkligats. Ägare till de obebyggda kontorsfastigheterna är Skanska Mark och Exploatering Bygg AB och JM AB. Eftersom de bedömer att
efterfrågan på nya kontorslokaler är svag är risken stor att det kommer att ta många år innan fastigheterna blir bebyggda. Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att ändra gällande detaljplan för att få till stånd bullerskyddande bebyggelse för delar av kvarteret Marginalen och för del av kvarteret Malten i Silverdal, planarbetet föreslås påbörjas 2016.
Andreas Theorén, Silverdalsvägen 56, Mathias Sverstam, Parkpromenaden 25
Vi har ingenting emot att kvarteret Middagen i Silverdal bebyggs med bostäder, men vi har några frågeställningar/synpunkter som vi hoppas att kommunen kan besvara. Om det blir 220 st nya bostäder så är det mycket sannolikt att det blir många nya barn som flyttar in Silverdal.
1. Det råder redan idag en akut brist på halltider för såväl
skolverksamheten i Silverdal som idrottsrörelsen i hela Sollentuna. Finns
det några planer på att uppföra en ny idrottshall och/eller gymnastikhall i Silverdal?
Frågan studeras och utreds för närvarande av trafik- och fastighetskontoret och barn- och utbildningskontoret i dialog med kommunledningskontoret.
2. Silverdal har redan nu fler bostäder än vad som från början planerades och dessutom bor det betydligt fler barn i området än vad som någon hade räknat med, vilket har resulterat i att det finns för få ändamålsenliga aktivitetsytor för dessa barn i området. År 2006 fick vi information från kommunen att det planerades en större bollplan i anslutning till Utbildning Silverdal. Behovet av denna bollplan har med tiden bara växt sig starkare. Hur ser kommunens planer ut vad gäller att anlägga en större bollplan i Silverdal?
Frågan studeras och utreds för närvarande av trafik- och fastighetskontoret och barn- och utbildningskontoret i dialog med kommunledningskontoret.
Tommy Gutman
Har nyligen sett planerna för kvarteret Middagen.
Som jag ser det verkar det bli ganska många bostäder. Var inte iden att det skulle bli fler kontor. Dessutom 220st bostäder lär ju öka trycket ganska mycket på omsorg och kommunikationer då befolkningsdensiteten ökar markant.
Behovsbedömningen verkar dessutom missa lite. Speciellt tänker jag på partiklar. Vi har redan idag ganska stora problem med partiklar så långt in som till Bävervägen. Speciellt vintertid då dubbdäck används. Man får inte glömma att området ligger i absolut anslutning till norra Europas största trafikplats. Och dessutom ligger lägre än Sollentunavägen.
I planarbetet har en partikelutredning tagits fram (daterad mars 2008 med komplettering av rapport 2013-08-13). I den framgår att inga
miljökvalitetsnormer överskrids inom planområdet. Dock ska södra delen av planområdet inte uppföras för idrottsändamål som ursprunglig detaljplan anger då idrott ger en ökad exponering av partiklar. Den södra delen av planområdet som i utställningshandlingen i detaljplanen är markerad som PARK1 kommer inte utformas för idrottsändamål.
Hänvisning till parken i Silverdal som rekreationsområde är dessutom ganska dålig. Detta område får liknas vid som en enda stor gräsöken (duger till brännboll). Det liknar knappast en park. Jag tror dock att de flesta idag boende i området uppskattar skogarna (om vi får ha kvar dessa). Det blir mer och mer tydligt att kommunens invånare kämpar för
små skogsdungar i sina närområden. Kommunen å sin sida vill öka antalet skattebetalare på bekostnad av grönytor.
Jag förväntar mig inte att du som stadsarkitekt stoppar bygget av kvarteret Middagen (även om det kanske låter så i mitt mail) däremot kanske du tar intryck för att förbättra planen.
Själv hade nog jag liksom andra boenden sett en mataffär i storleken av en Lidl butik… Helenelund är ju en bit bort trots allt (en större närbutik minskar förhoppningsvis även en del biltrafik).
Detaljplanen för kv Middagen ger möjlighet till att verksamheter för handel och kontor uppförs i bottenvåningarna. Dock finns endast krav på verksamhet på en mindre del av planområdets bottenvåning, i höjd med cirkulationsplatsen vid Silverdalsvägen/Sollentunavägen. Resterande bottenvåningars eventuella verksamheter sker på byggherrens vilja och marknadens efterfrågan.
Ett buller/partikelplank längs med Sollentunavägens förhöjning vore också trevligt.
En bullerskärm längs Sollentunavägen södra förbindelsen är under projektering, någon tidplan för uppförande finns dock inte.
Kanske en ny kommunal skola för närboenden… Tegelhagsskolan rymmer knappast fler skolbarn och friskolan i Silverdal lider redan av segregationsproblem (många föräldrar i segregerade områden vill att deras barn skall gå i en bättre skolan än den lokala vilket leder till att segregationsproblematiken för skolan endast flyttar geografiskt eftersom detta beteende sker batch-vis).
Frågan studeras och utreds för närvarande av trafik- och fastighetskontoret och barn- och utbildningskontoret i dialog med kommunledningskontoret.
Sammanfattning och ställningstaganden
- PARK1 i södra delen av planområdet har tillkommit pga att underliggande detaljplan inte överensstämmer med kommunens idé om att anlägga ett parkområde och avsluta dagvattenstråket som löper genom hela Silverdal.
- Planområdet har tagit bort området för skola och kontor (SK).
- L-Gatans sträckning har förändrats i södra delen av planområdet för att ge skolområdet ökad möjlighet att utvecklas sin verksamhet.
- Dagvattenfrågor har utretts efter samrådet genom PM för dagvatten, daterat 2014-08-18. Plankartan har kompletterats med bestämmelse om att avleda dagvatten till PARK1 samt att planbeskrivningen har
kompletterats med sammanfattande och beskrivande text.
- Ett PM för geoteknik har tagits fram, daterat 2013-08-16. Plankartan har kompletteras med en planbestämmelse kring att grundläggning bör ske med pålning eller motsvarande grundläggningsmetod. Detta pga att marken är inhomogen och innehåller mull och lera. Planbeskrivningen har även kompletteras med text om detta.
- Revidering av bullerutredningen har tagits fram, daterad 2014-08-19. I utredningen som är daterad 2014-08-19, har bland annat trafiksiffrorna kontrollerats samt att lägenheterna som är mest bullerutsatta har
detaljstuderats och redovisats. Avsteg från Boverkets allmänna råd kring buller och kompensation om tyst ljuddämpad sida motiveras i
planhandlingarna genom det kollektivtrafiknära läget och den urbana bebyggelsestrukturen. Planbeskrivningen kompletteras med text kring bullersituationen samt att plankartan bestämmelse kring buller har redigeras redaktionellt.
- Planbestämmelsen v1 har redigerats samt att den administrativa bestämmelsen för inredd vind har redigerats.
- Utnyttjandegraden mellan e1 och e2 har redigerats med 100 kvm vardera.
Den totala BTA:n om 22500 kvm är densamma som i samrådsförslaget.
- Ett y-område har tillkommit för att tillskapa större frihet att vid genomförandet anpassa kvartersgata till placering av bebyggelsen - Planbestämmelsen n1med krav om en yta planterad med träd om minst
220 kvm (lika stor yta som i samrådsförslaget) har tillkommit för att skapa flexibilitet och anpassning till y-områdets kvartersgata.
- Genomförandebeskrivningen har kompletterats med förtydliganden om markregleringar samt kostnader för flytt av markförlagda ledningar.
- Därutöver har redaktionella ändringar gjorts
Följande som inkommit med skrivelser bedöms inte eller endast delvis ha fått sina synpunkter tillgodosedda:
- Länsstyrelsen
- Sollentuna hembygdsförening - Miljö- och byggnadsnämnden
- Bostadsrättsföreningen Silverdalsgrinden
Samrådsredogörelsen har tagits fram genom plan- och
exploateringsavdelningen genom planarkitekt Helena Johansson tillsammans med stadsbyggnadsstrateg Lars Keski-Seppälä och exploateringsingenjör Karin Sköld.
