Grön Flagg-rapport
Stadionparkens förskola
13 maj 2015
Il lu st ra ti o n e r: A n d e rs W o rm
Kommentar från Håll Sverige Rent
2015-05-13 09:59: Vilken imponerande rapport ni skickat till oss. Ni har fina, tydliga utvecklingsområden och bra aktiviteter som passar till. Era bilder speglar er verksamhet jättebra. Vilket engagemang ni verkar haft för detta tema. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Det är så roligt när ni berättar lite om varje bild. Mycket bra jobbat!
Vi ser med spänning fram mot att få ta del av er kommande handlingsplan.
I er rapport dokumenterar ni kontinuerligt och laddar upp bilder. Ni beskriver vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga i arbetsprocessen och hur barnen fått inflytande. Här finns utrymme för reflektioner från barn och personal samt en utvärdering av arbetet som ni kan använda i förskolans övergripande kvalitetsarbete. När rapporten är godkänd kan ni spara den som en pdf-fil, så går det smidigare att mejla eller skriva ut ert arbete och sprida det till omgivning och vårdnadshavare. Er kontaktpolitiker kan se er godkända rapporter, men inte fotona däri.
SPARA OFTA genom att klicka på Spara utkast-knappen längst ner på sidan. Det är inte förrän ni klickar på Lämna in för granskning-knappen som rapporten skickas in till oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverige Rent.
Grön Flagg-råd
a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?
Välj det alternativ som närmast avspeglar hur det har varit för er genom att klicka i listan nedan. För att ta bort ett redan valt alternativ; klicka på krysset längst till höger.
1-2 gånger/månad
Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga:
b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?
Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.
Ja
Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
Vi har haft ett antal Grön Flagg-råd/samlingar av olika slag med barnen. De har haft karaktären av "möten" i konferensrum eller så har de varit av typen "samling" på avdelningarna. Här nedan ett exempel på ett "möte" i ett konferensrum, kortfattad sammanfattning. Närvarande: Barn:
7 barn, 2-3/avdelning, här: D,W,S,R,I,C,O. Vuxna: Lars, Jenny (lärarstuderande), Torbjörn (förälder) Tema: Grön flagg (dagens undertema:
magi) Magisk kraft. Vi diskuterade magisk kraft. Vad är en magisk kraft? Vad finns det för magiska krafter? Har någon av oss en magisk kraft? S: ”Jag har en magisk trollstav, den kan trolla så allt blir litet”. W: ”Jag kan trolla bort saker”. I: ”Jag kan trolla ner ett bord”(pekar mot bordet) och jag kan trolla fram frukt (ser klementiner på bordet). Mat och smak (utvecklingsområde 3). Vi diskuterade smak medan vi åt klementin. Vad smakar man med? S: ”tänderna”. Vi funderade på om det skulle kunna finnas en magisk smak-kraft. W: ”Man kan smaka med fingerspetsen”. Rörelse (utvecklingsområde 2). Vi diskuterade rörelse. Vad är rörelse? Springa, hoppa, krypa, dansa osv. Vi ställde oss frågan om det skulle kunna finnas en magisk rörelse-kraft. Ljud (utvecklingsområde 1). Vi diskuterade vad ljud är. R förklarade hur hon kan höra när en hund skäller på lekplatsen. I sa sig kunna höra musik när han håller för öronen. S pratade om katter som jamar. Ws farmor har tre katter. I jamar medan han döljer munnen med sin keps. Vi funderade på hur vi kan veta att det är I som jamar bakom kepsen när vi inte kan se hans mun. Enades om följande slutsats: ”Vi känner igen hans hår och öron”. Vi ställde oss frågan om man skulle kunna ha en magisk ljud-kraft. Vi var tysta en stund och lyssnade efter vilka ljud vi kunde höra. Hörde ett märkligt ljud bestående av tre pulserande tuut- ljud (förstod när vi kom ut ur rummet att det var från Smart-boarden utanför). Metod: Gruppsamtal: medforskande förhållningssätt, öppna frågor, ej färdiga svar, flerstämmigt/dialogiskt. Dokumentation: Foto på mötet. Barnen fick säga om de ville vara med på bilden, ett barn avstod och behövde inte vara med. Vi tittade på bilden. Stratifieringsgrad-hög/låg: Ganska hög när vi satt sju barn och tre vuxna vid litet bord och litet rum. Lägre eftersom mötet var frivilligt och det var ok att avbryta i förtid – två barn valde avbryta efter en kvart. Själva samtalet ganska låg grad eftersom man fick prata när man ville – vanlig samtalsturtagning gällde. Utvecklingsområde: Ev sitta på golv nästa gång så att man kan kommunicera med hela kroppen.
Utvecklingsområde 1
Här ser ni det tema eller de teman ni valde att arbeta med samt eventuella titlar ni valt på era utvecklingsområden. När ni beskrev utvecklingsområdena i handlingsplanen var det en start och en riktlinje. Sedan har arbetet haft möjlighet att utvecklas beroende på barnens och personalens intressen och idéer. Beskriv den utveckling och den process ni gått igenom och hur ni har möjliggjort för alla att vara delaktiga och ha inflytande i respektive utvecklingsområde.
i Lpfö
i Lpfö
Titel
1. Ljudmiljön i förskolan. Både barnen och personalen befinner sig i en miljö där det förekommer mycket ljud. Det är något som påverkar oss alla. Vi anser att området "ljud" lämpar sig att arbeta med då det har två sidor: det finns ljud som påverkar oss negativt (exempelvis buller) och det finns ljud som påverkar oss positivt (exempelvis uppskattad musik som ger upphov till positiva känslor). Både positivt och negativt ljud kan vi vara utsatta för ofrivilligt eller själva skapa. Huruvida ett ljud uppfattas som positivt eller negativt är åtminstone delvis subjektivt. Vårt arbete med ljud syftar till ökad medvetenhet om ljud som fenomen hos barnen. Vi vill öka barnens förståelse för hur ljud skapas och hur det påverkar oss människor. Detta för att barnens ska förstå sin egen och andras situation i den ljudmiljö som alla är med och skapar. Vi vill öka medvetenheten om sambandet mellan ljud och hälsa. Vi kommer att med personalens hjälp och via förskolans miljö och material erbjuda barn i alla åldrar möjlighet att utveckla kunskaper om ljud både inomhus och utomhus. Förutom att arbeta med ljudnivåer (volym, amplitud) vill vi att barnen ska få möjligheten att uppleva ljud på olika sätt, både genom att skapa egna ljud och lyssna till befintliga. Arbetet kommer utgå från barnens intressen och behov. Arbetet kommer dokumenteras i skrift och med bilder (ca 2 bilder per avdelning med ett kort stycke text till bilderna, inkludera barnets perspektiv).
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vår utveckling och process - ljudmiljön i förskolan. All personal har genomgått utbidning som lyft fram det entreprenöriella lärandet (rhizomatiskt lärande) där personalen är medforskande i barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp i lärande i vardagen och lärande i tema.
Personalen har stöttat barnens lärande både i vardagen och i tema. Lärandet har alltid erbjudits alla som varit intresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat Ljudmiljö i förskolan har personalen tillfört inslag inom temat. En del av dessa aktiviteter erbjuds numera hela dagen (se bild 3 som föreställer ljudvägg som vi tillverkat på förskolans gård) eller är regelbundet återkommande medan andra har varit tillfälliga aktiviteter. Vårt arbete med ljudmiljön började med att vi introducerade arbetet för barnen. Vi tillförde kunskap om ljud och ljudmiljö både via teori (diskussioner och litteratur) och praktik. En utgångspunkt som vi använt oss av är en sk "ljudlekplats" som finns i vår närmiljö dit vi cyklat med lådcyklar. På lekplatsen finns möjilighet att experimentera med ljud på olika sätt (se bild 1 och 2). Det var bla utifrån erfarentheterna från ljudlekplatsen som vi tillverkade vår egen ljudvägg på en av förskolans ytterväggar utomhus (bild 3). Därefter tillverkade vi musikinstrument inomhus i vår "metamorfosverkstad" där barnen kreerar alster från spillmaterial som barnens föräldrar har tagit med hemifrån. Barnen tillverkade bla "maracas" med gamla ljusslingelampskärmar som de fyllde med knappar (bild 4). Här ett exempel från verksamheten från en avdelnig: "Ett av målen i vårt arbete med Grön Flagg handlar om ljud och barnen har genom att förflytta sig till olika platser under hamrandet (barnen snickrar fågelholkar) kunna höra skillnader och likheter. Vi har samtalat om styrkor på ljudet och även vad som gör att vi kan höra. Oljud och ljud har diskuterats. Det som någon uppfattar som oljud kan någon annan uppfatta som ett behagligt ljud. Vi har också diskuterat att olika saker kan förstärka ljud. Barnen fick uppleva att om holken låg i sanden blev ljudet från hamrandet dovare än om holken låg på cementplattor. När barnen hamrade på björkstubben blev också ljudet lägre. Begrepp som t.ex. starkt, svagt, högt och lågt har blivit benämnt och diskuterat." Inomhus: Miniröris, sångsamlingar, tillverkning av instrument, rytmik, musikupplevelser, prata-skrika, örat, ljud.
Utomhus: Ljudvägg, musiklekplats,
b. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
i
c. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
i OBS...Tema
Livsstil & hälsa
Titel
2. Rytmik och rörelse. Vi kommer att med personalens hjälp och via förskolans miljö och material erbjuda barn i alla åldrar möjlighet att utveckla kunskaper om "rörelse" både inomhus och utomhus. Vi vill att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Vi vill öka medvetenheten om sambandet mellan rörelse och hälsa. Vi vill låta barnen upptäcka glädjen i rörelse. Arbetet kommer utgå från barnens intressen och behov. Arbetet med rörelse kommer integreras i övriga verksamhetsenheter. Arbetet kommer dokumenteras i skrift och med bilder (ca 2 bilder per avdelning med ett kort stycke text till bilderna, inkludera barnets perspektiv).
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vår utveckling och process - Rytmik och rörelse. All personal har genomgått utbidning som lyft fram det entreprenöriella lärandet (rhizomatiskt lärande) där personalen är medforskande i barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp i lärande i vardagen och lärande i tema. Personalen har stöttat barnens lärande både i vardagen och i tema. Lärandet har alltid erbjudits alla som varit intresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat "Rytmik och rörelse" i förskolan har personalen tillfört inslag inom temat. En del av dessa aktiviteter erbjuds numera hela dagen (se ex bild 2 på vinteraktivitet - pulkaåkning) eller är regelbundet återkommande (se bild 1 vår årliga tävling "husruset" och bild 4 yoga som erbjuds dagligen vid
"uppevilan" för de barn som inte sover) medan andra aktiviteter är sporadiskt återkommande (se bild 3 rörelselek med sång). Vårt arbete med Rytmik och rörelse började med att vi introducerade arbetet för barnen. Vi tillförde kunskap om Rytmik och rörelse både via teori (diskussioner och litteratur) och praktik. En utgångspunkt som vi använt oss av är inköpta "Miniröris-CD-skivor" som till en början styrde våra rytmiksamlingar innan barnen lärde sig att på egen hand hitta på liknande rytmiksamlingar till varierande musik. Här exempel från verksamheten från en avdelning: "Under många av våra utflykter utforskar barnen djur, natur och kultur. Vid våra besök i pildamsparken har barnen uppmärksammat de statyer som finns i parken, de brukar prata om dem och diskutera vad de föreställer. Vid ett tillfälle i mitten av september, när vi var på väg till spindellekplatsen, började några av barnen leka staty: "Gissa vad jag är". Vi andra skulle gissa vad statyerna föreställde, hur de kände sig och vad de gjorde. Barnen fick här möjlighet att gestalta samt känna igen olika känslouttryck och en diskussion uppstod om hur vi ska bete oss om någon är t.ex. är ledsen, arg eller glad. Matematiken kom in i aktiviteten t.ex. genom att barnen räknade hur många ben tre statyer hade tillsammans eller jämförde vilken staty som var längst." Inomhus:
Miniröris, barnyoga, dans, rörelsesamlingar, fri lek. Utomhus: Miniröris, dans, fri lek, Husruset, utflykter/promenader, pulka.
b. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
i
c. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 3
Tema
Livsstil & hälsa
Titel
3. Mat och smak Vi kommer att med personalens hjälp och via förskolans miljö och material erbjuda barn i alla åldrar möjlighet att utveckla kunskaper om "mat och smak" både inomhus och utomhus. Vi vill att varje barn utvecklar grundläggande kunskaper om matens ursprung och få möjlighet att prova olika smaker. Vi vill öka medvetenheten om sambandet mellan mat, klimat och hälsa. Vi vill låta barnen upptäcka matglädje. Arbetet kommer utgå från barnens intressen och behov och bygga på den sk "Saperemetoden". Arbetet med mat och smak kommer integreras i övriga verksamhetsenheter.
Arbetet kommer dokumenteras i skrift och med bilder (ca 2 bilder per avdelning med ett kort stycke text till bilderna, inkludera barnets perspektiv).
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
All personal har genomgått utbidning som lyft fram det entreprenöriella lärandet (rhizomatiskt lärande) där personalen är medforskande i barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp i lärande i vardagen och lärande i tema. Personalen har stöttat barnens lärande både i vardagen och i tema. Lärandet har alltid erbjudits alla som varit intresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat "Mat och smak" har personalen tillfört inslag inom temat. En del av dessa aktiviteter erbjuds numera hela dagen (se bild 2 som föreställer "låtsasmatlagning" - här "köttbulletilverkning" ) eller är regelbundet återkommande (se bild 1 som föreställer lärarledd matlagning tillsammans med barnen och bild 3 på promenad där vi samlade in växter för matlagning från naturen (nypon och fläder). Banen kan också på egna initiativ laga mat med mer eller mindre styrning av personal (se bild 4). Vårt arbete med "Mat och smak" började med att vi introducerade arbetet för barnen. Vi tillförde kunskap om mat och smak både via teori (diskussioner och litteratur) och praktik. En utgångspunkt som vi använt oss av är den sk "Saperemetoden". All personal utbildades genom externa och interna
föreläsningar, kompendiummaterial, och "matlagningskväll" för personalen då vi bakade olika enkla maträtter. Här exempel från verksamheten (flera i
i
var dock en som rynkade på näsan och sa ”blää”. När vi plockat en hel hög med fläderblommor så var det dags att gå in och skiva citronerna som var den andra ingrediensen i receptet. Många fler barn ville nu hjälpa till med saften så vi fick göra mycket plats runt bordet. Det blev först lite stökigt och några var oroliga att de inte skulle få vara med men när det väl tydliggjordes att alla som vill får vara med så lugnade sig de flesta. Barnen fick hjälpas åt att förbereda allt, både skölja och skiva citroner samt skölja av fläderblommorna. Och nu hjälpte barnen varandra att hålla koll så alla fick prova skiva och lukta ”Mmm”. När det var gjort så lades allt i en stor gryta. Nu fick barnen hjälpa till att räkna och hålla koll på antal dl/l vi skulle ha av vatten, socker och citronsyran ”1,2,3” och så vidare... När vi sedan kokat upp laget så fick barnen vara med och lukta hur det luktade efter vi hällt över den kokheta lagen. ”Oj, vad varmt”, sa ett av barnen som luktade väldigt nära och fick lite ånga på sig. ”Mmm, luktar gott”, sa ett annat barn. Ett tredje uttryckte att det ”luktar saft”. Nu skulle saften stå några dagar. När några dagar nu hade gått så fick de som ville komma med in och hjälpa till att färdigställa saften. Barnen luktade igen och nu var reaktionerna mycket positiva, alla sa att det luktade gott så fort vi lyfte på locket. Men när de tittade på bladen som nu blivit bruna så tyckte de att det såg äckligt ut. Vid bordet låg det en sil och en gryta och de fick nu gissa vad vi skulle göra. ”Hälla i”
svarade de flesta att vi skulle göra. ”Hälla vadå var?” sa någon, ”Hälla i den” och så pekade de på silen och grytan. ”Varför då då?”, ”Så vi får bort blommorna” svarade barnen lite snabbt och ivrigt. Sagt och gjort nu silade vi bort allt det de tyckte såg äckligt ut. När vi silat bort blommorna och citronerna fick barnen smaka saften och så fort en druckit upp sa hen ”Jag vill ha mer!” När vi sedan firade midsommar fick alla avnjuta
fläderblomssaften tillsammans och även då var det många som sa "Jag vill ha mer!"." Inomhus: Sapere, bakat, veckans smak. Utomhus: Sapere, odling, måltider utomhus.
b. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
c. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Barns inflytande
Beskriv hur barnens inflytande har sett ut i arbetet med era tre utvecklingsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen?
Vår förskola har arbetat mycket intensivt med att öka barnens inflytande i vardagen och i tema. Vi började med att utbilda all persoanl i det
"entreprenöriella lärandet" (rhizomatiskt lärande) där personalen är medforskande i barnens breda och djupa lärande. Kunskap kommuniceras i alla riktningar mellan personal, barn, föräldrar och övriga aktörer. Personalen har stöttat barnens lärande både i vardagen och i tema. Lärandet har alltid erbjudits alla som varit intresserade oavsett ålder, kön, etc. Samtliga aktiviteter har utgått från samaverkan mellan barn och vuxna där barnens intressen och förslag har lyfts upp och påverkat lärandet. Vi har diskuterat begreppet stratifierningsgrad (hög stratifierningsgrad innebär lågt inflytande för barn och låg stratifieringsgrad innebär högt barninflytande). Vi har försökt tänka på stratifieringsgraden i samtliga verksamhetsenheter och så långt det är möjligt sänka statatifieringsgraden. Alla avdelningar har också haft besök av pedagogista som genom icke deltagande observation kartlagt barnens inflytande och därefter i möte med arbetslagen diskuterat utifrån observationerna, utvecklingsområden har identifierats och arbetslagen har utvecklat verksamheten tillsammans med barnen.
Läroplanen (Lpfö98)
Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete till läroplanen tydliggörs hur arbetet bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande.
Målen, som ni ser citerade här, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. De citat ni valde i handlingsplanen är förifyllda redan, men det är möjligt att lägga till fler (eller ta bort befintliga).
a. Normer och värden, kap 2.1
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
b. Utveckling och lärande, kap 2.2
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
c. Barns inflytande, kap 2.3
i
i
i
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser
Vilket/vilka övriga mål, riktlinjer och/eller skrivelser har Grön Flagg-arbetet inkluderat?
Förskoloans prioriterade mål Tidigare handlingsplan för Grön flagg Handlingsplan för Hållbar utveckling
Synliggörande och omvärlden
En av grundtankarna med Grön Flagg är att synliggöra och sprida arbetet samt ha ett utbyte med omgivande samhälle. Att vända er ut mot samhället och visa upp ert arbete kan inspirera er själva, föräldrar och omgivning och ge ringar på vattnet.
Vilka av följande aktiviteter har ni genomfört för att synliggöra ert Grön Flagg-arbete? De val ni gjorde i handlingsplanen finns förtryckta men går att ändra.
Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Information på förskolans webbplats Information på föräldramöten Kommunikation med kontaktpolitiker
Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, föreningar)
Andra aktiviteter/övrigt att tillägga:
Utvärdering och utveckling
För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontinuerligt följer ni upp och utvärderar ert arbete utifrån ett tydligt barnperspektiv.
Samtala och reflektera bland barn och personal kring hur ni har upplevt arbetet. Era reflektioner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas och ha roligt i förskolan. Detta arbete kan användas i förskolans kvalitetsarbete och hjälper er att identifiera nya utvecklingsområden inom Grön Flagg.
a. Utvärdering
Reflektioner från barnen, hur har de upplevt arbetet?
Barnen har varit positiva till arbetet med Grön flagg målen. Alla har getts möjlighet att delta i samtliga aktiviteter utifrån eget intresse och deltagandet har varit mycket stort. Barnens reflektioner har kontinuerligt dokumenterats med ett internetbaserat verktyg där all personal och allla föräldrar har tillträde med egen inloggning. Arbetet med dokumentationen har utgått från sk "pedagogisk dokumentation" där barnen är delaktiga i insamling-analys-reflektion. Här exempel från ett sådant reflektionsmöte (barnens ord markerade med citattecken). Mötet bygger på reflektion kring bilder från de tre målen: Närvarande: två personal och fyra barn. (bild "husruset" - vår årliga löpartävling) Vad heter mötet?
"Flaggmöte" "Grön flagg". Vi har lite bilder. Kommer ni ihåg vad vi gjorde här? ”Vi sprang runt förskolan” Varför sprang vi, hade vi brottom ”Nä vi hade löpning” ”Ja och jag vann” Hur kändes det i kroppen när vi sprang? ”Varmt” ”Vi fick ta av oss” ”Vi blev också trötta” ”Vi la oss i soffan”.
(bild musiklekplats) ”Vi var på musiklekplatsen” Hur tar man sig till musiklekplatsen? ”Dit och dit" (pekar) Vad kan man göra på
musiklekplatsen? ”Spela musik”, ”Man kan hoppa så det låter”, ”en bil man kan köra där det finns kulor i”, ”en gungbräda” ”man kan leka att det är en bil” Vad finns det för ljud där på lekplatsen? ”höga ljud och låga ljud” ”ding ding”, ”iiiii” (bild nyponbuske) Vad har vi här då? ”nypon”
Varför plockade vi nyon? ”nyoponsoppa" Fans det något på buskarna ”ja taggigt” Var hittade vi nyponbuskarna? "Bakom ett hus" Vad gjorde ni med nyponen? ”vi mosade”, ” bom bom bom”, ”det kom på min keps” Vad gjrode ni med soppan?” ”vi hällde den i sanden” ”ganska många drack” (bild på rör som går under jorden på musiklekplats) Vad gör han där? "han pratar". Var pratar han? ”i den”, ”i mikrofonen” Vem pratar man med? ” med en människa som står på andra sidan" Vad hör man där i hålet? "Man hör några skrik", "det går genom marken och till andra sidan". (bild miniröris - gympa till musik/instruktioner) Vad är det vi gör egentligen? "Vi står så här" (går ner från stol och visar), Kommer ni ihåg vad det heter? "Yoga", "Miniröris" (barn som åker pulka) Vad ser ni på den här bilden? "Vi åker rullskridskor på snö", ”nä det är pulka”, "varför har vi västar", "vi är på utflykt" Hur åker man pulka? "man åker ner på backen" och så måste man ha snö".
Reflektioner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har ni upplevt arbetet?
Arbetet med Grön flagg har fungerat bra. Alla har varit delaktiga och endast positiva reaktioner har uppstått. Intresset hos barnen har varit stort och personalen har dels initierat nya aktiviteter och dels arbetat medforskande. Vårdnadshavare har varit delaktiga på olika sätt och stöttat utvecklingen. Grön flagg aktiviteterna har ofta varit integrerade i övrig verksamhet. Exempel på personalens kommentarer: "Vi har blivit mer medventa", "Det har varit roligt", "Grön Flagg-arbetet upplevs som utvecklande och ger möjlighet att reflektera"
b. Utveckling
Hur kommer ni att gå vidare med era nya erfarenheter utifrån utvärderingen?
i Lpfö
Vår verksamhet planeras-genomförs-utvärderas. Utvärderingarna uthör grund för utvecklingsarbete. Grön flagg arbetet har genomgått initieringsfas och introduktionsfas och kan nu ses som en varaktig del i verksamheten. Då arbetet fungerar bra avser vi fortsätta med Grön flagg arbete och utvecklar efter hand arbetet vid behov.
