MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

SV SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 12.12.2017 COM(2017) 779 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Tolfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion

1

I. INLEDNING

Detta är den tolfte månadsrapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion och den omfattar utveckling på två huvudområden – dels bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet och stöd till sådan verksamhet, dels förstärkning av försvaret inför och förmågan att stå emot dessa hot.

Det har nästan gått ett år sedan den 19 december 2016 och terroristattacken på julmarknaden i Berlin, där en person som hade använt multipla identiteter för att undgå myndigheter för gränskontroll och brottsbekämpning mördade tolv och skadade femtiosex personer. Denna incident och andra terroristattacker som begicks av gärningsmän med multipla identiteter, som knivattacken i Marseille i oktober 2017, betonade inte bara vikten av effektivt informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter, utan även den yttersta vikten av det arbete som kommissionen påbörjade våren 2016¹ i syfte att åtgärda de befintliga bristerna inom EU:s informationshantering som gör det möjligt för en person att finnas i EU:s olika databaser med olika identiteter. Lagstiftningsförslagen till förordningar² om interoperabilitet mellan informationssystem, som lagts fram som en del av ett paket tillsammans med den här rapporten, syftar till att förhindra terrorister och brottslingar från att utnyttja de befintliga bristerna för att begå identitetsbedrägeri, och därmed leder till bättre skydd av EU:s yttre gränser, en starkare inre säkerhet och bättre migrationshantering³. Förslagen innebär en genomgripande förändring i EU:s uppgiftshantering för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering, men också vad gäller att göra uppgifter tillgängliga för nationella myndigheter för att se till att de har den information de behöver, när och var det behövs. Med tanke på att den centrala betydelse som dessa förslag har för förbättringen av effektiviteten i gränsförvaltning och brottsbekämpning uppmanar nu kommissionen medlagsstiftarna att ge högsta prioritet åt lagstiftningsförslagen om interoperabilitet, och också att snabbt nå en överenskommelse om de återstående lagstiftningsförslagen som relaterar till individuella informationssystem för att de som behöver informationen ska kunna göra sitt jobb och hålla medborgarna säkra.

Den här rapporten fokuserar därför på de kommande stegen mot starkare och smartare informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering, i syfte att göra dataarkitekturen för EU:s informationssystem effektivare och mer ändamålsenlig, med full respekt för dataskyddskraven.

I rapporten redogörs för ett antal åtgärder som syftar till att maximera fördelarna med befintliga informationssystem, vad gäller lagstiftningsarbete men också pågående arbete som säkerställer att EU:s informationssystem implementeras i sin helhet och tillämpas på ett bättre sätt. Europeiska rådet utvärderade i oktober 2017 genomförandet av Bratislavafärdplanen⁴ och konstaterade EU:s tydliga framsteg, i synnerhet vad gäller inre säkerhet, inom fyra områden:

intensifierat samarbete och informationsutbyte, ökade kontroller och sammankoppling av databaser, inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och systematiska insatser mot radikalisering. Den här rapporten visar att ytterligare framsteg har gjorts inom alla dessa områden under de senaste två månaderna.

1 COM(2016) 205 (6.4.2016).

2 COM(2017) 793 final och COM(2017) 794 final (12.12.2017).

3 COM (2017) 261 final (16.5.2017).

4 http://www.consilium.europa.eu/media/21597/bratislava-implementation-report.pdf

2

II. STARKARE OCH SMARTARE INFORMATIONSSYSTEM FÖR

SÄKERHET, GRÄNSFÖRVALTNING OCH MIGRATIONSHANTERING

Nyligen genomförda undersökningar visar EU-medborgarnas starka stöd för ökat informationsutbyte inom EU i samband med kampen mot terrorism och organiserad brottslighet⁵. Den information som kommer från EU:s system spelar en mycket viktig roll när det gäller att hjälpa nationella myndigheter att hantera den yttre gränsen, bekämpa brottslighet och terrorism och hindra irreguljär migration. För att maximera det europeiska mervärdet bör information från EU:s system vara fullständig, korrekt och tillförlitlig. De nuvarande systemen är uppdelade, komplexa och svåra att använda.

I syfte att ta itu med dessa brister⁶, i enlighet med kommissionens meddelande från april 2016, har fokus legat på följande arbetsområden: att maximera nyttan av de befintliga informationssystemen, utveckla nya och kompletterande system för att fylla befintliga luckor och förbättra informationssystemens interoperabilitet.

1. Mot interoperabilitet mellan informationssystem

För det första kommer de föreslagna åtgärderna att hjälpa tjänstemän på plats att använda befintliga uppgifter på bästa sätt. En europeisk sökportal kommer att vara den gemensamma kontaktpunkten för samtida sökningar i flera av EU:s informationssystem⁷, men också för relevanta Europoluppgifter och Interpols system, i enlighet med användarnas åtkomsträttigheter. Tack vare detta verktyg kommer tjänstemän på plats att ha en effektiv, snabb och sammanhängande tillgång till uppgifterna de behöver för att göra sitt jobb och det befintliga komplexa systemet där de måste bestämma sig för vilken databas de ska söka i beroende på situation kommer att försvinna.

För det andra kommer nationella myndigheter att med hjälp av biometriska uppgifter kunna upptäcka multipla identiteter och motverka identitetsbedrägeri. En gemensam biometrisk matchningstjänst kommer att möjliggöra sökande och jämförelse av biometriska uppgifter från flera centrala system⁸, medan en gemensam databas med identitetsuppgifter kommer att innehålla biografiska och biometriska identitetsuppgifter för tredjelandsmedborgare som finns med i EU:s informationssystem⁹. För att bygga vidare på dessa interoperabilitetkomponenter kommer en detektor för multipla identiteter att kontrollera om identitetsuppgifterna som söks finns i mer än ett system¹⁰. Varje gång invandrings- och asyltjänstemän registrerar en person i EU:s informationssystem, eller när poliser och gränskontrolltjänstemän kollar upp en person i

5 Se den särskilda Eurobarometerundersökningen 464b om européernas attityder till it-säkerhet som

offentliggjordes den 12 december 2017.

http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIA L/surveyKy/1569

6 COM (2016) 205 final (6.4.2016).

7 Schengens informationssystem, Eurodac, informationssystemet för viseringar, det framtida EU-systemet för in- och utresa, det föreslagna EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och det föreslagna europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare.

8 Schengens informationssystem, Eurodac, informationssystemet för viseringar, det framtida EU-systemet för in- och utresa och det föreslagna europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare.

9 Eurodac, informationssystemet för viseringar, det framtida EU-systemet för in- och utresa, det föreslagna EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och det föreslagna europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare.

10 Schengens informationssystem, Eurodac, informationssystemet för viseringar, det framtida EU-systemet för in- och utresa, det föreslagna EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och det föreslagna europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare.

3

dessa system, kommer de att få veta om personen i fråga redan har en annan identitet, eller om personen har multipla identiteter. Detta kommer att fylla de befintliga luckor och brister som terrorister och andra brottslingar försöker utnyttja genom att gömma sig bakom falska eller multipla identiteter.

För det tredje kommer de föreslagna åtgärderna att göra det möjligt för poliser att utföra snabba och effektiva identitetskontroller inom deras territorium. Vid sådana kontroller kommer poliser att ha tillgång till identitetsuppgifter om de tredjelandsmedborgare vars uppgifter är registrerade i EU:s informationssystem och det kommer också att möjliggöra en korrekt identifiering och upptäckt av multipla identiteter. Detta kommer att effektivisera kontroller inom medlemsstaternas territorium avsevärt, i enlighet med kommissionens rekommendation om proportionella poliskontroller och polisiärt samarbete inom Schengenområdet¹¹.

För att komplettera dessa interoperabilitetkomponenter föreslår kommissionen även att man underlättar och förenklar de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till system som inte används för brottsbekämpning med hjälp av ett nytt tillvägagångsätt för informationssökning i två steg. Redan enligt gällande bestämmelser kan brottsbekämpande myndigheter använda informationssystem som inte används för brottsbekämpning för att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra terrorism och andra grova brott. Dock har respektive system olika åtkomstkrav och skyddsåtgärder och vissa befintliga regler hindrar myndigheterna att på ett effektivt och lagligt sätt använda dessa system. Vid den nya informationssökningen i två steg kommer tjänstemän inom brottsbekämpning först att söka parallellt i alla system som lagrar uppgifter i den gemensamma databasen med identitetsuppgifter för att veta om uppgifter om personen som söks finns i någon av systemen.

För att garantera dataskydd kommer det enda svaret att vara ”träff/icke-träff”. Tjänstemän kommer inte att ha tillgång till uppgifterna i något av systemen men kommer att veta om och var uppgifterna finns. I ett andra steg får tjänstemannen ansöka om fullständig åtkomst till det/de informationssystem som visade resultat, med en individuell åtkomstbegäran för varje system och i enlighet med respektive regler som fastställts för varje system. Tjänstemannen måste, precis som idag, förklara varför han/hon behöver få tillgång till systemet, i enlighet med informationssystemets principer för åtkomsträttigheter och ändamålsbegränsning. För att få full tillgång krävs fortfarande både förhandsgodkännande från en utsedd myndighet och användning av ett särskilt användar-id och lösenord. När en sådan informationssökning i två steg börjar användas kommer det inte längre att finnas behov av tidigare sökningar i nationella databaser och det automatiska fingeravtrycksidentifieringssystemet i andra medlemsstater enligt beslut 2008/615/RIF (”Prümkontroll”).

Interoperabilitetsförslagen respekterar och främjar de grundläggande rättigheterna och i synnerhet rätten till dataskydd. När den nya övergripande ramen för dataskydd i EU är i kraft och med hjälp av betydelsefull utveckling inom teknik och it-säkerhet kan principen om ändamålsbegränsning lättare tillämpas på åtkomst till och användning av lagrade uppgifter, i full överensstämmelse med stadgan om de grundläggande rättigheterna och med EU- domstolens aktuella rättspraxis. De föreslagna åtgärderna kommer inte att leda till att enskilda system kopplas samman. Varje system kommer att behålla sina respektive ändamålsbegränsningar och bestämmelser avseende tillgång till och lagring av uppgifter. De föreslagna åtgärderna kommer heller inte att leda till en ökning i insamlingen av nya

11 COM(2017) 3349 final (12.5.2017).

4

uppgifter. De möjliggör en ändamålsenlig och smart användning av befintliga uppgifter i EU- system på bästa sätt.

Lagstiftningsförslagen är en följd av en inkluderande och öppen process som påbörjades med kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet från april 2016 som följdes upp av en högnivågrupp av experter¹² för att ta itu med de rättsliga, tekniska och operativa hindren med de olika alternativen för att uppnå interoperabilitet.

Lagstiftningsförslagen innehåller detaljerade bestämmelser om de nödvändiga ändringarna av de rättsliga instrument som för tillfället är stabila texter som har antagits av medlagstiftarna, dvs. kodexen om Schengengränserna, förordningen om ett in- och utresesystem och de rättsliga instrument som reglerar informationssystemet för viseringar.

Andra instrument som omfattas¹³ är för närvarande föremål för förhandling i Europaparlamentet och rådet. Därför är det för närvarande inte möjligt att ange de ändringar som måste göras vad gäller dessa instrument. Kommissionen kommer att presentera ändringarna för varje instrument senast två veckor efter att en politisk överenskommelse om respektive förslag till förordning uppnåtts. Den uppmanar medlagstiftarna att nå en snabb överenskommelse i de pågående förhandlingarna om dessa instrument.

2. Utveckling av nya och kompletterande system för att fylla luckor

Utöver de nya, ovannämnda förslagen om interoperabilitet är det nödvändigt att arbetet fortsätter att gå framåt för att fylla de befintliga informationsluckorna som kommissionen fastställde i sitt meddelande från april 2016 vad gäller tredjelandsmedborgare som besöker Schengenområdet. Den slutgiltiga formuleringen av förordningen om EU:s in- och utresesystem¹⁴ och förordningen om ändring av kodexen om Schengengränserna för att anpassa den till in- och utresesystemet¹⁵ antogs av medlagstiftarna i slutet av november, med ikraftträdande i slutet av 2017. Utvecklingen av systemet kommer att påbörjas 2018 för att säkerställa att det blir fullständigt operativt senast 2020.

Ytterligare en informationslucka – vad gäller tredjelandsmedborgare som inte behöver visering – togs upp i kommissionens lagstiftningsförslag från november 2016 om inrättande av ett nytt stort it-system, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Rådet

12 Gruppen inrättades enligt kommissionens beslut 2016/C 257/03 (17.6.2016). Expertgruppen bestod av experter från medlemsstaterna och de associerade Schengenländerna och från EU-organen eu-LISA, Europol, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och byrån för grundläggande rättigheter. EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europeiska datatillsynsmannen deltog som fullvärdiga medlemmar. Företrädare för sekretariatet för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och rådets generalsekretariat deltog som

observatörer. Expertgruppens slutrapport finns här:

http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&id=32600&no=1 Bilagorna innehåller en sammanfattning av en rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter samt uttalanden från Europeiska datatillsynsmannen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism.

13 De föreslagna förordningarna om EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare, förordningarna om Eurodac, Schengens informationssystem och eu-LISA samt de följdändringar i den föreslagna förordningen om EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd som rör förordningen om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

14 Förordning 2017/2226 (30.11.2017).

15 Förordning 2017/2225 (30.11.2017).

5

enades om en allmän riktlinje i juni 2017 och Europaparlamentets förhandlingsmandat bekräftades den 25 oktober 2017. Trepartsförhandlingarna inleddes samma dag och fortsatte den 16 november 2017 och den 29 november 2017. Nästa trepartsförhandling planeras äga rum den 12 december 2017. Kommissionen uppmanar båda medlagsstiftarna att nå en politisk överenskommelse om ärendet senast i slutet av 2017, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från december 2016 och den gemensamma förklaringen.

3. Att maximera nyttan av de befintliga informationssystemen

a) Pågående lagstiftningsarbete för att stärka befintliga informationssystem

Som en del av kommissionens insatser för att maximera potentialen hos EU:s nuvarande informationssystem antog kommissionen tre lagstiftningsförslag i december 2016 i syfte att stärka Schengens informationssystem (SIS)¹⁶. De omfattar de viktigaste åtgärderna för att intensifiera kampen mot terrorism, som att införa en skyldighet för medlemsstaterna att skapa en registrering i SIS om en person söks i samband med ett terroristbrott. Diskussioner i Europaparlamentet och rådet har också tagit upp behovet av att utbyta information om terroristbrott i SIS med Europol, med föreslagna ändringar som skulle göra det möjligt för Europol och medlemsstaterna att utbyta ytterligare information om SIS-träffar i samband med terrorism, och för Europol att dubbelkontrollera information om nyligen skapade registreringar och träffar i samband med de registreringarna i dess databaser och analysregister. Förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet om dessa förslag inleddes den 16 november 2017. Med tanke på vikten av dessa förslag uppmanar kommissionen medlagstiftarna att nå en överenskommelse om förslagen senast i början av 2018.

Samtidigt, som planerat sedan 2016, fortsätter arbetet mot ett starkare SIS genom införandet av ett automatiskt fingeravtrycksidentifieringssystem (Afis). Det kommer att göra det möjligt för SIS-slutanvändare (som poliser och gränskontrolltjänstemän) att söka i SIS på grundval av fingeravtrycksuppgifter, vilket möjliggör en tillförlitlig identifiering av människor, även de som reser under falska identiteter. Nio medlemsstater har erbjudit sig att medverka i första fasen av Afis-systemets införande, som förväntas påbörjas i mars 2018. Det kompletta införandet i alla medlemsstater som använder SIS förväntas slutföras senare samma år.

Trepartsförhandlingarna pågår när det gäller lagstiftningsförslaget att stärka Eurodac¹⁷- systemet. Eurodac är ett av de informationssystem som kommer att omfattas av interoperabilitetskomponenterna och därför är det viktigt att medlagsstiftarna når en snabb överenskommelse om det här ärendet. I meddelandet om kommissionens bidrag till EU- ledarnas tematiska debatt om en färdplan för migrationspolitikens inre och yttre dimensioner¹⁸ uppmanar kommissionen att förslaget ska antas senast i mars 2018.

För att ytterligare minimera terroristernas och brottslingarnas handlingsutrymme lade kommissionen fram ett kompletterande förslag den 29 juni 2017 i syfte att underlätta utbytet av kriminalregisteruppgifter om tredjelandsmedborgare i EU med hjälp av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)¹⁹. Rådet

16 COM(2016) 881 final, 882 final och 883 final (21.12.2016).

17 COM (2016) 272 final (4.5.2016).

18 COM (2017) 820 final (7.12.2017).

19 COM (2017) 344 final (29.6.2017).

6

(rättsliga och inrikes frågor) antog den 8 december 2017 en allmän riktlinje om både det föreslagna direktivet²⁰ och förordningen. Trepartsdiskussionerna mellan medlagstiftarna kan börja så snart Europaparlamentet antagit sitt förhandlingsmandat om båda Ecris-förslagen.

Kommissionen uppmanar båda medlagsstiftarna att nå en snabb överenskommelse om föreslagen.

Den 29 juni 2017 antog kommissionen ett förslag att se över mandatet för Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa²¹. Byrån bör bidra till utvecklingen av interoperabilitet mellan stora it-system och med detta i åtanke syftar förslaget till att se över byråns inrättandeförordning för att beakta rekommendationer som härrör från byråns utvärdering, förbättra dess funktionssätt samt främja och stärka dess roll för att säkerställa att den kan ta itu med befintliga problem på EU-nivå. Det syftar också till att införa ändringar som följer av utvecklingen i politik, lagstiftning eller sakförhållanden och i synnerhet att återspegla de nya systemen som byrån kommer att ansvara för. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) antog sitt förhandlingsmandat den 7 december 2017 och samma dag nådde rådet en allmän riktlinje.

b) Att säkerställa att de befintliga informationssystemen tillämpas i sin helhet

Ett av de viktigaste verktygen i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet är direktivet om ett europeiskt system för passageraruppgifter (PNR)²². Även om arbetet fortsätter i alla medlemsstater för att säkerställa att direktivet genomförs fullständigt före tidsfristen den 25 maj 2018 finns det fortfarande, ett år efter genomförandeplanen för PNR från november 2016²³, stora skillnader mellan medlemsstaternas framsteg vad gäller inrättningen av deras nationella PNR-system. Tidsfristen för införlivande närmar sig snabbt.

Därför är det av största vikt att arbetet intensifieras för att nå ett framgångsrikt slutförande före den 25 maj 2018. Det är särskilt viktigt att införa förfaranden och kommunikationskanaler som gör det möjligt för nationella enheter för passagerarinformation att dela alla relevanta PNR-uppgifter med enheterna för passagerarinformation från andra medlemsstater och Europol. Det här viktiga EU-säkerhetsverktyget kommer att nå sin fulla potential först när alla medlemsstater har inrättat operativa PNR-system och på ett effektivt sätt kan utbyta information sinsemellan och med Europol. Från och med den 15 november 2017 är situationen följande:

 Sju medlemsstater har redan den rättsliga och tekniska kapaciteten att sampla in och behandla PNR-uppgifter. De flesta av dessa medlemsstater måste dock ändra sina respektive rättsliga grunder för att vara helt anpassade till kraven i PNR-direktivet.

 Tretton medlemsstater befinner sig i ett mellanskede i genomförandet. Fyra av dessa har inrättat och utrustat sina enheter för passagerarinformation, men samlar inte in eller behandlar PNR-uppgifter eftersom det saknas rättslig grund som skulle möjliggöra insamlingen av personliga uppgifter. De återstående nio medlemsstaterna befinner sig i olika skeden i slutförandet av utvecklingen eller etableringen av enheterna för passagerarinformation och dess tekniska lösningar som kommer att användas i behandlingen av PNR-uppgifter i enlighet med kraven i PNR-direktivet, medan

20 COM (2016) 7 final (19.1.2016).

21 COM (2017) 352 final (29.6.2017).

22 Direktiv 2016/681 (27.4.2016).

23 SWD(2016) 426 final, 28.11.2016.

7

samarbetet med lufttrafikföretag fortsätter. Några av dessa nio medlemsstater har dock redan antagit lagstiftning om PNR.

 Sju medlemsstater har inte kommit tillräckligt långt i genomförandeprocessen och måste fortfarande definiera den administrativa organisationen i sina enheter för passagerarinformation, och/eller lägga fram relevant lagstiftning till sina parlament, och/eller börja installera tekniska lösningar som kommer att användas i enheterna för passagerarinformation och/eller påbörja processen för att skapa förbindelser med lufttrafikföretag.

Kommissionen fortsätter att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att genomföra direktivet i tid. Det sjätte sammanträdet om genomförandet av PNR-direktivet hölls den 3 oktober 2017, vilket var en möjlighet för experter från medlemsstaterna att uppdatera varandra och kommissionen om sina framsteg i genomförandeprocessen och att utbyta lärdomar, bästa praxis och praktiska erfarenheter.

Ekonomiskt bistånd har tillhandahållits genom de nationella programmen och EU-åtgärderna från fonden för inre säkerhet (polis) för att stödja etableringen av funktionella enheter för passagerarinformation på nationell nivå och möjliggöra utbytet av PNR-uppgifter mellan dem i enlighet med PNR-direktivet²⁴.

Arbetet fortsätter också för att säkerställa att Prümbesluten²⁵ genomförs fullständigt vad gäller utbyte av fingeravtrycksuppgifter, DNA-uppgifter och fordonregisteruppgifter. Även om de flesta medlemsstater har gjort framsteg i detta avseende har kommissionen varit tvungen att använda sina befogenheter när det gäller överträdelser. Kommissionen skickade motiverade yttranden till Kroatien, Irland och Italien den 18 maj 2017 och till Grekland den 5 oktober 2017. Kommissionen fortsätter samtidigt att stödja medlemsstaterna genom att tillhandahålla finansiering av genomföranden under de nationella programmen inom fonden för inre säkerhet (polis). Kommissionen avsatte ytterligare 22 miljoner euro för dessa nationella program för år 2017 och denna finansiering kan användas för Prümgenomförandet.

c) Stöd för bättre tillämpning av befintliga informationssystem

Förutom att stärka befintliga system och säkerställa deras fullständiga implementering arbetar kommissionen också hårt för att stödja en bättre tillämpning av befintliga informationssystem.

Inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen²⁶ görs utvärderingar av medlemsstaternas tillämpning av SIS vart femte år, som genomförs av medlemsstaternas och europeiska kommissionens experter inom området. Under 2017 gjordes utvärderingsbesök i Danmark, Island, Sverige, Portugal, Spanien, Kroatien, Norge och Förenade kungariket.

Eventuella genomförandeproblem som upptäcks under utvärderingarna behandlas genom

24 Såsom angavs i den femte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion förstärkte budgetmyndigheten unionens budget för 2017 med 70 miljoner euro från fonden för inre säkerhet (polis) för att stödja åtgärder som rör PNR under perioden 2017-2020. Dessa extra resurser har tilldelats som tillägg till medlemsstaternas nationella program enligt fondens fördelningsnyckel. Vad gäller unionsåtgärder syftar det pågående projektet ”PIU.net”, som valdes ut under 2016 års inbjudan att lämna förslag inom ramen för fonden för inre säkerhet (polis), (med ett maximalt stöd på 3,78 miljoner euro), till att erbjuda en teknisk lösning för att underlätta utbytet av PNR-uppgifter mellan medlemsstaternas enheter för passagerarinformation. I november 2017 offentliggjorde kommissionen ytterligare en inbjudan att lämna förslag, med en sammanlagd budget på 1,5 miljoner euro, för fortbildningar, ökad medvetenhet och andra kapacitetsuppbyggande verksamheter för personal inom enheterna för passagerarinformation.

25 Rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF (23.6.2008).

26 Rådets förordning nr 1053/2013 (7.10.2013).

8

rådets formella rekommendationer till medlemsstaten i fråga. Framsteg baserade på tidigare rekommendationer utgör också en del av de kontroller som genomförs av utvärderingsgrupperna under deras besök på plats. Kommissionen kommer att utarbeta en förteckning över bästa praxis och erfarenheter, som bygger på upptäckterna av de Schengenutvärderingar om användingen av Schengens informationssystem som hittills gjorts, och som ger ökat mervärde i medlemsstaterna för att förbättra tillämpningen av befintliga informationssystem, för efterföljande diskussioner med medlemsstaterna.

För att ytterligare förbättra informationsflöden bör medlemsstaterna fullt ut utnyttja tekniska lösningar för att förbättra utbytet av information med Europol. En automatisering av uppladdningsprocessen av uppgifter till Europols informationssystem för korskontroll kan avsevärt förbättra utbytet av relevant och uppdaterad information med Europol och andra medlemsstater. Så kallad ”datauppladdning” är det tekniska verktyget för sådan automatisk uppladdning av uppgifter. Europol har utvecklat sådan datauppladdning för att medlemsstaterna ska kunna förbättra sin prestanda vad gäller uppladdning, uppdatering och radering av uppgifter i Europols informationssystem. Den datauppladdningen används redan i några medlemsstater²⁷. För att göra Europol-uppgifter tillgängliga för en mycket bredare grupp av poliser fokuserar ett pågående pilotprojekt bestående av fem medlemsstater (Spanien, Estland, Finland, Grekland och Polen) på användingen av QUEST, ett systemgränssnitt som integrerar automatiska sökningar från nationella polisinformationssystem med Europols uppgifter. Detta gränssnitt förväntas tas i drift i början av 2018, efter valideringen av Europeiska datatillsynstjänsten och de operationella testningarna av medlemsstaterna.

Kommissionen har genomfört en undersökning för att se om åtgärderna i medlemsstaterna är fullständiga och i överensstämmelse med det svenska rambeslutet²⁸ som är den gemensamma rättsliga ramen för utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. Resultaten förväntas under första kvartalet av 2018 och kommer att undersökas för att se om nya åtgärder behövs. Den 3 oktober 2017 avgav kommissionen ett motiverat yttrande till Luxemburg som inte har anmält de nationella åtgärderna som vidtagits för att genomföra detta beslut.

III. GENOMFÖRANDE AV ANDRA PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN Utöver arbetet som görs för att stänga informationsluckor och stärka informationssystem fortsätter arbetet inom ett antal andra områden i säkerhetsunionen.

1. Åtgärder för att öka skyddet och motståndskraften mot terrorism och brottslighet

Som en uppföljning av antagandet av kommissionens handlingsplan för skydd av offentliga platser²⁹ hölls det första mötet inom högrisknätverket den 14–15 november 2017. Den enheten inom spanska Guardia Civil som ansvarar för skydd av högriskområden stod värd för denna första konferens i sina högkvarter i Logroño, Spanien. Detta nya nätverk syftar till att stödja utvecklingen av nya strategier för att på ett bättra sätt skydda offentliga platser med hög risk. Dessutom kommer det första sammanträdet inom forumet för aktörer att äga rum den 20 december 2017 i Bryssel, i anslutning till ett särskilt tematiskt möte om biluthyrning den 21

27 Exempel: Belgien, Finland, Polen, Förenade kungariket, och nyligen även Republiken Tjeckien och Kroatien.

28 Rådets rambeslut 2006/960 (18.12.2006).

29 COM (2017) 612 final (18.10.2017).

9

december 2017. Förberedelser har också börjat vad gäller möten med borgmästare från europeiska städer vilka kommer att hållas tillsammans med Regionkommittén under våren nästa år.

För att bemöta den förhöjda risken för terrorrattacker mot transporter, och särskilt mot järnvägsnät, har vissa medlemsstater förstärkt sina säkerhetsåtgärder för att skydda järnvägstransporter. Dessa åtgärder har gjorts på ett fragmenterat sätt, vilket framhäver behovet av att förbättra samordningen vad gäller järnvägssäkerhet. Kommissionen har därför meddelat, i sitt arbetsprogram för 2018, sin avsikt att arbeta ytterligare för att förbättra tågpassagerarnas säkerhet.

När det gäller forskning anordnades 2017 års evenemang för säkerhetsforskning av Europeiska kommissionen tillsammans med det estniska ordförandeskapet i Tallinn den 14–

15 november 2017. Det gavs ett omfattande stöd för uppfattningen att ytterligare ansträngningar krävs för att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och effektiva produkter och tjänster som kan användas för att hantera olika säkerhetshot, som terrorism, it- brottslighet och naturkatastrofer. Att involvera industri, akademiska institutioner, offentliga myndigheter och yrkesverksamma i ett gemensamt skapande skulle sammanföra utbudssidan (industri) och efterfrågesidan (slutanvändare) för att konsolidera framtida behov och enas om möjliga lösningar som kan ha en praktisk inverkan och underlätta arbetet för säkerhetsansvariga inom en snar framtid. Kommissionen kommer att redogöra för hur dessa idéer ska vidareutvecklas.

2. Insatser mot medlen till stöd för terrorism

Diskussioner med medlagsstiftare fortsatte avseende kommissionens förslag till ändringar i det fjärde penningtvättsdirektivet, som kommer att bidra till att bekämpa finansiering av terrorism. Återigen uppmanar kommissionen medlagsstiftarna att snabbt slutföra lagstiftningsförhandlingarna kring det prioriterande ärendet och enas om en kompromiss som förstärker de nuvarande unionsreglerna om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat genom att öka insynen i information om verkligt huvudmannaskap.

Förslaget till ett direktiv om harmonisering av definitionen och straffrättsliga påföljder av penningtvätt³⁰ kommer dessutom att bidra till att övervinna hinder för ett gränsöverskridande samarbete i kampen mot penningtvätt. Rådet kom fram till en allmän riktlinje den 8 juni 2017. Då Europaparlamentet antog sin ståndpunkt den 11 december 2017 kommer de interinstitutionella diskussionerna snart att påbörjas i syfte att nå en överenskommelse under det första halvåret 2018.

Arbetet fortsätter vad gäller möjliga åtgärder för att förbättra de brottsbekämpande myndigheternas gränsöverskridande tillgång till relevant finansiell information som kan komma att ge nödvändiga ledtrådar om terroristverksamhet, såsom angavs i kommissionens arbetsprogram för 2017. Den 20 november 2017 organiserade kommissionen ett möte på hög nivå med medlemsstater och EU-organ i syfte att utvärdera behovet av ytterligare åtgärder för att underlätta gränsöverskridande tillgång till finansiell information i terroristbekämpande syfte. Under detta möte konstaterade medlemsstaterna att de olika åtgärderna – befintliga, pågående eller planerade – kan utgöra de nödvändiga verktygen och lösningarna, i synnerhet den europeiska utredningsordern³¹, penningtvättsdirektivet³²

30 COM (2016) 826 final (21.12.2016).

31 Direktiv 2014/41 (3.4. 2014).

10

(inklusive förslaget till ändringar³³ som nu är föremål för förhandling) och en kommande inbjudan att lämna förslag för att stödja projekt för bekämpning av finansiering av terrorism³⁴. Förslaget till översyn av det fjärde direktivet mot penningtvätt avser det obligatoriska införandet av nationella centrala bankkontoregister och söksystem, som finansunderrättelseenheter och de myndigheter som bekämpar penningtvätt skulle ha åtkomst till. Kommissionen utvärderar för närvarande inverkan av relevanta politiska alternativ i syfte att våren 2018 föreslå ett direktiv för att ge kontor för återvinning av tillgångar och brottsbekämpande myndigheter åtkomst till register och datasöksystem inom sina respektive medlemsstater.

Kommissionen arbetar också med initiativ för att förbättra samarbetet mellan finansunderrättelseenheter samt deras samarbete med brottsbekämpande myndigheter. Det här arbetet bör också slutföras våren 2018. Samtidigt, i syfte att förbereda de nödvändiga initiativen för att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas gränsöverskridande tillgång till finansiella uppgifter, kommer kommissionen att fortsätta att utvärdera nödvändigheten av, den tekniska genomförbarheten av och proportionaliteten för eventuella ytterligare åtgärder.

Kommissionen antog idag en rapport om utvärderingen av förordning nr 258/2012 om exporttillstånd och import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen. Slutsatsen dras att förordningen fortfarande är nödvändig men att dess effektivitet är begränsad på grund av avsaknaden av precision i vissa bestämmelser samt det komplexa samspelet med andra instrument i EU-lagstiftningen. Kommissionen kommer att möta nationella experter för en diskussion om dessa slutsatser i slutet av januari 2018. Den kommer också att sammankalla flera möten för att arbeta vidare med olika utmaningar (statistik över beslag, ballistik och samarbete med länderna på västra Balkan).

Den 18 oktober 2017 utfärdade kommissionen en rekommendation om omedelbara åtgärder för att förhindra missbruk av sprängämnesprekursorer, där medlemsstaterna med kraft uppmanas att omedelbart vidta ett antal åtgärder för att stärka skyddet mot hemmagjorda sprängämnen som används för terrorändamål och stödja uppnåendet av målen i förordning nr 98/2013 om sprängämnesprekursorer. Den ständiga kommittén för prekursorer kommer vid ett sammanträde den 12–13 december 2017 att utvärdera framstegen som medlemsstaterna gjort i genomförandet av rekommendationen. Den 6 december 2017 beslutade kommissionen att avskriva överträdelseförfarandet mot Frankrike om bristande överensstämmelse med förordning nr 98/2013, med tanke på att Frankrike meddelade kommissionen om förordningens fullständiga genomförande. Kommissionen utvärderar samtidigt förordning nr 98/2013 i syfte att stärka restriktioner och kontroller vad gäller saluföring, innehav, införande och användning av sprängämnesprekursorer, att förbättra förmågan hos ekonomiska aktörer och de behöriga och brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna att upptäcka och förebygga fall av missbruk samt att öka enhetligheten i genomförandet av förordningen inom medlemsstaterna. Konsekvensbedömningen av de olika alternativen när det gäller översyn av förordningen kommer att slutföras under våren 2018.

3. Cybersäkerhet och straffrätt i cyberrymden

32 Direktiv 2015/849 (20.5.2015).

33 COM (2016) 450 final (5.7.2016).

34 http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/other_eu_prog/other/home/call-fiche/isfp-call-fiche-2017- ag-terfin_en.pdf

11

Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017³⁵ värdesatte initiativen i cybersäkerhetspaketet³⁶. Den 20 november 2017 antog rådet slutsatser om det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet ”Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU”³⁷. Rådet (allmänna frågor) kommer att anta en handlingsplan den 12 december 2017 för att genomföra rådets slutsatser.

Diskussioner med rådet om den föreslagna ”cybersäkerhetsakten” (som omfattar Enisas nya mandat och certifieringsramen)³⁸ har inletts. Lagstiftningsförslaget om icke-kontanta betalningsmedel har lagts fram för Europaparlamentet och rådet och det behandlas för närvarande. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet att börja med arbetet, då föredraganden utsågs den 13 november 2017. När det gäller genomförandet av it- säkerhetsdirektivet³⁹ hölls ett möte i samarbetsgruppen den 28 november. Gruppen antog två planerade dokument vad gäller centrala aspekter i direktivet: riktlinjer om identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster⁴⁰ vad gäller god praxis rörande kriterier för att fastställa om en leverantör är samhällsviktig och riktlinjer om säkerhetsåtgärder som utgör en översikt av riktmärken för åtgärder som ska tillämpas vid säkerställningen av nätverk och informationssystem⁴¹. Ett tredje dokument om anmälningskrav, som fastställer situationerna när leverantörer av samhällsviktiga tjänster måste anmäla en incident, förväntas antas snart genom skriftligt förfarande. Gruppen har inlett diskussioner om sitt första arbetsprogram (2018–2020), som bör antas senast februari 2018.

I den elfte lägesrapporten om säkerhetsunionen⁴² åtog sig kommissionen att bedöma behovet av ytterligare resurser för Europol (i synnerhet Europeiska it-brottscentrumet, EC3) i syfte att möjliggöra EC3:s stöd till medlemsstaterna för att ta itu med utmaningar i samband med kryptering i brottsutredningar. Med tanke på stordriftsfördelarna som uppnås genom kapacitet på EU-nivå (jämfört med individuella lösningar på medlemsstatsnivå) noterade kommissionen också behovet av ytterligare stöd inom detta område i enlighet med rådets (rättsliga och inrikes frågor) uppmaning den 7–8 december 2017. Bedömningen av särskilda behov av ytterligare resurser pågår, och kommissionen rapporterar i nästa lägesrapport om säkerhetsunionen om vilka medel som frigjorts i detta syfte. Att göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter från medlemsstaterna att använda verktyg som tillhandahålls av EC3 inom ett område i snabb förändring leder till bäst avkastning på investeringen och säkerställer att den europeiska kapaciteten kan möta utmaningar, utan att förbjuda, begränsa eller försvaga kryptering.

Vid RIF-rådets möte den 7–8 december 2017 beslutade medlemsstaterna att fortsätta diskussioner på expertnivå i syfte att enas om möjliga lösningar avseende datalagring i enlighet med Tele2-avgörandet av den 21 december 2016. Kommissionen kommer att fortsätta stödja medlemsstaterna i deras arbete på detta område. Kommissionen anser att den här processen är en del av kommissionens egna bedömning av avgörandets konsekvenser och

35 http://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf

36 https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/cybersecurity

37 JOIN(2017) 450 final (13.9.2017).

38 COM(2017) 477 final/2, (4.10.2017).

39 Direktiv (EU) 2016/1148 (6.7. 2016).

40 ”Utbyte av god praxis rörande kriterier för att fastställa om en leverantör är samhällsviktig i enlighet med artikel 5.2 i direktivet genom riktlinjer”.

41 ”Referensdokument om säkerhetsåtgärder för leverantörer av samhällsviktiga tjänster”.

42 COM (2017) 608 final (18.10.2017).

12

det pågående arbetet för att slutföra riktlinjerna om det fortsatta arbetet vad gäller datalagring, såsom angavs i kommissionens arbetsprogram för 2018.

Som tidigare meddelats planerar kommissionen att ta fram ett lagstiftningsinitiativ om elektroniska bevis i början av 2018 för att underlätta tillgång till elektroniska bevis för brottsbekämpande myndigheter i andra länder.

4. Motverkande av radikalisering

Sedan den senaste lägesrapporten om säkerhetsunionen har kommissionen fortsatt arbeta för att motverka radikalisering, både på och utanför nätet.

Högnivågruppen av experter på radikalisering som inrättades i juli 2017 fortsatte arbeta i hög takt mot sin första interimsrapport, som gruppmedlemmarna enades om den 24 november 2017. Gruppens preliminära upptäckter och rekommendationer består av flera prioriterade ämnen och övergripande frågor, bland annat radikalisering i fängelser, lokala insatser inom olika myndigheter, förbättrad kunskap om radikaliseringsvägar, mekanismer och strukturer för samarbete, utbildning och social integration samt de externa dimensionerna av förebyggande arbete. I nästa lägesrapport om säkerhetsunionen kommer kommissionen att lägga fram sina åsikter om dessa preliminära upptäckter och rekommendationer.

Den 6 december 2017 hölls det tredje ministermötet inom EU:s internetforum med medlemsstater, internetbolag, Europol, företrädare från den akademiska världen och det civila samhället⁴³. Vid mötet utvärderades de framsteg som gjorts inom ramen för handlingsplanen för att bekämpa terroristinnehåll på nätet, bland annat automatiserad upptäckt av terroristinnehåll, förbättring av företagens ”databas över hasher” för att stoppa spridningen av terroristinnehåll, ökade anmälningar samt uppmaning till det civila samhället att öka de alternativa budskapen till terroristpropaganda. Internetbolag meddelade att databasen med känt terroristinnehåll (”databasen över hasher”) som meddelades i EU:s internetforum 2016 och lanserades våren 2017 nu är operativ och har än så länge samlat över 40 000 hasher från kända terroristvideor och bilder. Detta verktygs potential bör nu utnyttjas fullt ut och uppgifter om antalet avlägsnanden som genererats genom ”databasen över hasher” och om hur snabbt de avlägsnades bör lämnas in regelbundet till medlemmarna i EU:s internetforum.

Antalet manuella anmälningar, bland annat från EU:s enhet för anmälan av innehåll, fortsätter också att öka och bolag uppmanades att öka både hastigheten av avlägsnanden och regelbundenheten i rapporteringen till EU:s internetforum. Internetplattformar meddelade att de i allt större utsträckning förlitar sig på automatiska verktyg för upptäckt av terroristinnehåll⁴⁴. Det är också viktigt att öka öppenheten, överensstämmelsen och regelbundenheten vid resultatrapportering. Alla internetbolag måste delta i denna gemensamma insats och utbyta viktig information om borttagande av innehåll på olika plattformar, och särskilt fokusera på att nå ut till och samarbeta med nya och små bolag som ännu inte har tagit del i detta.

Resultaten av EU:s internetforum kommer också att ligga till grund för det bredare politiska arbetet om olagligt innehåll på nätet, där kommissionen meddelade att den kommer fortsätta

43 http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-5105_en.htm

44 Twitter meddelade att tre fjärdedelar av de 300 000 konton som togs bort mellan januari och juni 2017 togs bort innan det första innehållet lagts ut. Enligt YouTube har över 150 000 videor tagits bort sedan juni 2017.

Så fort terroristinnehåll upptäcks tar Facebook bort 83 % av de kopior som senare laddats upp inom en timme efter uppladdningen.

13

att främja samarbete med företag inom sociala medier för att upptäcka och ta bort terroristinnehåll och annat olagligt innehåll på nätet, och kommer att föreslå lagstiftningsåtgärder för att ta bort terroristinnehåll om så behövs⁴⁵.

5. Yttre dimension

Den 7 december 2017 fick kommissionen klartecken från rådet (rättsliga och inrikes frågor) till att inleda förhandlingar med Kanada om ett avtal mellan EU och Kanada om överföring och användning av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) för att efterleva domstolens yttrande 1/15 om det tidigare planerade EU-Kanada PNR-avtalet. De formella förhandlingarna kommer att inledas när Kanada har fått sitt förhandlingsmandat.

Som kommissionen meddelade i lägesrapporten om säkerhetsunionen från oktober kommer kommissionen innan årets slut att anta rekommendationer om att rådet ska bemyndiga inledande av förhandlingar om avtal mellan EU och Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien respektive Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europol och ländernas behöriga myndigheter för bekämpning av allvarlig brottslighet och terrorism. Sådana avtal kommer att ytterligare stärka Europols kapacitet att samarbeta med dessa tredjeländer för att förebygga och bekämpa brottslighet som omfattas av Europols mål.

När det gäller samarbete med internationella partner hölls ett möte mellan EU:s och Förenta staternas ministrar för rättsliga och inrikes frågor den 17 november. Mötet var inriktat på transatlantiskt samarbete för att bekämpa terrorism, hantera cyberhot och samarbeta vad gäller olaglig narkotikahandel. När det gäller bekämpning av terrorism rörde diskussionen främst vikten av operativt samarbete och effektivt informationsutbyte. De båda parterna konstaterade vikten av insamling, användning och utbyte av passageraruppgifter (PNR). Diskussionen handlade också om framstegen i genomförandet av de gemensamma åtgärderna för att ta itu med terroristhot mot luftfart och höja den globala referensnivån för luftfartsskydd. EU och Förenta staterna hänvisade till sina åtgärder i kampen mot finansiering av terrorism och penningtvätt, inklusive det gemensamma arbetet och arbetet inom arbetsgruppen för finansiella åtgärder. Vad gäller missbruk av internet i terroristsyften enades båda parter om att arbete bör utföras i samarbete med flera aktörer, bland annat den privata sektorn och det rättsliga samhället. Nästa möte mellan EU:s och Förenta staternas ministrar för rättsliga och inrikes frågor kommer att äga rum i Sofia i maj 2018.

När det gäller luftfartsskydd har Europeiska kommissionen och andra EU-avdelningar regelbundna sammanträden med medlemsstaterna för att komma överens om ett integrerat arbetssätt för att stärka och prioritera kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer. De föreslagna åtgärderna omfattar utbildningar och övningar i säkerhetskultur, åtkomstkontroll, screeningförfaranden, certifiering av revisorer och annat. Särskilda möten ordnas för varje tredjeland under bedömning, i syfte att utforma åtgärder för vart och ett av dessa länder.

Som en uppföljning till det gemensamma yttrandet om det strategiska partnerskapet mellan Nato och EU antog rådet en andra genomföranderapport⁴⁶ den 5 december. Rapporten redogör för de huvudområden där framsteg har gjorts, bland annat cybersäkerhet och

45 COM (2017) 650 final (24.10.2017).

46 Som svar på uppdraget att rapportera två gånger per år, som ministrarna från de båda organisationerna fastställde, lades den första lägesrapporten om genomförandet av förslagen fram för respektive råd i juni 2017.

Den andra lägesrapporten omfattar perioden juli–december 2017.

14

motverkande av hybridhot. I september och oktober 2017 genomförde EU och Nato för första gången en parallell och samordnad övning (EU PACE17/CMX17) på grundval av ett hybridhotscenario. I samband med rapporten antogs 24 tilläggsförslag för att stärka och ytterligare fördjupa samarbetet mellan EU och Nato. De nya förslagen omfattar alla sju samarbetsområden från den gemensamma förklaringen från Warszawa: motverkande av hybridhot, ökat operativt samarbete, även till sjöss och rörande migration, cybersäkerhet och cyberförsvar, försvarskapacitet, försvarsindustri och forskning på försvarsområdet, övningar, kapacitetsuppbyggnad på försvars- och säkerhetsområdet samt politisk dialog. Flera av förslagen syftar till att stärka samarbetet inom området terroristbekämpning. Bland annat kommer en informell gemensamt anordnad workshop att hållas första halvåret 2018 för att utveckla en gemensam syn på hur terroristbekämpningen kan gynnas av utvecklingen av försvarskapacitet. På grundval av erfarenheterna och lärdomarna från 2017 års övning kommer en plan att utvecklas för genomförandet av parallella och samordnade övningar mellan EU och Nato 2019–2020. Dessutom kommer olika gemensamma utbildnings- och övningsmoduler att införas från och med 2018.

IV. SLUTSATS

Den här rapporten innehåller ett antal åtgärder som har vidtagits på EU-nivå för att öka informationsutbytet i syfte att förbättra den inre säkerheten och bättre förvalta de yttre gränserna. Den föreslagna förordningen om interoperabilitet föreskriver ett ändamålsenligt och intelligent sätt att använda befintliga uppgifter på bästa sätt och integrera principen om inbyggt dataskydd. Den utgör en genomgripande förändring i EU:s sätt att hantera uppgifter för säkerhet och yttre gränser, och hjälper nationella myndigheter att på ett bättre sätt ta itu med gränsöverskridande hot och upptäcka terrorister som agerar över gränserna.

Nästa rapport om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion väntas antas i januari 2018.