Projektmaterial. Högalids folkhögskola

Projektmaterial

I

Högalids folkhögskola

Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser

Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

ITIS RAPPORT HÖGALIDS FHSK 2002 Petter Magnusson Christine Fransen Lazslo Olasz Handledare: Anders Lilja

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

0.0 Bakgrund...2

1.0 Inlärningsstilar ...3

2.0 Inlärningspsykologi & Interaktivt CD material ...8

2.1 Resultat av CD testerna ...9

2.2 Deltagarnas kommentarer...9

3.0 Hur går vi vidare ...10

4.0 Sammanfattning ...12-13 5.0 Referenser ...14

0.0 BAKGRUND

Vi arbetar som folkhögskolelärare och IT-Pedagoger på Högalids Folkhögskola i Kalmar. Vi har relativt tidigt använt datorer i undervisning.Vi har relativt hög datortäthet på vår skola i förhållande till antal deltagare. Under tiden som vi utvecklats i vårt arbete har vi också utvecklat vårt sätt att använda IT i undervisningen.

Som lärare eller handledare måste man också vara beredd på förändringsarbete.

Man måste kunna förändra och förnya sitt arbetssätt. Detta sammantaget har motiverat oss för detta arbete.

1.0 INLÄRNINGSSTILAR

Idag talas det mycket i pedagogiska forum om livslångt lärande och inlärningsstilar. Alla har en personlig inlärningsstil och genom att medvetandegöra denna kan inhämtandet av kunskap utvecklas. Dagens kunskaps- och kommunikationssamhälle ställer krav på ett livslångt lärande vilket innebär att det finns all anledning att kartlägga och förstå sin inlärningsstil för att lättare kunna hantera de krav som ställs nu och för lång tid framöver.

De olika inlärningsstilarna förklarar varför vissa barn klarar sig bra i skolan medan andra inte gör det. Inlärningsstilen beror till stor del på personens

biologiska förutsättningar men också på personens känslomässiga, sociologiska, fysiologiska och psykologiska egenskaper. Inlärningsstilen är alltså beroende av allt som påverkar hur vi koncentrerar oss, hanterar och kommer ihåg ny, svår information. För lättförståelig information behöver inlärningsstilen inte användas, men svår information lärs lättare in med rätt inlärningsstil.

Tre femtedelar av inlärningsstilen sägs vara ärftligt betingad. Resterande del, bortsett från uthållighet, utvecklas genom erfarenhet. Att medvetandegöra eleven om sin egen inlärningsstil och lära ut på det sätt eleven bäst lär in är en av nycklarna till en förbättrad undervisning i skolan.

(http://go.to/inlarningsstilar) Olika inlärningsstilar

Kenneth och Rita Dunn har forskat kring lärstilar och individuellt lärande.

Mycket av det som presenteras här nedan har sitt ursprung i deras tankegångar.

Information som skall läras in behandlas på i huvudsak två olika sätt:

• Analytiska elever har en dominerande vänstra hjärnhalva.

• Globala, eller holistiska, elever har en dominerande högra hjärnhalva.

Denna skillnad brukar förklaras med hjärnans uppbyggnad och funktion. De båda hjärnhalvorna är specialiserade för olika typer av tänkande men ny forskning visar att de samarbetar i de flesta uppgifter. Fördelningen av

aktiviteter mellan höger och vänster hjärnhalva ses därför bäst som förenklade metaforer för inlärning, snarare än som tidigare skett, då specifika beteenden stoppats in i vänster-höger fack. Den analytiske eleven använder den del av hjärnan som svarar för det analytiska tänkandet. Detta är den del av hjärnan som svarar för språk, läsning, hörsel, detaljer och fakta. Dessa elever följer gärna ett

stegvis resonemang av efterhand förklarade detaljer som så småningom mynnar ut i en helhetsbild.

Den globale eleven tråkas ut av analytiska resonemang och vill först bilda sig en översiktsbild för att se vad det är som skall läras in och varför. Först därefter tar han eller hon itu med detaljerna.

Intressant är att sättet vi behandlar information på tenderar att ändras under skoltiden. De flesta grundskolebarn är globala. Ju äldre eleven blir och ju längre tid den går i skolan, desto mer analytisk blir den. De flesta lågpresterande elever är globala, men så är även de flesta mycket intelligenta barnen. Skillnaden kan bero på olikheter i motivation och hur informationen tas in.

Analytiska elever föredrar ofta en tyst, ljus, och formell omgivning. Medan de koncentrerar sig utför de sällan bisysslor som att äta, dricka och tugga eller bita på föremål. Ofta har de ett stort behov av att slutföra de uppgifter de håller på med.

Globala elever tycks istället må bra av distraktion. Bakgrundsmusik, dämpat ljus och informell sittplats verkar stimulerande. De tar ofta paus och jobbar med flera uppgifter åt gången, vilka de växlar mellan. De föredrar att lära in saker tillsammans med andra elever och strukturerar hellre uppgiften på sitt eget sätt än följer andras anvisningar.

Eleverna kan sedan ytterligare delas in i de fyra undergrupperna:

Visuella inlärare: Visuella människor lär sig bäst genom iakttagelser.

Textvisuella personer kommer bäst ihåg det som de läst, medan bildvisuella personer föredrar bilder i form av kartor, diagram, filmer o. dyl. Att ha en inre visuell förmåga betyder att man kan göra sig egna inre bilder av det man vill minnas. De lär sig snabbt och passar bra in i skolans traditionella undervisning.

Auditiva inlärare: Auditiva personer lär sig bäst genom att lyssna och prata. De minns vad andra sagt till dem och pratar gärna, både själva och i grupp. Auditiva människor har ofta "lätt för sig" i skolan eftersom de kan ta till sig muntlig information och svara på lärarnas frågor. De passar därmed ganska bra in i den traditionella

undervisningen.

Kinestetiska inlärare: Kinestetiska personer har oftast lättare för att tänka klart när de är fysiskt aktiva och behöver därför ett stort behov av rörelse. Många är också starkt

känslomässiga i sitt sätt att ta till sig information och kan ibland fatta beslut som inte grundar sig på

rationella tankar. Dessa lär sig bäst genom att delta i aktiviteter, känna, röra sig och experimentera och anses passa dåligt in i traditionell undervisning.

Taktila inlärare: Taktila personer lär sig bäst genom att använda

känseln och har därför lättast för att lära sig när de får arbeta praktiskt med händerna. Den som är taktilt lagd försöker rita, klottra, anteckna och pilla på materialet så mycket som möjligt medan den lyssnar. Att t ex använda dator är ett utmärkt sätt att lära sig på.

Skolans hantering av elevernas lärstilar

Skolans undervisningstradition passar bäst för de visuella och auditiva inlärarna.

Detta beror på att skolans verksamhet bygger på logiska och analytiska arbetssätt med muntlig kommunikation. Elever med högerdominant hjärna passar dåligt in i traditionell undervisning, det vill säga de taktila och

kinestetiska eleverna. Detta betyder i sin tur att det är de mest rörliga eleverna som förfördelas i skolan. Dessa elever är inte på något sätt mindre intelligenta än andra, de lär sig bara på ett annat sätt!

En flexibel lärare kan nå även dessa elever genom att träna sig i att undervisa på alla kanalerna. Detta kan spara läraren både tid och energi. En förbättrad

undervisning kan handla om att undervisa på fler än de två kanaler skolan traditionellt använder sig av. Forskning kring inlärningsstilar visar att när en person får arbeta efter sina preferenser, d.v.s. lära sig ny svår information via sina starkaste sinnen och ta hänsyn till känslor och attityder, miljöfaktorer, fysiska behov och sociala faktorer, förbättras inlärningsförmågan väsentligt.

(http://www.kommun.engelholm.se/kunskapslyftet/lsa.htm)

På en del platser menar man att insikten i sin egen lärstil är elevens ensak. På andra anser man att det borde vara ett gemensamt ansvar för att eleven skall uppnå bästa möjliga inlärningssituation.

Fler teorier

Det ovan beskrivna synsättet beträffande lärstilar är inte på något sätt

allenarådande. Psykologen Kolb utformade under 70-talet en teori som bygger på att det finns två sätt att ta åt sig kunskapen och två sätt att

bearbeta den. De två sätten att ta åt sig kunskap är aktivt eller reflekterande.

Personer som tar åt sig kunskap aktivt trivs där det händer mycket

och vill gärna vara i strålkastarskenet. De som tar åt sig kunskap reflekterande uppskattar forum där man tillåts att observera och reflektera utanför

händelsernas centrum. Den som sedan vill få tänka innan den handlar och utföra väl genomtänkta analyser, ifrågasätta och uppskattar en strukturerad situation med klara mål har ett abstrakt sätt att bearbeta kunskap. Personer som i stället vill ha ett samband mellan ämnesinnehållet och en konkret problemställning, vill se tekniker och metoder med praktiska användningsområden och vill öva under instruktion och feedback har ett konkret sätt att bearbeta kunskap.

Även om Kolbs teorier är annorlunda så finns det i slutänden likheter med Dunns beskrivning av lärstilar.

Kritik mot idéer bakom inlärningsstilar

Det ska förstås sägas att det finns kritik riktad mot idéerna bakom olika lärstilar.

Följande, med mera, står att läsa på http://go.to/inlarningsstilar:

Inlärningsstilar representerar en helt annorlunda grundsyn på undervisning än den syn skolan traditionellt bygger på. Därför passar inlärningsstilar inte in i nuvarande skolorganisation. Det är lätt att avfärda idéerna bakom

inlärningsstilar eftersom det var mycket länge sedan en del av dess förespråkare stod bakom katedern och därför ingenting vet om verkligheten. Detta gör

inlärningsstilar till en akademisk produkt utan verklighetsförankring. Dessutom är många av förgrundsgestalterna bakom inlärningsstilar inte erkända som vetenskapsmän. Vidare anses förespråkarna av inlärningsstilar representera en utgångspunkt för lärande, vilken bottnar i en skolform där möjligheterna för eleverna att själva påverka undervisningens innehåll är begränsad.

Förespråkarna av inlärningsstilar anses fästa stor vikt vid undervisningens form och betydligt mindre vikt vid dess innehåll. Detta är ett synsätt på lärande vilket talar emot läroplanens intentioner att stor vikt skall fästas vid att eleverna självständigt kan söka, granska och bygga sin kunskap.

Lärstilar i arbetsmaterialgruppen

I vår deltagargrupp bestämde vi oss tidigt för att introducera tankar om

individuell lärstil i samband med att IT-baserat arbetsmaterial skulle utvärderas.

Samtidigt som deltagarna utvärderade själva materialet så reflekterade de över sin lärstil och gjorde intressanta kopplingar däremellan. Vid vårt första möte pratade vi om lärstilar, i nästa skede fick var och en svara på en enkät med frågor som skulle utröna vilken kanal som var starkast hos var och en, därefter gjordes kopplingar till det presenterade utbildningsmaterialet som var och en skulle utvärdera enligt en särskild mall.

Resultatet av utvärderingen är en sak men viktigast ändå var alla aha-

upplevelser som följde med gruppens diskussioner kring egen lärstil. Det var viktigt för flera att få komma till insikt med den individuella lärstilens betydelse i förhållande till lärarnas undervisningssätt. Plötsligt insåg en och annan att det kanske inte var så att de varit ”tröga” i förhållande till andra elever som

upplevdes ha klarat grundskolan bättre och på ett lättare sätt. Det hade kanske något att göra med de egna kanalerna… Lärarens sätt att undervisa hade kanske helt enkelt passat andra elevers inlärningspreferenser bättre vilket egentligen gjorde läraren till den större ”boven i grundskoledramat” än den förfördelade individen själv. En omvälvande insikt så klart. Plötsligt förstod någon varför vissa ämnen och lärare hade varit roligare och passat bättre än andra!

Egentligen finns det förstås en viss tragik i dessa insikter. Även om diskussionen om lärstilar är omtalad och i viss mån också kritiserad, så ligger det förstås en styrka i att veta att skälet till att vissa undervisningssituationer inte fungerar ligger i samspelet mellan de kommunicerande individerna, dvs läraren och eleven, och inte nödvändigen är ett problem som endast eleven har. Men eftersom ingen har upplyst eleven om detta så blir det förstås så att den egna kapaciteten upplevs som bristande. Andra kan ju… andra förstår ju… så det är klart att det är mitt fel att jag inte gör det!

Vad var och en i gruppen har kommit fram till finns presenterat som bilaga i form av korta sammanfattningar gjorda av individerna själva.

2.0 KORT DISKUSSION OM INLÄRNINGSPSYKOLOGI &

INTERAKTIVT CD-MATERIAL

Vår arbetssituation rent allmänt kan enligt vår uppfattning beskrivas som både och. Vi har delvis mycket stimulerande arbetsuppgifter samtidigt som vi har deltagare ( Vilket är Högalids folkhögskolas terminologi för elev ) som har en besvärlig bakgrund. Det är uppenbart att vi delvis har deltagare som på många sätt har studiesvårigheter.

Inför detta arbete började vi fundera över detta med inlärning och inlärningspsykologi

Vår erfarenhet är att deltagare med studiesvårigheter ibland har svårt för eget kunskapssökande och att PBI är ett koncept för som kräver mycket av en student. I litteraturen kan man finna stöd för att egen forskning bl.a kräver att studenten måste ha en ”begreppsvärld” för att kunna orientera sig i ett nytt

material.¹ Detta är något som enligt vår uppfattning studiesvaga studenter kan ha problem med. Motivation och självuppfattning betyder mycket vet vi. En person med inlärningssvårigheter bör inte konfronteras med nya misslyckanden när han möter en ny studiemiljö.

Betingad inlärning ( SR teroi) förknippar många med 50 och 60 talets

inlärningspsykologi vilken idag har så som vi uppfattar det en negativ klang. Vi har dock funnit både i litteraturen ²och genom våra erfarenheter att drill och små stegvisa framsteg genom betingad inlärning och uttalad återkoppling kan ge ett bra studieresultat, speciellt hos studenter med studiesvårigheter.

Att använda datorn i undervisningen har många fördelar. Bland de fördelar som vi vill nämna är den ökade motivation som deltagarna känner i och med

användningen av datorer i undervisningen.

Det område som vi här studerade är datorstödd undervisning ( DU). På engelska finns många motsvarande förkortningar CBT (ComputerBasedTraining ) CBL ( ComputerBasedLearning ) osv.

På Högalids folkhögskola bedriver vi undervisning till ECDL körkortet. Vi använder oss av både tryckt studiematerial och DU i form av CD- material.

Vi intresserade oss tidigt för positiva effekter som DU kan föra med sig. Detta gäller framför allt enligt vår uppfattning resurssvaga elever.

1 Yvonne och karl Gustaf Waern - Tankepsykologi för ADB folk – Liber 1984 2 Inlärningspsykologiska metoder för att hjälpa elever med låg studiemotivation Ola Nordlund - Pedagogiska ints - Stockholms Universitet 1990

2.1 RESULTAT AV CD-TESTERNA

Resultatet av de studier vi genomförde med det Interaktiva CD materialet var relativt entydiga. Två huvudprinciper kan man slå fast.

1) För övningar av ”drill” karaktär t.ex de som vi använt för ECDL körkortet har det interaktiva CD materialet stora fördelar.

2) För mera komplexa arbetsuppgifter t.ex söka, sovra sammanställa information. Har förprogrammerat Interaktivt CD material mindre fördelar. Här har istället handledaren en central funktion.

Vi genomförde en kort enkät till de deltagare som använt ECDL materialet.

Antalet enkäter var enligt vår uppfattning för litet för att få valida data. Men resultatet av ”kvalitativ” natur var entydigt. Deltagarna uppfattar dess CD skivor som mycket bra. Samma resultat stod att finna när vi ”testade” CD skivor i andra ämnen ( Samhällskunskap, Matematik ). Deltagarna uppfattar dessa mycket positivt. Spontan kommentar var ofta att CD skivorna ger högre motivation att jobba med ämnet ( ”Kul-faktorn” ).

2.2 DELTAGARNAS KOMMENTARER

Elevernas syn på datorbaserat inlärningsmaterial varierade något, vilket illustreras av kommentarerna återgivna här nedan.

Elev 1 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik³): Text läsbarhet bra, glada färger, innehållet ökar förståelsen av fysikaliska fenomen, bra

kompletteringsmaterial till läroböcker.

Elev 2 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik¹): Produkten enkelt skriven, fungerar snabbt och utan felmeddelanden, lite klen i grafik, färgerna är enformiga, utföranden är inte helt bra, det förklaras för dåligt i texterna.

Produkten kan användas som ett komplement till annat läromedel och då kanske det fungerar bättre, men som ett rent utbildningsmaterial utan att ha några

förkunskaper funkar den nog inte så bra.

Elev 3 (om CD i samhällskunskap⁴): Jag tycker att skivan är väldigt bra men att den ibland är lite svår att förstå, jag kan tänka mig att en nybörjare kan bli lite virrig i början. Mannen som talar på skivan har en väldigt ”sövande” röst och det gör att det blir jobbigt att sitta länge.

Elev 4 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik): Jag har testat ett fysik dataprogram och jag tyckte det var bra och omfattande. Att sitta och klicka framför en dator kan aldrig ersätta ett riktigt experiment. Vissa teorier kan ändå vara svåra att förstå så att en lärares hjälp kan i vissa fall vara ovärderligt.

Elev 5 (om MerIT⁵): Jag lär mig lättast svåra, eller nya saker genom ett multisensoriskt lärande. De ultimata för mig är att en lärare förklarar vad det handlar om. Därefter vill jag ha gärna läsa om det och göra egna anteckningar.

Slutligen ha en diskussion med ca fem personer, där jag kan få feedback över mina egna funderingar och tankar och få en förståelse över hur andra tänker. Att ha CD-skivor som läromedel passar inte mig så bra. Jag vill se den personen som pratar, alla rörelser och miner. Jag vill ha det verkligt med alla bitar

runtomkring. Ett levande lärosätt. Att sitta och titta på en skärm ger mig inte så mycket.

3.0 HUR GÅR VI VIDARE

Hur kan informationsteknik på ett enkelt sätt förändra undervisningen i matematik, fysik, samhällskunskap och IT? Hur uppfattar eleverna möjligheterna att kritiskt granska och använda datormaterialet?

Efter utvärderingar gjorda av våra elever om olika datorbaserat material och om inlärningsstilar, började vi lärare att sammanfatta, sammanställa och diskutera med våra elever deras iakttagelser.

Hur går vi vidare? Kan vi egentligen förverkliga alla våra elevers olika förväntningar? Svaret är både ja och nej!

För att möta elevernas önskemål och behov måste undervisningen

individualiseras mera. Det är viktigt att inlärningen ska involvera stimulering av så många sinnen som möjligt hos eleverna. Detta klaras bäst av genom att förena olika redskap och metoder i undervisningen. Datorbaserat material har större eller mindre användbarhet beroende på elevernas inlärningsstil. Vi skulle kunna anpassa datormaterial för olika individer. Frågan är i vilken utsträckning är detta möjligt att genomföra.

Sammanfattningsvis kan sägas att alla är överens om att en förändrad

undervisningsmetodik kräver i allt större utsträckning att läroboken kompletteras eller ersätts av datorbaserat material. Eleverna kan själva söka, bearbeta och

analysera information i sitt inlärningsarbete. Vi måste vara mer flexibla när vi väljer våra undervisningsmetoder, eleverna kräver större variation i arbetssättet.

Samtidigt är det viktigt att beakta elevernas individuella krav vid val av olika former av läromedel.

1 . Interaktiva övningar från internet: www.ies.co.jp/math/java/

i matematik och fysik. http://home.a- city.de/walter.fendt/me/me.htm

2 CD i samhällskunskap

3 MerIT Matematik A , Per Andersson, Stefan Njord,…..

4.0 SAMMANFATTNING:

Vi arbetar som Folkhögskolelärare och IT-Pedagoger på Högalids Folkhögskola i Kalmar. Vi har deltagit i detta ITIS projekt med motivet att som lärare eller handledare måste man också vara beredd på förändringsarbete.

Dagens kunskaps- och kommunikationssamhälle ställer krav på ett livslångt lärande vilket innebär att det finns all anledning att kartlägga och förstå sin inlärningsstil för att lättare kunna hantera de krav som ställs nu och för lång tid framöver.

Kenneth och Rita Dunn har forskat kring lärstilar och individuellt lärande.

Mycket av det som presenteras här nedan har sitt ursprung i deras tankegångar.

Information som skall läras in behandlas på i huvudsak två olika sätt:

• Analytiska elever har en dominerande vänstra hjärnhalva.

• Globala, eller holistiska, elever har en dominerande högra hjärnhalva.

Vi gjorde en självutvärdering tillsammans med deltagarna. Resultatet av utvärderingen var bl.a aha-upplevelser som följde med gruppens diskussioner kring egen lärstil. Det var viktigt för flera att få komma till insikt med den individuella lärstilens betydelse i förhållande till lärarnas undervisningssätt.

Plötsligt insåg en och annan att det kanske inte var så att de varit ”tröga” i förhållande till andra elever som upplevdes ha klarat grundskolan bättre och på ett lättare sätt. Det hade kanske något att göra med de egna kanalerna…

Efter utvärderingar gjorda av våra elever om olika datorbaserat material och om inlärningsstilar, började vi lärare att sammanfatta, sammanställa och diskutera med våra elever deras iakttagelser.

Vi har i vår studie också funderat på hur man kan gå vidare. Vi tror att

undervisningen måste individualiseras mera. Det är viktigt att inlärningen ska involvera stimulering av så många sinnen som möjligt hos eleverna. Detta klaras bäst av genom att förena olika redskap och metoder i undervisningen.

Datorbaserat material har större eller mindre användbarhet beroende på elevernas inlärningsstil. Vi skulle kunna anpassa datormaterial för olika individer.

Slutligen kan resultatet av de studier vi genomförde med det Interaktiva CD materialet sammanfattas i två huvudpunkter:

1. För övningar av ”drill” karaktär t.ex de som vi använt för ECDL körkortet har det interaktiva CD materialet stora fördelar.

2. För mera komplexa arbetsuppgifter t.ex söka, sovra sammanställa information. Har förprogrammerat Interaktivt CD material mindre fördelar. Här har istället handledaren en central funktion.

5.0 REFERENSER:

Honey, P., Mumford, A. Lärstilshandboken. Lund: Studentlitteratur, 1985 (http://www.kommun.engelholm.se/kunskapslyftet/lsa.htm)

(http://go.to/inlarningsstilar)

Inlärningspsykologiska metoder för att hjälpa elever med låg studiemotivation Ola Nordlund - Pedagogiska inst - Stockholms Universitet 1990

Pedagogiska grunder – Försvarsmakten 2000

Studieintresse och motivation - lennart Sjöberg SAF 1997 Inlärning och Människosyn - Carl Ivar sandström - Liber 1981

Inlärningsprocesens psykologi - KB Madsen W & W 1973 ( Inlärningsmaskiner )

Undervisningspsykologi - red: Erland Hjelmqvist - lennart Sjöberg - Henry Montgomery AWE / GEBERS 1978

Vygotskij och skolan Studentlitt 1999

Modern inlärningspsykologi - Robert Borger och AEM Seaborne - PRISMA 1968

Läroplanen i mötet mellan Piaget och……….

Moderna inlärningspsykoloiska teorier - KB Madsen W & W 1967 Kvale – Den kvalitativa forskningsintervjun

Interaktiva övningar från internet: www.ies.co.jp/math/java/

i matematik och fysik. http://home.a-city.de/walter.fendt/me/me.htm CD i samhällskunskap

MerIT Matematik A , Per Andersson, Stefan Njord,…..