Projektmaterial. Stadsmissionens folkhögskola

Projektmaterial

IT-

Stadsmissionens folkhögskola

IT-baserat temaarbete

ITiS rapport Vårterminen 2002

Stadsmissionens Folkhögskola

Lövholmsvägen 18 117 43 Stockholm Tel: 08-563 08 300 Fax: 08-563 08 320

E-post: folkhogskolan@sthlmsstadsmission.a.se www.stadsmissionen.se/folkhogskola/

Anders Berglund Johanna Collinder

Maria Häggkvist Sanna Krevers Karin Lundberg Cia Wåhlin-Öster

Handledare: Per Larsson Åse-Marie Önnestam

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 3

1 Inledning 4

1.1 Syfte 5

2 Arbetslagets utveckling 5

3 Elevarbeten 5

3.1 Europas förändring med Internationella klassen 5

3.2 Sociala klassens studieresa 8

3.3 Dokumentation med processportfolio i åk 2 9

4 Reflektioner 10

5 Framtid 12

Källförteckning 13

SAMMANFATTNING

Rapporten innehåller först en övergripande beskrivning om ITiS arbetets

utformande på vår skola, som sedan länge arbetat med övergripande tema. Lärarna i vårt ITiS arbetslag har varit uppdelade i mindre grupper beroende på vilka klasser man undervisat i.

Sedan beskrivs tre olika klassers arbeten. Internationella linjen har arbetat med EU:s utvidgning. I temat ingick studiebesök från vår vänskola i Estland samt en studieresa till Haapsalu i Estland. Datorn har varit viktig i kontakter via e-mail samt vid sökning av information.

Sociala klassen har planerat, genomfört, dokumenterat och presenterat en social studieresa till Prag. Internet och E-post har varit ett effektiva verktyg i utformandet av resan. Våra positiva erfarenheter gör att vi ser goda möjligheter att utforma en liknande resa till vilket resmål som helst i Europa.

I åk 2 arbetade vi med dokumentation och utvärdering av rapportskrivning med hjälp av processportfolio. Datorn var ett givet hjälpmedel vid sökning, sovring, sortering och bearbetning av informationen i rapporten. I portfolion sparade deltagarna olika versioner av arbetet, en dagbok och den slutgiltiga rapporten.

Vi känner stort behov av fortsatt input och inspiration utifrån, för att inte lusten att undervisa och handleda ska drunkna i ekonomiska hänsynstaganden.

1. INLEDNING

Stadsmissionens folkhögskola arbetar med allmänna kurser för korttidsutbildade eller för dem som ej gjort klart grundskolan eller gymnasiet. Skolan arbetar med ämnesövergripande temaarbete i alla kurser på olika nivåer.

Temaarbete är vår pedagogiska metod, vilket innebär att samhällskunskap,

naturkunskap, geografi, historia, religionskunskap, psykologi, fotografisk bild etc.

integreras till en helhet. På så sätt kan en frågeställning belysas från olika

ämnesperspektiv. De enskilda ämnena läses alltså inte separat utan ingår som delar i ett större tema. Många ämnen studeras i ämnesövergripande teman för att

deltagarna ska erövra helhetstänkande.

Metoden förutsätter lärarlagsarbete. Arbetslaget består av två till tre lärare där en bildlärare alltid ingår. Varje årskurs har en rubrik; ”människan”, ”samhället -

världen” och ”kommunikation”. Inom ramen för rubriken ryms ämnesbehörigheter respektive kursprofiler enligt skolans prospekt. Lärarlaget utformar ett

temaunderlag till varje enskilt tema. Detta ger ämnesramar, struktur och grovplanering med tiden inräknad.

Skolans teman startas med en introduktionsvecka då deltagarna får stifta bekantskap med temaområdet genom studiebesök, filmer mm.

Deltagarna bestämmer egna undersökningsområden inom temats ram, söker, sovrar, sorterar och bearbetar den insamlade informationen. Arbetsgruppen

beslutar gemensamt om innehåll och arbetssätt. Varje tema presenteras för andra i gestaltande form. Skolan lägger stor vikt vid gestaltning av förvärvade kunskaper. I slutet av varje tema utvärderar deltagarna arbetet, individuellt och tillsammans med andra.

Sedan skolan startade, för tio år sedan, har vi arbetat med tema. Under dessa år har vi sett att kursdeltagare behöver ”omprogrammeras”. Vi betonar vikten av att själv ta ansvar för sitt lärande med hjälp av läraren som handledare. Ofta bär

kursdeltagare en omedveten föreställning om att det är läraren som bär ansvaret för lärandet. Att förändra föreställningen om vem som bär ansvaret för vars och ens lärande är en ansträngande process, som kräver mycket kraft.

Med ITiS hjälp ville vi utveckla temats olika faser. I ITiS-arbetslaget ville vi lära oss mer om informationssökning, kommunikationsmedel, källkritik, dokumentation, presentation och utvärdering. Arbetslagets IT kompetens behövde också förbättras.

Eftersom ITiS arbetslaget inte arbetade med samma grupper har flera delprojekt genomförts. I och med detta har vi ökat delaktigheten i varandras arbeten.

1.1 Syfte

Arbetslagets syfte med ITiS-projektet är att:

• Utveckla IT användningen i tema arbetets olika faser.

• Öka lärarlagets IT-kunskaper och kompetens, utifrån vars och ens förkunskaper.

• Delge varandra våra temaprocesser. Bli delaktiga i varandras temaprocesser.

Fördjupa strukturen i vår temametod.

2. ARBETSLAGETS UTVECKLING

En av de inledande diskussionerna i arbetslaget kom att handla om vad IT är.

Ordets betydelse är informationsteknik. Det kan tolkas som att begreppet är tillämpligt på varje slag av information där någon form av teknik används. Så används begreppet i ”Det finns ingen IT-pedagogik”. I vårt arbetslag enades vi om att tolka begreppet som information där datateknik används. I det sammanhanget har också ordet uppkommit, enligt amerikanen Claude E. Shammon, 1948.

Arbetslaget diskuterade vidare introduktionen av IT till deltagarna. Vi är överens om att vara noga med att de studerande först söker information i böcker. Det blir lätt för mycket information utan vederhäftiga källor och osorterat på Internet.

Flera diskussioner har handlat om de studerandes möjlighet att delta i utformandet av temaunderlagen och arbetet. I samma diskussion har vi dryftat behovet av stramare struktur och mer styrning för deltagare som behöver det. I dagsläget får en del deltagare svårigheter med skolans fria arbetssätt, då de själva inte klarar av att planera, strukturera och genomföra temaarbete.

3. ELEVARBETEN

Arbetsgruppen har genomfört tre olika delprojekt. Dessa berör områden vi varit angelägna om att fördjupa inom ramen för temametoden: informationssökning, kommunikation, källkritik, dokumentation, presentation och utvärdering.

3.1 Europas förändring med Internationella klassen

Europa, EU och dess utvidgning, är ett självklart tema i en Internationell kurs med aktuellt innehåll.

Tema Europas förändring

Syfte: Att få kunskaper och insikter om Europa och EU genom att 1. Studera EUs uppbyggnad.

2. Studera EUs utvidgning med speciell inriktning på Estland.

3. Praktisera informationssökning och källkritik kring EU på nätet.

Arbetsplan

Vecka 10 muntlig introduktion om EU och beskrivning av vilka

användningsområden som datorn kan ge. Hur söker man kunskap om EUs

utvidgning? Eleverna fick information om sökvägarna. Eleverna har tidigare arbetat mycket med internationella frågor och kände till Utrikespolitiska Institutionen och olika vägar till EUs webbsidor. Det är viktigt att påpeka att för att spara tid när man börjar söka på Internet är det bra att använda kända vägar som man källkritiskt vet är säkra.

Under vecka 10 arbetade även eleverna med EUs symboler, flaggan, hymnen och EU-dagen, i Levande Verkstadsövningar som utmynnade i collage.

Vi e-mailade till en folkhögskola i Haapsula som vi har ett internationellt samarbete med bl.a. om hur vi arbetar med temastudier på skolan. Dessutom är Estland ett av länderna som vill söka sig till EU. Vi fick sedan studiebesök från Svenska

folkhögskolan i Estland.

Vecka 11-13 EU på nätet, genomgångar, övningar och sammanfattning. De studerande sökte mycket information om EU på nätet och tidningarna skrev mycket just nu om EU och utvidgningen. Var och en av de stud. fick fördjupa sig i Köpenhamnskriterierna och ett ansökarland.

Vecka 13 åkte halva gruppen till Estland som en del av studiearbetet

Arbetet presenterades på skärmar i matsalen vid en redovisning för hela skolan och i klassrummet till Öppet hus för allmänheten som exempel på vad de gör under ett läsår på den Internationella kursen åk 3.

Elevarbete vid datorn

Eleverna fick själva välja var sitt land som står i tur och som har ansökt om

medlemskap i ett utvidgat Europa. Under temaperioden om EU:s utvidgning hade vi tillgång på datorer för alla elever. ( Annars har vi tillgång till 25 datorer på 130 elever. )

Vilka svårigheter uppstod i början? När man börjar leta på webbsidor om EU märker man snart att det finns oerhört mycket information. Eleverna hittar ofta sidorna snabbt i början och blir entusiastiska men glömmer att använda penna och papper för att anteckna sina sökvägar. Korttidsminnet spelar oss här ett spratt .Vi tror att vi ska komma ihåg vad vi gjort men det fungera som när vi håller ett telefonnummer i minnet i 30 sekunder och sedan glömmer det.

I elevarbetet använde eleverna IT som ett verktyg. De är beroende av Internet för att hitta information om EU och utvidgningen. E-mail har skapat kontakten med

Estland och skolan där och underlättat all planering för deras studiebesök och vår resa dit.

Eleverna sammanställde informationen i ordbehandlingsprogrammet.

Med hjälp av Häftet Med eller filter utan filter? genomförde gruppen en

källkritisk diskussion. Var och en fick fundera över vilken hjälp de haft av datorn samt jämföra med information ifrån böcker, dagstidningar och Radio/TV. Vi använder bl.a. Skolverkets. Skolnet kolla om källkritik samt kolla källan för yngre som har ett lättare språk. I svenskan går vi ofta in på att man måste redovisa källan om man tar citat ur texter i olika former. Redovisningssätt: Vi gestaltar våra

utvärderingar på olika sätt: skriftligt och muntligt enskilt och i grupp vare sig det är teater, bild, måla och göra skulpturer och utställningar.

Eleverna hade själva intervjuat och diskuterat EUs utvidgning med gästerna ifrån Estland och under resan i Estland intervjuade eleverna lärare och elever ifrån Ryska Gymnasiet i Haapsalu och eleverna på Svenska folkhögskolan i Estland om deras åsikter när det gäller medlemskapet i EU. Så en del av den informationen som eleverna fann på nätet kunde de använda mycket snabbt i praktiken och det har på så sätt förankrats till bildning som vi då på skolan kallar folkbildning.

Utvärdering

Elevernas utvärdering bestod av tre delar. När vi arbetar med Tema så ingår alltid en utvärdering. Utvärderingen uppfyller flera kriterier bl.a. repetition, analys samt att skriva av sig negativa upplevelser.

1. Eleverna fick beskriva hur temat var planerat.

2. Eleverna fick beskriva vilken användning de hade haft av datorerna.

3. Kan du med hjälp av en teckning visa hur informationen, bearbetningen och analysen har påverkat dej?

Resultatet av utvärderingen visar att alla har fördjupat sig i temats syfte. Datorerna har varit oerhört viktiga för eleverna har hämtat nästan all information i datorn. Vi kan genom bilderna tolka att eleverna fått en bild av EU som en spännande

utmaning.

Reflektioner över elevarbetet

För att få ökade kunskaper om EU och den kommande utvidgningen så var IT och tidningar ovärderliga. Eleverna kände sig motiverade att arbeta med datorer.

Däremot behöver de öva mycket mer på informationsbehandling ( Den 4:de basfärdigheten – sökning, samling, sållning, sovring, sortering, strukturering, systematisering och sammanställning.)

Studieresan gav temaarbetet djup och återkoppling.

3.2 Sociala klassens studieresa

Ramar för temaarbete ges i ett temaunderlag som beskriver arbetets övergripande syfte. Gällande sociala kursens studieresa är syftet att: Studera socialt arbete i ett annat land samt att få ett internationellt perspektiv på frivilligt socialt arbete.

Förutom denna givna ram har studieresan utformats av kursdeltagarna själva och tillvägagångssättet har varit processinriktat. Processen startade i oktober 2001.

Resan genomfördes 21 – 28 april 2002. Presentation sker den 23 maj. Arbetet avslutas med en utvärdering den 29 maj.

Brainstorm

I oktober 2001 började deltagargruppen inventera olika önskemål om resmål.

London, Köpenhamn och odefinierade ”öststater” var aktuella. I mindre grupper undersökte man kostnader och när Pragresan presenterades anslöt sig alla

omedelbart till det alternativet.

En kursdeltagare förhandlade fram en bra resa genom en resebyrå som skolan sedan tog ansvaret för att boka.

När klassen sedan började diskutera studieinnehållet under resan kunde vi konstatera att Prag var näst intill helt okänt för oss alla. Ingen i gruppen hade någon kontakt som kunde underlätta arbetet. Gruppens intresseområden inventerades och klassen var intresserad av det mesta inom det sociala och

pedagogiska området, inom kriminalvård samt inom hälso- och sjukvård och man ville se koncentrationslägret Terezin.

Informationssökning och kommunikation

Vi upprättade en gemensam lista över alla organisationer vi kunde komma på som arbetar inom dessa fält. I par aktiverades gruppen i fritt sökande efter kontakter som kunde hjälpa oss. Verktygen var såväl telefonkatalog och telefon som Internet och dess sökverktyg. En uppsjö av mer och mindre användbara namn,

telefonnummer, hemsidor och e-postadresser blev resultatet.

Vi insåg genom det här arbetet att vi kommer att behöva hjälp med tolkning från tjeckiska till svenska eller engelska. En kursdeltagare e-postade till tolkutbildningen på universitetet i Prag och fick ett anslag uppsatt med en förfrågan. En 23 årig svensk/tjeckisk yngling svarade och utgjorde sedan en kontinuerlig kontakt och en länk till Prag i vårt fortsatta arbete.

Tre kontakter i Sverige genererade ett tiotal mail. Två personer i Prag, förutom vår tolk, blev nyckelkontakter och ordnade alla de studiebesök som vi kunde rymma inom våra fem dagars vistelse i Prag. Vissa besök gick inte att ordna, som besök inom kriminalvården och på ett statligt barnhem. Några besök fick vi tacka nej till pga. tidsbrist.

Dokumentation

Efter beslut om att göra en redovisning av resan genom en PowerPoint-

presentation för hela skolan delades deltagarna in i dokumentationsgrupper. Varje grupp tilldelades en diskett och ansvar för en dags dokumentation och skolans digitalkamera vandrade sedan dag för dag mellan grupperna.

Presentation och utvärdering

Vid hemkomsten överfördes bilderna på disketten till en gemensam mapp för klassen i skolans nätverk. Undervisning i PowerPoint och grundläggande verktyg för att redigera bilder i Photoshop gavs under åtta lektionstimmar. Ett lektionspass lades också för att belysa bildtexthantering. Smågruppernas PowerPoint-

presentationer fogades sedan samman till ett bildspel som ska visas för hela skolan samt inbjudna gäster den 23 maj 2002. Utvärdering av hela arbetet sker den 29 maj.

3.3 Åk 2 Dokumentation med processportfolio

Vårterminens andra tema i årskurs två är ett individuellt arbete där eleverna skriver uppsatser inom ett område de själva väljer men där den övergripande ramen är de teman eleven tidigare har deltagit i. De förväntas, med handledning, formulera en problemställning, söka, sovra, sortera och sammanställa information utifrån denna.

Erfarenheterna av arbetsmetoden har de fått vid tidigare temaarbeten. För första gången får deltagarna nu pröva metoden individuellt, tidigare har det mesta av sökning, sovring, sortering och bearbetning skett tillsammans med andra i

arbetsgruppen. Vi hoppades att deltagarna skulle ta med sig sina erfarenheter till sitt individuella arbete.

Syftet

I en av klasserna bestämdes att eleverna skulle utnyttja datorerna som instrument för att dokumentera sina framsteg, oavsett vad dessa innebar. Vid tidigare

handledning hade vi upptäckt att vissa elever inte aktivt tog med sig sina nya erfarenheter och kunskaper in i nästa moment utan ofta upprepade ett gammalt mönster. Vi trodde att dokumentationen av deras arbete, både via utdrag av rapporten och i dagboksform, skulle göra att deltagarna fick en bättre bild av sin egen arbetsprocess.

Vi ville bromsa upp själva processen i arbetet, göra förändringarna tydliga och få eleverna att successivt utvärdera sitt arbete. Tanken var att detta också skulle ge dem ett material att arbeta med som underlag för den slutliga utvärderingen av rapportskrivningen.

Dokumentation

I introduktionen till momentet fick eleverna bland annat en mapp där de kunde välja att spara olika delar av sitt arbete och en dagbok där de antecknade hur arbetet fortskred från vecka till vecka. De fick börja dagboksskrivandet med att berätta hur

de kände inför arbetet, vad de hoppades lära sig och vad de fruktade skulle kunna hända. Dagboksanteckningarna och resten av materialet i mappen användes sedan för att underlätta den slutliga utvärderingen.

Vissa elever förde mycket noggranna anteckningar med motiveringar till varför man sparat delar av arbetet. Andra nöjde sig med att föra anteckningar över själva

händelseförloppet och fokuserade på de problem som uppstod och/eller hur de löstes. Samtliga elever skrev minst två olika versioner av syftet med rapporten.

Vägen mellan dessa olika syften såg väldigt olika ut från elev till elev och tack vare portfolion var det lättare för både handledare och deltagare att se utvecklingen. Alla elever som skrev utvärderingen utgick från materialet i mappen och dagboken.

Elevernas utvärderingar blev överlag fylligare, utförligare och mer rika på substans.

Reflektioner

Deltagarna har blivit mer medvetna om vad de faktiskt har lärt sig, alltifrån praktiska färdigheter som att använda dator för informationssökning eller

ordbehandling till att avgränsa tankarna och texten så den stämmer överens med rubriken eller problemformuleringen. Om de kommer att ta med sig sina

erfarenheter och kunskaper till nästa arbete är för tidigt att säga.

4. REFLEKTIONER

ITiS projektet hade för vår del passat bättre om det fått löpa över ett helt läsår. Då hade vi haft möjlighet att följa hela processen under ett helt temaområde. Med nuvarande uppläggning har vi fått anpassa oss till ITiS regler utan att riktigt se konsekvenserna. Detta fick till följd att vårt arbetslag i ITiS byttes ut och decimerades under den korta period projektet genomfördes.

Seminarierna

De största fördelarna med seminarierna har varit att få ett kontaktnät i hela

skolvärlden i Stockholm. Annars var vi alldeles för heterogena och ostrukturerade för att ge något ytterligare än lite uppgradering i nya undervisningshypoteser.

Seminariegrupperna saknade en tydlig struktur för mötesordningen. Det fria innehållet däremot uppskattades av oss.

Learnloop känns som en variant av Folkbildningsnätet. Det är nog bra bara man har tid att använda det. Det kräver att alla verkligen använder det och att både tekniken fungerar och att intresset finns.

Arbetslaget i ITiS

Allt på vår önskelista har vi tagit till oss men viktigast är att vi i ITiS arbetslaget fått tid att diskutera processer i våra grupper, framgångar och misslyckanden i

temaarbetet. Detta har genererat en diskussion om vår kunskapssyn och svårigheten att praktisera den.

Vi har även tagit oss tid att sätta oss ner och skriftligen formulera vårt arbete. Sedan har vi försökt förbättra, fördjupa och återkoppla arbetet med de studerande för att bättre nå våra mål. Dessutom har konkreta idéer framkommit om hur deltagarna skall kunna involveras i arbetet med temaunderlaget.

Från att mest ha arbetat med ordbehandling har vi lärt oss mer om våra datorer. Vi använder fler program och att e-maila är inte längre krångligt. Många dokument kommer till med ” klipp och klistra” som gör tillgängligheten av våra instruktioner större.

Elevarbetet

Elevorienterat processinriktat studiearbete är, som vi nämnde i inledningen, en etablerad metod på vår skola. Det som varit nytt med ITiS har varit att medvetet föra in datoranvändningen i temaprocessen.

Sociala klassens studieresa innebar ett helt nytt resmål och därmed ett pionjärarbete med att bygga upp kontakter. Med hjälp av olika webbadresser föreställde vi oss en virtuell resa som förbluffande nog bidrog till att forma den verkliga resans innehåll.

Utan webbens och e-postens kommunikationsmöjligheter hade inte Pragresan kunnat planeras och genomföras så smidigt. Kontakterna skedde till stor del via e- post. Flera e-brev nådde inte sina mottagare varför vi tog för vana att dubbelkolla via telefon. De kontakter som inte behärskade engelska blev bortsorterade.

Nivån på engelskkunskaperna var skiftande. Det visade sig vara en fördel i

direktkontakt då våra deltagare lättare gjorde sin engelska stämma hörd eftersom ingen talade perfekt engelska.

Vi förvånades och gladdes över att alla frivilligorganisationer i Tjeckien hade

datorer med internetuppkoppling. Snabbheten i kommunikationsväxlingen var helt avgörande.

Genom den här erfarenheten ser vi goda möjligheter att genomföra en liknande studieresa till vilket resmål som helst i Europa.

Att, som vi gjorde i årskurs 2, introducera utvärdering med hjälp av portfolio i samband med deltagarnas första rapportskrivande var inte idealiskt. Det fungerade bra för några deltagare men bara till en del för vissa. De hade fullt upp med att lära sig rapportskrivandets olika moment, allt från att lära sig hantera datorn till att formulera sig i skrift på svenska. Å andra sidan hade det varit mer komplicerat att introducera detta under ett vanligt tema arbete i grupp. De erfarenheter deltagarna nu har fått kan de bygga vidare på under senare arbeten, individuella eller i grupp.

5. FRAMTID

Samtalen i arbetsgruppen på ITiS ledde till förnyat engagemang för vår temametod.

Det har varit givande att tillsammans ifrågasätta vårt arbetssätt. För att behålla vår lust och vårt engagemang är det viktigt att upprätthålla en kontinuerlig dialog i form av regelbundna pedagogiska träffar på skolan. I dagsläget upptar

nedskärningar av anslag till folkbildningen och försök att finna nya uppdragsgivare alltför mycket av vår tid och kraft.

Det har varit givande att få spegling och handledning under ITiS-projektet av Per Larsson och vi känner behov av fortsatt input utifrån.

6. KÄLLOR

Litteratur och rapporter:

Ann Catrin Johansson: ”Det finns ingen IT-pedagogik” 1999 Stig Roland Rask: ”Med eller utan filter” KK-stiftelsen.

Granström: ”Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete”

Colnerud: ”IT och etik i skolan”

Tobias Nolén: ”Vad är IT för mig och vad kommer det att vara?” Uppsala Universitet

Danne Sundman: ”What is IT” Kansliminister vid Ålands landskapsstyrelse Roger Ellmin: ”Portfolio -sätt att arbeta, tänka och lära”

Karin Taube: ”PortfolioMetoden”

www.skolverket.se/skolnet/kolla/lhs.html etik och Internet

www.dds.se/biu/ost/kolla.html kolla källan för yngre

www.fin.fhsk.se

folkhögskolornas informationstjänst http://welcome.to/folkhogskolan www.stadsmissionen.se/folkhogskolan Stadsmissionens folkhögskolas webbsidor www.ur.se/nyhetsjournalistik/3kall.html källkritik på nätet

Videofilmer: Flexibelt lärande- miljöer för undersökande arbetssätt UR Skolakuten: Etik på nätet

Webb Quest

Multimediabyrån: Att arbeta med Portfolio