Projektmaterial
T EKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ
F ELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA
Fellingsbro folkhögskola
Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Teknikens möjligheter på allmänna linjen på Fellingsbro folkhögskola
Fellingsbro folkhögskola ITiS projekt ht 2002 Ylva Angelstam Ulf Jacobsson Anna Liljedahl Ulla Raslöv Mats Sundkvist
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 3
Folkhögskolan ... 3
Folkbildningsnätet. ... 3
IT-användningen på allmän linje ... 4
Målsättning... 4
Hur vi har arbetat... 5
Resultat ... 6
Diskussion... 7
Källförteckning ... 9
Skolledarens rapport angående ITIS-verksamheten på Fellingsbro folkhögskola ... 9
3 Bakgrund
Folkhögskolan
Ett kännetecken för folkhögskolan är att kursdeltagarnas behov, mer än huvudmännens visioner, har påverkat rekrytering, kursutbud och kursplaner. I slutet av 1800-talet och under första hälften av 1900-talet var kopplingen stark till folkrörelserna. Folkhögskolorna skolade först böndernas söner och döttrar och sedan arbetarrörelsens ungdomar till uppdrag inom sina egna organisationer samt till beslutsfattare i kommuner, landsting och riksdag.
Efter kriget minskade huvudmännens inflytande och folkhögskolorna blev ett redskap för välfärdsstatens framväxt. Staten utsåg en folkhögskoleinspektör och folkhögskolorna fick sätta omdömen vilka kvalificerade till fortsatta högre studier. Inriktningen på kurserna var främst yrkesförberedande. Under denna tid bildades på folkhögskolorna många av de som kom att anställas inom den ökande offentliga sektorn, exempelvis poliser, sjuksköterskor och socialarbetare.
På 70- och 80-talet förändrades folkhögskolorna så till vida att kursdeltagarna till stor del bestod av människor som var utslagna ifrån, eller inte funnit sig till rätta inom, den
obligatoriska skolan.
Under 90-talet expanderade verksamheten på folkhögskolorna. Folkhögskolan sågs alltmer som en integrerad del av vuxenutbildningen. Nya målgrupper vid rekrytering var det ökade antalet arbetslösa samt invandrare.
Generellt är folkhögskolan en mötesplats för många med liknande erfarenheter och likartade livssituationer. Folkhögskolan har ingen styrande läroplan. Undervisningen anpassas till kursdeltagarnas behov och erfarenheter och styrs inte nödvändigtvis av yttre krav.
Folkbildningsnätet.
Folkbildningsnätet är ett internt nätverk, öppet för folkhögskolor, studieförbund, andra folkbildningsorganisationer samt alla de personer som är verksamma inom folkbildningen.
Folkbildningsnätet består framför allt av tusentals konferenser och mötesplatser för alla slags frågor, ämnen, grupper etc. Många folkhögskolor och studieförbund har bland annat skapat egna interna konferensmiljöer på Folkbildningsnätet.
Folkbildningsnätet används även som ett pedagogiskt verktyg i kurser och studiecirklar, bland annat som plattform för distansstudier.
Med sitt personliga användar-ID och lösenord kan man koppla upp sig till Folkbildningsnätet var man än är i världen, bara ma n har tillgång till en dator med Internet.
Man använder sitt användar-ID och lösenord även när man vill ha tillgång till t.ex.
Nationalencyklopedin, på Folkbildningsnätets databas Pedagogiska resurser. Adressen till webbplatsen med pedagogiska resurser på Internet är: www.puf.folkbildning.net
När man kopplat upp sig på Folkbildningsnätet kan man använda sig av en s.k. webb-läsare, men man tjänar i längden på att använda sig av ett särskilt klientprogram som heter FirstClass.
Det går nämligen snabbare att navigera runt bland Folkbildningsnätets olika konferenser, delta
i diskussioner, läsa privat e-post m.m. om man använder sig av FirstClass.
Mer information om folkbildningsnätet finns på www.folkbildning.net
Vi på Fellingsbro folkhögskola har använt folkbildningsnätet i viss utsträckning, men vi ser stora möjligheter att utveckla användningen av detta nätverk.
IT-användningen på allmän linje
Vår allmänna linje har sedan ett antal år tillbaka arbetat med problemorienterad undervisning där tema och projektarbeten är det huvudsakliga arbetssättet.
Under det första året ägnas intresset åt vårt närsamhälle, utveckling och framtid, aktörer samt funktion. Vi ägnar också en hel del intresse åt den personliga situationen, de närmaste
personliga och grupprelationer. Människans plats i dagens samhälle ägnas en hel del tid. Här ingår också att arbeta med vår närmiljö och naturen i den landsdel vi bor i.
Under det andra året ägnar vi vår uppmärksamhet åt det svenska samhället, olika gruppers förutsättningar och möjligheter att delta i olika samhällsfunktioner. Vi jobbar även med det nya gemensamma Europa. Även här är naturen och miljön ett viktigt studieobjekt.
Under det tredje året ägnar vi oss åt globala studier. Vilken är vår plats i universum och i ett globalt, sammanhang personligt/mänskligt samt som samhälle och nation? Vilken roll spelar vi och kan vi spela i en alltmer krympande värld?
Med detta som bakgrund har vi sett att vi som lärarlag ofta brister vad det gäller att behärska den nya tekniken som t ex ordbehandlare, informationssökning på Internet och First Class. Med behärska menar vi på ett sådant sätt att vi även kan förmedla kunskaperna till våra
kursdeltagare.
Genom att ge kursdeltagarna denna kunskap ger vi dem också möjlighet till kontakter med andra människor samt nya möjligheter att påverka och påverkas.
Målsättning
Att lärarlaget lär sig att behärska tekniken på ett sådant sätt att vi kan förmedla vår kunskap till kursdeltagarna.
Detta innebär att vi alla bör behärska en ordbehandlare, informationssökning på Internet, något presentationsprogram och First Class som hjälpmedel vid kommunikation och dokumentation.
Att förbättra möjligheterna till informationssökning i biblioteket genom att dels försöka få tekniken att fungera mer stabilt, dels samla länkarna till alla de databaser som vi har tillgång till på ett överskådligt sätt, eventuellt på en egen hemsida.
Att skapa ett digitalt konst- och bildarkiv genom att samla adresser till denna typ av resurser på Internet och sammanställa även detta, om möjligt på en egen hemsida.
Att kursdeltagarna får kunskap om teknikens möjligheter såväl för informationssökning som för kommunikation med andra människor, och därmed till möjligheter att påverka och bli påverkade av människor och samhällen i stora delar av vår värld.
Vi tänker oss att vi i temaarbetet lägger in arbetsuppgifter som kräver både att man söker information på Internet och även tar kontakt med omvärlden via e-post och nyhetsgrupper.
Att både kursdeltagare och lärare lär sig att utnyttja de möjligheter som tekniken ger när det gäller dokumentation.
5 I första hand planerar vi att arbeta med First Class och folkbildningsnätet, med möjlighet att lägga upp gemensamma konferenser (elektroniska klassrum) där vi kan kommunicera, presentera och dokumentera våra temastudier.
Tidsplan
Lärarutbildning i tekniken och projektplanering i varje lärarlag sker under den första delen av höstterminen 2002. Detta sker parallellt med att projektet startar tillsammans med
kursdeltagarna.
Vi räknar med att det officiella genomförandet av projektet kommer att pågå under höstterminen 2002 för att sedan fortsätta och leva vidare som en väsentlig del av resterande tid av läsåret.
Utvärdering av projektet sker i dec 2002 som följs av en redovisning och examination av projektet under vecka 5, år 2003.
Hur vi har arbetat
Vårt lärarlag består av 5 personer. Här ingår även skolans bibliotekarie och bild och formlärare.
Vi har under hösten tillsammans med våra kursdeltagare arbetat för att i så stor utsträckning som möjligt nå vår målsättning med projektet. När det gäller personalens, lärarlagens, deltagande har vi av skolan fått var sin kurspärm för i huvudsak självstudier av delprogrammen i Office 2000. Vi har även haft genomgångar av vårt konferenssystem First Class genom vilket vi är uppkopplade i det landsomfattande folkbildningsnätet. Vi kan därmed även använda vårt interna informationsnät på skolan, som vi kan kalla skolnätet. Med hjälp av detta hade vi förhoppningar om att dels dokumentera arbetet och dels göra kontinuerliga utvärderingar av arbetet. All personal och alla kursdeltagare är anslutna till folkbildningsnätet fr.o.m. höstterminen 2002.
Lärarlagen har genom skolnätet haft möjlighet att sinsemellan i konferenser diskutera arbetet både vad gäller akuta ärenden och långsiktig planering. Vi har också kunnat lägga ut scheman och händelser viktiga för hela kursen på gemensamma konferenser. Vi har som lärarlag i
projektet deltagit i fem seminarier tillsammans med lärarlag på andra skolor i andra skolformer.
Vi har även genomfört fem handledarträffar under ledning av vår handledare Solweig Barthelson.
Vi har läst och diskuterat ett antal artiklar och tidskrifter som behandlat IT pedagogiska frågor (se källförteckning).
Kursdeltagarna har haft möjlighet att efter behov delta i data som tillval till övrig verksamhet.
De har dessutom arbetat med informationssökning på Internet i sina temaarbeten. IT tekniska hjälpmedel för kursdeltagare med läs och skrivsvårigheter har införskaffats. Rapporter och annan dokumentation av arbetet har skrivits med hjälp av dator och ordbehandlingsprogram.
Kursdeltagarna har även använt datorer och First Class för att informera varandra om det pågående temaarbetet. Inte minst vid sjukdom eller annan frånvaro från skolan har Internet varit ett sätt att hålla kontakten. Vi har även med hjälp av skolnätet kontinuerligt veckovis var och en kunnat utvärdera och reflektera över det arbete som varit utfört under veckan och även få en direkt reaktion på detta, från någon i lärarlaget. Vi ville även aktivera kursdeltagarna att arbeta fram en hemsida för Internet där man kunde presentera sig själva och resultatet av det arbete som var på gång eller slutfört.
Vår bibliotekarie som deltagit i lärarlagets arbete ville se över de tekniska möjligheter som finns till hands för att förbättra informationssökningen i biblioteket i synnerhet och på skolan i allmänhet.
För vår bild- och formlärare var en första ambition att kunna behärska tekniken för att kunna använda den dels för att hitta bilder för konst och bildundervisningen och dels för att eventuellt lägga upp ett bildarkiv för denna undervisning.
Resultat
Vår målsättning att lärarlaget, genom att delta i detta projekt, skulle lära sig att behärska
tekniken och kunna föra denna kunskap vidare har inte uppnåtts i den utsträckning som vi önskat.
Tidsbristen har här varit det största problemet.
Genomgången av First Class och nätverksarbetet har däremot gjort oss mer vana och bekväma med datorarbete i allmänhet och IT-kommunikation i synnerhet. Genom First Class har vi lärare på ett smidigt sätt kunnat informera varandra om vad som hänt på skolan och vad vi vill skall hända inom den närmaste framtiden.
Vid en handledarträff fick vi tillfälle att under en heldag träna informationssökning på Internet.
Arbetet med att förbättra möjligheterna till informationssökning i biblioteket har ännu inte lett fram till något konkret resultat.
Vi har börjat samla adresser till olika sidor på Internet där man kan hitta konstbilder från olika epoker och länder. Sammanställningen av adresserna återstår.
Kursdeltagarna har under arbetet med teman haft tillgång till ett antal datorer för
Internetsökande och dokumentation. En svårighet har varit att dessa resurser har varit hårt belastade av andra kursdeltagare på skolan. Tanken att alla kursdeltagare i sitt temaarbete skulle kommunicera med omvärlden via e-mail och nyhetsgrupper har tyvärr inte blivit mer än en tanke.
En del kursdeltagare har kunnat delta i dataundervisning på speciell tid och som ett extra tillval utöver det vanliga schemat. Detta har givit en möjlighet för dem att kunna träna sådant som det är ont om tid för under den ordinarie skoldagen. Man har också vid ett tillfälle i veckan haft tillgång till utbildad datapersonal som har kunnat hjälpa till.
Kursdeltagarna har använt folkbildningsnätets skolnät för att skriva sina veckologgar, vilket i vissa fall har gått på kryckor och i andra fall använts på ett mycket bra sätt. Många har upplevt detta som ett bra sätt att under läsåret hålla kontinuerlig kontakt med sina handledare och kanske få råd och stöd. Användandet av skoldatanätet har skett i mindre omfattning vid sjukdom eller annan frånvaro från skolan, men det har dock skett och upplevts som positivt i dessa fall.
Gemensamma konferenser för de olika blocken har lagts ut på folkbildningsnätet. Som
informationskanal inom kursen har konferensen inte fungerat. Möjligheten att ta del av scheman och annan ”pappersinfo” på nätet har inte utnyttjats.
Rapporter som skrivits som ett resultat av temaarbeten har varit ett konkret praktiskt användande av datorer med ordbehandlare och bildhanterare m.m. Målet att presentera och dokumentera temastudierna på dessa konferenser har inte uppfyllts.
7 Diskussion
Som en första erfarenhet vill vi göra klart att våra ambitioner var högt ställda och att vi i må ngt och mycket haft orealistiska föreställningar vad som var möjligt tidsmässigt och resursmässigt.
Lärarna som ingått i projektet har haft små möjligheter att genomföra intentionerna, men kommer förhoppningsvis, genom de erfarenheter som vunnits, att i framtiden ha detta projekt i ryggen både för sin egen och också skolans positiva utveckling.
Deltagande lärare har ännu inte haft möjlighet att genom självstudier utveckla sin vana att arbeta med de införskaffade programmen. Vi vill betona att materialet finns kvar och önskan från alla är att tid skall uppenbara sig så att vi kan ta itu med det arbetet.
I biblioteket har informationssökningen på Internet under projekttiden fungerat på ungefär samma sätt som tidigare, dvs. kursdeltagarna har haft tillgång till en dator med länkar till ett antal databaser och bibliotek via ikoner på skrivbordet. Tanken att utöka och sammanställa dessa på en hemsida kvarstår. Arbetet med skolans nya hemsidor har inte oväntat tagit längre tid än planerat, men under våren räknar vi med att ha kommit så långt som till en sida för
biblioteket. Tillsammans med skolans dataansvarige ska vi fortsätta arbetet med rutiner för att försöka få Internetdatorn att fungera mer uthålligt och förhoppningsvis införskaffa ytterligare en dator för informationssökning.
Vad det gäller bildarkivet har vi under arbetet kommit fram till att det smidigaste sättet måste vara att samla adresser till Internetsidor med konstbilder. Våra ursprungliga tankar att samla bilderna direkt i våra egna datorer har vi lämnat dels på grund av att det tar så mycket plats, dels för att undgå problem med upphovsrättslagstiftningen. Under våren planerar vi att söka efter ytterligare användbara adresser för att utöka adressregistret. Vi avser att sammanställa adresserna och lägga ut som länkar i ett konstarkiv på skolans nya hemsida.
Vår möjlighet att inspirera kursdeltagarna till att se längre ut i världen och hitta kontaktpunkter med andra människor och samhällen är svår att bedöma. Vi strävar efter att kursdeltagarna ska känna att de är en del av en större helhet och att det finns möjlighet att påverka. Vi vill i fortsättningen också visa att man kan använda sig av e-mail och nyhetsgrupper för att kommunicera även om vi inte lyckades med detta under höstterminens projekt.
Loggboksskrivandet som kursdeltagarna blev uppmuntrade till gick som tidigare nämnts inte alltid så bra. Det är svårt att pedagogiskt motivera att det har ett värde att ta sig tid till att tänka igenom vad man gjort och reflektera över varför och vad det har givit just mig. Detta är dock inget specifikt IT-pedagogiskt problem.
Att lägga ut scheman och annat information på First Class har kanske mest varit ett spel för gallerierna, eftersom vi i regel träffas varje dag på skolan och kan informera varandra muntligen.
För kursdeltagare med läs- och skrivsvårigheter har det funnits bärbara datorer med
hjälpprogram som ordlistor och stavningshjälp. Ett parallellt ITiS-projekt på skolan har haft som huvudsyfte att inventera på marknaden befintliga IT hjälpmedel för funktionshindrade och att bygga upp en modellarbetsplats med dessa hjälpmedel för arbete och visning. Dessa resultat räknar vi med att kunna ta del av och använda praktiskt i våra kurser.
Arbetet med seminarier och inläsningsuppgifter upplevs som värdefullt och vi tycker också att vi haft en bra handledning, som har varit lyhörd för våra synpunkter och dessutom mycket kunnig.
Sammanfattningsvis kan vi säga att våra ambitioner varit höga men på grund av upplevd tidsbrist, mänskliga aktörer, tekniska problem och möjligen prioriteringsvånda har vi inte kunnat nå upp till förväntade höjder. Vi tycker dock att den möjlighet vi har fått genom att delta i detta projekt har gett oss inspiration och viss kunskap att fortsätta på den inslagna vägen och hitta fler användningsområden och även utveckla våra pedagogiska arbetsmetoder i framtiden.
9 Källförteckning
Jakobsson, Anders, Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp?, 2001
http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itl_grund/415.html
Johansson, Ann Catrin, Det finns inte någon IT-pedagogik, 1999 http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itl_grund/297.html
Jönsson, Bodil, Till en lärare ur Tankekraft, Stockholm, 2001 http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itv_grund/435.html
Lindö, Rigmor och Eliasson, Anette, Det öppna lärorummet som grogrund för kunskapande, Stockholm, 1999
http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itp_grund/283.html
Rask, Stig Roland, Nätet som källa och text, 1999
http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itl_grund/333.html
Sandered, Jan, Knark, porr och nynazism : etik på Internet // KK-stiftelsens skriftserie 1998:3 http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itl_fdjup/257.html
Wiklund, Ann, Ögon, öron och ord : redskap för källkritik, 1999 http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/db/itl_grund/332.html
Adresser till svensk folkbildning: www.folkbildning.se , www.folkbildning.net , www.folkbildning.nu , www.puf.folkbildning.net
Skolledarens rapport angående ITiS-verksamheten på Fellingsbro folkhögskola, bilaga
Vilka lärdomar har lagen gjort?
Bilaga
Det som redovisas av lärdomar i projektet beskrivs bl.a som ny kunskap om vad som finns av kompensatoriska hjälpmedel för t ex dyslektiker. De praktiska övningar som genomförts har bidragit till reflektion över den egna undervisningen och de egna kursdeltagarna. Man ser nya möjligheter till stöd för dem som övergår från speciella handikappkurser till allmänna kurser.
Jag ser att flera lärare har utvecklat den egna datakunnigheten och man ser också möjligheter att hitta användbara resurser via Internet.
Jag kan också spåra positiva erfarenheter om den tvärgruppsindelning som vi har, där t ex bibliotekarie och konstlärare finns med i arbetslagen. En bredare ansats i planering och genomförande blir resultatet.
Vidare beskriver arbetslagen att man inom vissa områden har fått förkasta de teorier som fanns med från början. Verkligheten var annorlunda än kartan, vilket också kan vara en viktig slutsats av arbetet.
Vad får det för betydelse för mig som skolledare?
I och för sig viste jag redan tidigare att våra lärare är duktiga att planera genomföra och följa upp olika projekt men denna kunskap har förstärkts av ITiS-arbetet. Självstyrande grupper är ett intressant fenomen som vi kan utveckla vidare.
Kanske borde vi ha möjliggjort för samtliga lärare att delta i projektet. Nu blev det 12 st av 25 vilket gör att många är med men många står också utanför det direkta arbetet.
Hur påverkar erfarenheterna från ITIS fortsatt utveckling?
Arbetslagen har satsat mycket tid och kraft på projekten. Det har varit krävande att utöver sitt ordinarie arbete arbeta med detta utvecklingsprojekt. Vad jag kan se har man gjort detta med engagemang och rätt mycket entusiasm. Arbetslagsmodellen har varit positiv i sig tror jag.
Vi behöver skapa mer tid för gemensamt arbete och tvärgruppsprojekt. Kanske kan man vid förändring av kurser och vid konstruktion av nya kurser använda en liknande modell.
En annan viktig erfarenhet är hur vi använder och väljer kompensatoriska hjälpmedel. Det finns ju ett oerhört stort utbud. Vad man ska ha och inte ha måste beakta ur många aspekter t exx pedagogiska, handikappmässiga och ekonomiska. Modellen där t.ex. Solveig visar och demonstrerar är bra och kan användas vid många tillfällen.
Jag tycker vi valde rätt när vi beslutade att delta i ITiS-verksamheten. Arbetet har bidragit till ökad kvalitet i undervisningen.
2002 12 05 Leif Rosenberg Rektor Fellingsbro folkhögskola.
