Projektmaterial. Önnestads folkhögskola

Projektmaterial

”F OLKHÖGSKOLAN OCH DEN RÖDA TRÅDEN ” Y LLEBRODERIER

Önnestads folkhögskola

ITiS- rapport

Önnestads folkhögskola Ht 2002

”Folkhögskolan och den röda tråden”

Yllebroderier

Sol-Britt Johansson

Inga Jönsson

Ulla Lignell

Annika Lindquist

Hans-Åke Nilsson

Stig Svensson

Handledare: Jenny Comstedt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Introduktion:

Bakgrund Yllebroderi

Vad ville vi? sid 4

Syfte:

För eleverna

För lärarna sid 5

Tillvägagångssätt

Utvärdering:

Resultat av delutvärdering nov 2002

Datoranvändning sid 7

Kulturen i Lund

Brodösen och broderiet sid 8

Arbetssättet- Hur har arbetet fungerat?

Har vi uppnått våra syften?

Diskussion

Avslutning

Utvärdering av ItiS-utbildningen

Litteraturförteckning

Bilagor (1-5)

Sammanfattning

Vi har på Önnestads folkhögskola en textil grundutbildning som under läsåret 2002/2003 arbetat ämnesövergripande med ett projekt – ”Folkhögskolan och den röda tråden”. Det innebär att eleverna med utgångspunkt från ett befintligt broderi på skolan har arbetat med olika inriktningar för att förstå hur man ur gammalt kan skapa nytt. På vägen har de upptäckt material, färger, former, broderitekniker, människan bakom ett broderi samt provat på dataprogram för att skapa nya mönster. Delar av resultatet finns på en nybildad länk till skolans hemsida, också den ett resultat av projektet.

”Att planera vår framtid är inte lätt, fast vårt lager av fakta är stort.

Men den ordnar sig säkert på något sätt, för det har den ju alltid gjort.”

Rapport ITiS-projektet:

”Folkhögskolan och den röda tråden”.

Introduktion

Bakgrund

Det finns ett väldigt vackert yllebroderi, som hänger på väggen i matsalen på Önnestads folkhögskola. Vi är många som dagligen gläds åt mönster och färger som skänker stämning åt och mjukar upp en ganska hård och kall tegelvägg.

Då vi under höstterminen 2002 skulle deltaga i ett ITiS-projekt tillsammans med textillinjen beslöt därför vårt lärarlag att yllebroderiet skulle vara utgångspunkt för vårt

ämnesövergripande projekt ”Folkhögskolan och den röda tråden”.

I lärarlaget finns följande inriktningar: Textil, kulturhistoria, vuxendövtolkning, ekonomi, data, naturkunskap.

Textillinjen är en ettårig grundutbildning på Önnestads folkhögskola. På skolan har länge funnits kurser i textilt skapande och i flera lokaler finns textila utsmyckningar av tidigare elever och lärare. Huvuddelen av tiden ägnar vi åt vävning och klädsömnad. Knyppling, broderi, kulturhistoria och ekonomi finns också på schemat. Eleverna gör sina egna mönster och modeller, varför bildskapande är ett viktigt ämne för dem. I undervisningen tränas eleverna i att finna inspiration till att skapa nytt från gamla förebilder. Många gamla tekniker inbjuder till att bevara kunskap från förr, och i ny tappning kan de kännas mycket moderna.

Under året hos oss kan man skaffa sig behörighet i textila ämnen för att senare kunna söka in på textilhögskolor eller lärarutbildningar inom sektorn. Några elever kanske kommer att starta eget, andra går här för att utveckla och fördjupa sina intressen.

Yllebroderi

Yllebroderi är en teknik där man broderar med ullgarn på ulltyg. Detta har varit

förekommande bland allmogebefolkningen i Skåne sedan 1700-talet. Man broderade ofta på samma sorts tyger som använts till kjolar i folkdräkten. Färgerna har varit mustiga och mönsterformerna har ofta bestått av blommor, blomkransar, fåglar och hästar.

Det finns gott om gamla täcken, kuddar m.m. bevarade på våra museer och i privat ägo.

Vad ville vi?

Med projektet ville vi låta textileleverna upptäcka en gammal broderiteknik som går att överföra till vår tid. Vi ville också få eleverna att inse att gamla textila tekniker är ett värdefullt kulturarv. Under vilka förhållanden levde man? Vem har broderat? Material och färger - varför ser de ut som de gör? Finns det någon symbolik i mönstren?

Vårt yllebroderi på skolan – vem har sytt det? Kvinnan bakom detta verk ( f.d. textillärare och rektorsfru på skolan ) har säkert mycket spännande information att ge, både om

broderitekniken och verket, men också om tidigare textilutbildningar och traditioner.

Genom intervjuer, studiebesök m.m. kan man inhämta mycket information, både vad gäller gamla traditioner och hur man kan omvandla mönster och omsätta dem i andra tekniker. Med hjälp av datorer kan mönster nyskapas i många konstellationer. Istället för att bara användas till väggbonader och dukar kan detta bli mönster på kläder och modern inredningstextil.

Textiltryck är exempel på en annan teknik där formgivare ibland inspirerats av gamla mönster.

Tanken var också, att en del av de bilder och texter som eleverna tagit fram i sitt arbete skulle vi kunna använda som en textillänk till skolans hemsida. Vi ville också att de elever som redan hade mycket datakunskap skulle få utveckla den genom att vara delaktiga i detta arbete.

Med denna länk ville vi skapa en mötesplats för nuvarande, blivande och gamla elever på kursen, d.v.s. ett nätverk för våra textilelever, som vill hålla kontakt med skolan efter sin utbildning här. Vår avsikt är att sidan genom uppgraderingar skall visa på andra textila projekt i framtiden och därigenom bli ett incitament för nya elever att söka till Önnestads

folkhögskola.

Om sidan hålls aktuell hoppas vi att en del av vårt arbete också kan ses som ett läromedel skapat gemensamt av elever och lärare. Andra kan ta del av vårt projekt och genomföra liknande.

Syfte

Syfte för eleverna:

a) att öka elevernas kunskap om och respekt för gammalt hantverk.

b) att uppmärksamma eleverna på hur nyskapande kan uppstå ur gammal teknik.

c) att använda modern datateknik för att framställa nya mönster som sedan kan användas i helt nya textila sammanhang.

d) att med textillänken till skolans hemsida sprida kännedom om textillinjen och rekrytera nya sökande till skolan.

e) att med länken bygga ett nätverk för tidigare elever.

f) att sätta in dagens textila utbildning i ett historiskt sammanhang.

Syfte för lärarna:

a) att åstadkomma ett fungerande samarbete mellan olika lärarkategorier.

b) att se om vi lärare är redo att på allvar införa datatekniken i undervisningen.

c) att undersöka om befintlig datorutrustning, programvara och kunskaper räcker för liknande arbetsmetoder kommande läsår.

Tillvägagångssätt

Vid introduktionen av projektet lät vi textilgruppens 14elever få se skolans yllebroderi samtidigt som vi gav en kort beskrivning av vad yllebroderi är. För att göra eleverna lite nyfikna berättade vi att det är sytt av en numera pensionerad lärare och rektorsfru på skolan, som ägnat en stor del av sin tid efter pensioneringen åt yllebroderi. Vi lät eleverna skriftligt besvara en del frågor

( bil. 1 ) för att se vilka kunskaper de hade vid projektets början och för att senare kunna mäta vad projektet har gett dem i form av nya kunskaper och färdigheter.

Därefter lät vi elevgruppen komma med funderingar kring ämnet. Dessa skrevs på tavlan i form av en mind-map. Tillsammans med eleverna sammanställde vi alla tankar och idéer under olika rubriker varefter de fick välja vilket område de ville fördjupa sig i ( bil. 2 ). Alla var nyfikna på tekniken och därför beslöts att textilläraren skulle göra en grundlig genomgång av denna.

En grupp elever ( 4 st ) var intresserade av yllebroderiets historia och ville söka information i böcker, tidningar, på Internet osv. Två elever ville göra inventeringsarbete på äldreboenden med hjälp av intervjuer och fotografering. En grupp ville arbeta med Photoshop och lära sig mönsterskapande bildhantering med detta datorprogram. Två elever var intresserade av att

vara med och utforma hemsidan. Efter denna diskussion bildades arbetsgrupper utifrån elevernas intressen.

För lärarlaget medförde också gruppindelningen en genomgång av, vad vi som lärare kunde bidraga med och ta ansvar för.

Varje elev ingick alltså i en intressegrupp, men vi beslöt också tillsammans att alla skulle få pröva på yllebroderi genom att själva praktisera tekniken (prov, på klädesplagg o.s.v.).

Tillsammans bestämde vi att alla skulle göra studiebesök på Regionmuseet i Kristianstad, Hemslöjdens arkiv, inredningsgruppen Saldo i Kristianstad och Kulturen i Lund. Lärarna fördelades på studiebesöken efter intresseinriktning och schema för övrig tjänstgöring. Vi beslöt också att bjuda in brodösen samt Kristianstads hemslöjdskonsulent för textil slöjd.

På textilkursen arbetar vi ämnesövergripande varje år. Dock är det nytt för oss i arbetslaget att arbeta enligt PBL-modell d.v.s. att för eleverna presentera ett problem (yllebroderi) som leder till formulering av frågor. Nytt var också att mera planerat föra in datorn i undervisningen.

Utvärdering

Resultat vid delutvärderingen i november 2002

Eftersom eleverna skall ha detta projekt klart först i januari och redovisa det som en

utställning för övriga skolan, har vi strax före rapportskrivandet gjort en delutvärdering i form av ett frågeformulär ( bil.3 ).

I dagsläget är elevgruppen mitt uppe i sitt arbete med projektet. Samtliga har börjat brodera d.v.s. lärt sig tekniken och är positivt inställda till broderandet. Detta gäller även de som säger sig egentligen inte vara särskilt intresserade av broderi.

Historikgruppen har sökt information på Internet men inget hittat. Istället har skolans och lärarnas böcker fått tjäna som kunskaps- och inspirationskälla. Eleverna har även läst artiklar i ämnet.

Studiebesök har gjorts på Regionmuseet, Hemslöjdens arkiv och hos inredningsgruppen Saldo. Dessa besök har uppskattats mycket. Någon säger: ”Studiebesöken… jättebra, hjälpte mig mycket i mitt arbete”.

Gruppen som har ägnat sig åt inventering på äldreboenden är inte färdig ännu. Detta beror på att de först planerade intervjuerna inte kunnat genomföras då kontaktpersonerna varit sjuka.

Därför har eleverna istället vänt sig till andra institutioner och äldreboenden.

Dataläraren har haft sex lektioner i Photoshop, där eleverna arbetat med digital bildbehandling och scanning. De har också med hjälp av Photoshop gjort egna mönster och har nu möjlighet att själva jobba vidare. Datorer och programvara finns tillgängliga.

Mallen till hemsidan är gjord och det återstår att fylla den med bilder och texter som eleverna och lärarlaget producerar.

Två gästföreläsare bjöds in till vår projektgrupp. Brodösen besökte oss i slutet av november och hemslöjdskonsulenten kommer i mitten av december. Vi gjorde också ett studiebesök på Kulturen i Lund, där vi blev guidade på en utställning om Katja of Sweden samt på en renässansutställning. Renässansutställningen innehöll bl.a. många gamla textila föremål t ex kläder, heminrednings- och kyrkotextilier. Katja of Sweden (känd svensk modeskapare) har använt sig av mönsterformer från renässansen i sin tyg- och kläddesign.

Datoranvändning ( bil. 4 )

Utvärderingen av elevernas datoranvändning visade att 2/3 hade ganska goda datakunskaper före projektstarten medan 1/3 ansåg att de hade lite datakunskap. Av utvärderingen framgår också att eleverna inte anser att deras datakunskap ökat under projekttiden. Av dem som inte tidigare använt digitalkamera och scanner, tycker de flesta att de klarar det nu. Eleverna säger också att de gärna vill ha ytterligare genomgång av Photoshop och hur man kan göra mönster med hjälp av detta program. Om resurser finns planerar vi därför att erbjuda dem flera

lektioner i Photoshop under vårterminen. Eleverna uppskattar mycket att de nu fått tillgång till Internet i textilsalen.

Kulturen i Lund, Katja of Sweden ( bil. 5 )

De flesta av eleverna var positiva till Katja of Sweden-utställningen och menade också att besöket gav mera eftersom vi hade en kunnig guide. ”Har lärt mig att man kan finna en massa inspiration från gamla saker. Har inte tänkt på det tidigare”. Eleverna minns bäst kläderna, skärningarna och mönstren samt de ”fantastiska” skorna. Flera påpekade att exponeringen av kläderna i tre olika hyllplan, var spännande och originell. Någon ansåg att avståndet till kläderna gjorde det svårt att se dem riktigt.

Kulturen i Lund, Renässansutställningen ( bil. 5 )

Samtliga elever som deltog i utvärderingen ansåg att renässansutställningen var ”bra” eller

”ganska bra”. Flera nämner mångfalden av föremål som tydligen också väckt nyfikenhet,

”Vill se och veta mer”. Eleverna tyckte att det var lätt att hitta inspiration till fortsatt skapande, vilket deras skisser och anteckningar från utställningen vittnar om.

Brodösen

Brodösen är en gammal dam som är mycket vital för sin ålder. Samtliga elever upplevde hennes besök mycket positivt och inspirerande. Många nämner hennes positiva sätt och hennes intresse för elevernas egna arbeten och frågor. ”Man vill börja brodera med en gång.

Det går bra att blanda allt som man vill”.

Arbetssättet – Hur har arbetet fungerat?

De flesta tycker att grupparbetet har fungerat bra och uttrycker det så här ”roligt,

inspirerande” o.s.v. Ett par menade att det var rörigt i början och önskade mera information om själva projektet, t.ex.: ”är broderiet eller datatekniken viktigast?”

Har vi uppnått våra syften?

Efter utvärderingen med eleverna anser vi att vi uppnått våra syften. Vi noterar också att flera elever önskar mera undervisning i Photoshop (mönsterkonstruktion) och annan

datoranvändning. Utvärdering av hemsidan måste anstå tills den är färdig. Detta kan ske tidigast nästa läsår, 2003/2004, då vi beräknar att den börjat användas.

När vi lärare har utvärderat våra syften anser vi att samarbetet har fungerat bra. Dock har det varit svårt att hitta gemensam mötestid. Lärarlagets datakunskaper var varierande vid

projektstarten men idag känner vi oss alla bättre rustade för att använda datorer i undervisningen.

Det saknas i dagsläget resurser för inköp av fler datorer och programvaror. Därför har vi i budgetarbetet för 2003 äskat medel för detta. Vi önskar också att vi fick ytterligare dataundervisning för att öka vår kompetens.

Diskussion

När vi nu ser tillbaka på projektet känner vi oss nöjda med resultatet i stort. Vid

presentationen av projektet för eleverna verkade de något missnöjda med valet av ämne. De hade inte fått vara med och välja ämnesområde – broderi har kanske inte största prioritet bland dagens elever.

Eftersom detta är ett ITiS-projekt var vi i arbetslaget tvungna att välja ämne innan eleverna hade börjat på skolan. Efterhand som projektet fortskred märkte eleverna att de kunde vara med och påverka förloppet. Alla hittade någon bit som intresserade dem. De fick arbeta utifrån sina egna förkunskaper och intresseområden.

Är textillinjen en bra grupp för detta arbetssätt? Det är en sammanhållen grupp ( max 14 deltagare ) med egna lokaler, som nu är utrustade med en dator med Internetanslutning.

Eleverna har ett stort gemensamt intresse i form av textilt skapande. Ålderssammansättningen varierar mycket (från 18 år upp till 50). Eleverna är till största delen kvinnor men vissa år förekommer manliga elever i gruppen. Vi är förhållandevis få lärare som undervisar i gruppen jämfört med skolans allmänna kurs.

Det gemensamma textilintresset borde vara en bra grund för att arbeta i projektform. Dock har vi märkt att eleverna för varje år blir mer och mer individualistiska. De lite äldre brukar klara av att arbeta i grupp – kanske beror detta på arbetslivserfarenhet. Man är van att ta hänsyn till varandra. Vi tror att ungdomarna från gymnasieskolan är så inriktade på sina betyg, att de har svårare att se fördelarna med grupparbete. I arbetslivet måste man kunna samarbeta därför är det viktigt att eleverna tränas i detta arbetssätt.

Vi anser att textillinjen är en bra grupp att arbeta ämnesövergripande, elevorienterat och problembaserat i. Svårare är det då att skolan som helhet inte tagit ställning till detta arbetssätt. Vi är en relativt liten skola och schemat är i de flesta kurser traditionellt upplagt med ett visst antal lektioner i varje ämne. Om lärarlagsarbete skulle införas måste lärarna ingå i flera olika arbetslag. Orkar man detta?

Vi kan bl.a. se följande fördelar med lärarlag där medlemmarna har olika kön, ålder och erfarenhet:

Man får ökad förståelse för varandras ämnen och åsikter.

Man lär känna varandra.

Man kan dra nytta av varandras erfarenheter, tipsa varandra om olika saker som kan vara till nytta i undervisningen.

Schematekniskt underlättar lärarlagsarbete, genom att man kan byta schemapositioner med varandra och vid behov vikariera för varandra. Detta blir också en stor vinst för eleverna som hela tiden får arbeta med lärare som känner gruppen och är delaktiga i gruppens arbete.

Detta sätt att arbeta kräver dock extra ekonomiska resurser. Studiebesök och gästföreläsare kostar pengar, företag har inte råd att ställa upp med gratis information. Datautrustning, programvara som ständigt behöver uppgraderas, digitalkamera, scanner m.m. kostar också mycket pengar.

Det krävs också tid till gemensam planering och uppföljning av elevernas arbete. Vi känner också att alla lärare och elever behöver träffas tillsammans minst en gång i veckan för lägesrapportering och uppföljning.

Vi hoppas att detta kan inspirera andra grupper på skolan till liknande arbete. Kanske kan det leda till framtida diskussioner om lärarlag på skolan.

Avslutning – utvärdering av ITiS – utbildningen.

I stort har vi tyckt att ItiS-projektet har varit mycket positivt. Knapptryckarkursen var bra och nödvändig för dem med liten datorvana. Dock kunde ännu mera av ren datautbildning ha ingått i projektet. Vi hade förväntat oss det men ITiS känns mer som en pedagogisk

utbildning. Denna har dock varit bra med intressanta texter och diskussioner. Diskussionerna hade kanske blivit ännu intressantare om vi vuxenutbildare hade ingått i samma undergrupp på seminarierna eftersom vi har gemensamma referensramar och problem. Samtidigt har det varit givande att möta lärare som undervisar på andra stadier.

Vi känner att tiden har varit mycket knapp och arbetsbelastningen periodvis mycket stor.

Samtidigt som vi arbetat med ItiS-projektet har vi haft vår vanliga undervisning (inga

vikarier) i andra grupper. Många av eleverna på allmänna linjen är starkt motiverade att skaffa sig behörighet i kärnämnen (tex B-kurs i engelska) under sitt år på folkhögskola. De kräver därför att vi lärare finns tillgängliga för undervisning och handledning enligt gällande schema.

Det tar tid att lära nytt. Vissa av oss hade behövt mer tid för att träna datorhantering för att senare kunna ställa oss i en undervisningssituation där vi använder datorer mera.

Kanske måste skolan fortbilda oss i datorhantering?

Naturligtvis är vi nu bättre rustade för IKT–pedagogiken. På ett lärarråd har vi beslutat att vid nästa läsårs start stämma av vilka datakunskaper eleverna har och utifrån detta genomföra en introduktionskurs i studieteknik där dataundervisning ingår.

Målet är bl.a. att alla elever efter kursen kan skriva sina arbeten på dator och maila till sina lärare.

Litteraturförteckning

Eggiman-Jonsson, I. ( 1998 ). Svenska broderier. Natur och Kultur/ LTs förlag.

Eggiman-Jonsson, I. ( 2001 ). Yllebroderier. Natur och Kultur/ LTs förlag.

Eldvik, B. ( 1998 ). Broderi Brodera. Nordiska museets förlag.

Skånska yllebroderier i fria sömsätt. ( 1971 ). Årsbok från Malmö museum.

Tidskriftsartiklar

Durán, A. Blommande utställningar i Skåne. Hemslöjden 4/95.

Liljegren, U. Skånsk broderifröjd. Hemslöjden 1/98.

Borg.E. m.fl. Skånska yllebroderier. Allers 38/96.

Borg.E. m.fl. Dynor – en hemgift av börd. Allers 38/96.

TT Spektra. Katja kavat visas på Kulturen. Kristianstadsbladet 2002-04-13

Bilaga 1.

Yllebroderi – vad, varför, hur, när?

Här är några frågor att tänka på innan vi sätter igång. Frågorna diskuteras i respektive arbetsgrupp och kan vara ett sätt att komma igång och tänka efter hur vi skall arbeta. Lägg gärna till egna synpunkter och funderingar!

Vad

Vad vet vi i gruppen om ämnet? Vad vill vi veta?

Varför

Varför kan det vara intressant ( spännande, meningsfullt, viktigt …) för oss att syssla med det här?

Hur

Hur skall vi jobba? Litteraturstudier, arkiv, museer, intervjuer, Internet osv? Vad kan vi om datorer ( datakörkort, ordbehandling …), fotografering ( vanlig kamera, digitalkamera, framkallning …), intervjuteknik, bibliotekskunskap, teckning och annan bildframställning?

Vilka redskap har vi tillgång till?

När

Hur ser vår tidsplan ut? Behöver vi åka på några längre studiebesök? Måste vi boka tider för intervjuer och liknande? När skall arbetet vara färdigt?

Vi lärare föreslår att varje grupp pratar sig samman kring de här punkterna och skriver ner vad ni kommer fram till. Det är jättebra om ni också antecknar eventuella frågor, undringar och tveksamheter. Utifrån era diskussioner får vi sedan ett underlag för det fortsatta arbetet.

Glöm inte att skriva namnen på medlemmarna i gruppen!

Lycka till!

Bilaga 2.

ITiS-projektet Folkhögskolan och den röda tråden.

Detta är en skiss över sammanställningen vi gjorde av frågorna efter introduktionen när eleverna fått se skolans yllebroderi.

Frågeställning: Hur går vi till väga?

Färg, form, material och teknik? Gemensamma lektioner läggs in på schemat med början i vecka 12.

Historik och traditioner? Önskemål om studiebesök på

Hemslöjdens arkiv, Regionmuseet i Kristianstad och på Kulturen i Lund Läsa litteratur, söka på Internet.

Bearbetning av mönster? Måla och rita av, jobba med digitalkamera, scanner, Photoshop.

Bearbeta till nya mönster.

Nya saker med gammalt som inspiration? Studiebesök på Saldo i Kristianstad, Katja of Sweden-utställningen i Lund.

Titta efter i tidningars inrednings- reportage.

Inventera gammalt? Åka till äldreboende och se vad som finns. Intervjua personer och

fotografera.

Personer som sysslar med yllebroderi? Bjuda in brodösen och Hemslöjds- konsulenten.

Bilaga 3.

Yllebroderiprojektet

Så här lite mitt i projektet skulle vi lärare vilja ha in lite information från er.

Ni fick i starten ut ett papper med lite punkter inför ert arbete. Vi vill nu att ni skrifligt

stämmer av vad ni gjort inom projektets ramar. Tycker ni att det fungerat som det ska eller har något blivit annorlunda och i så fall varför?

Vad håller ni på med just nu?

Hur tänker ni gå vidare?

Vad har ni kvar att göra?

Gör gärna en liten utvärdering av projektet så här långt. Ställ er lite frågor, som om lektioner och studiebesök fungerat? Får ni tillräcklig handledning? Känns det som om ni får ut vad ni tänkt eller vad kan vi göra åt detta?

Gå gärna tillbaks till er loggbok- dagbok när ni gör detta.

Svaren mailas till oss senast måndagen 11/11.

inga@onne.se annika@onne.se hansaken@onne.se solbritt@onne.se stig@onne.se ulla.l@onne.se

Bilaga 4 (1)

Utvärdering, datoranvändning

Följande frågor handlar om användningen av datorer och dyl. i vårt ITiS-projekt.

Vi vill gärna att du tänker igenom frågorna noggrant innan du besvarar dem.

Datoranvändning/datorkunskap.

1.Försök uppskatta hur mycket du kunde arbeta med datorer före projektstarten.

Ringa in den siffra som stämmer bäst. Markera också vad du kunde.

1. Inte alls

2. Lite grann 3. Ganska mycket 4. Mycket 5. Väldigt mycket

Ordbehandling?

Internet?

E-mail?

Annat?……….

2. Hur mycket kan du arbeta med datorn nu? . Markera också vad du lärt dig.

1. Inte alls 2. Lite grann 3. Ganska mycket 4. Mycket

5. Väldigt mycket

Ordbehandling?

Internet?

E-mail?

Annat?………

Digitalkamera

3. Kunde du använda digitalkamera före projektstarten? JA NEJ

4. Kan du nu? JA NEJ

Kommentar:………

………

Bilaga 4 (2)

5. Kunde du använda scanner före projektstarten? JA NEJ

6. Kan du nu? JA NEJ

Kommentar:………

………

Photoshop

7. Kunde du använda Photoshop-programmet före projektstarten? JA NEJ 8. Tycker du att du fått inblick i hur du använder Photo-shop? JA NEJ Kommentar:………

………

Mönster

9. Hade du använt datorn som hjälpmedel för att skapa mönster före projektstarten?

JA NEJ

10. Kan du göra mönster i datorn nu? JA NEJ

Övrigt

11. Skulle du vilja lära dig mera om datorer, Photo-shop o.s.v. ? JA NEJ Om JA, vad?……….

………..

12. Deltog du i undervisningen i Photo-shop/scanning/digitalkamera? JA NEJ Kommentar:………

………

Egna synpunkter:

………

………

………

Bilaga 5 (1)

Utvärdering – Kulturen i Lund

1. Vad tyckte du om Katja of Sweden-utställningen? Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt.

1. mycket dålig 2. dålig 3. ganska bra 4. bra 5. mycket bra

Motivera ditt svar………

………

………

a. Vad såg du?……….

………

b. Vad minns du bäst?

……….…

……….

c. Vad tror du att du kan inspireras av framtiden?………...

………

2. Vad tyckte du om renässansutställningen? Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt.

1. mycket dålig 2. dålig 3. ganska bra 4. bra 5. mycket bra Motivera ditt svar………...

………

………

a. Vad såg du? ………

………

b. Vad minns du bäst?………..

………

Bilaga 5 (2)

c. Vad tror du att du kan inspireras av i framtiden?………

………

3. Hur tyckte du de båda utställningarna var uppbyggda? (Disponering av rummet/lokalen, montrar, belysning, föremålens/klädernas placering.)

………

………

4. Vad tyckte du om guidningen? Är det bra att ha guidning vid sådana här studiebesök? Varför?

Motivera!

………

………

Utvärdering – Brodösens besök

5. Lärde du dig något nytt om yllebroderi och skånsk textil vid besöket? I så fall vad?

………

………

6. Fick du veta något nytt om skolans utbildningar och traditioner?

………

………

7. Minns du något annat intressant från brodösens besök? I så fall vad?

………

………