• No results found

TENTAMEN HF1006 och HF1008 Datum TEN2 8 jan 2019 Tid 14-18

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "TENTAMEN HF1006 och HF1008 Datum TEN2 8 jan 2019 Tid 14-18"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Datum TEN2 8 jan 2019 Tid 14-18

Linjär algebra och analys , HF1006 och HF1008. Lärare: Maria Shamoun, Armin Halilovic Examinator: Armin Halilovic

Betygsgränser: För godkänt krävs10 av max 24 poäng. För betyg A, B, C, D, E, Fx krävs 22, 19, 16, 13, 10 respektive 9 poäng.

Hjälpmedel på tentamen TEN2: Utdelad formelblad. Miniräknare ej tillåten.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx) .

--- Skriv endast på en sida av papperet. Skriv namn och personnummer på varje blad.

Inlämnade uppgifter skall markeras med kryss på omslaget. Fullständiga lösningar skall presenteras till alla uppgifter.

Denna tentamenslapp får ej behållas efter tentamenstillfället utan lämnas in tillsammans med lösningarna.

--- Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS2 hoppar över uppgift 1.)

a) (1p) Bestäm definitionsmängden till funktionen f(x)ln(2x2)ln(82x).

b) (1p) Beräkna gränsvärdet

x x

x 1 cos2

5 sin lim1

2

.

c) (1p) Beräkna gränsvärdet  

 

x

x x

x  

1 cos1

2 ln limln

1 . d) (1p) Bestäm derivatan till funktionen

) 2 arctan(

3

) 3 ln(

) 2

( x

x x

f

 

Uppgift 2. (4p) Låt

2

2

4 0 ( ) 0 2

2

xe xx

f x x

x x

 

 

   

. a) Bestäm funktionens definitionsmängd.

b) Bestäm funktionens stationära punkter och deras karaktär.

c) Bestäm eventuella asymptoter till f(x). d) Rita funktionens graf.

Uppgift 3. (4p)

a) Bestäm Taylorpolynomet av ordning 3 kring punkten x0 för funktionen ysin( x). b) Bestäm approximativt sin(0.1) och uppskatta felet.

Tips: Taylors formel kring punkten A är

. och a mellan ligger som ett tal är och ) )! (

1 (

) där (

)

! ( ) ) (

! ( 3

) ) (

! ( 2

) ) (

)(

( ) ( ) (

1 )

1 (

) 3 (

2

x c

a n x

c R f

R a n x

a a f

a x a f

a x a f

x a f a f x f

n n

n n

 

 

 

 

 

Var god vänd.

(2)

Uppgift 4. (2p) Beräkna följande integraler

a) (1p)

8x2cos(5x3 dx5) (Tips: substitution) b) (1p)

(4x5)cosxdx (Tips: part. int.)

Uppgift 5. (2p) Bestäm volymen av den kropp som uppstår då området som definieras av 1

0 x , 0 yx2 1

(dvs området som begränsas av x-axeln, y axeln och kurvan y x21) roterar kring a) x-axeln, b ) y-axeln

Uppgift 6. (2p) Lös följande differentialekvation 2x2y2 y2

dx

xdy  

Uppgift 7. (4p) Bestäm strömmen i(t) i nedanstående LRC krets

om induktansen L=1 henry , resistansen R= 50 ohm, kapacitansen C=

600

1 farad och spänningen U  220 volt. Dessutom gäller följande begynnelsevillkor för strömmen

10 ) 0 ( 

i och laddningen q(0)1.

Tips: Spänningsfallet över en spole med induktansen L är lika med Li(t).

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med Ri(t). Spänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C (farad) och laddningenq(t) (coulomb) är lika med

C t

q( )/ , där q(t) i(t).

Uppgift 8. ( 2p) Använd substitutionen y(x)(z(x))1/2 , där z(x)är en ny obekant funktion, för att lösa följande differentialekvation

) ( ) ( ) 2 (

2 y x

x x

x x y

y   , där x0 och y0.

Lycka till.

(3)

FACIT

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS2 hoppar över uppgift 1.)

a) (1p) Bestäm definitionsmängden till funktionen f(x)ln(2x2)ln(82x).

b) (1p) Beräkna gränsvärdet

x x

x 1 cos2

5 sin lim1

2

.

c) (1p) Beräkna gränsvärdet  

 

x

x x

x  

1 cos1

2 ln limln

1 . d) (1p) Bestäm derivatan till funktionen

) 2 arctan(

3

) 3 ln(

) 2

( x

x x

f

 

Lösning:

a)   ( )f x ln(2x 2) ln(8 2 ) x   Funktionen måste uppfylla två villkor:  

V1:  2x      2 0 x 1  och  

V2: 8 2 x  0 2x 8 (dela med -2)  x 4    

Definitionsmängden blir därför 1    x 4  

b) 

2 2

2

1 sin 5 0 5cos5 0

lim , l'H lim , l'H

1 cos 2 0 2sin 2 0

25 sin5

25sin 5 2 25

lim 4cos 2 4cos 4

x x

x

x x

typ typ

x x

x x

     

     

   

 

  

  c)   

 

   

 

 

1 1

2 2

1

1 1

ln ln 2 0 2 0

lim , l'H lim , l'H

1 cos 1 0 sin 1 0

1 1

2 1 1

lim 2

cos 1 1

x x

x

x x typ x x typ

x x

x x

x

       

       

 

  

   

  

 

d)  3 arctan(2 ) ) 3 ln(

) 2

( x

x x

f

  . 

(4)

     

 

2 2

1 2

3 arctan 2 2 ln 3

1 4 3 arctan 2

x x

x x

f x

x

 

 

  

   

Svar:  a)  1   x 4 b)  25

4    c)  –2   

d)        

 

2 2

1 2

3 arctan 2 2 ln 3

1 4 3 arctan 2

x x

x x

f x

x

 

  

 

  

Rättningsmall: 1p för varje del.

Uppgift 2. (4p) Låt

2

2

4 0 ( ) 0 2

2

xe xx

f x x

x x

 

 

   

. a) Bestäm funktionens definitionsmängd.

b) Bestäm funktionens stationära punkter och deras karaktär.

c) Bestäm eventuella asymptoter till f(x). d) Rita funktionens graf.

Lösning:

a)  Svar:    x<2   

b) Statationära punkter till  f(x)är lösningar till ekvationen  f x( ) 0 .   Genom att derivera enligt deriveringsregler ( i de inre punkterna av de två   definitionsintervallen) får vi   

  

 

 

2 2

2

2

4 8 0

( ) 2 2

0 2

2

x x

e xe x

f x x x x

x x

   

     

Notera att vi måste separat undersöka vänster‐  och högerderivatan i punkten x=0. 

b1) Eventuella stationera punkter för  x : 0

För x  gäller: 0 2 2 2

 

1

4 8 0 4 1 2 0 1 2 0 1

2

x x x

e xe e x x x

               

(som uppfyller kravet x ) .  0 Därmed är  1 1

x   en stationär punkt.  2

(5)

Teckentabell för  f x( ): 

x‐värden  1

x 2   

1

2   

1 2 x

  ( )  

f x   +  0  ‐ 

 

visar att  1

x 2  är en maxpunkt. 

b2) Eventuella stationera punkter för  0  :x 2

 

 

2 2

2

2 2

 

2 3

2 2 4

0 0 4 0 4 0 0 , 4

2 2

x x x x x

x x x x x x

x x

              

 

Punkten x3   ligger utanför intervallet 04   och ska därför förkastas i den här x 2 delen. Punkten x2   är en ändpunkt till definitionsintervall  och man behöver därför 0 undersöka om  f x( ) är deriverbar i denna punkt dvs om vänster‐  och högerderivatan är  lika i denna punkt. 

b3) Notera att vi måste separat undersöka vänster‐  och högerderivatan i punkten x=0  (som är en gränspunkt till definitionsintervallen) . 

Vi kan undersöka vänster- och högerderivatan till

2

2

4 0 ( ) 0 2

2

xe xx

f x x

x x

 

 

   

 

enligt definitionen. Vi har

4 ) 4 ( 0 lim

0 lim 4

0 ) 0 ( ) lim ( ) 0

( 2

0 2

0

0   

 

 

x

x x

x

x e

x xe x

f x

f f

2 0 0 lim

2 0 0 lim

) 0 ( ) lim ( ) 0

( 0

2

0

0

 

 

 

 

x

x x

x x

x f x f f

x x

x .

Med andra ord är vänster och högerderivatan olika, som medför att f x( ) inte är deriverbar i punktenx0 . (Punkten x=0 är därmed inte en stationär punkt.)

Alternativ: Eftersom funktionen är kontinuerlig i punkten x=0 (enkelt att kolla) kan vi även undersöka

 

lim0

x f x

 och

 

lim0 x

f x

 (som är enklare den här gången).

Vi har

(6)

   

 

2 0

2 0 2

lim 4 1 2 4 1 1 0 4

4 0

lim 0

2 4

x x

x

e x

x x

x

       



   

 

Alltså är x kontinuerlig i punkten x=0 medan 0

   

0 0

lim lim

x x

f x f x

   . Med andra

ord är vänster och högerderivatan olika, som medför att f x( ) inte är deriverbar i punkten 0

x .

Svar b: Det finns en stationär punkt: 1

x 2 ( som är en maxpunkt).

c) Undersöker om det finns horisontella asymptoter:

för x gäller: 0 lim 4 2 lim 42 ,l'H lim 42 0 2

x

x x

x x x

xe x typ

e e

  

    

      

Alltså är y en horisontell asymptot då x går mot 0  (dvs vänster horisontell asymptot. (Notera att funktionen inte är definierad för x2.)

Vertikala asymptoter:

2

lim2

2

x

x

x

 

  vilket betyder att x2 är en vertikal asymptot   

Svar c:  Funktionen har  en (vänster) horisontell asymptot är y   0 och en vertikal asymptot x2. 

 

d)   Vi använder ovanstående beräkningar för att rita grafen. (Funktionens värde i  stationära punkten är  ( 1) 2 1 0.7

f 2  e  ) 

(7)

Rättnin

Uppgift a) Bestä b) Bestä Tips: Ta

där ) (

R x f

Lösning Vi beräk

x f( )

x f( )

x f ( )

x f ( ) Taylorp

) (x

P

( 1 0

6 x1

ngsmall: 1p

t 3. (4p) äm Taylorp äm approxim aylors form

)! ( 1 (

) (

( ) (

) 1 (

n c f

a f a f

n

 

 

g:

knar sinx, f

cosx

 , f sinx

 , cosx

 ,

polynomet a ( ) (a f a

f  

!( 2 ) 0 0 

x

x3

p för varje d

olynomet av mativt sin(0 mel kring pun

o )

) )(

a 1

x a x a

n

0 ) 0 (  f

1 ) 0 (  f

0 ) 0 (  f 

f (0) av ordning 3

) )(x a

a  

2

! 3 ) 1 0 (x 

del.

v ordning 3 0.1) och upp

nkten A är

ett ta är och

! ( 2

) (

c

a a x

f  

1 3 är

! ( 2

) (a x a f  

)3

0 (x

3 kring punk pskatta felet

ligge som al

! 3

) )2 f (a

a 

2

! 3

) ) f (a

a 

   

kten x0 t.

o a mellan er

)

)( 3

a x 

)3

)( a x

för funktion

. och

! )

)(

(

x n

a f n

(där a=0)

nen ysin

) )(

a xn

) n( x .

R

(8)

b) 6000 599 6000

1 10 1 1 . 60 1 1 . 0 ) 1 . 0

sin(   3   

Felet ges av formeln ( 1) ( ) 1 )!

1 (

)

(

nx a n n

c R f

För att uppskatta felet beräknar vi även x

x

f(4)( )sin dvs f(4)(c)sinc. Vi har

240000 ) sin

1 . 0

! ( 4 ) sin 0 1 . 0

! ( 4

)

( 4 4

) 4

( c c c

Rf    .

Eftersom |sinc|1 har vi uppskattning

240000

| 1 240000

| sin

|

|  c

R .

Svar:

a) 3

6 ) 1

(x x x

P  

b) 6000

) 599 1 . 0

sin(  där

240000

| 1

| felet

Rättningsmall:

a) 1p om alla derivator till och med ordning 3 är korrekta. 2p om allt är korrekt.

b) 1p för 0.13

6 1 1 . 0 ) 1 . 0

sin(   .

1p för feluppskattning.

Uppgift 4. (2p) Beräkna följande integraler

a) (1p)

8x2cos(5x3 dx5) (Tips: substitution) b) (1p)

(4x5)cosxdx (Tips: part. int.)

(9)

Lösning:

a)

8x2cos(5x35)dx

8cos(v)15dv

C x

C

v  sin(5 5) 15

sin 8 15

8 3

b)

(4x5)cosxdx

uv uvdx

(4x 5)sinx 4sinxdx

C x x

x  

(4 5)sin 4cos Svar a) sin(5x  )5 C

15

8 3

b) (4x5)sinx4cosxC Rättningsmall: 1p för varje del.

Uppgift 5. (2p) Bestäm volymen av den kropp som uppstår då området som definieras av 1

0 x , 0 yx2 1

(dvs området som begränsas av x-axeln, y axeln och kurvan y x21) roterar kring a) x-axeln, b ) y-axeln

Lösning:

a)

   

15 28 0 ]1 2 3

[ 5

) 1 2 ( 1

) (

3 5

1

0

2 4 1

0 2 2 1

0

2

  

x x x

dx x

x dx

x dx x f Vx

b)

 

2 3 0 ]1 2 [ 4 2

) (

2 1 2

) ( 2

2 4

1

0 3 1

0 2 1

0

  

x x

dx x x dx

x x dx

x xf Vy

Svar a)  15

28 b)  2 3

Subs: 5x3 5v, dv

dx x2

15 ,

15

2 dv

dx

x

Part. int: u x4 5 , vcosx u4 vsinx

(10)

Rättningsmall: 1p för varje del.

Uppgift 6. (2p) Lös följande differentialekvation 2x2y2 y2

dx

xdy  

Lösning:

Vi separerar variabler:

2 2

2x2y y dx

xdy  

2 2 1) 2

( x y

dx

xdy  

(Notera att konstanta funktionen y=0 är en uppenbar lösning till DE. ) Om y≠0 (och x≠0) har vi

x dx x y

dy 2 1)

(

2 2

 

Vi integrerar båda leden

dyy2 (2x2x1)dx

dvs.

y2dy (2x1x)dx,

och får

y x x C

 

|

| 1 ln

2 1

eller 1 ( 2 ln| | ) C x

y  x   . Lösningen kan skrivas på explicitform:

C x y x

 

|

| ln

1

2

Svar:

C x y x

 

|

| ln

1

2 är den allmänna lösningen. (Ekvationen har dessutom en s.k.

singulär lösning y=0.)

Rättningsmall: 1p om man kommer till

dyy2

(2x2x1)dx.

2p om man kommer till yxxC

|

| 1 ln

1 2

.

(11)

Uppgift 7. (4p) Bestäm strömmen i(t) i nedanstående LRC krets

om induktansen L=1 henry , resistansen R= 50 ohm, kapacitansen C=

600

1 farad och spänningen U  220 volt. Dessutom gäller följande begynnelsevillkor för strömmen

10 ) 0 ( 

i och laddningen q(0)1.

Tips: Spänningsfallet över en spole med induktansen L är lika med Li(t).

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med Ri(t). Spänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C (farad) och laddningenq(t) (coulomb) är lika med

C t

q( )/ , där q(t) i(t). Lösning:

Från kretsen får vi följande diff. ekv.

) ( ) 1 ( ) ) (

( q t u t

t C dt Ri

t

Ldi   

dvs ( efter subst. L, R och C) 220 ) ( 600 ) ( 50 )

(   

t i t q t

i (ekv 1) .

Vi eliminerar q(t) genom att derivera ekvationen (notera attq(t)i(t)).

Vi får

0 ) ( 600 ) ( 50 )

(    

 t i t i t

i (en homogen DE).

Härav i(t)C1e20tC2e30t.

För att bestämma C1 och C2 använder vi begynnelsevillkoren i(0)10 och q(0)1. Första villkoret kan vi använda direkt: Vi substituerar i(0)10i lösningen

t

t C e

e C t

i( ) 1 202 30 och får

2 10

1 C

C (ekv a)

(12)

För att få ett villkor som innehåller i(0) substituerar vi q(0)1 (och i(0)=10) i startekvationen

220 ) ( 600 ) ( 50 )

(   

t i t q t

i (ekv 1) .

Vi får i(0)50i(0)600q(0)220 dvs i(0)50106001220 som ger i(0)880

Nu kan vi använda

t

t C e

e C t

i( )20 1 20 30 2 30 och få andra ekv på C1, C2:

880 30

20 12 

C C (ekv b) Från (ekva ) och (ekvb ) har vi

158

C , C2 68

Slutligen i(t)58e20t 68e30t. Svar: i(t)58e20t 68e30t.

Allternativ lösningsmetod: Vi kan lösa ekvationen 1 ( ) ( ) )

( )

( q t u t

t C q R t q

L      ,

där q(t)är en obekant funktion, och därefter bestämma strömmen i(t)q(t). Rättningsmall:

Korrekt till i(t)50i(t)600i(t)0 (eller till en ekvivalent ekvation med enbart q(t)) ger 1p.

Korrekt till i(t)C1e20tC2e30t ger totalt 2p.

Korrekt i(0)880 ger +1p Allt korrekt =4p.

(13)

Uppgift 8. ( 2p) Använd substitutionen y(x)(z(x))1/2 , där z(x)är en ny obekant funktion, för att lösa följande differentialekvation

) ( ) ( ) 2 (

2 y x

x x

x x y

y   , där x0 och y0. Lösning:

Substitutionen y(x)(z(x))1/2 ger y z21z 2

1 .

Detta substitueras i ekvationen

) ( ) ( ) 2 (

2 y x

x x

x x y

y   och fås

2 / 1 2 / 1 2

1 2

2 2 1

z x x

z z

z  

.

Multiplikation med z1/2 ger en linjär DE x x

z 2 z  .

En Integrerande faktor är 2ln| | ln| |2 2

2

x e

e e

e

FPdxxdxxx.

Nu är )

( 4 ) 1 1 (

) 1 (

)

( 2 2 2 3 2 4

1 x

x C dx x x C

dx x x x C

Qdx F C F

z

  

  

  .

Från substitutionen yz1/2 har vi

2 / 4 1

2 )

( 4

1 

 

 

x

x C

y ( den allmänna lösningen).

Svar:

2 / 4 1

2 )

( 4

1 

 

 

x

x C

y

Rättningsmall:

Korrekt till x

x

z 2 z ger 1p. Allt korrekt=2p.

References

Related documents

( Vi anser att systemet fungerar om det finns minst en fungerande väg mellan punkterna A och

Fullständiga lösningar och svar skall presenteras till alla uppgifter.. Hjälpmedel: Endast utdelat formelblad (miniräknare är

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx). --- Skriv endast på en sida av papperet. Skriv namn och personnummer på varje blad. Inlämnade uppgifter

Rättningsmall: 1 poäng per deluppgift (rätt eller fel). Ange lösningen på explicitform.. Rättningsmall: 1 poäng för den homogena delen, 1 poäng för den

Rättningsmall: Visat förståelse för vad asymptot är och fått fram minst en asymptot rätt 1p, alla asymptoter rätt 1p.. Rätt lösning på den enkla rationella

Fullständiga lösningar skall presenteras till alla uppgifter.. Skriv namn och personnummer på

Fullständiga lösningar skall presenteras till alla uppgifter.. Skriv namn och personnummer på

Fullständiga lösningar skall presenteras till alla uppgifter.. Skriv namn och personnummer på