Grön Flagg-rapport
Sagomossens förskola
12 feb 2015
Il lu st ra ti o n e r: A n d e rs W o rm
Kommentar från Håll Sverige Rent
2013-11-13 10:50: Er handlingsplan blev godkänd den 14/8-13, så ni kan inte skicka in er rapport ännu. Er rapport ska skickas in senast den 14/2 -15.
Ni har en lång tid att arbeta med era utvecklingsområden. I rapporten skriver ni vad som hände, tex vad sådde ni och hur växte det upp? Vattnade barnen och förstod de fröets och potatisens kretslopp? Berätta hur barnen upplevde era aktiviteter.
Detsamma med de andra två utvecklingsområdena.
Om ni undrar över någonting så hör av er på tel 072-576 53 54
Nu kommer datumet på er Grön Flagg-sida att visa fel, men det rättar till sig efter 2 månader.
Vänligen Anki Björnfot
2015-02-12 14:11: Vilken imponerande rapport ni skickat till oss, det har varit så roligt att läsa den. Dessutom är det er första, mycket bra jobbat! Ni har fina, tydliga utvecklingsområden och bra aktiviteter med tillhörande bilder som passar till.
Vilket engagemang ni verkar haft för ert grön Flagg-arbete. Jättekul att ni fick vara med på ett reportage i tidningen, och vilka duktiga barn som visste allt om biogas.
Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Bra jobbat!
Vi ser fram mot fortsatt samarbete.
Tips: Vi vill nu passa på att tipsa er om vår nya exempelsamling på vår hemsida där ni kan söka efter aktiviteter, lekar och experiment för förskolan. Här hittar ni den:
http://www.hsr.se/exempelsamling
I er rapport dokumenterar ni kontinuerligt och laddar upp bilder. Ni beskriver vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga i arbetsprocessen och hur barnen fått inflytande. Här finns utrymme för reflektioner från barn och personal samt en utvärdering av arbetet som ni kan använda i förskolans övergripande kvalitetsarbete. När rapporten är godkänd kan ni spara den som en pdf-fil, så går det smidigare att mejla eller skriva ut ert arbete och sprida det till omgivning och vårdnadshavare. Er kontaktpolitiker kan se er godkända rapporter, men inte fotona däri.
SPARA OFTA genom att klicka på Spara utkast-knappen längst ner på sidan. Det är inte förrän ni klickar på Lämna in för granskning-knappen som rapporten skickas in till oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverige Rent.
Grön Flagg-råd
a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?
Välj det alternativ som närmast avspeglar hur det har varit för er genom att klicka i listan nedan. För att ta bort ett redan valt alternativ; klicka på krysset längst till höger.
1-2 gånger/månad
Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga:
Vi har i enheten, där också Fsk. Trollsländan ingår, en arbetsgrupp innehållande pedagoger, vaktmästare och vid viss tillfällen ,kökspersonal.
Vi träffas ca. 3 tillfällen/termin och diskuterar vårt uppdrag, resultat hitills och hur vi ska gå vidare i vårt arbete. Vi har Grön Flagg som en stående punkt på våra APT-träffar där pedagogerna förmedlar tankar och ideér från arbetsgruppen ut i sina resp. arbetslag och kan på så sätt hålla ämnet aktuellt. Vi har även ett miljöråd som arbetar paralellt med förskolerådet och träffas 2 ggr/termin. Miljörådet består av pedagoger och föräldrar från båda fsk i enheten samt vår kontaktpolitiker. Vi har en engagerad föräldragrupp vilket leder till utvecklande diskussioner. Ett stort ämne under arbetsåret har varit kosten på våra förskolor. Vi har bjudit in kökspersonal och enhetschefen från kostenheten som har presenterat kommunens kostpolicy och visat på möjligheter att utöka de ekologiska livsmedlen i förskolans kök. I övrigt är det förskolans miljöarbete som diskuteras samt förskolans sätt att förmedla vårt arbete med föräldrarna.
b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?
Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.
Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
i Lpfö
Utvecklingsområde 1
Här ser ni det tema eller de teman ni valde att arbeta med samt eventuella titlar ni valt på era utvecklingsområden. När ni beskrev utvecklingsområdena i handlingsplanen var det en start och en riktlinje. Sedan har arbetet haft möjlighet att utvecklas beroende på barnens och personalens intressen och idéer. Beskriv den utveckling och den process ni gått igenom och hur ni har möjliggjort för alla att vara delaktiga och ha inflytande i respektive utvecklingsområde.
Tema
Kretslopp
Titel
Från läroplanen för förskolan reviderad 2010 ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.” ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.”
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Arbetet startade hösten -13 med att en pedagog tog barnen hem till sin trädgård för att samla de frön som barnen ville odla nästa år. Vi tittade runt, jämförde och klippte de fröställningar som var intressanta. Grävde även upp potatis som skulle sparas till våren för att sättas tillbaka i jorden för att få nya potatisar. Tillbaka på förskolan hängdes frökapslarna upp på tork och potatisen tvättades ren och fick ligga och torka till. Torra lades de sedan i kylskåpet för förvaring och frökapslarna lades i kaffefilterpåsar för att sparas till våren. Under vintern-tidig vår tillverkades 2 växtlådor av virke en förälder skänkt för att vi skulle kunna så våra frön när vädret tillät. Barnen deltog med stor inlevelse och vi hade många diskussioner om hur det skulle göras och vi ändrade oss under arbetets gång. Tillslut var vi färdiga och vädret inbjöd till trädgårdsarbete. Vi fyllde lådorna med ekologisk plantjord vi köpt och planterade våra frön. En låda med blommor och en med ”ätbart”. Potatisen satte vi i svarta papperskorgar efter att de legat framme ett par veckor och fått ”ögon”. Vi hade också fått en körsbärstomat från köket som vi delat och tagit ut frön ifrån. De hade legat och torkat på ett hushållspapper och nu planterade vi HELA pappret i jord! Barnen var väldigt förundrade och skrattade och tyckte det var tokigt. Efter vattning regelbundet så började de första små plantorna titta upp. Ringblommor och dill. Allt var så häftigt och de små plantorna kunde ha fått vatten hur ofta som helst om vi inte insett att även frön kan drunkna! Våra tomatfrön hade också en kraftig grobarhet. Alla 72 frön grodde! Vi ägnade flera dagar åt att skola om de små plantorna en-och en i mjölkförpackningar, skriva KÖRSBÄRSTOMAT på glasspinnar och sätta i kartongen. Och vattna förstås! Potatisen växte fort och vi fyllde på med jord flera gånger. Nu var plantan stor och hade blommat. Samtidigt var sallad och dill färdiga för skörd och de första ringblommorna slog ut. Vi planerade vår fest. Potatisen skördades, tvättades och kokade inne på avd. Vi dukade fint och hade ringblommor på bordet. Salladen sköljdes och dillen kokade med potatisen och garnerade kasslern som vi skulle äta till.. Barnen gick ofta och tittade på solrosplantorna när de växte upp och var glada över att få ta med sig ett exemplar hem. Några barn pratade om solrosorna när de kom tillbaka efter semestern och sa att deras blomma hade gått av. Tror att de kom på det när de såg hur hög Trollskogens solros var ute på gården. Den dill som blev över packades i plastpåsar och lämnads till köket för infrysning.
Det blev en härlig fest med glada ,stolta miner bland barnen. Vi hade lyckats med vårt arbete som hade tagit oss nästan 1 år att genomföra. Vi lämnade några fröplantor kvar i lådorna på altanen för att få frön till nästa år. Vi har också gjort en liten kryddplantering i direkt anslutning till köket som kan skördas och användas i den dagliga matlagningen av vår kökspersonal. Vår målsättning är att barnen på förskolan ska få veta att maten är kryddad med våra egna örter via personal och matsedel. På hösten-14 hade de fröplantor vi sparat mognat och det var dags att ta hand om dessa. Vi klippte och hängde på tork, precis som förra hösten. I lådorna planterade vi blomlökar som vi hoppas ska blomma tidig vår innan vi ska så våra frön igen. Vi satte även några lökar i en kruka för att ta in när vintern kommer. Vad händer med dom lökarna?! Det fanns dock pallkragar med odlingar som inte blev nå´t av! Det var också en erfarenhet som diskuterades. Vi kom fram till att de förmodligen stod lite fel och kanske bör flyttas till nästa år! .
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
Barnen fick vara med och reflektera över vad som händer när man planterar frön och hur man ska sköta om dem. De får se vad det blir när det kommer upp och de får samtidigt ta ansvar för levande växter. Vi bestämde på en samling vilka barn som hade intresse att följa med och samla in frö och sedan ta hand om dessa. Vi har utsett en pedagog /arb.lag som ska följa arbetet lite "extra". Dokumentera och observera barnens tankar och se till att "hålla ihop" det hela. Det kontinuerliga arbetet delas av alla pedagoger.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i Lpfö
i
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
i OBS...Tema
Kretslopp
Titel
Konsumtion
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
I vårt arbete ”Skapa med Skräp” har vi tagit tillvara på det material som dels blivit över på förskolan (t.ex. mjölk- och äggkartonger, korkar, plastlock, plåtburkar, hushålls- och toarullar).. Vi har även bett vårdnadshavare att ta med liknande saker hemifrån. Ett projekt vi hade i samarbete med hemmet var att göra eget mosaikströssel av äggskal. Föräldrarna tog med äggskal som barnen målade och sedan krossades de och används i skapandet. Av äggkartonger ifrån köket har vi gjort olika höstsvampar. På vår enhet har vi så kallade estetveckor en gång i månaden. Då är en avdelning ansvarig för ett projekt som de övriga avdelningarna har en vecka på sig att genomföra. Under 2014 har det bland annat tillverkats figurer av isärmonterade
elektronikprodukter, dekorerade konservburkar, utsmyckade skor och dekorativa prydnader av plastlock och sugrör. Vid skogsutflykter och promenader får barnen ta med sej "hem" det de tycker verkar spännande att skapa med. Det är allt från stenar, pinnar, växter till plastbitar och metallföremål.
Barnen ser nu det mesta i sin vardag som en del av skapandet och är väl medvetna om att vi gör det för att spara på naturen. Skapandet och det övriga miljöarbetet vävs samman med leken med det de skapat tex sjörövarkikare av pappersrullar dekorerade med löv och annat naturmaterial, bilar av mjölkkartonger etc. Eller som när några barn gjorde egna fiskespön av pinnar och tråd vilket ledde till en fiskar-lek en stor dela av dagen. Som tur var serverades det fisk till lunch just den dagen vilket ledde till intressanta diskussioner angående naturens tillgångar, var vår mat kommer ifrån etc. Inför julen har flera avd. skapat Tomtar av de "pinnar" vi haft med hem VARJE gång vi varit i skogen!
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
Vi har en arbetsgrupp från de båda förskolorna som ingår i vår grupp "estetiska uttrycksformer" I den gruppen diskuteras vilka estetaktiviteter som vi ska jobba med under terminen och, utifrån de beslut som tas, formar vi vårt arbete. Under vårt Grön flagg arbete har vi hittills arbetat med "Skapa med skräp" i olika former. I barngruppen har vi regelbundna samlingar under Temarubriken. Vi bestämer i samlingen utifrån intresse vilka barn som ska vara med vid de olika momenten. Att engagera föräldrar i vårt arbete har också lett till samtal i barnens egna familjer om hur man kan använda "skräp" till andra saker än som var tänkt från början. Pedagogernas och barnens fantasi har satt fart och man har sett möjligheter i allt!
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 3
Tema
Konsumtion
Titel
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vi pedagoger har varit vid Tuddarp (återvinningscentral) på studiebesök. Tyvärr så kan vi inte åka dit med barngruppen då de har en åldersgräns på 10 år. För att förbättra sopsorteringen från vårt tillagningskök kontaktade vi fastighetsägaren för att få sorteringskärl för plast/metall/pappersförpackningar, de är nu placerade i vårt soprum och töms regelbundet av Big Bag och går numera till återvinning och vi har med den åtgärden kunnat minska vårt hushållsavfall med en 1/5 del. Källsorteringen på avdelningarna fortsätter och vi besöker regelbundet den närliggande miljöstationen. Vi vill öka förståelsen för vad som händer med förpackningar och burkar som lämnas på miljöstationen Vi källsorterar det vi kan (Tex gröna påsen, förpackningar, kartonger, metall, glas m.m). Tillsammans med barnen sorterar vi skräpet för att vi på det sättet skapar en miljömedvetenhet hos varje barn. Vi gör regelbundna besök till återvinningsstationen som ligger vid vår förskola samt förklarar vi vad som kommer hända med det sorterade skräpet och var det tar vägen. Genom dessa besök till återvinningsstationen uppmuntrar vi barnen till att återvinna och återanvända samt förmedla vikten av att ha en skräpfri närmiljö. De har lärt sig var de olika sakerna ska vara och fått mer kunskap om att av papper kan det bli nytt papper. Barnen har uppskattat att gå på till återvinningsstationen och att få vara delaktiga i att källsortera. Vi har också tillsammans med barnen tittat på filmer om te.x återvinning och kretslopp. Vi har deltagit i Skräpplockardagarna under flera år och kan med glädje konstatera att skräpet runt i vår närmiljö har minskat! I år hade vi 9.4kg skräp mot tidigare betydligt fler kilon! Vårt deltagande i denna aktivitet har resulterat i att vi alltid har påsar med i packningen när vi rör oss omkring i omgivningarna och barnen är mycke´noga med att allt ska plockas upp. Plankan: Under våren 2014 startade vi med att gräva ner en planka med olika material äpple, barnanskal, metallock, värmeljushållare och ett plastlock/plastbit. Barnen trodde att fler saker skulle förmultna än vad vi förväntade oss att de skulle svara. De trodde att bara plastbiten skulle vara kvar. De äldsta barnen var med och grävde ner plankan. Under september grävdes denna planka upp med 7 barn (födda 2009 och 2010) för att se hur en förmultningsprocess fungerat. De såg stolta ut när de gick ut genom grinden med var sin spade. När vi skulle gräva upp plankan kom de ihåg vart vi hade grävt ner den. Det hade växt upp långt gräs och jorden var mkt hård så det krävdes mkt hjälp ifrån pedagogen för att barnen skulle klara av att gräva upp plankan med sina spadar. Det hade vart bättre att gräva ner plankan där det redan är jord från början, barnen hade då kunnat gräva mer själva och det hade vart lättare att märka ut exakt plats med. Barnen såg direkt att det var äpplet och bananskalet som var borta från plankan och hade försvunnit. Ett barn sa vi ska hitta de och så började de gräva igen och leta för de var ju säkert under jorden. De hittade inget under den korta stunden de grävde. Barnen tyckte att det var kul att gräva ner och gräva upp plankan. Vi är osäkra på om de förstått att äpplet och bananskalet förmultnat och blivit jord. De konstaterade bara att de hade försvunnit under jorden.
Vid dessa två aktiviteter har vi dokumenterat/lyssnat/skrivit och spelat in barnens tankar, funderingar och reflektioner. Vi har även tagit hjälp av internet, dator/lärplatta för att fånga och ta reda på eventuella frågor barnen har för att på så sätt tydliggöra deras tankar och funderingar. Vi blev kontaktade av avfallsingenjören på Motala kommun som undrade om vi vill delta´i ett reportage om "Gröna Påsen" i ett totalutlägg av länstidningen. Vi sa ja och fick besök av reporter och fotograf som dokumenterade vårt arbete under en förmiddag.Vi visade vår saga om gröna och vita påsen som är olika men behövs
i
i
Vi bestämmer i samlingen vilka barn och pedagoger som tar ansvar för att det vi sorterar kommer till miljöstationen. En pedagog/arb.lag har tagit mer ansvar för att hålla ihop arbetet och dokumenterat reflektioner och tankar från barnen. Vi övriga har sedan på följande samling fått ta del av processen och kunnat delta i diskussionen om vad som hänt nere i jorden och varför. Diskussionen om vad som försvann och vad som fanns kvar var givande.
Många förstod att visst materiel satt kvar och kunde koppla det till att vissa saker ska slängas i papperskorgar eller soptunnor!
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Läroplanen (Lpfö98)
Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete till läroplanen tydliggörs hur arbetet bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande.
Målen, som ni ser citerade här, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. De citat ni valde i handlingsplanen är förifyllda redan, men det är möjligt att lägga till fler (eller ta bort befintliga).
a. Normer och värden, kap 2.1
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
b. Utveckling och lärande, kap 2.2
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
i
i
i
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
c. Barns inflytande, kap 2.3
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser
Vilket/vilka övriga mål, riktlinjer och/eller skrivelser har Grön Flagg-arbetet inkluderat?
Synliggörande och omvärlden
En av grundtankarna med Grön Flagg är att synliggöra och sprida arbetet samt ha ett utbyte med omgivande samhälle. Att vända er ut mot samhället och visa upp ert arbete kan inspirera er själva, föräldrar och omgivning och ge ringar på vattnet.
Vilka av följande aktiviteter har ni genomfört för att synliggöra ert Grön Flagg-arbete? De val ni gjorde i handlingsplanen finns förtryckta men går att ändra.
Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Digital fotoram
Information på förskolans webbplats Nyhetsbrev till föräldrar
Information på föräldramöten
Media och/eller Internet (tidning, radio, tv etc.) Studiebesök
Andra aktiviteter/övrigt att tillägga:
Beslut om att bilda en Facebookgrupp för föräldrar inom förskolorna för att köpa och sälja barnkläder och öv. barnsaker. Deltgit i ett reportage i medskicket till länstidningarna Gröna Påsen- tillsammans gör vi skillnad. Vi har i samarbete med Tekniska förvaltningen deltagit i ett projekt i att förändra föräldrar och personals sätt att transportera sej till Förskolan. Vi fick tre elcyklar att disponera pedagogiskt samt att låna ut till föräldrarna. Vi har i egenskap av deltagare i detta projekt medverkat i "E-Week" på Linköpings universitet där vi höll en kort presentation över vårt pedagogiska användande av cyklarna i verksamheten samt ide´er om fortsatt utvekling av användandet av dessa.Mycke´t uppskattat av deltagarna. Vi fick ideér och de blev intresserade av vårt arbete.
Utvärdering och utveckling
För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontinuerligt följer ni upp och utvärderar ert arbete utifrån ett tydligt barnperspektiv.
Samtala och reflektera bland barn och personal kring hur ni har upplevt arbetet. Era reflektioner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas och ha roligt i förskolan. Detta arbete kan användas i förskolans kvalitetsarbete och hjälper er att identifiera nya utvecklingsområden inom Grön Flagg.
a. Utvärdering
Reflektioner från barnen, hur har de upplevt arbetet?
Barn är ju underbara! Bara se deras skeptis till ex. att plantera tomatfrön som torkat på ett papper till deras entusiasm när de första små tomatstråna tittar upp är obetalbart! De samlar helt plötsligt frön från allt! Hittar gamla kastanjer från förra året som ligger kvar vid vägkanten- planterar och de gror! Vattnar och diskuterar. Livet får en ny dimetion från nu. Att ta "skräpmateriel" och få skapa nytt att använda är också lustfyllt. Vindspel av plåtburk och skogspinnar som ljuder fint när de små ska sova eller fågelmatare av mjölkkartong eller petflaskor som gör
i Lpfö
att vi kan följa småfåglarna utanför fönstret under dagarna. Vetskap och kunskap om vart saker tar vägen när vi inte behöver dom längre är också filosofiska funderingar som barnen haft under vårt arbete. Ofta kopplat till övriga livet. Motala är en bra kommun att bo i - det finns förutsättningar till källsortering i bostadsområden runt i kommunen samt en återvinningsstation.Många barn är delaktiga i det arbetet även hemma.
Reflektioner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har ni upplevt arbetet?
Vårdnadshavare är positiva till vårt arbete och ger många tänkvärda ideér till vårt miljöråd. Även info på resp avd har fått positiv respons.
Personalen har tagit vårt arb.på olika sätt. Vissa pedagoger har tagit mer ansvar för att arbetet ska hållas ihop och att reflektionerna ska leda till utveckling.
b. Utvärdering
Hur tolkar eller analyserar ni era reflektioner? Kan ni koppla era reflektioner till egna erfarenheter och gärna även till utbildning, forskning eller litteratur?
Det har varit väldigt kul att föräldrarna har varit så engagerade i och av vårt arbete. Det kommer vi att dra nytta av i vårt fortsatta arbete och både ta hjälp av föräldrar samt få ännu fler engagerade i framtiden. I pedagoggruppen har intresset ökat för att veta mer om möjligheterna till ett hållbart arbete. Vi har redan idag pedagoger på fortbildning i Hållbart arbete -ute.Det ger ytterligare möjligheter till att utveckla arbetet inom förskolan. Se nedan länk. http://bloggar.karlshamn.se/irenaturkultur/startsida-2/ Vi hämtar inspiration från andras rapporter och forskning som finns tillgängligt på nätet. Ex. http://www.svenskaomep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf
c. Utveckling
Hur kommer ni att gå vidare med era nya erfarenheter utifrån utvärderingen?
Vårt arbete med hållbarhet och klimat kommer att finnas i vårt dagliga arbete. Vi har hittills jobbat mest med den biologiska hållbarheten men insett att i vårt likabehandlingsarb. berör vi ofta hållbarhetsfrågor som är värdefulla att utveckla. Vissa avd. har redan nya temaarbeten på gång och hela enheten kommer att fortsätta att diskutera hållbarhetsfrågor,både socialt,ekonomiskt och ekologiskt.
