Grön Flagg-rapport
Lyckornas förskola
11 mar 2015
Il lu st ra ti o n e r: A n d e rs W o rm
Kommentar från Håll Sverige Rent
2015-03-11 09:36: Vilken imponerande rapport ni skickat till oss. Ni har fina, tydliga utvecklingsområden och bra aktiviteter som passar till. Det är fantastiskt att barnen varit så vetgiriga om tema kroppen och lärt sig så mycket och det måste ha varit spännande att hälsa på ett skelett. Vilket engagemang ni verkar haft för detta tema. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna.
Bra jobbat!
Nu ser vi fram mot att få ta del av ert kommande arbete.
I er rapport dokumenterar ni kontinuerligt och laddar upp bilder. Ni beskriver vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga i arbetsprocessen och hur barnen fått inflytande. Här finns utrymme för reflektioner från barn och personal samt en utvärdering av arbetet som ni kan använda i förskolans övergripande kvalitetsarbete. När rapporten är godkänd kan ni spara den som en pdf-fil, så går det smidigare att mejla eller skriva ut ert arbete och sprida det till omgivning och vårdnadshavare. Er kontaktpolitiker kan se er godkända rapporter, men inte fotona däri.
SPARA OFTA genom att klicka på Spara utkast-knappen längst ner på sidan. Det är inte förrän ni klickar på Lämna in för granskning-knappen som rapporten skickas in till oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverige Rent.
Grön Flagg-råd
a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?
Välj det alternativ som närmast avspeglar hur det har varit för er genom att klicka i listan nedan. För att ta bort ett redan valt alternativ; klicka på krysset längst till höger.
1-2 gånger/termin
Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga:
Vi har träffats tillsammans i föräldrarådet där föräldrarna fick komma med idéer till arbetet och vi har berättat vad vi gjort.
b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?
Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.
Ja
Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
Vi har pratat om det i samlingen efter maten tillsammans med barnen. Vi har pratat om vad vi gjort för att behålla vår Grön Flagg. Detta blir tydligast för barnen genom vårt tema kroppen. Detta har vi arbetat med under hela året. Vi har även haft ett barnråd där barnen önskat olika saker att göra till exempel att baka och bada. Vi har även deltagit i Skräpplockardagarna. Barnen var ivriga att plocka skräp och ville gärna vara med och sortera. Efteråt hade vi en samling som slutade med att vi gick till återvinningen och sorterade i rätt kärl. Barnen hade lite svårt för förståelsen att inte blanda färgat och ofärgat glas. Möjligtvis att man både hemma och på förskolan förvarar allt glas tillsammans för att sedan dela på det på återvinningen, något som vi pedagoger reflekterat över.
Utvecklingsområde 1
Här ser ni det tema eller de teman ni valde att arbeta med samt eventuella titlar ni valt på era utvecklingsområden. När ni beskrev utvecklingsområdena i handlingsplanen var det en start och en riktlinje. Sedan har arbetet haft möjlighet att utvecklas beroende på barnens och personalens intressen och idéer. Beskriv den utveckling och den process ni gått igenom och hur ni har möjliggjort för alla att vara delaktiga och ha inflytande i respektive utvecklingsområde.
Tema
Livsstil & hälsa
Titel
Rörelse och motion
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vi har regelbundet gått till skogen på måndagar. Barnen hittar snabbt spännande platser att vara och leka på. En stor grupp av barnen har hittat de platser som kräver extra utmaning. De har klättrat upp och nerför branter och över stockar och stenar. Det har blivit många naturliga hinderbanor. De har lekt många rollekar till exempel om goda och onda som bor i en grandunge och på en stor stock. - För dom onda kom och jagade. - Där var vårat hem.
- Att Veronika satt fast i fängelse och det var nycklarna som man kunde låsa upp med (några av barnens kommentarer). Vi har även börjat med att träna matematik på olika sätt i samband med att vi går till skogen. Till exempel brukar vi gå en marsch där var och en som blir först i ledet räknar till en siffra och sedan ställer sig vid sidan. Nästa som kommer först räknar till exempel till fem och ställer sig sedan. Så går vi tills vi kommer fram. Vi har
i Lpfö
i Lpfö
i
även stått i ring och varje barn har fått önska vad de vill göra med kroppen och hur många gånger. Till exempel hoppa tio gånger. Sedan gör alla det samtidigt. Vi har även gjort så att vi slår med en tärning och det blir kanske en fyra. Då ska alla hämta fyra kottar eller något annat föremål i skogen. Vi har även regelbundet gått till en speciell plats där vi har tittat på ett träd för att se naturens olika skiftningar. Av detta har vi gjort ett årshjul för att barnen ska förstå att ett år består av olika årstider och månader. På så sätt blir det tydligt för barnen att de fyller år på olika månader då vi satt upp ett litet foto på dem bredvid den månad de fyller. - Det har hänt någonting. - Vinden har blåst ner löven. - Det är kallast för det är snö (några av barnens
kommentarer). Vi har gått på gymnastik under oktober, november, februari och mars. I början av gymnastiken har barnen fått önska vad de vill göra. Det brukar bli mycket hinderbana. De har önskat saker såsom ringar, rep, hoppa från plint till tjockmatta, innebandy och bollar. Bollarna använde de på olika sätt. En del av barnen försöker kasta bollen i basketkorgarna, en del springer runt och håller i bollen och några kastar bollen mellan varandra. De har sprungit till musik och gjort olika rörelser. Vi har också använt oss av "Miniröris". Vi leker också lekar under gymnastiken. Vi avslutade vårt tema kroppen med ett springlopp "Lyckoruset". Vi har också använt oss av olika rörelsesånger och ramsor såsom "Huvud, axlar knä och tå" och "Kroppen är toppen".
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
Vi har varit medforskande pedagoger. Till exempel upptäckte ett barn en mossa som han frågar en av pedagogerna vad den heter. Hon säger att hon tror att den heter stjärnmossa. Efter en stund såg han en liten tall. - Titta ett stjärnträd! säger han då. Personalen har lyssnat på barnen som på gymnastiken då de önskat aktiviteter och när de sagt vilken skog de vill gå till. De får också hjälpa till att plocka fram och tillbaka de olika redskapen på gymnastiken. Barnen har fått vara med och påverka vad de vill göra och leka i skogen. De yngre barnen har gått på gymnastik några gånger men vi har sett att de har utvecklats så mycket och tycker att det är så roligt. Vi ska försöka till hösten att de får gå oftare för de behöver göra samma saker flera gånger för att alla ska våga testa. Barnen ville att vi pedagoger också skulle springa ett eget lopp vilket vi gjorde. Barnen hejade på och tyckte det var jätteroligt.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 2
Tema
Livsstil & hälsa
Titel
Kost
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Barnen har önskat mat när de fyller år och även vilka grönsaker de vill ha till. Vi har pratat om att en måltid måste bestå av flera delar för att vara komplett. Barnen får välja mellan flera olika grönsaker varje dag. När vi pratade om muskler så fick barnen fundera på vad som är bra att äta och dricka.
Barnen sa mjölk, spenat och grönsaker. Sedan fick de gissa vad som var bra eller inte och de visste precis att till exempel godis och läsk inte är bra för musklerna. Vi har bakat scones. Vi pratade om vad de olika måtten heter: deciliter och tesked. Vi pratade om antal och mängd. Sedan åt vi våra scones med krasse på som vi odlat själva. Under tema kroppen så pratade vi om tungan eftersom barnen önskat det. De fick fundera på vad man har tungan till. Det var flera förslag. Sedan berättade vi om tungan innan barnen fick smaka på surt, sött och salt och gissa vad det var. Vi har också pratat om "en mumsande maskin", hur det går till när vi tuggar maten. Alla fick varsin bit äpple och så kände vi riktigt efter hur vi gjorde då vi tuggade. När vi pratade om sinnena och sinnet lukt så luktade alla på olika saker som till exempel kanel, kaffe, peppar, curry och oregano. Vår kokerska köper numera bara svenskt kött och använder sig av fler ekologiska produkter såsom kaffe, bananer med mera. Hon köper mer närproducerat som till exempel korv från Vaggeryds chark. Vi har börjat att tänka till och använda mer miljövänliga produkter i både kök och städ till exempel tvätt- och diskmedel.
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
I och med att förskolan har egen kokerska blir det lättare för barnen att vara delaktiga genom sina önskningar. Barnen har fått hjälpa till att skära grönsaker. Genom att vi involverat både köks- och städpersonal har de blivit mer delaktiga i vårt arbete med Grön Flagg. När vi sådde krasse lovade alla barnen att de skulle smaka. Alla smakade, ville ha mer och tyckte det var gott. Vi har delat barnen i mindre grupper och på så vis har barnen blivit mer delaktiga och kommit till tals vilket har gjort att vi pedagoger lättare har kunnat lyssna in varje barns tankar. Vi lät barnen baka scones och så krasse för att de skulle förstå att vi kan äta det vi själva har bakat och odlat.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i OBS...
i
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 3
Tema
Livsstil & hälsa
Titel
Människokroppen
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vi började med att fråga barnen vad de ville lära sig om kroppen. De sa flera olika saker till exempel handen, lungorna, hjärnan, tungan, vad det finns för sjukdomar och hur man växer. Vi började med händerna. Barnen fick fundera på vad de använder sina händer till. De sa många olika saker såsom klappa händerna, hjula, stå på händerna, gå skottkärra och spela spel. Sedan ritade barnen av sina händer för att sedan klippa ut dem. Vi gjorde likadant med fötterna. På händerna och fötterna skrev vi ner vad barnen sa att man kunde göra med dem. Vi fortsatte att prata om alla våra kroppsdelar.
Vi ritade av ett av barnen på ett stort pappark och sedan hjälptes vi åt att namnge kroppsdelarna. När vi pratade om tungan sa barnen såhär om vad man har den till: slicka på en klubba, sjunga, äta, räcka ut tungan och dricka medicin ur sked. Alla barnen smakade på surt, sött och salt och gissade vad det var för något. Om hjärnan sa barnen: tänka, böja huvudet, styra huvudet, göra kullerbytta och knuffa huvudet på dörren. Vi tittade på appen 3D Brain på Ipaden. Barnen tyckte det var roligt att kunna snurra på hjärnan för att se den från alla håll. Eftersom hjärnan kontrollerar bland annat hörseln testade vi sedan vår hörsel och förmåga att komma ihåg saker. Jag spelade låtar som barnen känner igen. När de visste vilken sång det var räckte de upp handen. Om lungorna sa barnen: till att andas, till att styra kroppen och andas ut. Jag berättade lite om lungorna. Sedan fick barnen blåsa upp varsin ballong för att visa hur mycket luft de har i sina lungor. - Jag fick blåsa upp en ballong. Jag fick så mycket. Jag hade starka lungor. De blåste även ut luft de hade i lungorna i varsitt sugrör och kände på luften som kom ut på andra sidan. - Kall och varm. Vi har varit på studiebesök på
Hjortsjöskolan. De berättade för oss om skelettet och hur en kropp ser ut inuti. Vi fick se och känna på ett skelett och vi fick se på en figur till exempel hjärtat, lungorna och levern. - Jag kände på skelettet, hårt fast lite kladdigt på tänderna. Vi fick också undersöka ett hjärta. - Jag kollar där, ett hjärta.
Jag sticker i fingret där för jag ser något vitt. En rund boll. Barnen målade därefter egna skelett med vita kritor på svart papper. Vi har arbetat med musklerna. Barnen fick testa att lyfta olika tunga saker såsom låda med kaplastavar och hantlar. Vi pratade om att det finns många muskler i ansiktet och barnen gjorde många olika grimaser. När vi pratade om ögonen och synen målade barnen ett öga. När det handlade om öronen och hörseln lyssnade vi på olika saker utan att se dem och gissade vad det var. Vi lyssnade även på djurläten och gissade vilket djur det var. Vi har pratat om vilka sjukdomar som finns. Vi läste boken "Vet du vad virus och bakterier är?" Vi lärde oss om röda och vita blodkroppar, bakterier, virus och blodplättar.
Barnen målade hur de tror de ser ut och hur vita blodkroppar dödar virus och bakterier. När vi pratade om hur man växer började vi med att fråga barnen:
hur växer man? - växtvärk - sov bra - på natten så blir man större - vila - mat - nyttigt - dricka vatten/mjölk - grönsaker. Vi läste sedan boken "Vet du varför du växer?" Efteråt målade vi olika slags celler: muskel, hud eller benceller. Vi har pratat om att vi har fem sinnen, det var något nytt för barnen.
Men de kom ihåg dem till veckan efteråt. Vi har arbetat med flera av sinnena under året men inte luktsinnet. Därför fick barnen lukta på olika saker såsom kanel, kaffe och curry och gissa vad det var. Vi avslutade med känseln då vi målade med fingerfärg. - Det kändes hårt och kladdigt. Roligt med blåa händer. Vi har även tittat på avsnitt ur filmen "Kött på benen" och tv- programmet "Doktor Karins stetoskop". De yngre började prata om olika kroppsdelar såsom kind, haka, ben och armar. Vi fortsatte med att rita av barnen på kartong och sedan har barnen under arbetets gång fått rita på ögon, näsa och mun för att slutligen klä sin docka med olika material som vi har hämtat på Remidan. Vi har pratat om barnens ögonfärg, att vi har olika färg. Barnen tittade i en spegel hur deras ögon ser ut och vilken färg ögonen har. Vi tittade på varandras. De som var blåögda fick blå legobitar och de brunögda svarta. Vi byggde ihop bitarna och såg att det var mest blå legobitar alltså flest barn med blå ögon. Vi fotograferade barnens ögon och satte upp dem på väggen. Barnen gillar att säga vems ögon det är. De fick också rita dit sin ögonfärg på sin pappdocka. Vi har pratat om hur det blir när man blundar. - Svart, tittar ljust (barnens kommentar). När vi pratade om våra händer fryste vi vatten i två diskhandskar som vi sedan lade i frysen. Barnen fick känna på dem. - Det är jättekallt - Vatten i vanten - Tio fingrar - Vi har två händer. Barnen klädde dem med gips. Vi frågade dem vad gips är. - Min mamma har haft det på armen (barnens kommentarer). En dag pratade vi om fötterna och ritade av barnens fötter. Det blev fottulpaner som vi satte upp i vår gren i hallen. Vi doppade också fötterna i färg och gick på en stor kartong. - Kallt - Mjukt - Jag vill göra mer. - Kladdigt där under foten (barnens kommentarer). Vi har mätt barnen och klippt ett snöre efter deras längd. De har sedan fått trä pärlor på sitt snöre. Vad är det här? (måttband). - Ett band - Siffror - Man kan mäta sig - Jag är högre än hyllan. Barnen fick sedan mäta olika saker med sitt band. - Jag är lång, fem böcker och fyra bilar lång. Fjorton bilar, så lång är jag. När vi pratade om lungorna blåste vi fjädrar och bubblor. Om hjärtat så knöt vi händerna och tittade hur stort hjärtat är.
Vi kände på hjärtat om det kändes mer när vi sjungit rörelsesången "Huvud, axlar, knä och tå". Hur känns hjärtat? - Jag känner mitt hjärta - Det slår fort på min mage. Vi gjorde sedan hjärtan av silkespapper som vi satte ihop till en stor mask. Vi har sjungit sånger till exempel "Vinka med tårna" och även läst ramsor som "Se, jag har fått fingrar".
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
i
i
Vi började med att fråga barnen vad de ville lära sig om kroppen. Det som barnen sa har vi sedan utgått ifrån i all planering för temat. När vi pratat om olika saker som barnen önskat har de gärna velat berätta om egna erfarenheter i samlingen. De räcker gärna upp handen och berättar. Personalen i de två arbetslagen har varje vecka suttit och planerat en timme inför kommande veckas temasamling. Efter varje temasamling har vi gjort en dokumentation där vi skrivit ner barnens reflektioner tillsammans med bilder som vi tagit. Vi börjar varje temasamling med att fråga barnen vad vi gjorde förra gången och tittar samtidigt på dokumentationen, barnen reflekterar över vad vi gjort.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Läroplanen (Lpfö98)
Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete till läroplanen tydliggörs hur arbetet bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande.
Målen, som ni ser citerade här, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. De citat ni valde i handlingsplanen är förifyllda redan, men det är möjligt att lägga till fler (eller ta bort befintliga).
a. Normer och värden, kap 2.1
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
b. Utveckling och lärande, kap 2.2
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
c. Barns inflytande, kap 2.3
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser
i
i
i
d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser
Vilket/vilka övriga mål, riktlinjer och/eller skrivelser har Grön Flagg-arbetet inkluderat?
Synliggörande och omvärlden
En av grundtankarna med Grön Flagg är att synliggöra och sprida arbetet samt ha ett utbyte med omgivande samhälle. Att vända er ut mot samhället och visa upp ert arbete kan inspirera er själva, föräldrar och omgivning och ge ringar på vattnet.
Vilka av följande aktiviteter har ni genomfört för att synliggöra ert Grön Flagg-arbete? De val ni gjorde i handlingsplanen finns förtryckta men går att ändra.
Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Information på förskolans webbplats Nyhetsbrev till föräldrar
Kommunikation med kontaktpolitiker
Andra aktiviteter/övrigt att tillägga:
När vi firade att vi fått vår Grön Flagg så bjöd vi in två tidningar som skrev reportage om oss.
Utvärdering och utveckling
För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontinuerligt följer ni upp och utvärderar ert arbete utifrån ett tydligt barnperspektiv.
Samtala och reflektera bland barn och personal kring hur ni har upplevt arbetet. Era reflektioner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas och ha roligt i förskolan. Detta arbete kan användas i förskolans kvalitetsarbete och hjälper er att identifiera nya utvecklingsområden inom Grön Flagg.
a. Utvärdering
Reflektioner från barnen, hur har de upplevt arbetet?
Några av barnen har tyckt att samlingen varit lite lång. De tycker att det är roligare att prata själva än att lyssna på en kompis. Men ska alla berätta något så tar det tid. Flera av dem tycker att skelettet var det roligaste. Det var spännande att få se och känna på ett skelett på riktigt.
Men nu efter att temat är avslutat pratar de också om hjärtat och lungorna. De pratar om när vi blåste upp ballonger och blåste i sugrör. De tycker att det har varit roligt att sjunga olika sånger om kroppen. Gymnastiken har varit mycket uppskattad av barnen, de har gillat att få vara med och bestämma vad vi ska göra. Hinderbana med olika stationer önskar de så gott som alltid. Så gott som alla barn tycker det är roligt att gå till skogen.
Reflektioner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har ni upplevt arbetet?
Tema kroppen har varit ett bra tema där vi har haft med oss barnen och de har varit delaktiga. En sak som är bra med tema kroppen är att det är ett intressant och spännande ämne både för barn och personal. Barnen känner själva att de till exempel andas och förstår därför att de har lungor. När vi pratade om hjärtat kände de först inte sitt hjärta men när vi gjort rörelsesånger kände de det. Ett av de yngre barnen trodde att han skulle kunna se hjärtat då han drog upp tröjan. Tillsammans med barnen så har även vi personal lärt oss mycket om kroppen. Det har varit lätt att kombinera vårt Grön Flagg arbete med vårt temaarbete och även att få med alla delar ur läroplanen. Det har varit roligt och vi har gjort en massa olika saker. Vi har förvånats över hur mycket barnen redan kunde till exempel visste de yngsta barnen var ögonen sitter och hur de ser ut. När barnen klädde sina dockor med olika material från Remidan valde de mycket enfärgade bitar vilket vi inte hade trott. Vissa barn lade medvetet i ett visst mönster medan andra bara tryckte dit dem. Vi märker att de barn som inte kunnat kroppsdelarna har utvecklats mycket. Vi ser också att barnen har lärt sig saker då de haft mycket att berätta då vi frågat vid samlingens början vad vi pratade om gången innan. När vi i varje samling frågade de äldre barnen vad vi har ett visst organ till var de alltid påhittiga och kom med bra förslag. Det har varit bra att dela upp barnen i mindre grupper eftersom det är lättare att fånga barnens intresse då. Ibland gjorde vi för mycket på samlingen, vi kunde delat upp det på fler gånger eftersom det blir många intryck för barnen.Personalen på avdelningen med de äldre barnen tycker att det har varit svårare att planera aktiviteter till tema kroppen. Det är viktigt att arbeta med kroppen så att det blir konkret för barnen. Barnen har fått turas om att berätta vad det är för mat till lunch. Detta har stärkt barnen och de har lärt sig vad maträtterna heter.
b. Utvärdering
Hur tolkar eller analyserar ni era reflektioner? Kan ni koppla era reflektioner till egna erfarenheter och gärna även till utbildning, forskning eller litteratur?
I och med att några av barnen tyckte att samlingen var lång skulle vi kunna bli ännu bättre på att dela upp oss i mindre grupper eftersom barnen har velat berätta mycket. Skelettet var en favorit hos barnen vilket kanske inte är så konstigt. Det är inte så ofta man får tillfälle att se och känna på det. Det är bra att arbeta så konkret som möjligt tillsammans med barnen. Det är då de lär sig och lättare kommer ihåg saker.
Något som vi kan tänka på och bli ännu bättre på att göra. Att barnen gillar att gå till skogen beror troligtvis på att de får byta miljö och får stora ytor att leka på. Det är intressant att se hur barnen tänker och gör, de gör inte alltid så som vi har tänkt vilket naturligtvis är mycket bra.
Att vi ibland gjorde för mycket vid ett och samma tillfälle har nog berott på att det är mycket som man vill hinna med att göra. Vi i personalen som tyckte att det var svårt att komma på bra aktiviteter tänker att det beror på att allt i kroppen inte är synligt för barnen. Det gäller att göra
i Lpfö
det så konkret för barnen som möjligt som till exempel med lungorna och hjärtat. Det tror vi också att vi lyckades med till stor del men att vi upplevde det svårare jämfört med till exempel tema vatten. I boken "Alla talar om matte" som vi har läst och reflekterat över på våra personalkonferenser menar Kristin Dahl att det finns många och olika sätt att få in matematik genom att använda kroppen. Till exempel som vi gjort genom att mäta med ett snöre lika långt som barnet. De fick trä pärlor på det och mäta andra saker med det.
c. Utveckling
Hur kommer ni att gå vidare med era nya erfarenheter utifrån utvärderingen?
Vi lyssnar in barnens tankar och idéer inför hur vi ska gå vidare.Fortsätta arbeta med Grön Flagg. Vi arbetar mer med att göra barnen uppmärksamma på att sortera vårt skräp och med hur viktigt det är att vi rör på oss för att vi ska må bra. Vi vill arbeta med hur vi ska vara mot varandra och även att vi ska vara rädda om vår förskola. Tyvärr har vi inte skaffat kompost, något som vi vill arbeta mer med och lära oss om. Arbetslaget kommer fortsätta att läsa och reflektera över en bok.
