Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
P EDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER
Bosöns folkhögskola
I NNNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ...3
Bakgrund och syfte...3
Lärargruppen bildas...3
Elevuppgiften ...4
Tillvägagångssätt och metod...4
Elevstart ...4
Elevernas grupparbete ...4
Två redovisningsexempel...5
Reflektion...6
Elevengagemang...6
Ämnesövergripande ...6
Bra arbetslagserfarenhet ... 7
Datorisering behövs ... 7
Utvärdering... 7
Form för projekt... 7
Tidsram ... 7
IT-användning... 7
Avslutning ...8
Bilaga 2: elevernas uppgift...9
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
S AMMANFATTNING
ITiS-projektet ”Pedagogik och några pedagoger” genomfördes i april på Bosöns Idrottsfolkhögskola. Ett arbetslag på fyra lärare och två klasser deltog. Syftet med elevarbetet var att eleverna skulle:
• få inblick i allmän pedagogik
• fördjupa sig i några kända pedagogers teorier
• genomföra en lektion i pedagogens anda
För lärargruppen var detta ett projekt som kan ses som ett utvecklings- och fortbildningsprojekt med inriktning mot mer samarbete och med utvecklad IT- användning i vardagsarbetet.
Både lärare och elever såg positivt på en ämnesövergripande arbetsform med mycket elevinflytande och elevansvar, där arbetet är undersökande och
problemlösande. Utvecklingen i den här riktningen kommer att fortsätta på Bosöns Idrottsfolkhögskola.
B AKGRUND OCH SYFTE
När ITiS presenterades för oss lärare på Bosöns Idrottsfolkhögskola i december 2001 kände de flesta av oss inte till detta kompetensutvecklingprojekt. Eftersom vi vill utveckla vår verksamhet anmälde sig majoriteten av lärarna genast. Det som framför allt verkade lockande var att utveckla användningen av IT och att förbättra samarbetet över ämnesgränserna. Förutsättningarna för detta är relativt bra på Bosöns Idrottsfolkhögskola: Vi har ganska bra tillgång på datorer och många av oss jobbar redan ämnesövergripande. Men vi vet också att vi kan bli mycket bättre och att ett utvecklingsarbete skulle gynna både lärare och elever. Att starta ett sådant utvecklingsarbete kan ses som huvudsyftet för oss lärare.
Ett elevorienterat och problembaserat arbetssätt tillhör folkhögskolans ”ordinarie arbetsmetoder”, så det var inget nytt för oss. Men ITiS-projektet skulle kunna påverka oss att bli mer genomtänkta och konsekventa på de här områdena också, insåg vi.
Lärargruppen bildas
När ITiS-projektet presenterades hade de flesta av oss redan planerat vårterminens innehåll och upplägg, så vår första uppgift blev att hitta projekt som passade in i den planerade verksamheten. Det kändes lite bakvänt att börja i den änden, men det var inte svårt att hitta lämpliga moment. Vi var fyra lärare som började diskutera ett pedagogik-moment som från och med detta läsår lagts in i vår allmänna linjes kursplan: Pedagogik och några pedagogers teorier. Denna kursplaneändring ingår i en omorganisering av Idrottslinjen (allmänna linjen) som gör att de eleverna kan söka direkt till årskurs två på vår yrkesinriktade Idrottskonsulentutbildning. I pedagogikmomentet fanns naturliga förutsättningar att jobba ämnesövergripande, elevorienterat, problembaserat och med IT som hjälpmedel.
Pedagogikmomentet var redan inplanerat i IL1A:s och IL1B:s psykologilektioner under vårterminen. Lennart Nilsson och Lars Sjödin har den ordinarie
undervisningen i psykologi i klasserna. Jan Lundström är klassföreståndare i den ena klassen och undervisade där i kommunikation under höstterminen.
Peter Lagerström blev den fjärde gruppmedlemmen. Han är beteendelärare på IK- linjen och han skulle bidra med linjeövergripande perspektiv. Tyvärr blev Peter sjukskriven i början av 2002 och har därför inte kunnat delta i processen på nära håll.
Elevuppgiften
En projektbeskrivning formulerades (se bilaga 1) och där framgår innehållet i projektet:
Syftet är att eleverna ska
• få inblick i allmän pedagogik
• fördjupa sig i några kända pedagogers teorier
• genomföra en lektion i pedagogens anda
T ILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METOD
Elevstart
Projektet för eleverna startade vecka 11 med en gemensam ”provokativ lektion” om pedagogik. Eleverna fick en kort skriftlig presentation av uppgiften som beskrev syfte, uppgift, tidsram och ITiS (se bilaga 2).
Vi föreslog att eleverna skulle arbeta tre och tre kring sex pedagoger. Dessa var Montessori, Freire, Piaget, Steiner, Skinner och Bandler/ Grinder. Vi gjorde en kort presentation av varje pedagog för att eleverna dels skulle kunna gå ihop i
arbetsgrupperna, dels skulle kunna enas om vilken pedagog som verkade intressant.
Givetvis fanns det möjlighet att välja någon annan än dem som vi presenterade, vilket för övrigt ingen gjorde.
För att få ytterligare fart på processen lät vi eleverna diskutera kring ett antal påståenden som:
• till en utbildares främsta uppgifter hör att förhindra att utbildning kommer till stånd
• det främsta syftet med utbildning är att lära ut väsentliga ting
• den viktigaste egenskapen hos en lärare är goda ämneskunskaper
• det är väsentligt att skilja mellan faktautbildning och utbildning som syftar till att påverka attityder och värderingar
• grupparbete är bättre än föreläsningar
• det viktigaste momentet i en utbildning är själva undervisningen
Det visade sig att eleverna blev oerhört engagerade och genast ville sätta igång med arbetet.
Elevernas grupparbete
Innan grupparbetet kom igång på allvar höll Lars och Lennart praktiska och teoretiska lektioner för att belysa både pedagogik och inlärningspsykologi. Sedan lades det undersökande arbetet över på eleverna och vi lärare fungerade under några veckor som handledare och inspiratörer.
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5 Gruppernas arbete gick nu ut på att samla fakta och kunskap om sitt ämne. Internet användes flitigt, men även mer traditionella metoder som uppslagsverk,
facklitteratur, intervjuer och diskussioner utnyttjades.
Nästa steg var kreativ problemlösning: Hur skulle pedagogens teorier och idéer tillämpas under en lektion som de själva skulle genomföra? Gruppen kunde välja ett lektionsinnehåll som var lämpligt för att illustrera just den pedagogik de skulle presentera. Här kunde vi som handledare ge dem tips och synvinklar som hjälpte dem framåt. Idéer och engagemang var det ingen brist på, tvärt om kändes det som om grupperna relativt lätt hittade passande lektionsförslag.
Så var det dags för redovisningarna, det vill säga ”en lektion i pedagogens anda”.
Varje grupp fick 45 minuter på sig att genomföra sin planerade lektion. De skulle också dela ut ett faktablad med en sammanfattning av pedagogens liv och
grundtankar.
Två redovisningsexempel
Ett exempel på redovisning av Steiner och Waldorfpedagogiken: Klassen gick ut och indelades i två grupper. ”Waldorflärarna” började med att berätta en saga för sin grupp. Den handlade om en man som helst av allt önskade sig en stor och fin lantgård med många olika djur. ”Eleverna” fick sedan uppgiften att bygga en sådan gård med hjälp av kottar, stenar, vass och kvistar. När de parvis hade byggt någon typ av anläggning fick varje par berätta om sin lantgård och de djur som fanns där och man resonerade lite om livet på en sådan gård.
Nästa övning gick ut på att bygga något i sanden på vår beachvolleybollplan. De flesta byggde olika slags borgar. De fick sedan berätta om borgarna för de andra och diskutera om livet på en medeltida borg.
Den sista ”Waldorfövningen” utfördes i en vacker lund med höga björkar som just vecklat ut sina löv. Klassen skulle lyssna på naturens ljud och börja röra sig rytmiskt efter naturens rytm.
Lektionen avslutades med att den ansvariga gruppen kort berättade om
Waldofpedagogikens grundläggande idéer och om Rudolf Steiner. De delade också ut det faktablad de sammanställt.
Ytterligare ett exempel på hur eleverna genomförde den praktiska delen beskrivs nedan. I detta fall arbetade man med Freire som står för en generativ inlärnings- och handlingsmodell som utgår från människans livssituation. Eleverna delades in grupper tre och tre. Därefter fick grupperna fritt associera kring ordet Bosön. Man fick skriva det man kommit fram till på papper som sattes upp på väggen. Materialet klustrades och kategoriserades. De associeringar som kom upp var följande:
träningsläger / elitidrott, styrka, avskilt, gemenskap framgång, konferens / kurser, överskattat, idrott / studier, konferensanläggning, människor.
Efter detta valde man fritt att arbeta vidare inom något av ovanstående områden.
Det blev nya grupperingar kring följande ord som man då fortsatte att associera på.
Dessa sattes åter upp på väggen så att alla kunde välja vidare vad man ville fortsätta att diskutera.
• idrott / studier; bra att kombinera – vältränade kroppar – likasinnade – utbyte lärare/ elever.
• Överskattat; fler elitaktiva – förbättring av anläggningar – uppfräschning
• Konferensanläggning; 50/50 – ta del av varandra – jämlikhet
• Människor; alla typer av människor – skapa kontakter.
Återigen valde man fritt vad man ville associera kring och diskutera, vilket innebar att nya grupper bildades. Uttrycken man valde var:
• Utbyte elever / lärare; kan bli för personlig kontakt, mycket kunskap utbyts – engagerade lärare
• Förbättring av anläggning; för alla idrotter – idrotts-Sverige på Bosön – kostar pengar – tar plats
• Vältränade kroppar; uthållighet – kroppsfixering – doping
Efter denna session uppmanades alla att skriva ned råd och förslag på åtgärder samt att fundera på och formulera en personlig handlingsplan för att förverkliga det man ville uppnå.
• gör mer reklam för Bosön
• ta hjälp av specialförbunden – ställ krav
• kan använda kunskapen om hälsoprofil på arbetet
• vet att informera om nackdelar och biverkningar med doping
• ta fram ett program och en gemensam policy för att påverka ungdomar till att få bra självförtroende och att tro på sin förmåga.
• utvärdera utbildningen kontinuerligt
Den personliga planen för att påverka ovanstående fick vi inte ta del av. Den ville eleverna skulle vara just personlig, vilket accepterades av alla. Framtiden får utvisa de konkreta handlingarna.
R EFLEKTION
Elevengagemang
När vi samlade klasserna för en introduktion av projektet hade vi svårt att föreställa oss hur det skulle tas emot. Vi hade ju bestämt att det skulle handla om pedagoger och deras syn på inlärning, något som skulle kunna tyckas vara ett ointressant ämne för elever som håller på så mycket med praktisk utövning av idrott som eleverna på Bosön gör. Därför kände det uppfriskande för oss att eleverna tog sig an uppgiften med sådan lust och energi. Den frihet och kreativitet som låg i uppgiften, bidrog säkert till detta, liksom många att såg pedagogernas teorier som användbara verktyg i sin ledarskapsutövning.
Ämnesövergripande
Projektet är ämnesövergripande på flera olika plan: Framför allt berörs en mängd olika ämnen av detta arbete: förutom pedagogik kan vi nämna kommunikation, psykologi, ledarskap, idrott, svenska, engelska och IT. Ett flertal rent
allmänbildande ämnen som ”raggningstips” berördes.
De praktiska presentationerna fick olika inriktning genom att vissa grupper valde att visa på motorisk inlärning inom idrott (Skinner), medan andra valde att presentera hur intellektuell inlärning kan ske (Piaget). Andra grupper jobbade med fantasi och kreativitet (Montessori och Waldorf).
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
Bra arbetslagserfarenhet
Trots den relativt korta tid som stått till förfogande finner vi att ett arbetslag kan driva ett sådant här projekt så att det känns meningsfullt, dels genom att vi har olika kompetenser, dels genom att vi kan ge varje elev mer uppmärksamhet än om man skulle genomföra ett liknande projekt som ensam lärare med en klass.
Datorisering behövs
För att ett projekt ska bli riktigt bra är det önskvärt att eleverna har tillgång till en dator och Internet när helst som de har tid att arbeta med projektet. Detta är idag inte möjligt på Bosön eftersom alla datorer finns samlade i ett rum – datasalen. Där används datorerna för IT-undervisning en stor del av arbetsveckan. Detta blev uppenbart när en grupp i projektet ville göra en presentation av sin pedagog i Power Point. Salen var oftast upptagen under dagtid, så man valde därför en annan
redovisningsform.
U TVÄRDERING
Form för projekt
Det har varit mycket stimulerande att arbeta tillsammans med lärare som har andra kunskaper och bakgrund än en själv. Vi har kompletterat och lärt av varandra.
Stämningen inom arbetslaget har varit öppen och positiv, något som vi också uppfattar beror på elevernas positiva attityd till att gå in i projektet. Vi har hittat en form för att driva ett sådant här projekt, och nästa gång det blir aktuellt kommer vi att finslipa och förbättra metoden ytterligare.
Under alla sina år i skolan har eleverna ofta upplevt lärarledda lektioner med mycket genomgångar av föreläsningsmodell. Att de får mer inflytande och mer ansvar leder till mer engagemang och bättre lärande – det är helt klart när vi utvärderar det här projektet.
Tidsram
Några svåra problem har vi inte upplevt under arbetets gång. Skulle vi lyfta fram något som behöver beaktas i framtiden vore det att ge projektet mer tid, så att eleverna får möjlighet att fördjupa sig mer i ämnet. Det hade också varit bra om vi lärare hade haft mer tid att kommentera och utvärdera varje grupps arbete och redovisning.
IT-användning
När det gäller IT-användningen på Bosön förhåller det sig så att eleverna naturligt i de flesta ämnen gör fördjupningsarbeten och därmed använder datorn ganska flitigt.
I det avseendet har projektet inte haft någon större betydelse. Möjligen har de elever som genomfört detta projekt lärt sig att söka kunskaper på nätet på ett effektivare sätt och även blivit mer medvetna ur vilka källor de hämtar informationen.
För oss lärare har seminarierna givit oss värdefulla kunskaper i både källkritiskt förhållningssätt och upphovsrättsliga frågor. Dessa kommer vi att ha stor nytta av i
vårt fortsatta arbete. Vi vill också framhålla att vi tack vare ITiS-projektet också lärt oss att hantera en digital kamera och att göra ett bildspel i Power Point.
A VSLUTNING
Traditionellt har lärare arbetat väldigt individuellt och varje ämne har sysslat med sitt, men det blir allt vanligare att arbeta i lag och att arbeta ämnesövergripande. Vi ser det som en positiv utveckling – det gynnar både lärare och elever.
Det projekt som vi nu har genomfört har givit mersmak och vi är övertygade om att vi kommer att propagera för och genomföra liknande upplägg på projekt i framtiden, både inom nuvarande arbetslag och i andra konstellationer.
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9
B ILAGA 2: ELEVERNAS UPPGIFT
Pedagogik och några pedagoger
(ett ITiS-projekt)Syfte
Att få inblick i allmän pedagogik och några kända pedagogers specifika teorier och tillämpa dessa i praktiken.
Uppgift
studera en pedagog per arbetsgrupp
ta reda på hans/hennes teorier om inlärning och pedagogisk metod genomför en lektion i pedagogens anda. Lektionsinnehållet är valfritt, men pedagogiken ska vara en tillämpning av pedagogens teorier.
En skriftlig rapport ska också lämnas in:
arbetsgång och grupprocess (en sida som inlämnas till läraren)
sammanfattning av pedagogens grundläggande tankar och om pedagogens liv och person (en till två sidor som lämnas ut till alla elever och till läraren)
Tidsram
Vecka 11-12 Gemensam genomgång om allmän pedagogik Vecka 14-17 Grupparbete med handledning av lärare Vecka 18-19 Redovisningar
Pedagoger
Freire dialektisk, frigörande pedagogik Montessori fri, självreglerande pedagogik
Steiner Waldorfpedagogik, fri, självreglerande pedagogik
Piaget kognitiv dialogpedagogik
Bandler / Grinder neuro-lingvistisk programmering (NLP) Skinner beteendepedagogik, inlärningspsykologi Lärare
Lars Sjödin, Lennart Nilsson, Jan Lundström
………..
ITiS – IT i skolan
ITiS är en statlig satsning på ungdomsskolan, KomVux och folkhögskolan. Syftet är att förbättra möjligheterna för lärare och elever att använda IT som verktyg i undervisningen. ITiS vill också stimulera till ämnesövergripande arbetssätt, som utgår från elevernas idéer och initiativ, och som är problemlösande till sin karaktär.
