Projektmaterial
D ATATEKNISK SAMVERKAN
MELLAN TVÅ KLASSER PÅ
L JUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA
Ljungskile folkhögskola
Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Ljungskile folkhögskola
Datateknisk samverkan mellan två klasser på Ljungskile folkhögskola
ITiS-rapport ht-02 av Stig Peterström Magnus Klang
Thorbjörn Holmgren Per Abrahamsson Handledare:
Christian Persson
Inledning
Att ta vara på människors egna kunskaper och att integrera olika ämnen i olika teman och projektformer är en vanlig grundtanke inom folkbildningen i allmänhet och på folk-högskolorna i synnerhet.
Folkhögskolorna är mötesplatser där människor ges möjligheter till ökade kunskaper om samhället, naturen, livet. Andra nyckelbegrepp är personlig utveckling, det goda samtalet, vidgade perspektiv, ökat miljö- och samhällsengagemang.
.
På Ljungskile folkhögskola finns bl.a. en allmän linje med 70 deltagare i fyra olika klasser:
Baslinjen/Världsklassen (lägre studietakt)
Umus (musikprofil)
Livskursen (samhällsvetenskaplig-humanistisk kurs)
Naturvetenskapligt basår (Na)
Deltagarna har delvis gemensamma lektioner i matematik, engelska och Svenska B men möts i övrigt inte i undervisningen.
Inom ramen för ITiS-projektet bestämde vi fyra lärare från allmänna linjen (Stig och Magnus från Na, Per och Thorbjörn från Livskursen) att försöka åstadkomma ett kunskapsutbyte mellan klasserna med datorn som verktyg.
Klasserna representerar olika intresseområden och har olika pedagogisk inriktning. Livskursen är inriktad mot projekt-/temastudie med inslag av skapande, medan Naturvetenskapligt basår är i huvudsak ämnesinriktad.
Fanns det några möjligheter att i ett gemensamt projekt initiera ett samarbete?
Efter några samtal fann vi att en tänkbar utgångspunkt kunde var ett projekt som man under ett flertal år arbetat med på Livskursen.
Projektet, ”Uppdraget”, är ursprungligen skapat av Wolfgang Brunner, högstadielärare på Gotland, och handlar om att utrusta ett rymdskepp för en resa i 6000 år. Projektet går ut på att deltagarna får bestämma vilka resurser som behövs och vilket socialt samarbete som är nödvändigt för rymdresans genomförande.
Ytterst handlar projektet naturligtvis om planeten Jorden och vår existens där. Det handlar om att reflektera över vår ekologiska miljö, över människors sociala ansvarstagande.
Projektet berör bägge klassernas intresseområden och borde vara en intressant mötesplats där man tillsammans kan lära sig mer än vad man redan kan.
Vi beslutade att begränsa ITiS-delen av projektet till en vecka av de två veckor (v.42-43) som
”Uppdraget” planerats pågå och omfatta endast den ekologiska delen (v.42), bl.a av schematekniska skäl och Na:s starka fokus på naturvetenskap.
Vi formulerade på ett möte den 24/9 några syften med ItiS-projektet:
Syfte
1. Att skapa en kontakt mellan två klasser som annars inte möts inom undervisningen.
2. Att bättre använda de resurser som finns på skolan genom att Na-klassen deltar i Livskursens projekt och därmed förbättrar kvaliteten på detta projekt
3. Att Livskursen övar på att via e-mail ställa frågor till personer som förväntas kunna besvara dessa frågor. ( detta fall inom det ekologiska området)
4. Att Na-eleverna utvecklar sin förmåga att t.ex på Internet söka och via e-mail förmedla information och kunskap Att öva sig i att värdera kvalitén på den information de hittar.
Att försöka besvara Livskursens frågor.
5. Att reflektera över sitt eget lärande och dokumentera detta.
Tidsplanering
Projektet planeras genomföras 14-25 oktober (v.42-43) 2002 enligt följande:
Alla deltagare blir inloggade på folkbildningsnätet och får instruktioner om användning, funktioner och möjligheter i god tid före projektets början.
Vi skapar fem konferensmappar på First Class skrivbord.
En ”loggbok” för de fyra deltagande lärarnas inbördes kommunikation
En mapp för alla elever där information och fortlöpande uppgifter till samtliga deltagare kan läggas ut.
En mapp vardera till de olika projektgrupperna där de kan lämna och ta emot frågor och svar. (tre mappar).
Alla mapparna är tillgängliga för lärarna. De tre mapparna är tillgängliga för Na-eleverna men bara för resp. användare på Livskursen.
Båda klasserna samlas till ett informationsmöte måndag 14/10 (v.42) om vad projektet går ut på och med möjlighet att ställa frågor.
Na-eleverna har kurs i informationssökning med Magnus och personalen i biblioteket efter introduktionen
Livskursen delas in i tre grupper som var och en tilldelas en mapp med det namn som gruppen valt för sitt rymdskepp. Grupperna börjar arbeta på projektet.
Viss ”input” i form av t.ex. mindre föreläsningar ges deltagarna på Livskursen under tiden projektet pågår om saker som har relevans för projektet och kan ge inspiration.
Schemalagd projekttid för Livskursens elever är:
Vecka 42 måndag. 11.00 – 12.30 tisdag/onsdag 08.30-15.00 torsdag 08.30-09.50 fredag 08.30-12.30
Vecka 43 Samma som v. 42
Schemalagd projekttid för Na-eleverna:
Vecka 42 måndag 11.00-11.30 onsdag 08.30-09.50 Vecka 43 ev. onsdag 08.30-09.50 (om behov finns)
Skriftlig och muntlig redovisning av ”Uppdraget” för Livskursen v.43. Fredag 25/10.
Utvärdering av ITiS-samarbetet i båda klasserna
Genomförande av projektet
Måndagen den 14 oktober presenterar Magnus och Thorbjörn förutsättningarna för projektet samtidigt för båda de klasser som deltar.
Thorbjörn berättar om själva ”Uppdraget”, d.v.s. att utrusta, planera för och delta i en resa i ett rymdskepp, en resa som skall vara i 6000 år samt om villkoren för gruppens arbete.
”Uppdraget” skall vara i två veckor, deltagarna från Na skall vara med första veckan, då det handlar om ekologi och miljö.
Magnus berättar om själva ITIS- projektet. Bägge grupperna är uppkopplade på
Folkbildningsnätet. Livskursens del i projektet handlar om att formulera relevanta frågor till Na-kursen, sortera svaren/kommentarerna , bearbeta dem och senare foga in dem i skriftlig och muntlig redovisning.
Na-klassens del i projektet är att ta emot och i möjligaste mån besvara frågor från Livskursens deltagare.
Stämningen i den stora gruppen som är samlad i Livskursens klassrum pendlar mellan förundran och undran. Några reagerar direkt:
- Men det måste ju bli inavel!
- Jag fattar ingenting!!
Reflektion: Blev det för mycket information på en gång även om grupperna tidigare fått information att något var på gång?
Na-klassen får undervisning i informationssökning, först av skolans bibliotekspersonal, som visar vilka möjligheter det finns att få information på skolans databas och från bibliotekets böcker. Därefter följde ett lektionspass i sökning med enbart datorer på internet.
Under tiden började Livskursens elever att fundera över vad man ville ta med sig till rymdskeppet, utrustning för den långa resan.
Därefter delades klassen in i tre grupper, tre rymdskepp, som var och en skulle få en mapp på medlemmarnas skrivbord uppkallad efter det namn de gav sina rymdskepp. Namnen blev
”Space-bubbies”, ”Eternity” och ”HJÄLP!”. Via mapparna kunde de ställa frågor till Na- klassen som hade tillgång till alla tre mapparna.
Mapparna lades ut senare under dagen av skolans data-ansvarige, så fort grupperna valt namn.
Lärarna hade tillgång till alla tre mapparna och kunde på så sätt följa projektet.
En annan mapp hade tidigare lagts ut för handledarna i projeket, Lju-AL-ItiS.
Ytterligare en mapp, ”Lju-resa i 6000 år”, öppen för alla deltagare i projektet, lades ut med information om projektet och fortlöpande uppgifter.
Reflektion: Borde vi använda mappen också för alla i projektet involverades tankar, frågor och funderingar kring projektet?
Tisdagen den 15.
Projektet går igång på allvar.
Grupperna på Livskursen diskuterar, börjar skissa på stora pappersark som vi lagt ut. Med olika grader av entusiasm, men de flesta är klart aktiva i samtal och diskussioner.
Några kör fast, vi går runt och försöker hjälpa till att komma vidare.
En biologilärare från Na (Anita, som ej deltar i projektet) ger ”input” i form av en föreläsning om vad en människa behöver i form av olika näringsämnen. Något att tänka på…
Efter en stund är ett antal frågor formulerade, med de dator-vana i täten tågar grupperna upp i data-salen, loggar in sig och lägger ut ett antal frågor. Och väntar på svar från Na.
Till onsdagen arbete lägger Per ut på eftermiddagen en checklista på saker att tänka på: syre, vatten, mat, kläder, bostäder etc.
Onsdagen den 16/10 .
Livskursens frågor börjar fördelas till Na-eleverna som under ett lektionspass börjar besvara frågorna. Där de egna kunskaperna inte räcker till och eftersom de flesta frågor de får är så svåra måste de söka information på internet för att kunna besvara dem.
Förutom det lektionspass som avsatts till att besvara frågor från Livskursen uppmanas eleverna att under resten av veckan ägna en del av sin tid på raster och håltimmar till att besvara frågorna. Det är inte möjligt att besvara alla frågor dels p.g.a. den begränsade tid som står till förfogande, dels på grund av att flera av frågorna är mycket svåra.
Alla elever på Livskursen informeras om att checklistan lagts ut i ”rymdmappen” och att de bör stämma av mot denna
De kollar om de fått svar från Na och fortsätter att formulera frågor som har uppstått under projektets gång och mejla dem till Na snarast, eftersom de har tid avsatt under förmiddagen.
Exempel på frågor:
Hur mycket växter behövs för att producera syre så att det räcker för 100 personer?
Hur många träd behövs det för att skapa syre till en människa?
Vad bildas när man eldar ett träd och vad kan man göra av det?
Finns det några växter som kan användas för abort?
Svåra frågor, men några svar/kommentarer flyter in från Na-klassen.
Svaren diskuteras inom de resp. rymdskeppen på Livskursen.
En grupp kör igång med byggandet av rymdskepp nere i hantverkshuset, en annan fastnar i diskussioner om inavel och spermabanker. De har uppenbara svårigheter att strukturera
arbetet och arbeta steg för steg. De behöver hjälp med att formulera konkreta frågor typ: Exakt vilka grödor skall vi ta med? Hur skall ett toalettbesök fungera?
Reflektioner:
Det finns en tendens att helt lämna över frågorna till Na.
Handledarna för resp. klass har under detta skede av projektet bara sporadisk kontakt.
Bra eller dåligt? De har ju t.ex en egen konferens på mappen som nu används bara som loggbok.
Borde konferensen ”Lju-resa 6000 år” användas som ett diskussionsforum när det gäller allas synpunkter på utvecklingen av projektet?
Nu använder vi den bara som envägs-kommunikation. Är projektet för lärarstyrt?
Samtidigt pågår det diskussioner om projektet både i klassrum, i elevcaféet och på internatet.
Men det registreras inte i datorn.
Torsdagen den 17/10, fredag den 18/10
Viss kommunikation via mapparna fortsätter men svaren från Na börjar avta, ”ITiS-delen” av projektet är snart över.
Den ekologiska delen av projektet börjar plana ut och ny energi behöver tillföras i form av ett mer socialt perspektiv. Då handlar det om frågor som hur beslut ska fattas, rättvisa skipas arbete utföras och kunskaper överföras. Och om hur livet konkret kan komma att gestalta sig på rymdskeppet.
Fredagen den 25/10
Slutdatum för skriftliga och muntliga redovisningar av ”Uppdraget” för Livskursens deltagare.
Ett kompendium medföljer som bilaga. ( bilaga ) Utvärderingar görs i bägge klasserna.
Utvärderingar Livskursen
En skriftlig utvärdering med deltagarna i Livskursen gjordes när hela projektet ”Uppdraget” var slutfört, 25/10. Följande frågor ställdes om ”ITiS”-delen:
1. Vilka fördelar ser du i utbytet med Na?
2. Vilka nackdelar ser du med utbytet?
3. Hur skulle du vilja förbättra ett sådant här dataprojekt med Na?
4. Tycker du att vi skall ha ett liknande samarbetsprojekt nästa år?
På frågan vilka fördelar deltagarna kunde se var svaren övervägande positiva. Flertalet såg fördelar i att man kunde få tillgång till en extra kunskapsresurs, de speciella kunskaper Na- deltagarna hade eller snabbt kunde skaffa sig.
Några påpekade också att samarbetet ledde till att fler perspektiv och åsikter fördes in i projektet.
När det gällde nackdelar med projektet fanns många kritiska röster som fokuserade dels på att svaren inte kom fram i tid eller uteblev, dels avsaknaden av personliga möten ”öga för öga”.
Flera ansåg att Na-deltagarna inte var tillräckligt engagerade, några ansåg att tiden var för knapp för att Na skulle hinna svara.
När det gällde att förbättra data-samarbetet med Na betonade flera just behovet av mer tid, speciellt för deltagarna från Na.
Flera påpekade vikten av att alla engagerade sig och kände sig delaktiga i projektet och upplevde arbetet som meningsfullt.
Tankar framfördes på samarbete med en annan skola, kanske en skola i närheten eftersom det mänskliga mötet är viktigt.
När det gällde liknande samarbetsprojekt i framtiden var så gott som alla i enkäten positiva , men med vissa förslag till till förbättringar, t.ex. att välja en annan skola.
Förslag till förbättringar av projektet utifrån Livskursens utvärdering:
Pröva samarbete med en annan skola!
Glöm inte vikten av ”mötet mellan människor”!
Avsätt tillräcklig tid för projektet!
Avsätt ”chat-tid” för diskussioner!
Skicka inte alla frågorna på en gång!
Viktigt att alla deltagarna känner sig delaktiga i projektet!
Viktigt att alla engagerar sig och är motiverade!
Na-klassen
I den utvärdering som gjordes av projektet ingick tre frågor:
1. Vad tycker du om detta projekt?
2. Kunde du besvara frågorna, om inte, kan du ange varför det inte var möjligt?
3. Tycker du att vi skall genomföra detta projekt även nästa år och har du några förslag till förändringar av projektet?
Na-klassen insåg att rymdskeppet egentligen var likställt med vår jord och att projektet handlade om jordens ekologi, vilket de var positivt inställda till.
Angående frågorna tyckte de flesta att de var svåra och omfattande och några ifrågasatte att de skulle behöva besvara dess frågor. Kunde inte Livskursens elever själva söka information på nätet?
Flera av eleverna tyckte också att projektet för deras del kändes lite ”påklistrat” och att de inte var beredda att, utöver sitt andra skolarbete, i någon större omfattning arbeta med detta
projekt utanför ordinarie lektionstid.
På frågan om vi skall genomföra projektet även nästa år var meningarna mycket delade.
De som ansåg att vi skulle fortsätta med denna typ av arbete ville dock i allmänhet att Na- klassen skulle få mer lektionstid avsatt till projektet och att de skulle få möjlighet att mer konkret samarbeta med Livskursen för att på så sätt själva se hur arbetet med att utrusta rymdskeppet fortskred.
Sammanfattning/reflektioner
Från Na-perspektiv
Projektet kom att utgöra en integrerad del i Na-klassens utbildning i informationssökning. Eleverna i denna klass fick erfara att de inte med hjälp av enbart de kunskaper de får från den ordinarie undervisningen i naturvetenskapliga ämnen kan besvara frågor som ställs till dem avseende ekologi och långsiktiga överlevnadsvillkor för växter och djur.Även om klassens delaktighet i projektet inte innebar att de arbetade med att slutgiltigt utrusta själva rymdskeppet, tror vi att frågorna i sig själva och Na-klassens försök att besvara dessa var ett värdefullt inslag i deras utbildning.
För att ytterligare stärka Na-klassens del i projektet fick de sedan ta del av Livskursens färdiga förslag till hur rymdskeppet skall utrustas.
Från Livskursens perspektiv
”ITiS”-projektet utgjorde en integrerad del i”Uppdraget” som i sin tur var en naturlig fortsättning på ett tidigare projekt om ”Skapelsen och det levande”. Varken till innehåll (ekologi, resursbevarande samhälle) eller till form (tematiskt, ämnesöverskridande) skiljde det ut sig från kursen i övrigt.
”ITiS”- projektet borde ha varit bättre förankrat hos deltagarna, i bägge klasserna. Ett problem var att själva ”Uppdraget” inte skulle avslöjas i förtid utan växa fram utifrån några få
förutsättningar. Ett annat problem var tidsbrist.
När väl idén var presenterad var det många som engagerade sig, även om långtifrån alla var lika aktiva i att formulera frågor, mejla dom vidare och kolla svaren. Med en bättre förankring och mer deltagarstyrning hade säkert motivationen och engagemanget varit ännu större.
Ett problem var att hitta rätt karaktär, rätt svårighetsgrad på frågorna. Deltagarna borde också haft mer kunskap om det begränsade tids-utrymme som stod Na-eleverna till buds.
Många i Livskursen uppskattade projektets idé, att via e-mail kommunicera och skaffa sig kunskaper från en klass med större resurser inom ett speciellt område. Det gjorde att man mer kunde koncentrera sig på övergripande frågeställningar och inte fastna så mycket i en enda fråga, t.ex. syreförbrukningen.
Dock verkar dialogen/diskussionen i stort sett ha uteblivit. Flera sörjde också chat-möjligheter, många saknade det personliga mötet. I och med att man fanns på några hundra meters avstånd kunde det kännas konstigt att inte träffas. Säkert är en kombination av datasamarbete och mänskligt möte ett starkare alternativ. I alla fall under vissa skeden av projektet. Alternativt att man väljer en annan skola på lämpligt avstånd.
Kanske skulle det också blivit en bättre balans i och en kvalitetshöjning på projektet om Na varit med hela tiden. Om rollerna under andra veckan varit ombytta, och resan gjorts
tillsammans hela tiden och slutresultatet varit en produkt av bägge klassernas ömsesidiga tagande och givande.
Avslutning
Vissa delar av syftet uppfylldes, andra bara delvis eller inte alls.
1. Det är väl tveksamt om kontakten mellan klasserna ökat, därtill var nog projektet alltför kortvarigt, isolerat och databaserat. Men säkert fick många större kunskaper om den andra klassens inriktning och studieform, några fick säkert kontakter över klassgränserna.
2. Säkert förbättrades i viss mån kvaliteten på Livskursens ”Uppdrag” genom samarbetet.
Säkert hade mycket mer kunnat göras under andra omständigheter (se ovan om tid, förankring, engagemang mm).
2. För många av Livskursens deltagare var detta (att via e-mail ställa frågor/söka information) ett nytt sätt att arbeta på, skaffa kunskap på. Många tog chansen att pröva !
4. Förhoppningsvis förbättrades också kvaliteten på Na:s informations-sökningsprojekt genom samarbetet med Livskursen.
5. Det är svårt att svara på i vilken grad deltagarna hann reflektera över sitt eget lärande.
Och i än mindre grad dokumentera detta. En del resultat återfinns dock i de skriftliga arbetena och i utvärderingarna liksom i samtal efteråt.
