Ett försvar för de allmänna bråken.

Ett försvar för de allmänna bråken.

Den nya undervisningsplanen har under sin knappt ettåriga tillvaro fått utstå en ganska h å r d h ä n t kritik, som åtminstone icke alltid varit berättigad. Icke ens plan- läggningen av räkneundervisningen har gått fri från a n m ä r k n i n g a r . Sålunda har i en uppsats av Carl Hammar i n : r 16 av Folkskollärarnas Tidning gjorts gällande att den nya undervisningsplanen anvisat ett allt för stort utrymme åt de allmänna bråken, vilka enligt hr Hammar i det n ä r m a s t e sak- na praktisk betydelse och därför borde re- duceras till ett minimum p å folkskolans kursplan. I stället förordas en grundligare redan i småskolan påbörjad behandling av decimalbråken.

Gentemot hr Hammars reformförslag kunna emellertid åtskilliga invändningar g ö - ras.

1) Decimalbråken u t g ö r a rätt invecklade specialfall av de allmänna bråken och för- utsätta således ganska i n g å e n d e kunskap om dessa.

2) Decimalbråken ligga i regeln utan- för barnens erfarenhetsområde, medan d ä r - emot s å d a n a b å k som Y

,

A, Vs, Vs, %,

*/n

/

m. fl. osökt låta sig tillämpas p å en m ä n g d praktiska uppgifter, med vilka barnen ofta redan före skolans början ä r o förtrogna.

3) De allmänna b r å k e n s beteckning ä r lättfattligare och mindre utsatt för missför- stånd än decimalbråkens.

4) Ö v e r g å n g e n från allmänt bråk till de- cimalbråk av ändlig form ä r endast undan- tagsvis möjlig och förutsätter emellanåt be- svärliga r ä k n i n g a r ; decimalbråken d ä r e m o t låta sig alltid uppfattas såsom allmänna bråk.

5) Räkning med allmänna b r å k erbjuder större omväxling och intresserar därför bar- nen mera än den ofta schablonmässiga räk- ningen med decimalbråk.

I fråga om ordningsföljden vid undervis- ning i bråk torde man efter n ä r m a r e efter- tanke knappast kunna bestrida, att den nya undervisningsplanen tagit ett steg i rätt riktning, då den föreskrivit, att behandling- en av de allmänna bråken bör föregå stu- diet av decimalbråken, vilka enkelt och na- turligt låta sig härledas ur de förra. Då de- cimalbråken väl blivit uppbyggda p å de all- m ä n n a b r å k e n s s ä k r a grund, kan man så s m å n i n g o m ö v e r g å till det för decimalbråk brukliga b e t e c k n i n g s s ä t t e t med s m å siffror och decimalkomma utan att behöva riskera förväxlingar av s å d a n a begrepp som 10-tal och tiondelar. Sedan decimalbråken blivit anvisade sin privilegierade ställning i vårt dekadiska siffersystem, å t e r s t å r den ganska invecklade uppgiften att utföra räkningar med decimalbråk i detta system. A t t reg- lerna äro enkla och b e k v ä m a och lätta att minnas kan icke bestridas, men detta har icke sin grund i de bakom reglerna liggan- de tankeprocessernas enkelhet utan i be- t e c k n i n g s s ä t t e t s förträfflighet. Då sålunda de enkla räknereglerna för decimalbråk vun- nits p å bekostnad av begreppens klarhet, ligger faran för tankeslapp mekanisering n ä r a till hands. Decimalbråken b ö r a s å - lunda sparas till ett stadium, då de kunna p å r ä k n a värklig förståelse. Säkert är, att detta stadium icke ä r tillfinnandes inom småskolan. Huruvida det ligger n ä r m a r e 6:e klassen än 5:e skulle d ä r e m o t kunna diskuteras.

De allmänna bråken hävda alltså under alla o m s t ä n d i g h e t e r sitt existensberättigan- de i folkskolans räknekurs även för den, som icke vill tillmäta dem n å g o t annat vär- de ä n att vara det oumbärliga förstadiet till decimalbråken. För min del ser jag därjämte i räkning med allmänna bråk en hälsosam motvikt mot den till tankelättja frestande mekanisering, som lätt blir en

följd av ett ensidigt sysslande med de pri- vilegierade bråksorter, vilkas delvis oför- tjänta särställning ytterst beror p å deras n ä m n a r e s egenskaper att vara digniteter av h ö g r a och vänstra handens sammanlagda fingerantal. Även om man bortser från de allmänna bråkens praktiska a n v ä n d b a r h e t , fylla de sin uppgift p å skolschemat s å s o m ett utmärkt medel för utveckling av tanke- skärpan, och denna ideella vinst m å t t e väl kunna få göra a n s p r å k p å att vara n å g o t annat än "en barlast från g å n g n a tider utan betydelse för nutiden".

O l i v e r Z a n d e r .