TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014
Analys och linjär algebra, HF1008 (Medicinsk teknik), lärare: Richard Eriksson Analys och linjär algebra, HF1008 (Elektroteknik), lärare: Inge Jovik,
Linjär algebra och analys , HF1006 (Datateknik), lärare: Armin Halilovic
Examinator: Armin Halilovic
Betygsgränser: För godkänt krävs 10 av max 24 poäng.
För betyg A, B, C, D, E, Fx krävs 22, 19, 16, 13, 10 respektive 9 poäng.
Hjälpmedel på tentamen TEN2: Utdelad formelblad. Miniräknare ej tillåten.
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx) .
--- Skriv endast på en sida av papperet.Skriv namn och personnummer på varje blad.
Inlämnade uppgifter skall markeras med kryss på omslaget.
---
Denna tentamenslapp får ej behållas efter tentamenstillfället utan lämnas in tillsammans med lösningarna.
--- Fullständiga lösningar skall presenteras till alla uppgifter.
Dessa uppgifter (1och 2) behöver du som är godkänd på KS:en inte göra.
1. Beräkna gränsvärdena a) 3 2
3 2
) 2 (
) 1 lim (
+ +
∞
→
x
x
x b)
x x
x
)
100lim (ln
∞
→ (2p)
2. a) Bestäm ekvationer för tangenten och normalen till (1p) kurvan y =cos2x i den punkt på kurvan som har x-koordinaten
6
π
b) Beräkna och förenkla derivatan av = < x<
π
xx x
g sin ),0 ln(
)
( 2 (1p)
---
3. Visa att ) 0
3 sin( 4 3 )
sin( 2
sin + +
π
+ +π
=x x
x . (2p)
4. Bestäm alla asymptoter till kurvan
1 ) 2
(
2
−
= −
= x
x x x
f
y . (2p)
5. Beräkna den obestämda integralen arctan( ) (3p)
6. Beräkna den obestämda integralen (3p)
7. Beräkna den bestämda integralen 3 (2p)
8. Lös följande separabla differentialekvation (2p)
16
2) 3
(
' x e y
y = +
x−
b) Ange lösningen på explicit form ( dvs på formen y = f( x)).
9. Lös följande differentialekvation (3p)
y ′′ + 4 y ' + 3 y = 3 x + 7
,med begynnelsevillkor y(0)=2, y'(0)=0.
10. Bestäm, för t > 0, strömmen i(t) i nedanstående LR krets (3p)
om L=1 henry , R= 10 ohm, C =
161
farad och U = 24 V.
Vid t=0 gäller följande villkor: i ( 0 ) = 0 ampere och ′i ( 0 ) = 1
ampere/sekund.
Tips: Spänningsfallet över en spole med induktansen L är lika med
L⋅i′(t). Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med
R⋅i(t).
Spänningsfallet över en kondensator med kapasitansen C R är lika med
q(t)/C,
där
q′(t)=i(t).Lösningsförslag till TEN2 i kursen HF1006 och HF1008 den 13 jan 2014
1.
a)1
2 )) 1 (
1 ) 1 ( lim 2 ))
1 (
1 ) 1 ( lim 2 ))
1 ( (
1 )) 1 ( ( ) lim 2 (
) 1 lim (
2 3
3 2
2 3 6
3 2 6
2 3 3
3 2 2
2 3
3 2
= +
= + +
= + +
= + +
+
∞
→
∞
→
∞
→
∞
→
x x x x
x x x x
x x x
x
x x
x x
Alternativ: L’Hospitals regel två gånger och förkortat.
b) L’Hospital (ty uttrycket är av typ
∞
∞) ger
x x x
x
x x
99 99
) (ln lim 100 1
) 1 (ln 100
lim
→∞⋅ =
→∞.
Fortsätter man med L’Hospitals regel (99 gånger) får man till slut 1 0
! 100 lim→∞ ⋅ →
x
x .
Svar. a) 1 b) 0
2.
a) y=cos x2 ,y ' = − 2 sin 2 x
2 ) 1 cos(3 6)
(
π
=π
=y
.
3 3)
sin(
2 6) (
'
π
=−π
=− y. Tangentens lutning är då kT =
− 3
.Tangentens ekvation: y− y1 =kT(x−x1)
dvs )
( 6 2 3
1 =− −
π
− x
y [ eller
6 3 2
3 +1+ ⋅
π
−
= x
y ].
Normalens ekvation:
y − y
1= k
N( x − x
1)
. FrånT
N
k
k = − 1
har vi3
= 1 k
N .Normalens ekvation blir
)
( 6 3 1 2
1 = − π
− x
y
[ eller3 2 6 1 3
− π +
= x
y
].b)
x x
x x
x x
x x x x x x x
g sin
sin 2 ) cos
sin 2 ( cos
) sin (
'
42
2
⋅ − = −
=
Svar. a) )
( 6 2 3
1 =− −
π
− x
y
b) )
( 6 3 1 2
1 = − π
− x
y
Rättningsmall: rätt eller fel.
3. Vi använder additionsformeln (finns på formelblad) och får 3 )
sin( 4 3 )
sin( 2
sinx+ x+
π
+ x+π
3 sin4 3 cos
cos4 3 sin
sin2 3 cos
cos2 sin
sin + ⋅
π
+ ⋅π
+ ⋅π
+ ⋅π
= x x x x x .
0 2 ) ( 3 cos 2) ( 1 2 sin
cos 3 2) ( 1 sin
sin + ⋅ − + ⋅ + ⋅ − + ⋅ − =
= x x x x x vsv.
Svar. Se lösningen.
Rättningsmall: Utnyttjar rätt trigonometriska samband 1p+visat påstående 1p.
4. Bestäm alla asymptoter till kurvan , 0
1 ) 2
(
2
− ≠
= −
= x
x x x x
f
y . (2p)
4. Lägg märke till att
⎩⎨
⎧
<
−
= ≥
0 för
0 för
|
| x
x
x x . Därför
⎪⎪
⎩
⎪⎪⎨
⎧
− <
+
− ≥
−
− =
= −
0 för 1 ,
2
0 för 1 ,
2
1 ) 2
( 2
2 2
x x x x
x x x x x
x x x
f
Uttrycket ej definierat då x=1.
Vertikal asymptot x=1 (eftersom
f ( x ) → ±∞
då x→±1 . Vad händer då x→±∞?För x > 0 är |x|= x och funktionen kan skrivas som
1 ) 2
(
2
−
= − x
x x x
f
.Polynomdivision ger
1 1 1
)
( = − − −
x x x
f .
Eftersom uttrycket
0 1
1 →
−
x
dåx → ∞
har funktionen en sned asymptot y = x−1för positiva x.På samma sätt undersöker vi funktionen för negativa x:
För x<0 är |x|=−x och funktionen kan skrivas som
1 ) 2
(
2
−
= + x
x x x
f
.Ny polynomdivision ger
1 3 3
)
( = + + −
x x x
f .
Eftersom uttrycket
0 1
1 →
−
x
dåx → −∞
har funktionen en sned asymptot y= x+3 för negativa x.Svar. Vertikal asymptot x =1, en höger sned asymptot y= x−1 och en vänster sned asymptot +3
= x
y .
Rättningsmall: Visat förståelse för vad asymptot är och fått fram minst en asymptot rätt 1p, alla asymptoter rätt 1p.
5. arctan = . . = , = , = , = =
2 −1
2 1 + =
2 −1
2 1 − 1
1 + =
2 −1
2 +1
2 +
Svar. − + +
Rättningsmall: Rätt metod och rätt val av u och v’ =1p. Rätt lösning på den enkla rationella integralen =1p. Allt rätt =3p.
6. = ? Då täljarens gradtal är tre och nämnarens är två gör vi först en polynomdivsion.
Dvs = + 3 − . Vi får då:
= ( + 3) − − = + 3 − ln( + 1) − 3 +
Svar. + − − + − +
Rättningsmall: Rätt polynomdivision=1p. Rätt lösning av − =1p. Allt rätt =3p
7. 3 = ! = → = = = = ( − 1)
Svar. ( − )
Rättningsmall: Rätt substitution och korrekt hantering av gränserna=1p. Allt rätt =2p.
8.
y ' = ( 3 x + e
x) 16 − y
2 Först separerar vi variabler:16
2) 3
( x e y
dx
dy
x− +
=
,Vi kan dela ekvationen med
16 − y
2 om16 − y
2≠ 0
dvs omy ≠ ± 4
.Anmärkning. Det är uppenbart att funktioner
y = 4
ochy = − 4
är också lösningar till ekvationen (båda leden blir 0 ).dx e x y
dy
x) 3
(
16
2= +
−
Vi integrerar båda leden,
∫
∫ − = x + e dx ⇒ ⇒ y = x + e + C
y
dy
x x2 ) 3 arcsin( 4
d) (formelbla )
3 ( 16
2
2 .
Alltså
y x e
xC
+ +
= 2 ) 3 arcsin( 4
2
är lösningen till DE ( på implicit form).
b) Explicit form: Vi löser ut y( x)
2 ) sin( 3 4 2 )
sin( 3 4 2
) 3 arcsin( 4
2 2
2
C x e
y C x e
C y x e
y
x x x+ +
⇒ = + +
⇒ = + +
=
Svar: a)
y = x + e
x+ C
2 ) 3 arcsin( 4
2
b)
)
2 sin( 3 4
2
C x e
y = +
x+
Anmärkning. Förutom ovannämnda lösningar finns det också två "singulära lösningar":
y = 4
och− 4
=
y
är också lösningar till ekvationen (båda leden blir 0 ).Rättningsmall: 1p för varje del. Allt korrekt =2p. (ingen avdrag om man inte ange singulära lösningar
y = ± 4
)9.
y ′′ + 4 y ' + 3 y = 3 x + 7
,med begynnelsevillkor y(0)=2, y'(0)=0.
0 3 '
4 + =
′′ + y y y
0 3
2
4
= + + r
r
har rötternar
1= − 1
ochr
2= − 3
.Den allmänna lösningen blir då
y = C
1e
−x+ C
2e
−3xii) En partikulär lösning bestämmer vi med hjälp av följande ansats:
A y B Ax
yp = + ⇒ ′p = och yp′′ =0
som vi substituerar i y′′+4y'+3y=3x+7 och får 7
3 ) (
3
4A+ Ax+B = x+
eller
7 3 ) 3 4 (
3Ax+ A+ B = x+ .
Härav
3 A
=3 och4 A + B 3 = 7
som ger A= 1 och B=1.Därför yp = x+1 och nu bildar vi y = yH + yp dvs
3
1
2
1
+ + +
= C e
−C e
−x
y
x x som är den allmänna lösningen.iii) Med hjälp av villkorna y(0)=2, y'(0)=0 bestämmer vi
C
1ochC
2: 2) 0 ( =
y
⇒ 2 = C
1+ C
2+ 1 ⇒ C
1+ C
2= 1
(ekv 1) För att använda andra villkoret derivera vi lösningen1 3
2 31
− +
−
′ = C e
−xC e
− xy
.Från y'(0)=0har vi
− C
1− 3 C
2+ 1 = 0
ekv 2 Slutligen från ekv 1 och ekv 2 får vi1
= 1
C
ochC
2= 0
Därför
y = e
−x+ x + 1
är den lösning som satisfierar de givna villkoren Svar.y = e
−x+ x + 1
Rättningsmall: +1p för homogena delen. + 1p för en partikulär lösning. Allt korrekt=3p
10. Bestäm, för t > 0, strömmen i(t) i nedanstående LR krets
om L=1 henry , R= 10 ohm, C =
161
farad och U = 24 V.
Vid t=0 gäller följande villkor: i ( 0 ) = 0 ampere och ′i ( 0 ) = 1
ampere/sekund. Lösning:
Från kretsen får vi följande diff. ekv.
U t C q t i R t i
L ⋅ ′ + ⋅ + 1 ( ) = )
( )
(
(ekv1)(efter subst. L, R och C) 24 ) ( 16 ) ( 10 )
( + + =
′ t i t q t
i (ekv 2)
Derivering av ( ekv 2) ger:
0 ) ( 16 ) ( 10 )
( + ′ + =
′′ t i t i t
i . (ekv 3)
0 16
2
10
= + + r
r
har rötternar
1= − 2
ochr
2= − 8
. Häravi ( t ) = C
1e
−2t+ C
2e
−8t.För att bestämma C1 och C2 använder vi begynnelsevillkoren i(0)=0 och ′i(0)=1 och får
2 0
1+ C = C
1 8 2 1 − 2 =
− C C .
Härav 6 1
1 = C ,
6 1
2
= −
C och därför i t e 2t e 8t 6 1 6
) 1
( = − − −
Svar. i t e 2t e 8t 6 1 6
) 1
( = − − −
Rättningsmall: 1p för korrekta ekvationen. 1p om homogena delen är korrekt löst. Allt korrekt=3p.