Projektmaterial
B ILD , TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola
Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser
Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
IT iS - projekt på Fristads Folkhögskola
”Jag har lärt m ig att flytta bild och text i datorn… och en hel del annat!”
Bild, text och ljud i datorn
M argareta D ahlquist M argaretha Käm pe
Jan- Å ke H ansson S usanne Karlander G unvor Erlingsson
Jaana Isokoski
Vt 2002
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1 2. Syfte 2
3. Metod 2
3.1 Lära Mera 2 3.2 Baskursen 3
4. Resultat 4
4.1 Lära Mera 4 4.1.1 Digital kamera 4 4.1.2 Granska bilder 4 4.1.3 Tillrättalägga 4 4.1.4 Bilden som stöd vid dokumentation 5 4.1.5 Bilden som stöd vid kommunikation 5 4.1.6 Berätta med bildspel 5 4.2 Baskursen 6 4.2.1 ”Dagens fråga” 6 4.2.2 Baskursens lärarlag 7
5. Diskussion 8
5.1 Lärarnas lärande 8 5.2 Kursdeltagarnas lärande 8
Innehållsförteckning 9
1. Bakgrund
Fristads folkhögskola är en av de sex folkhögskolor som tillhör Västra Götalands regionen.
Vår målgrupp är framförallt vuxna som vill börja studera och öka sin bildningsnivå.
Minimiåldern är 18 år. Hos oss kan man gå såväl långa som korta kurser och efter avslutade studier på någon av våra allmänna linjer kan man få behörighet att söka till högskola.
Två arbetslag deltog i ItiS-projektet och vårt består av sex lärare som arbetar i två olika kurser, Lära Mera och Baskursen. Vi har valt olika sätt att arbeta under projekttiden men haft gemensam handledning och seminarier. I rapporten har vi delat upp metod och resultatdel för de olika kurserna, medan inledning, diskussion och litteraturförteckning är gemensam.
1.1 Baskursen
Baskursen är en ettårig kurs som ger en bred allmänorientering. Den studerande får prova på vuxenstudier samtidigt som de läser in och repeterar grundskolans kurs.
Arbetslaget som arbetar med Baskursen såg en möjlighet att genom ItiS-projektet tillsammans utveckla sitt arbete med IT i skolan, särskilt som Baskursen kan sägas vara vår grundkurs och starten för fortsatta studier. Vi lärare såg en möjlighet att på ett konkret sätt fortbilda oss tillsammans i den dagliga verksamheten med det gemensamma målet att öka vars och ens IT-kunskaper.
Erfarenheterna av IT – användning är väldigt skiftande både i klassen och bland lärarna.
Vår förhoppning är att varje kursdeltagare skall få förståelse för och lära sig att söka information och på ett kritiskt och medvetet sätt hantera den. Resultatet skall sedan med hjälp av ordbehandlingsprogram presenteras i tidningsform (se bil. 1).
1.2 Lära Mera
Lära Mera är en tvåårig kurs för deltagare med lindrig utvecklingsstörning. Kursen har funnits på folkhögskolan i åtta år. De båda Lära Mera-klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet.
På Lära Mera ingår data som undervisningsämne vilket innebär att kunna hantera Word, internet och mail. De som söker Lära Mera ska kunna läsa och skriva hjälpligt. Detta innebär att de flesta har problem att formulera sig i skrift och att stava. Under de senaste läsåren har vi haft tillgång till en digital kamera och börjat ta bilder på utflykter, studiebesök och personbilder. Vi har samlat på oss mycket bra bildmaterial som inte utnyttjas fullt ut i undervisningen. Kursdeltagarna visar stort intresse för att fotografera och titta på och skriva ut bilderna. Vår förhoppning är att ITiS-projektet ska hjälpa oss att skaffa mer kunskap om bildanvändande i datorn och i undervisningen, och att skapa rutiner för hur man kan utnyttja bilderna på olika sätt i vardagen.
2. Syfte
Gemensamt för båda grupperna är att alla, både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer.
För kursdeltagarna i Baskursen innebär detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för text- och bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet.
För Lära Mera-kurserna är målet med projektet att utveckla användandet av bilder, i första hand egna digitala, bl.a. för att kunna göra bildspel med text och ljud. Kunskaperna skall användas för att:
• dokumentera studiebesök och temaarbeten
• presentera oss och visa vad man gör på Lära Mera.
3. Metod
3.1 Lära Mera
Lärarnas litteraturstudier har bestått av att gå igenom länkar som anges i ”IT i praktiken”
omkring bild och ljudanvändande och anpassning till elever med särskilda behov. Lärarna organiserade alla bilder som under de två senaste åren sparats i datorn genom att sortera, kassera och döpa om bilder i utforskaren. I början av projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder vi tagit under läsåret. Detta presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare.
De båda Lära Mera –klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. Datorerna är kopplade till skolans nätverk. En del i arbetet har varit att fotografera med digital kamera. Allt från att ta bilder på varandra i klassrummet till att fotografera okända människor och miljöer på studiebesök eller andra aktiviteter. Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2-an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar. I 1-an har lärare och assistent större ansvar.
Bilderna laddas in i datorn, detta utförs oftast av lärare. Vi tittar på bilderna i datorn, eller via projektor på väggen och kommenterar dem ur olika aspekter, detta görs i grupp:
• Vad är en bra eller dålig bild?
• Vad ska bilden döpas till?
• Vem är med på bilden?
• Vad gör man på bilden?
• Vad kan bilden användas till?
Man korrigerar bilder lite, beskär och tar bort ”dåliga” bilder. Detta utförs av lärare eller av kursdeltagare med muntlig instruktion av lärare. Kursdeltagarna väljer ut en bild ur en bildkatalog, och skriver ut den. Kursdeltagarna väljer också ut en bild ur en bildkatalog, infogar den i ett Word-dokument, och skriver bildtext. Detta sker på ”Tema-lektioner”, men även på svenska och datalektioner.
Att använda kamera och bilder var redan en liten del av arbetet på de lektioner som kallas
”Tema”. Under ITis-projektet ville vi utveckla detta och göra bildspel. Detta har vi erbjudit 3 kursdeltagare ur varje kurs och använt 10 lektioner, där båda lärarna handlett. Kursdeltagarna gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med
syftet att göra en presentation av Lära Mera. Vi gjorde en gemensam ”brainstorming” där vi enades om hur många bilder man skulle använda och vilken sorts bilder det skulle vara.
Kursdeltagarna skriver eller tänker ut text till bilderna och spelar in till bildspelet.
Utvärdering av arbetet blir lärarnas observationer av kursdeltagarnas arbete.
3.2 Baskursen
Projektet är ett experiment som handlar om att arbetslaget vill förändra de studerandes sätt att använda datorn. Vi vill se hur ett intensivt, välplanerat arbetssätt påverkar våra studerandes datorvanor. Det pedagogiska sammanhanget är ett temaarbete som består av att skapa en tidning med hjälp av att fokusera på den friska människan.
Antalet studerande var åtta stycken. Klassen bestod av män och kvinnor i olika åldrar, både med svenska som modersmål och de med annat modersmål. Gruppen hade varierad datorkunskap sen tidigare; några kunde mycket och några hade svårt med datorn. Alla hade dock haft datorundervisning två veckotimmar under hela läsåret men hade hunnit olika långt.
Temat valdes medvetet av arbetslaget eftersom klassen haft friskvård på schemat hela året och ämnet var angeläget för deltagarna och kunde studeras ämnesövergripande inom arbetslaget. De studerande fick till uppgift att välja en rubrik inom detta tema. Rubrikerna kom klassen fram till gemensamt med hjälp av en ”brainstorming”. Efter val av rubrik fick varje studerande fördjupa sig i sitt specialområde med hjälp av i första hand texter på olika hemsidor. Lärarna betonade vikten av källkritik och hade en genomgång av detta. Andra informationskällor som till exempel uppslagsverk och tidningsartiklar kunde också användas.
Varje studerande skulle producera en artikel och skriva den på datorn, samt eventuellt illustrera den med en bild som de tog med skolans digitalkamera. Varje deltagare hade en dator till sitt förfogande under den arbetsvecka som projektet pågick. Förarbetet med
”brainstormingen” och val av rubriker ägde rum under sammanlagt åtta undervisningstimmar med början c:a en månad före den intensiva skrivveckan. Slutprodukten, d.v.s. tidningen, skulle vara klar den sista dagen i projektveckan.
De studerande fick vägledning under hela processen, det fanns alltid minst två lärare närvarande i gruppen.
Tillvägagångssättet var alltså att överösa de studerande med en mängd timmar framför datorn men det räckte inte. Arbetslaget såg också till att jobba fram ett genomtänkt koncept för arbetet och på det sättet vänja de studerande vid att jobba med datorn på ett konstruktivt sätt. Lärarlaget använde många planeringstimmar för att få fram ett fungerande schema som passar bra för alla studerande och möjliggör individualiseringar.
Efter arbetets genomförande utvärderades projektet. Vi bad de studerande svara på våra frågor varje dag i form av en loggbok (Vad har du lärt dig idag…o.s.v). Deras svar jämfördes så att arbetslaget försökte utläsa hur den enskildes upplevelser gentemot datorn hade förändrats under veckan. Där synliggjorde vi den förändringsprocess som de studerande förhoppningsvis hade upplevt under veckan. Den utvärdering som de studerande skrev om det här sättet att arbeta kommer arbetslaget att ha nytta av vid planeringen inför nästa års temaarbete och speciellt datorns roll och möjligheter i undervisningen framöver. Lärarna i arbetslaget kommer att utvärdera veckan i samtalsform för att ta tillvara på erfarenheterna av projektet.
4. Resultat
Här presenterar de båda grupperna sina resultat var och en för sig.
4.1 Lära M era
4.1.1 Digital kamera
Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan.
I 2:an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar, och i 1:an har lärare och assistent större ansvar. Ju mer vi använt bilderna desto viktigare har det blivit att kameran finns med på alla aktiviteter som inte är vanlig klassrumsundervisning. Vi har nu en väldigt stor bildbank. En kursdeltagare hade väldiga motoriska problem att hålla kameran utan att fotografera sina fingrar. När vi provade med stativ märktes det att han inte heller kunde se motivet i sökaren. Med stativ som han håller i handen och kameran ställd på displayvisning tar han fina bilder.
Bilderna laddas in i datorn, av lärare. Vi har haft en del problem med bildöverföringen och fått hjälp av skolans datatekniker. Elevassistenterna har inte deltagit i ITiS och hanterar inte bildöverföring. Det gör inte heller alla lärare.
4.1.2 Granska bilder
Kursdeltagarna tittar på bilderna gemensamt, antingen samlade runt datorn eller via projektor i datorsalen. Gemensamt döper man bildkatalogerna, och ibland även bilderna. Ganska snabbt kan alla bedöma bilder som ska suddas bort för att de är otydliga, har en tumme på eller om man inte fått med hela människor. Några klarar också av att bedöma kvalitet på sitt eget fotograferande.
”Det är jag som har tummen i vägen. Sudda”, ” Den bilden har jag tagit, den blev bra.”
Bilderna och speciellt bilder på personer man känner inspirerar och gör att kursdeltagare tar initiativ. Det har hänt flera gånger att kursdeltagare önskar att få skriva ut någon speciell bild, antingen där de själva är med eller kamrater som de vill ge bilden till.
”Finns pappret inne i datorn nu?”, undrar en kvinna. När läraren bekräftar detta blir nästa fråga: ”Jo, jag undrar om jag kunde få ut ett sånt papper med bilden på.” (bilden av en vän på studiebesöket)
”Jag skulle vilja skriva ut en bild från studiebesöket i Skogsgruppen och ge till personalen där.”
4.1.3 T illrättalägga
Lärarna sorterade, kasserade och döpte om bilderna i Utforskaren. Lärarna har också sökt information via Internet om bild- och ljudanvändande i datorn, och om andras erfarenheter om liknande arbeten med elever med särskilda behov.
Dataläraren har förenklat verktygsfältet i Word. Symbolen för ”Infoga bildobjekt från fil” är väl synlig, och Lära Mera´s bildkataloger kommer fram direkt när man klickar på den. Han
har även gjort mallar i Word där bilderna infogas, ex ”Rapport från studiebesök”. Detta underlättar främst för de kursdeltagare som har stora svårigheter att stava. Dataläraren har utvecklat ett program som är ord- och stavhjälp, där man via en server i klassrummet kan skicka olika hjälp till olika deltagare.
4.1.4 Bilden som stöd vid dokumentation
I nästa moment används bilderna när kursdeltagarna skriver rapporter från studiebesök eller utflykter. Man skriver i Word och använder ”Infoga bild”. De flesta börjar med att infoga bild och skriver sedan bildtext, kortare eller längre. Några hittar själva rätt bildkatalog och några behöver muntligt stöd för att komma rätt. Alla kan bläddra bland bilderna, välja ut den bild de vill ha och klicka på infoga. Alla vet vad de vill berätta om bilden de valt, några skriver självständigt medan andra behöver stavningshjälp. Några är nöjda med en bild och andra vill ta fram flera bilder från varje besök. Vid några tillfällen har läraren skrivit ut många bilder från ett studiebesök och man har valt bilder, klippt och klistrat för hand. Detta praktiska arbetssätt har passat assistenten bättre, då hon inte är så datakunnig.
4.1.5 Bilden som stöd vid kommunikation
I projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder som tagits under läsåret.
Arbetslaget i ITiS fick en snabbkurs av skolans datatekniker. Bildspelet presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare i mars. Flera kursdeltagare kunde delta och berätta om olika aktiviteter och tidigare kursdeltagare kunde kommentera och fråga när de kände igen sig. Bildspelet medförde ett ökat samspel där många kunde delta med kommentarer.
”Titta, har ni också varit på Vänga kvarn? Det var vi också.”
På Öppet Hus, när anhöriga och allmänhet besöker skolan, visades hela tiden bildspelet lärarna gjort. Flera av kursdeltagarna stannade upp framför bilderna och berättade stolt vad de gör på Lära Mera. Bilderna gav mycket stöd för deras berättande. Några som har lite svårt att berätta sammanhängande gjorde långa berättelser och anhöriga kunde få veta mera eftersom de kunde fråga om bilderna.
”Tänk så fin jag var på Nobelfesten!”
Bilderna är stöd för minnet. En av kursdeltagarna berättar spontant om Nobelfesten vid utvecklingssamtal när anhörig var på besök. Nobelfesten hade ägt rum 1½ år tidigare, och lärarna undrade varför hon kommenterade detta nu, när vi talade om framtiden. Senare visade det sig att kursdeltagarna samma morgon sett videoinspelning och bilder från Nobelfesten.
4.1.6 Berätta med bildspel
Tre kursdeltagare från varje klass erbjöds ”ITiS-arbete” och gör parvis bildspel i Power Point.
Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med syftet att göra en presentation av Lära Mera.
Momentet att lägga in bilder i bildspelet gick lätt och alla arbetade koncentrerat och parsamarbetet fungerade fint. Några har använt listan vi gjorde när vi bestämde vilken typ av bilder vi skulle använda, medan andra valt bilder helt fritt. De flesta hittar bra bland bilderna och vet vilka kataloger de ska söka i. Genvägarna i Word fungerar inte o Power Point, så någon behövde hjälp att hitta Lära Mera´s kataloger. För att lägga in bilder har kursdeltagarna egentligen bara behövt två instruktioner (infoga ny bild och infoga bildobjekt från fil). När ett
par saknade bilder tog de kameran och fotograferade. Att spela upp bildspelet för att se resultatet var också enkelt. Det var stolta kursdeltagare som gick igenom de bilder man lagt in innan man sparade och avslutade lektionen.
Det problem som dök upp var att många av bilderna var för stora och inte ”fick plats på skärmen”. Det visade sig att vi måste ställa om kameran, ändra upplösning och ändra storlek på många bilder i katalogerna. Efter konsultation med datatekniker har lärarna ändrat storlek på massor av bilder och bytt ut de som var för stora. Vi fick ladda hem ett program, PolyView, där man kunde ändra storlek på alla bilder i en katalog på en gång.
Kursdeltagarna lär av muntliga instruktioner, instruktioner på tavlan och genom att härma.
Även när vi ändrat upplösningen på kameran blir bilderna lite för stora. Läraren visade en av deltagarna hur man ändrar bildstorlek genom att markera och dra i hörnen på bilden. Nästa lektion sitter mannen och gör detta själv. På fråga om han kunde detta tidigare, svara han:
”Du visade ju förra gången hur man gör, det var lätt!”
Lärarna fann att ljudkvalitén blev väldigt dålig när man spelade in med mikrofon i Power Point-programmet. Vi blev tvungna att använda ljudinspelaren och göra flera inställningar för att få acceptabelt ljud. Vi trodde att alla inställningarna skulle skapa mer svårigheter än de gjorde. Kursdeltagarna klarade att spela in ljud med stöd av få muntliga instruktioner. När vi första gången skulle lyssna på det inspelade ljudet hördes ingenting. En av kursdeltagarna såg genast varför:
”Kanske det beror på att det inte finns några högtalare?”
Vi lärde oss att det inte räcker med ljudkort i datorn, det krävs också högtalare och att de är inkopplade.
Som stöd för inspelning föreslog lärarna att kursdeltagarna skulle skriva en kladd, på papper.
En av kursdeltagarna såg en annan lösning, i programmet finns en ruta ”klicka för att lägga till anteckningar”.
”Kan man inte skriva texten i rutan”
Några berättade självklart i mikrofon, medan några blev generade av att höra sin egen röst.
Några valde att skriva ner texten först, medan den som hade svårt att stava valde att tala in direkt. Kursdeltagarnas språkförmåga avgjorde hur mycket de spelade in.
Kursdeltagarna tyckte arbetet var mycket roligt, arbetade koncentrerat och löste själva samarbetet på olika sätt. De utnyttjade varandras förmågor, någon var bättre på att sköta datorn, andra bättre på att tala in.
Resultatet har blivit tre olika bildspel, bildvalet är personligt trots en gemensam instruktion.
4.2 Baskursen
Baskursens åtta deltagare startade arbetet med den tidning de hade fått i uppgift att göra.
Uppgiften har från början till slut varit ganska hårt lärarstyrd vilket lärarna var överens om att den skulle vara. Tidigare erfarenhet från många lärare har visat att tid alltid är en bristvara vad gäller projektarbete. Deltagarna var förvånansvärt snabba i sina beslut om vad de skulle skriva om och alla höll sig inom ramen för temat, ”Den friska människan”.
Syftet var att både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i
baskursen innebar detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för text- och bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet.
4.2.1 ”Dagens fråga”
Som en utvärdering för lärarna och deltagarna själva besvarades ett frågeformulär varje dag.
Resultatet på utvärderingarna var från början negativa eftersom deltagarna tyckte att resten av skolan fick göra ”trevligare” saker under denna speciella fördjupningsvecka och att vädret var för vackert för att sitta inne vid datorn. De var dessutom mycket osäkra på vad de själva hade lärt sig och hur de skulle gå vidare Några uttryckte det genom att säga att de inte lärt sig något och inte visste vad som förväntades av dem dagen efter.
”Snurrig i huvudet” eller ”Jag har inte lärt mig något nytt idag.”
Någon uttrycker stresskänsla vilket försökte åtgärdas med hjälp av promenader under dagen.
Mot slutet av veckan ser man en markant skillnad på svaren. Deltagarna känner sig tryggare i sin uppgift. De flesta har kommit en bra bit på väg och hittat information som de kan använda till sina artiklar. De har också börjat författa sina artiklar och upptäckt det roliga i att arbeta tillsammans för en gemensam uppgift. ”Ett gott skratt förlänger livet” är en kunskap som en deltagare har skrivit ner och överlag är svaren på utvärderingsblanketterna mer positiva och säkra. Nu börjar även kommentarer kring datorkunskap visa sig i frågeformuläret. På frågan ”Vad har du lärt dig i dag?” citerar vi här några deltagare.
”Flytta om text”, Lite mer om Word”, ”Hur man renskriver och samtidigt rättar”, ”Massor”, Flytta bilder”, ”Skriva lite snabbare”.
Sammanfattande utvärdering gjordes några dagar efter projektet var färdigt. Frågan formulerades då istället, Vad har du lärt dig under veckan och svaren var uteslutande positiva.
Deltagarna upplever att de har haft en rolig och lärorik vecka. Den tidning som blev det konkreta resultatet ligger färdig för granskning. Alla, inte minst lärarlaget, är nöjda.
Deltagarna har också kommit till insikt om att träning behövs för att den nyvunna datorkunskapen skall bli bestående.
”Det har varit jättebra. Jag har lärt mig att flytta bild och text på datorn och en hel del annat, det är bara det att det är så svårt att få det att fastna.”
Vad gäller faktasökning på internet har deltagarna inte gett några konkreta uttryck för vad de verkligen upplevt att de lärt sig. Inte heller vad gäller granskandet av källorna. Men av resultatet att döma har de ändå lyckats hitta relevant fakta som de, med god grund, anser vara tillförlitlig.
Det fanns absolut inget ”förbud” mot att söka fakta på andra sätt än via internet men av någon anledning, som vi inte riktigt vet, har alla, med något enstaka undantag, funnit sitt bakgrundsmaterial den vägen.
4.2.2 Baskursens lärarlag
Förkunskaperna i datorkunskap var varierande även när det gällde lärarna. Genom ItiS- projektets handledning och sammankomster med övriga skolor som ingått i projektet har vi inom lärarlag lärt oss mycket som vi kunnat använda för att i vår tur handleda
baskursdeltagarna. Vinsten har inte bara varit datorkunskap. Tillsammans planerade vi projektet och försökte utifrån tidigare erfarenheter komma fram till om tidsplanen var realistisk. Idén om att använda vissa veckotimmar inför själva fördjupningsveckan visade sig vara ovärderlig. Den gjorde att det tänkta projektet hanns med och att deltagarna hade god tid på sig att fundera över vad de skulle skriva om. De kunde även börja söka fakta på egen hand om de ville.
5. Diskussion
Både Lära Mera- och Bas- arbetslaget har fått ökad IT- och datakunskap som ger oss en säkerhet och trygghet i vårt fortsatta arbete. Vi ser ITiS- projektet som ett stöd i ett önskat arbetssätt. Nu gäller det att planera inför höstterminen så att vi kan fortsätta utvecklingen och samarbeta med övrig personal i arbetslaget. Våra positiva erfarenheter av projektet kan även vara intressanta för arbetslag på andra kurser i vår skola.
5.1 Lärarnas lärande
När det gäller vårt eget lärande kan man konstatera att vi har lärt oss allteftersom vi har haft behov av kunskapen. Vi har till exempel lärt oss att använda digitalkamera och Power Point- programmet. Vi upplever att det är mycket mer effektivt att lära sig ”learning by doing” d.v.s.
pröva sig fram när man verkligen behöver lära sig. En Power Point- kurs i grundutbildningen hade inte haft samma effekt. Man lär sig alltså bäst när man har akut behov av just den aktuella kunskapen, till exempel lärarnas problem med bildstorlek. Vi har upplevt ett mycket pragmatiskt lärande. Ett problem med ”datakurser” är att man kanske inte har behov av den erbjudna kursen just vid detta tillfälle. Vi har lärt mycket om tekniken, till exempel att koppla in videoprojektor, att ladda hem program, att flytta dokument, att hantera bilder, att alla program inte fungerar tillsammans. Datorn tänker inte, den gör bara som du säger! Vi har blivit bättre på att se och uttrycka vad som inte fungerar och då är det nog lättare att be om support, inte bara:
”datorn funkar inte” utan, ”när jag öppnar bilderna från utforskaren kommer de upp i Paint, där kan jag inte beskära bilder, hur får man upp bilderna i ett annat program?”
Det finns så mycket att lära. Det är så frustrerande när man just tror att man kan ett moment.
Då upptäcker man att det finns ytterligare tre sätt att göra samma sak, och att de har olika fördelar. Mängden information på Internet skapar frustration för man hinner aldrig titta på allt som verkar intressant. Det är viktigt med IT-support på skolan. Datateknikern på vår skola är nog den som mest har märkt av projektet och varit snabb med stöd. Det är lätt att tappa fart beroende på praktiska svårigheter som man inte kan lösa.
5.2 Kursdeltagarnas lärande
För kursdeltagarna har detta varit ett konkret lärande. De har synbart upplevt empowerment som innebär att kursdeltagarna har fått ännu ett verktyg till att ta initiativ och ansvar för det gemensamma arbetet. De har fått en ökad möjlighet till medbestämmande. Till exempel på Lära Mera kursen har under vissa lektioner varken assistent eller lärare fotograferat. Då måste kursdeltagarna själva ha styrt, både att det fotograferats och vad som har blivit avbildat. Både på Lära Mera och Baskursen har vi t.ex. fått många fina naturbilder, inte bara på dem själva.
Bilderna och de egna texterna motiverar och föder nya idéer om hur man kan använda dem.
Upplägget som vi hade för projektarbetet i grupperna var mycket lyckat. Samarbetseffekter i grupperna var påtagliga. Sammanhållningen förstärktes av det gemensamma målet för arbetet och av de framgångar som man gjorde tillsammans. Det här arbetssättet både förutsätter och möjliggör ett aktivt kunskapssökande. De studerande får en utmärkt möjlighet att på ett ämnesövergripande sätt forma sina egna kunskaper och bearbeta dem med hjälp av datorn.
Både Lära Mera- och Baskursdeltagare har fått ökad IT- och datakunskap som ger dem en säkerhet och trygghet i deras fortsatta studier.
Litteraturförteckning
Danielsson, Henrik (2000) Bildpraktik Om digitala bilders betydelse för personer med kognitiva funktionshinder Internrapport Certec, LTH nr 2:2000
Gärdenfors Peter, (1999) Media och berättande, studiematerial IT i praktiken.
http://www.sih.se/laromit/tips/bilder_i_undervisningen.pdf
Jönsson Bodil, Till en lärare - Ur boken "Tankekraft", studiematerial IT och lärande.
Lathundar för ljud och bildhantering, www.dahjm.se
Lathundar, mallar och andra tips, www.sarnat.educ.goteborg.se
Samuelsson Thomas (2002) Digitala bilder för tryck och webb, www.multimedia.skolverket.se
Samuelsson Thomas (2002) Ljud i datorn, www.multimedia.skolverket.se
Åkesson Eber, Internet, Power Point (1998), Göteborgs Universitet Pedagogen
