Projektmaterial
E N DIALOGPLATS FÖR ÖKAD ELEVMEDVERKAN
Ljungskile folkhögskola
Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
En dialogplats för ökad elevmedverkan
ITiS-projekt på Fritidsledarutbildningen vid Ljungskile folkhögskola hösten 2002 Åke Arvidsson, Janne Axelsson, Anders Dejke, Agneta Johansson
En dialogplats för ökad elevmedverkan
ITiS-projekt på Fritidsledarutbildningen vid Ljungskile folkhögskola hösten 2002 Åke Arvidsson, Janne Axelsson, Anders Dejke, Agneta Johansson
Handledare: Christian Persson
Innehåll
Sammanfattning... 3
Inledning ... 4
Planeringsgrupper... 5
Syfte och metod ... 6
Planeringsgruppernas konferenser på Folkbildningsnätet. 7 Resultat... 9
Diskussion ... 10
Funderingar inför framtiden... 11
3
Sammanfattning
På Ljungskile folkhögskola finns en tvåårig Fritidsledarutbildning. Personalgruppen på linjen har genom detta ITiS-projekt försökt utöka möjligheten för eleverna att få tillgång till information och beslut om den egna linjen och klassen. Som en viktig del av utbildningen har eleverna en möjlighet att utöva påverkan över studierna, en form av detta sker i så kallade planeringsgrupper. Dessa grupper har stor betydelse för personlighetsutvecklingen under studierna.
Arbetssättet syftar till att få stort engagemang och stark motivation Dokumentation sker veckovis från respektive grupp. Denna är dock svår att få sig till livs om du inte har tillgång till respektive planeringsgrupps ”protokollspärm”.
Hypotesen med vårt arbete är att genom att alla grupper kunde lägga ut sin information på nätet ge övriga möjlighet att dels följa de andra gruppernas arbete men också att komma med förslag och idéer till det fortsatta arbetet.
Kan vi med IT-teknik förbättra kommunikationen inom och mellan planeringsgrupperna?
Respektive klass har på folkbildningsnätet en egen konferensmapp, denna har sedan undermappar för de fyra planeringsgrupperna i årskurs 1 respektive 2. Såväl studerande som anställda kan här följa och påverka arbetet. Vi har under hösten 2002 lagt ut mötesanteckningar från de olika grupperna vilka sedan bearbetats och påverkats av de studerande i
klassen. Projekttiden är tänkt att vara minst ett läsår varför vi vid denna tidpunkt (dec 2002) har ett begränsat underlag att tolka resultat utifrån. Under de två månader vårt projekt har pågått kan man knappt säga att det medfört någon större utveckling av informationsutbytet inom eller mellan
planeringsgrupperna. Enstaka elever har bidragit någotsånär aktivt och lärare har försökt etablera exempel genom egna inlägg.
Vi har i den här fasen av projektet kunnat utläsa att många haft svårigheter att använda konferensen i syfte att påverka. Mötesanteckningar har lagts ut, men fått ett begränsat gensvar från klasskamraterna.
Vi har genom intervjuer förstått att detta kan bero på våra studerandes skiftande datorvana. En del är nybörjare, andra relativt vana. En annan aspekt visar sig vara att dator och Internetuppkoppling inte finns i det egna hemmet. Flera har dock uttryckt förtjusning över att kunna ta del av informationen på den tid du själv har möjlighet.
Trots den tröga ingångsfasen uttrycker lärarlaget att det är viktigt med en uthållighet och att
projektet bör värderas i sin helhet först efter läsårets slut 2003. Lärargruppen uttrycker också en glädje över att lättare kunna följa de egna kollegornas planering och beslut ute i grupper man själv inte medverkar i.
På skolan finns också en begränsad möjlighet för våra studerande att ”komma intill” en dator, då datorer och antalet brukare inte överensstämmer med efterfrågan och tillgång.
4
Inledning
Bakgrund
Ljungskile folkhögskola är en av 30-talet folkhögskolor i Sverige med två-årig
eftergymnasial utbildning till fritidsledare. Alla skolorna ingår i en organisation, kallad
Fritidsledarskolorna, och delar därigenom grundsyn, antagningsvillkor och utbildningsplan.
Varje skola tar själv ansvar för den direkta
utformningen av utbildningen och har varsin lokala kursplan. Att utbildningen konsekvent ligger på folkhögskolor innebär att folkhögskolans övergripande bildningsmål även gäller Fritidsledarutbildningen
Arbetsformerna har några framträdande drag, som kan uttryckas med orden: tvärvetenskap, projekt, process, teori och praktik integrerat, helhetssyn på människan och samhället, gemensamt ansvar. I praktiken tar sig detta till exempel uttryck i fokus på gruppen och processen i gruppen. Samtal om hur klassen och de många olika arbetsgrupperna fungerar och hur de har det pågår i många olika former och vid många tillfällen under de två åren.
Studiebesök och gäster utifrån är ofta förekommande och anordnande av arrangemang som friluftsdagar eller andra temadagar i skolor ingår också. Arbetsformerna utmärks även av hög grad av delaktighet, där den konkreta planeringen av projektveckorna till stor del sker i
planeringsgrupper, en arbetsform som har funnits sedan länge på Fritidsledarutbildningen. Mer om detta senare.
På Fritidsledarutbildningen (FL) på Ljungskile folkhögskola arbetar idag främst fem handledare, två kvinnor och tre män; två i huvudsak i åk 1 och tre i åk två. Fyra av oss (en kvinna och tre män) finns formellt med i detta ITiS-projekt – den femte anställdes efter projektstarten – men i praktiken är alla engagerade. Datorvanan ligger på ungefär samma nivå hos alla utom en som har betydligt större kunskaper. Vi har arbetat med utbildningen från ett halvår till cirka 20 år.
5
Planeringsgrupper
En viktig beståndsdel i Fritidsledarutbildningen på Ljungskile folkhögskola är deltagandet i
planeringsgrupper. Klassen indelas i grupper om 4 – 6 studerande, som under hela utbildningen inom vissa ramar tar stort ansvar för formandet av de två åren. Ramarna utgörs i förstahand av kursplaner, sådana som är gemensamma för alla
fritidsledarskolor och sådana som är framtagna på skolan. Ett pass i veckan – 1,5 timmar – finns schemalagt, och till varje grupp finns en handledare knuten, som tar aktiv del i arbetet. Viss
grundlitteratur är också i förväg given.
Planeringsgrupperna är värdefulla ur flera aspekter. De har stor betydelse för engagemang och motivation. Som medlem i gruppen har man god vetskap om deltagarnas erfarenheter,
intresseriktningar, studievana, etc, och kan därmed medverka till att
• det planerade arbetet förankras hos resten av gruppen,
• formerna för det anpassas till gruppen och
• deltagarna blir i högsta grad delaktiga och tar stort ansvar.
I Fritidsledarutbildningen ingår studier av grupper:
grupputveckling, samarbete i grupper, konflikter i grupper, ledarskap, m.m. Det som händer i planeringsgrupperna ger fruktbara, konkreta tillfällen att relatera teori till praktik. Det är vanligt att f d elever vittnar om att de haft stor nytta av processen i planeringsgrupperna i sitt yrkesarbete.
Konkret går arbetet i planeringsgrupperna till så att varje grupp har ansvaret för ett antal delkurser utspridda över året, varje delkurs på mellan en och fyra veckor. Första året ser till exempel ut så här:
Vecka Projekt Planeringsgrupp
v 33-35 Introduktion
v 36-38 Fritidens grund 2
v 39-41 Förening och folkrörelse 4
v 42-43 Grupper och ledarskap 1
v 44 Skapande verksamhet
v 45-48 Offentlig fritid 2 (1)
v 49-51 Kultur och socialisation 3
v 52- Utvecklingspsykologi, barn och ungdom (självstudievecka)
- v 3 ” (v 1 självstudier) 1
v 4 Lägermetodik 4
v 5-7 Pedagogik – lärande och bildning 3
v 8 Sportlov
v 9 Livsåskådning 2
v 10 Vinterfjäll blandn
v 11-16 Praktik 4
v 17-19, 21 Socialpedagogik och ledarskap 1 (4)
v 20 Friluftsliv 2
Strävan är att de veckor en planeringsgrupp har ansvaret för både skall vara av varierat slag och ligga jämnt utspridda över året. Så har i år t ex en planeringsgrupp i åk 1 uppdraget att tillsammans med handledaren planera veckorna 42-43; v 47 (då klassen jobbar ute i olika kommuner); v 52-3 samt 18-19. Denna grupp har också tagit på sig att planera en temadag för skolan i mitten på
vårterminen. Man arbetar då fram ett förslag till hur veckorna kan se ut och förelägger förslaget för klassen, som har att föreslå förändringar och fatta beslut. Under processens gång är avsikten att idéer och förslag hämtas in från övriga i klassen, och att man fiskar efter kunskaper och erfarenheter från deltagarna som kan bidra till belysning/fördjupning /konkretisering av ämnet ifråga
6
Syfte och metod
Problemställning
De fyra planeringsgrupperna i respektive årskurs sammanträder en gång per vecka – för närvarande torsdagar 08.30–09.50. Varannan vecka hålls ett beslutande klassmöte, då alla får tillfälle att reagera på respektive planeringsgrupps förslag. Vi lärare upplever dock att kommunikationen inom och mellan grupperna borde förbättras. Detta av följande skäl:
• Varje planeringsgrupps arbete påverkar alla studerande och många lärare. Det är alltså angeläget att man kan hålla sig informerad om vad som händer även i de grupper man själv inte deltar i.
• Om någon är frånvarande, till exempel på grund av sjukdom, bör denne lätt kunna se vad som avhandlats.
• Ibland händer saker mellan
planeringstillfällena, som snabbt bör föras ut till alla gruppmedlemmar. Man förlorar tempo, om informationen skall vänta till nästa planeringstillfälle.
Kan vi med IT-teknik förbättra kommunikationen inom och mellan planeringsgrupperna?
Arbetshypotes
Om alla planeringsgruppers beslut, idéer, planering och tankar finns tillgänglig för samtliga lärare och studerande skulle arbetet flyta smidigare och effektivare. Tips och kommentarer mellan grupperna skulle göra, att alla fick chansen att påverka undervisningen på ett tidigare stadium, än vid de beslutande klassmötena. Elevdemokratin skulle förstärkas.
Det här skulle också vara ett bra sätt att
undervisa och vänja våra elever omkring IT-teknik.
Genomförandeplan Konferenser
På Folkbildningsnätet lägger vi upp en
konferensmapp för varje planeringsgrupp. Alla FL- studerande och samtliga FL-lärare skall ha
behörighet att läsa och själv bidra med inlägg.
Detta gäller även mellan klasserna. Första årskursens studerande skall kunna delta i andra årskursens konferenser och vice versa.
Alla studerande har i början av läsåret fått ett eget konto på Folkbildningsnätet. Det inkluderar e- post och tillträde till ett antal konferensmappar (diskussionsforum). Inför vårt projekt krävs dock repetition av hur man handhar detta nät.
Vi lägger upp en konferensmapp för varje klass med fyra underkonferenser, en för varje
planeringsgrupp.
Efter varje planeringstillfälle skall ett protokoll skrivas i planeringsgruppens konferens. Vi uppmanar också våra studerande att i konferenserna flitigt kommentera, informera samt komma med tips och idéer mellan planeringstillfällena.
Tidsplan
Vi startar vårt projekt i oktober 2002 och har en första utvärdering i december, då vi också kan korrigera eventuella misstag. Om vi tror på en fortsättning genomför vi en ny utvärdering i juni 2003.
7
Planeringsgruppernas konferenser på Folkbildningsnätet
Folkbildningnätet
Folkbildningsnätet är en FirstClass-server, som betjänar folkbildningen i Sverige. Studieförbund och skolor kan ansluta sig till denna tjänst, som för närvarande har nära 30 000 användare. Ljungskile folkhögskola använder Folkbildningsnätet för diskussionsforum (så kallade konferenser) och för e- post. Personal och studerande har var sitt e- postkonto med strukturen
förnamn.efternamn.lju@folkbildning.net Enklast kommer man åt Folkbildningsnätet om man har FirstClass-klienten, som är ett
gratisprogram som kan laddas hem från nätet. Man kan också använde en vanlig Web-läsare som Netscape eller Explorer. Den som har Internet- uppkoppling i hemmet kan alltså komma åt e-post och konferenser hemifrån.
Skolans olika linjer, arbetsgrupper etc har i allmänhet egna konferenser och när man loggar in på sin FirstClass-klient kan det se ut så här:
Fig.1. Skrivbordet som öppnar sig när man loggar in på Folkbildningsnätet.
Fritidsledarlinjens hörn på Folkbildningsnätet
Som framgår av figur 1 har varje användare tillgång till en MailBox, där förstås de personliga e-breven hamnar. Där finns till exempel också mappar (konferenser) för de av skolans linjer som användaren är engagerad i. Den konferens som är aktuell för oss är ”Lju-FL”, som innehåller
Fritidsledarlinjens mappar. Vi dubbelklickar på den och följande fönster öppnar sig:
Fig. 2. Mappar (konferenser) för Fritidsledarlinjens två årskurser
Flaggan vid Lju-FL1 visar att där finns olästa meddelanden. Om vi till exempel öppnar Lju-FL2 dyker nedanstående fönster upp:
Fig. 3. FL 2:s fönster, där de fyra
planeringsgruppernas konferenser ligger.
8
I figur 3 är siffrorna, 1, 2, 3 och 4 de fyra mapparna till FL2:s planeringsgrupper.
Den här platsen har alla studerande och lärare på FL tillgång till, med behörighet att läsa och skriva inlägg i varje mapp. Meningen är att man inte bara skall ha tillgång till den egna planeringsgruppen, utan man skall också kunna titta vad som händer i övriga grupper. Om vi öppnar en konferens kan det se ut så här:
Fig.4. Konferensen för planeringsgrupp 3 i FL2
I
konferensen ligger inlägg från såväl lärare som studerande. Ett inlägg kan se ut så här:Fig. 5. Ett inlägg i Planeringsgrupp 3, FL2. Det är ett protokoll från gruppens möte den 10 oktober 2002.
Vår idé är, att deltagarna i de olika
planeringsgrupperna genom Folkbildningsnätet skall kunna kommunicera med varandra mellan sammanträdena, som äger rum en gång i veckan.
Det skall också vara möjligt för lärare och
studerande att ge idéer och tips till de grupper man inte själv är medlem i samt att informera sig om vad som händer i dessa.
Det här kräver naturligtvis att deltagarna regelbundet, helst dagligen, går in i konferenserna och tittar vad som hänt sen sist.
9
Resultat
FL1
I grupp 1 och 2 verkar det som om det är någon /några enstaka medlemmar som sköter inläggen i konferenserna. I grupp 3 finns överhuvud taget inget bidrag. Inläggen består mest av beskrivningar /protokoll över vad som behandlats under ordinarie planeringsmöten. I den mån det förekommer meddelanden, som inte är knutna till
planeringstillfällen, är det lärare som svarar för dessa. Generellt kan man säga, att det inte är särskilt många inlägg i respektive grupp.
FL 2
I grupp 4 tycks en enda person tagit på sig uppgiften att ansvara för gruppens inlägg i konferensen. I övriga grupper är det något blandat.
Precis som i FL 1 är det lärare som svarar för mer spontana inlägg, sådana som inte är knutna till planeringstillfällen. Det är också här ganska få inlägg i konferenserna.
Sammanfattning av resultatet Under de två månader vårt projekt har pågått kan man knappast säga att det medfört någon större utveckling av informationsutbytet inom eller mellan planeringsgrupperna. Enstaka elever har bidragit någotsånär aktivt och lärare har försökt etablera exempel genom egna inlägg.
10
Diskussion
Vi kan se några orsaker till att projektet hittills inte bivit någon större succé. I vissa fall tror vi, att vi kan lösa probemen, i andra fall ligger lösningarna utanför vår makt.
1) Projektet har pågått under alltför kort tid för att ha etablerat sig som en naturlig del av utbildningen.
Åtgärd: Det ordnar sig med tiden. Framför allt bör det gå bättre nästa läsår, när nuvarande FL1-elever blir erfarna och goda föredömen för en ny klass.
2) Våra studerande har olika datorvanor. En del är mycket erfarna, andra får betraktas som nybörjare.
Åtgärd: Vi bör lägga ner mer omsorg på att undervisa våra studerande i
datoranvändning. Vi skulle också kunna använda Folkbildningsnätet i fler
sammanhang än planeringsarbetet. Till exempel kan vi begära att
inläsningsuppgifter skickas till ansvarig lärare över nätet. Vidare skulle
veckoscheman kunna publiceras där.
Praktikhandledning kan också till stor del skötas över nätet.
3) Skall projektet fungera som tänkt, bör alla studerande ha Internet-anslutning på hemmaplan.
Åtgärd: Inte mycket vi kan råda över.
4) Ljungskile folkhögskolas anslutning till Internet är mycket trång och stundtals omöjligt långsam. För det mesta är det meningslöst att tänka sig att under en kort rast logga in på nätverket.
Åtgärd: Förhandlingar med Telia pågår.
Problemet är, att ett gammalt kontrakt löper fram till sommaren 2003. Först då kan vi få en snabbare förbindelse. (Telia är ovilligt att låta skolan omedelbart gå över till en bredare anslutning. I så fall kräver bolaget att vi dels behåller den gamla långsamma, dels betalar för den nya snabba.)
5) De möten som sker på den schemalagda planeringstiden är tillräcklig. Det behövs ingen mötesplats på nätet.
Åtgärd: Lägg ner hela försöket.
11
Funderingar inför framtiden
Som framgår av vår analys av projekts resultat så här långt, finns några olika faktorer som bidrar till att resultatet ser ut som det gör. Vid värderingen av resultatet och dess faktorer har vi i lärargruppen kommit fram till följande:
1. Projektet bör fortsätta under vårterminen 2002 och läsåret 2003/2004
Det tar alltid tid att arbeta in förändringar av olika slag i undervisningen. Detta gäller inte minst när arbetsbördan till synes, åtminstone till att börja med innan förändringen satt sig, ökar. Detta både för studerande och lärare.
Även om vi i dagsläget inte kan se så stora positiva resultat när det gäller snabbare och effektivare inormationsrapportering samt fördjupad diskussion kring varje planeringsgrupps arbeten, som vi hoppats på, anser vi att projektet i sig har utvecklingspotential.
Allt eftersom projektet fortskridit har allt fler studerande och lärare hänvisat till att vidare information kommer att finnas tillgängligt på vår konferens på Folkbildningsnätet. Vi tror att medvetenheten om konferensens fördelar kommer att ”sätta sig” allt mer ju längre läsåret fortskrider.
Det är dock viktigt att vi som lärare regelbundet påminner både varandra i aktuell lärarkår och påminner de studerande om att regelbundet använda sig av Folkbildningsnätet vid
informationsdelgivning, informationshämtning och diskussion.
Så snart det är möjligt, helst redan samma dag dock senast dagen efter planeringsgruppens sammanträden, måste anteckningar från
planeringsgruppens arbeten och beslut läggas in i respektive konferens.
Förutom att andra studerande kan skaffa sig ny och relevant information från andra
planeringsgruppers konferenser kan de ge synpunkter på de andra gruppers information och planering. Detta anser vi vara en viktig uppgift i detta nya projekt med IT-relaterad information. Vi önskar öka de studerandes aktivitet till att delge viktig inomration till de andra planeringsgrupperna, men också att kommentera och ha synpunkter till de andra planeringsgruppernas arbeten.
Detta är en viktig del i vårt arbete att så många som möjligt finns med i planeringen av varje moment beträffande innehållet i de olika ämnesprojektveckorna.
De regelbundna beslutandemötena, vid vilka varje planeringsgrupp redovisar sitt planerade arbete, bör finnas kvar i nuvarande tappning och
omfattning. Möjligheten till kommentarer på respektive konferens hoppas vi kommer att komplettera och fördjupa planeringsgruppernas arbeten. Vi tror helt enkelt att de olika delarna som ämnesinnehållet under våra projektveckor innebär blir bättre med hjälp av denna användning av IT- tekniken. Därmed blir hela vår utbildning bättre.
Detta är vår förhoppning, därför kommer vi att fortsätta med detta försök även efter ITiS-projektets slutredovisning.
2. Delavstämningar och utvärderingar av projektet
Vi har under tiden sedan projektet startat fram till dags dato, haft regelbundna samtal kring hur projektet fungerar. De inblandade lärarna på Fritidsledarutbildningen har vid sina kollegiemöten – ett längre i månaden och ett kortare varje vecka – regelbundet samtalat om hur vi anser att projektet fungerar. Vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra respektive inte alls.
Vid klassernas beslutandemöten var fjortonde dag, kommenterar klassen hur de anser att rapporteringen och diskussionen på de olika konferenserna fungerar.
Vid varje veckoplanering med de olika planeringsgrupperna påminns varje studerande att använda konferenserna så mycket som möjligt för de ändamål som vi tidigare beskrivit. Vid dessa tillfällen bestäms vem i gruppen som skall skriva in den senaste informationen i respektive konferens.
En något större utvärdering av detta ITiS-projekt kommer att genomföras i klasserna inför
vårterminens start januari 2003. I den deltar studerande och lärare tillsammans. Den samlade erfarenheten ligger till grund för det fortsatta arbetet med denna del av undervisningen för vårterminen 2003.
I slutet av läsåret, i maj 2003, kommer vi att genomföra en än större utvärdering av detta projekt sett utifrån frågeställningar baserade på följande områden
• I vilken utsträckning de studerande har ansett att projektet varit värdefullt för dem i deras arbete i planeringsgrupperna.
• I vilken utsträckning lärarna anser att de har varit behjälpta av detta projekts innehåll för arbetet med planeringen av de olika ämnesprojekten i
utbildningen.
• I vilken utsträckning både lärare och studerande anser att resultatet av projektarbetet givit en bättre utbildning.
12
• Hur det har fungerat beträffande både de
studerandes och lärarnas benägenhet och effektivitet att skriva information i konferenserna samt att delta i de där förekommande diskussionerna.
• Beträffande tillgängligheten till datorer på skolan och datorernas kapacitet.
• Nödvändigheten av dator i hemmet med First Class.
• Eventuellt övriga faktorer som kan noteras under projektets gång och som kan vara värdefulla att notera, analysera och utvärdera efter ett knappt läsårs projekttid.
Det samlade resultatet av delrapporterna, utvärderingen vid årsskiftet och den slutliga utvärderingen kommer att ligga till grund för utformningen av arbetet med IT-tekniken i arbetet med planeringsgrupperna under det kommande läsåret 2003/2004.
Som det känns idag, finns det stora värden i att fortsätta med detta IT-baserade arbete i vår utbildning under det kommande läsåret. Här finns en potentiell utvecklingsmöjlighet som vi vill ta vara på och utveckla, detta i en utveckling av IT- tekniken i arbetet med våra planeringsgrupper i skapandet av de olika ämnesprojekten i utbildningen. Vi tror också att IT-tekniken kan utvecklas till att användas inom fler områden i vår utbildning. Detta kan till exempel handla om att fler arbeten ”lämnas in” för bedömning via Folkbildningsnätet.
Nätet kan också komma att användas för information till deltagare som är sjuka eller som av annan anledning är frånvarande. Det finns säkert ytterligare andra områden för vilka denna teknik kan vara användbar i utbildningen. Härvidlag är vi både i lärarkollegiet och bland de studerande överens om att söka oss fram till dessa.
Med erfarenheterna från detta projekts arbete som bas och de idéer som finns inför framtiden kommer vi med glädje att planera för IT-teknikens
användning i utbildningen läsåret 2003/2004.
Projektet kommer då att finnas med i planeringen redan från läsårets kursstart.
Ljungskile, december 2002 Åke Arvidsson, Janne Axelsson, Anders Dejke, Agneta Johansson
