Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
E N FÖR ALLA - ALLA FÖR EN
Birkagårdens folkhögskola
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning...3
Presentation av skolan ...3
Presentation av lärarna ...3
Presentation av elevprojekten...3
Syfte...3
Problemformulering...3
Avgränsningar ...4
Undersökning...4
Vad fungerade bra? ...4
Vad uppstod det för problem?...4
Sammanfattning ...5
Källor:...5
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
I NLEDNING
Presentation av skolan
Birkagårdens folkhögskola startades 1916 och den är en rörelsefolkhögskola. Skolans huvudmän (ägare) är ABF Stockholm och Stiftelsen Birkagården ( en hemgård i Vasastan).
Folkhögskolan vänder sig till vuxna (lägst 18 år), som behöver komplettera sin skolutbildning. Undervisningen bedrivs på grundskole- och gymnasienivå. Skolan är treårig. Genom studierna kan eleverna skaffa sig grundskolekompetens och vissa gymnasiekompetenser.
Presentation av lärarna
Vi som ingått i projekt 2 är:
Eva Langby, undervisar i svenska och matematik.
Staffan Lindberg, undervisar i nationalekonomi, samhällskunskap och matematik.
Gun Sjöstedt, undervisar i svenska, litteraturhistoria och engelska.
Björn Sund, undervisar i samhällskunskap, företagsekonomi, organisation och ledarskap samt i matematik.
Camilla Örbrink, undervisar i historia och samhällskunskap.
Presentation av elevprojekten.
Lärarlaget har bedrivit två parallella projekt. Staffan Lindberg, Gun Sjöstedt och Björn Sund har arbetat med åk 3 ekonomisk linje. Denna klass har studerat internationaliseringen av ekonomin, genom att gruppvis undersöka olika internationella företag. De ämnen som ingått i dessa projekt är: svenska,
företagsekonomi och nationalekonomi. Eva Langby och Camilla Örbrink har arbetat med åk 3 samhällvetenskaplig linje. I denna klass har eleverna arbetat med politiska ideologier. De ämnen som ingått i detta projekt är: svenska, historia och
samhällskunskap. Även om arbetslagen har med haft två parallella projekt så har de samarbetat, och eventuella problem som dykt upp för ett lärarteam har ventilerats med lärarna i hela lärarlaget.
Vi har utgått från en gemensam litteratur, när det gällde vårt pedagogiska förhållningssätt gentemot eleverna.
Syfte
Eftersom lärarna på skolan generellt arbetat enskilt i sina ämnen, ansåg vi att detta projekt var ett utmärkt tillfälle att pröva nya, ämnesöverskridande samarbetsformer.
Tidigare försök hade endast kommit till diskussionsstadiet men aldrig utvecklats fullt ut. Orsakerna till detta är många, bl a av schemateknisk karaktär, samt att vi lärare var alltför måna om att hinna med kursplanen och inte riktigt vågade äventyra denna. I och med ITiS-projektet fick vi nu stöd från skolledningen på ett tydligare sätt och vågade därför prova.
Problemformulering
I vilken utsträckning har ITIS-projektet utvecklat vår förmåga att samarbeta ämnesöverskridande?
För att få svar på den övergripande frågan har vi valt att strukturera undersökningen enligt följande delfrågor
1. Vad fungerade bra?
2.Vad uppstod det för problem?
Avgränsningar
Detta projekt kom att fokusera på hur vi lärare utvecklade vårt samarbete, och inte på hur vi skapade nya samarbetsformer tillsammans med eleverna. Den litteratur vi hänvisar till är dock inriktad mot det senare.
U NDERSÖKNING Vad fungerade bra?
Eftersom vi är ett litet, sammansvetsat kollegium har kontakten oss emellan fungerat bra. Vi hade sedan tidigare utarbetat rutiner för att snabbt kunna
sammankalla till ett möte. Ingen av oss kände att den enskildes arbete blev lidande p g a att någon av de övriga lärarna inte hade tid att träffas. Vissa frågor löste vi på rasterna eller genom improviserade lunchmöten etc. Detta gjorde att arbetet flöt friktionsfritt genom hela projektet, och vi har insett att vi kan arbeta
ämnesövergripande utan att planeringar behöver ta allt för stor del av vår övriga verksamhet.
Vi hade även alla klart för oss vad vi ville att eleverna skulle utveckla för kunskaper och färdigheter genom projektet. Detta gjorde att hela lärarlaget drog eleverna åt samma håll.
Då flera av oss lärare undervisar i samma ämnen, fick vi genom projektet tillfälle att upptäcka varandras starka och svaga sidor, både när det gäller pedagogik och vad vi var specialiserade på inom respektive ämne. Denna insikt har gett oss inspiration till framtida samarbetsformer, där vi som lärare kan komplettera varandra både vad det gäller lärstilar och kunskap.
Nya tekniska kunskaper gav oss lärare inspiration till nya redovisningsformer i även våra övriga klasser. Sett i detta perspektiv har skolans samtliga elever fått ta del av projektet.
Vad uppstod det för problem?
Ett problem visade sig vara att vi lärare använde olika begrepp gentemot eleverna, när vi i själva verket menade samma sak. Detta blev förvirrande för eleverna då de upplevde att de fick motstridiga instruktioner. Detta i sin tur motverkade insikten hos eleverna, att kunskaper i svenska även skulle tillämpas i SO-ämnen.
Vi upptäckte även att vi hade skilda uppfattningar om olika pedagogiska termer.
Det visade sig att det fanns lika många definitioner på begreppet grupparbete som det fanns lärare i laget. Vi upptäckte även att vi var väldigt olika när det gällde vilka krav vi ställde på eleverna. En enskild lärare kunde prioritera vissa bitar i arbetet, som någon annan lärare i sin tur såg som mindre väsentliga.
Detta var en nyttig upptäckt, då vi insåg att detta förmodligen var ett problem som gällde hela kollegiet. Därav insåg vi vikten av att i framtiden ha en övergripande diskussion med skolans samtliga lärare, där vi beslöt att försöka hitta ett enhetligt språk, både när det gäller de termer vi använder gentemot eleverna, och när det gäller de olika pedagogiska begreppen.
Ett annat stort problem som dök upp var när elevarbetena skulle publiceras på nätet. Det visade sig att i eleverna i en del fall hade kopierat texter från andra
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5 hemsidor. Eftersom detta strider mot upphovsrätten och är åtalbart, vågar skolan inte publicera ett material där det finns misstanke om olaga kopiering av text. Detta med kopierade texter, är ett problem som vi arbetat med länge. Vi har insett att en del elever inte förstått att det är ett lagbrott, utan helt enkelt skrivit av texter i tron att de gör ett bra arbete. I och med detta projekt fick lärarna tillfälle att på allvar få eleverna att förstå vikten av att skriva texten själva.
Detta problem upptäcktes först i slutet, då arbetena till stor del var klara, och vi har från skolans sida ännu inte hittat en slutgiltig lösning på problemet.
S AMMANFATTNING
Har detta projekt utvecklat vår förmåga till att samarbeta ämnesövergripande?
Svaret blir definitivt ja.
Vi har i och med detta projekt påbörjat en utveckling av gemensamma mallar för vår pedagogiska verksamhet.
Projektet har även lett att det gjorts en kompetensinventering i lärarlaget, både vad det gäller kunskaper och pedagogiska arbetsmetoder.
Via IT-tekniken har vi hittat nya och inspirerande redovisningsformer för våra elever.
Vi har funnit ytterligare ett argument mot att eleverna inte ska kopiera texter från internet.
K ÄLLOR :
IT och lärande, Grundmaterial:
Jacobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp.
Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik
