Tekniska bostadsplattformar: erfarenheter av användning och tillämpning i projekteringen

(1)

2010:095 CIV

E X A M E N S A R B E T E

Tekniska bostadsplattformar

- erfarenheter av användning och tillämpning i projekteringen

Frida Haglund

Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet

Arkitektur

Institutionen för Samhällsbyggnad

(2)

(3)

Förord

NCC:S TEKNISKA PLATTFORM

FLERBOSTADSHUS

(4)

(5)

Förord

Förord

Följande examensarbete är avslutningen på min Civilingenjörsutbildning i Arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Studien har sträckt sig över våren 2010 och består av 30 Hp. Tillsammans med NCC i Västerås och NCC Teknisk Utveckling har jag fått möjligheten att skriva detta examensarbete.

Jag vill tacka min examinator och handledare Thomas Olofsson på LTU för bra handledning genom arbetet. Jag vill också tacka Mats Öberg på NCC, ansvarig för Tekniska Plattformar Bostäder, samt Anders Ekström på NCC, ansvarig för Kompetenscentra Projekteringsstyrning. Ni har bidragit med bra handledning, stort engagemang och massor av inspiration under mitt examensarbete.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla som deltagit i studien genom de fem utvalda plattformsprojekten. Era erfarenheter och synpunkter är av stor betydelse.

Västerås, 2010

Frida Haglund

(6)

(7)

Sammanfattning

Sammanfattning

Byggsektorn står idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvärde står i fokus.

NCC:s svar

är utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter.

Syftet

med examensarbetet riktar in sig mot fyra områden; undersöka tillämpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projektering- en, klargöra arbetssättet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbättringar som kan göras inför framtiden.

Resultatet

är framtaget genom en fallstudie bestående av fem plattformsprojekt i Sverige. Genom intervjuer med personer som varit aktiva i projekteringen har nu studien nått ett resultat.

Tillämpningen av plattformen har varit god gällande byggdelen men lite lägre gällande installationsdelen i de studerade plattformsprojekten.

Resultatet visar att det finns en hög acceptans hos aktörerna kring användning av tekniska plattformar för flerbostadsbyggande. Merparten av de involverade i projekten har beskrivit att plattformen bidrar till ett stöd vid tekniskt svåra detaljer samt att en enkelhet skapas under projekteringsprocessen.

Efterfrågade utvecklingsområden visualiseras nedan och kan åter- finnas under kapitlet slutsatser.

(8)

(9)

Abstract

Abstract

The construction sector is facing a major challenge - to reduce construction costs through industrialization, while keeping quality and customer values in focus.

NCC's response

^{is the}

development and implementation of technical platforms for apartment buildings. The platform provides a basis for standardized solutions that integrates in the specific project.

This generates decreased cost while there is openness to customer requirements and design features.

The purpose

of this master thesis is to examine technical platforms with regards to use and application in the design phase.

The study will clarify the working method, study the acceptability among the parties involved and finally provide a description over what improvements can be made for the future.

The result

is developed through a case study of five platform projects in Sweden.

Interviews with those involved have contributed to the result of the study. It shows that the application

of the platform has been successful according to the construction part although slightly less successful for the installation part in the projects.

The participants show a high acceptance in the use of technical platforms. The major part of the participants in these platform projects describes that the platform provides clarity and efficiency to the design process.

Requested areas of improvement are visualized below and can be found in the chapter conclusions.

(10)

(11)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

FÖRORD ...I SAMMANFATTNING ...I ABSTRACT ...III INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... V BEGREPPSFÖRKLARINGAR ...IX

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund... 1

1.2 Syfte... 2

1.3 Forskningsfrågor... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Målgrupp ... 3

1.6 Rapportens disposition ... 3

2 METOD... 5

2.1 Datainsamlingsmetod ... 5

2.2 Forskningsansats ... 5

2.3 Fallstudie... 6

2.4 Intervjuer och litteraturstudie som insamlingsmetod... 7

2.5 Arbetsprocess ... 7

2.6 Resultatets trovärdighet... 8

3 BYGGPROCESSENS TIDIGA SKEDE... 11

3.1 Projekt som arbetsform ... 11

3.2 Det tidiga skedet i byggprocessen... 11

(12)

Tekniska bostadsplattformar

3.3 Projekteringsprocessen... 13

4 INDUSTRIELLT BYGGANDE... 15

4.1 En introduktion... 15

4.2 Definitioner ... 15

4.3 Produktionsstrategier för industriellt byggande ... 17

4.4 Teori bakom plattformar ... 18

5 FLERBOSTADSBYGGANDE ... 21

5.1 Bostadsbyggandets utveckling ... 21

5.2 Marknadsläget för flerbostadsbyggande i Sverige... 22

5.3 Omvärldsanalys över företags industriella byggkoncept ... 23

6 NCC:S TEKNISKA PLATTFORM FLERBOSTADSHUS ... 25

6.1 Uppbyggnad... 25

6.2 Arbetsprocess ... 28

6.3 Kostnadseffektivitet... 29

7 FALLSTUDIE... 31

7.1 Östra Hamntorget 2, Västerås ... 31

7.1.1 Process kring plattformen ... 31

7.1.2 Tillämpning av plattformen... 33

7.1.3 Allmänna synpunkter ... 34

7.1.4 Utvecklingsområden ... 35

7.1.5 Framtida användning ... 36

7.2 Palsternackan, Stockholm ... 36

7.3 Annedal, Stockholm ... 40

7.4 Öbacka Strand, Umeå ... 44

VI

(13)

Innehållsförteckning

7.5 Kv. Dovhjorten, Umeå... 47

7.5.1 Processen kring plattformen ... 47

7.5.2 Tillämpning av plattformen ... 48

7.5.3 Allmänna synpunkter... 48

7.5.4 Utvecklingsområden... 49

8 ANALYS AV FALLSTUDIE... 51

8.1 Vad betyder NCC:s Tekniska Bostadsplattform för Dig? ... 51

8.2 Analys av projektens arbetsprocess kring plattformarna ... 51

8.3 Analys av tillämpningen av plattformen i projekten... 52

8.4 Analys av allmänna synpunkter i projekten... 54

8.5 Analys av utvecklingsområden... 56

9 SLUTSATSER ... 57

9.1 Nuläge ... 57

9.2 Framtida förbättringar ... 59

10 DISKUSSION OCH FORTSATTA STUDIER ... 63

10.1 Diskussion ... 63

10.2 Förslag på fortsatta studier ... 64

REFERENSER ... 65

BILAGA ... 67

Bilaga 1, Intervjulista ... 67

Bilaga 2, Intervjufrågor ... 69

Bilaga 3, Presentation av examensarbete ... 73

(14)

(15)

Begreppsförklaringar

Begreppsförklaringar

Följande begrepp är använda i den löpande texten och förklaras här nedan.

Bostadsplattform Benämning i examensarbetet av den tekniska plattformen flerbostadshus

Byggdel Den del av plattformen som redovisar byggnadstekniska lösningar

Installationsdel Den del av plattformen som redovisar installationstekniska lösningar

Mallmotor Ett datastöd som projektanpassar dokument MAP NCC:s programvara för kalkylarbete

PDS Dokumenthanteringssystem som används inom NCC Projekteringskrav De i plattformen beslutade krav som projektet ska följa Typritning Färdiga lösningar som redovisar bygg- och

installationstekniska detaljer

UE Underentreprenör

Ärendelistan Plattformens system för erfarenhetsåterföring

(16)

(17)

Inledning

1 INLEDNING

Detta kapitel presenterar examensarbetets grundstenar; bakgrund, syfte,

forskningsfrågor, avgränsningar, målgrupp och slutligen rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Byggbranschen strävar ständigt efter att hitta nya metoder för att minska byggkostnaderna och förbättra effektiviteten. Industriellt byggande är ett högaktuellt ämne där utvecklingsområdena är stora. Länge har produktivitetsutvecklingen i bostadsbyggandet varit betydligt lägre än vid tillverkningsindustrin, något som visar på att det finns en stor potential för byggindustrin att öka industrialiseringen och därmed skapa effektiviseringsvinster (Lessing, 2006). Intresset är stort bland både stora aktörer så väl som mindre företag med påvisade satsningar på utvecklade avdelningar och metoder mot industriellt byggande.

Utmaningen står till att finna lösningar som är anpassade för dagens önskemål där kundens unika krav, reducerande produktionskostnader och kvalité står i fokus.

Bostäderna måste både kunna variera med detaljplanernas krav, målgruppen och platsen.

NCC:s lösning på problemet är en utveckling av tekniska plattformar. Plattformarna introducerades 2006 och har sedan dess utvecklats kontinuerligt för att idag bestå av sex stycken olika typer. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar och ett arbetssätt som integreras i det specifika projektet för att skapa kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestaltningsmöjligheter.

Plattformshandlingarna består av projekteringskrav, tekniska rambeskrivningar och typritningar där utvalda tekniska lösningar och produktionsmetoder beskrivs.

(18)

Samtidigt som det finns en öppenhet mot kundens krav måste det finnas en förståelse för de krav som metoden ställer. Alla parter i projektet måste acceptera plattformens styrande krav för användningen i projekteringen.

På uppdrag av NCC undersöks härmed tillämpningen och utnyttjandegraden av de tekniska bostadsplattformarna samt acceptansen kring de standardiserade lösningarna.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka tillämpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssättet, studera acceptansen hos inblandade parter samt beskriva vilka förbättringar som kan göras.

1.3 Forskningsfrågor Nuläge

• Vad är NCC:s tekniska bostadsplattform?

• Hur används och tillämpas den tekniska bostadsplattformen i projekteringens tidiga skede och bygghandlingsskede?

• Vilken acceptans finns bland inblandade aktörer för utnyttjande av en teknisk bostadsplattform?

Framtida förbättringar

• Vilka steg kan förbättras för att öka utnyttjandegraden av den tekniska bostadsplattformen och därmed skapa en effektivare projekteringsprocess?

1.4 Avgränsningar

Examensarbetet kommer att avgränsas till att studera projekt som använder NCC:s tekniska bostadsplattform. Studien har genomförts utifrån en fallstudie bestående av fem stycken flerbostadshusprojekt hos NCC i Sverige. Studien är också avgränsad till projekteringsskedet i byggprocessen.

2

(19)

Inledning

1.5 Målgrupp

Målgruppen för examensarbetet är i första hand de personer som är involverade i användningen och utvecklingen av tekniska plattformar hos NCC samt studenter och personal vid institutionen Samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet.

1.6 Rapportens disposition

Nedan visas en överblick över rapportens innehåll och hur kapitlen förhåller sig till varandra.

(20)

(21)

Metod

2 METOD

Detta kapitel beskriver vilken metod som har använts för att besvara examensarbetets forskningsfrågor.

2.1 Datainsamlingsmetod

Det finns två olika huvudtyper av metoder som kan användas, induktiv metod och deduktiv metod. Den induktiva metoden går ut på att en observation genomförs utan någon inkopplad teori eller förutfattad mening. Utifrån det resultat som observerats formuleras en hypotes vilken styrks genom att påvisa att alla de kända företeelserna har samma resultat. Den deduktiva metoden använder sig till motsats från den induktiva metoden av att forma en hypotes utifrån den teori och erfarenhet som finns.

Deduktiv betyder just logiskt härledd. (Hartman 2004)

Studien grundar sig på en fallstudie bestående av fem stycken flerbostadshusprojekt i Sverige. Datainsamlingen har bestått av en litteraturstudie samt intervjuer och observationer. De personer som valts ut för intervju har en erfarenhet och kunskap inom ämnet och har anknytning till de tekniska bostadsplattformarna. En deduktiv metod har därmed använts genom en utgångspunkt från framtagen kunskap där ett urval har gjorts för vad som ska observeras för att senare analysera och ta fram förslag på förbättringar.

2.2 Forskningsansats

Det finns i huvudsak fyra typer av forskningsansatser som beskriver forsknings- processens olika huvudmoment:

(22)

• Förändringsinriktad forskning syftar till att studera och bidra till förändringar inom en vald process

• Utvärderande forskning syftar till att utvärdera det valda forskningsområdet samt analysera vilka möjliga förbättringar som finns

• Teori- och modellbyggande forskning syftar till att utöka kunskapen inom ett avgränsat område samt att ta fram modeller kring enskilda funktioner

• Utprövande forskning syftar att genom kontrollerade experiment utprova, undersöka och förklara valt undersökningsområde

(Andersson och Borgbrant, 1998) Det här examensarbetet består av en utvärderande forskning genom att en utvärdering ligger som grund för förslagen till möjliga förbättringar. NCCs nuvarande projekteringsprocess, där tekniska bostadsplattformar används, har analyserats och utvärderats utifrån examensarbetets syfte och därefter har en slutsats tagits fram som beskriver resultatet av användningen och tillämpningen av tekniska plattformarna i projekteringen av ett flerbostadshus. Studien avslutas med förslag på hur plattformen kan förbättras för att skapa en så hög utnyttjandegrad som möjligt inom projekteringen.

2.3 Fallstudie

Fallstudie är en strategi som är lämpad att använda när frågor som hur och varför ska besvaras (Yin, 2003). Fallstudien kan bestå av både en eller flera fall. Enligt Yin (2003) kan en fördel vara att studera flera fall för att skapa ett bredare insamlingsområde, utförligare analys samt en påtagligare slutsats som kan dras från dessa fall.

Fallstudien bygger på en variation av externa och intern beställare samt med placeringar på olika platser i Sverige. Handledare på NCC har varit med och valt ut vilka projekt som ska studeras. De utvalda projekten är:

• Östra Hamntorget 2, Västerås

• Palsternackan, Stockholm

• Annedal, Stockholm

• Öbacka Strand, Umeå

6

(23)

Metod

• Kv. Dovhjorten, Umeå

I vardera projekt har beställare, arkitekt, konstruktör, entreprenadchef, projekteringsledare, installationsledare, inköpare och kalkylator intervjuats.

Under intervjuerna har frågor tagits upp gällande process kring plattformarna, tillämpning, allmänna synpunkter samt möjliga förbättringar. Se Bilaga 2 för en sammanställning av intervjufrågorna. De intervjuade har haft möjlighet i tre av frågorna att värdera svaret utifrån en skala ett till fem, dessa frågor var:

• Tillämpning av innehållet i bostadsplattformen i projektet

• Användbarheten gällande plattformshandlingar

• Framtida användning av bostadsplattformen

2.4 Intervjuer och litteraturstudie som insamlingsmetod

Den primära datainsamlingen har i detta examensarbete bestått av intervjuer och observationer för att skapa en förståelse för hur erfarenheterna kring de tekniska plattformarna ser ut. För att nå en bredare kunskap inom ämnet har en litteraturstudie genomförts, den sekundära datainsamlingen. För att vara medveten om vilken undersökningsmetod som är lämpad för det som ska studeras beskrivs två metoder:

Kvantitativ metod och kvalitativ metod

Den kvalitativa metoden klassificerar med hjälp av icke numeriska egenskaper där förstålelse försöker att nås hos en eller flera individer. Den kvantitativa metoden pekar ut egenskaper som kan mätas med numeriska värden. Denna metod kräver en noggrant förutbestämd planering där datainsamlingen måste ske enligt planeringen för att skapa ett vetenskapligt resultat. (Hartman, 2004)

Personliga intervjuer har varit en stor och viktig del av insamlingen av data. För att förstå den intervjuades erfarenheter och synpunkter och tillåta en öppen dialog har därför en kvalitativ metod använts. När plattformens tillämpning i projekteringen studerades användes en kvantitativ metod.

2.5 Arbetsprocess

Nedan visas en överblick av examensarbetets arbetsprocess.

(24)

2.6 Resultatets trovärdighet

För att skapa ett trovärdigt resultat ska studiens reliabilitet och validitet beaktas under hela processen. Reliabilitet beskriver hur tillförlitlig en mätmetod är. För att ta reda på detta kan flera olika metoder användas för att säkra mätningens trovärdighet.

Validitet beskriver hur väl man mäter det som avses att mätas. Finns det klara mått och mätmetoder kan validiteten säkras relativt enkelt men saknas detta kan validitetsprövningen bli svårare (Ejvegård 2009). Begreppen hör samman genom att ett valitt mått måste vara reliabelt men ett reliabelt mått ej behöver vara valitt.

Genom att en fallstudie utförs är det viktigt att de valda projekten som studeras representerar de olika typer av projekt som används i stort på resterande platser i Sverige. Detta blir viktigt då tanken med en fallstudie är att genom de valda fallen beskriva verkligheten och säga att fallen i fråga representerar verkligheten (Ejvegård

8

(25)

Metod

2009). Därutav har projekt valts ut från olika platser i Sverige. Genom att till intervjuerna endast välja ut de personer som är involverade i de tekniska bostadsplattformarna säkerställs att informationen som kommer fram från intervjuerna är korrekt. För att skapa en valid mätmetod har författaren i förhand bestämt vad intervjuerna avser att undersöka så att resultatet blir trovärdigt.

(26)

(27)

Byggprocessens tidiga skede

3 BYGGPROCESSENS TIDIGA SKEDE

Examensarbetet avgränsar sig till projekteringen av projekten. Detta kapitel beskriver hur detta tidiga skede i byggprocessen är uppbyggt och vad ett projekt är för något.

3.1 Projekt som arbetsform

Bostadsproduktionen är och har sedan långt tillbaka i tiden varit projektorienterad.

Länge har varje projekt betraktats som unikt för att i högsta mån kunna möta kundönskemål, gränssnitt till omliggande byggnader och tomtens specifika karaktär.

(Gerth, 2008)

Projekt är en typ av arbetsform eller uppdragsform som har en tydligt avgränsad tid, bestämt avgränsat mål, egen budget samt en tillfällig organisation. (Ryd, 2008) 3.2 Det tidiga skedet i byggprocessen

Tidiga skeden är som Ryd (2008) skriver ett frekvent använt begrepp. De flesta aktörer inom bygg- och fastighetssektorn är ense om vikten av det tidiga skedets betydelse för det kommande projektets framgång. Syftet med det tidiga skedet kan beskrivas enligt följande:

”Genom kreativt arbete omvandla brukarens (beställarens) krav på funktion och kvalitet samt övriga önskemål till en arkitektonisk och teknisk lösning och ett produktions-underlag med god ekonomi för både

brukare/beställare och entreprenör/leverantör så att även övriga krav på samhälle och berörda parter samt befintlig bebyggelse vad gäller

exempelvis säkerhet och miljö, tillgodoses.”

(28)

Det finns flera olika tidiga skeden med olika utgångspunkter. Bilden nedan visar några olika typer.

Figur 1. Olika typer av tidiga skeden (Ryd, 2008)

Det riktigt tidiga skedet är när det uppstår en marknadssituation som skapar förutsättningar för en affärsmöjlighet. Detta är ett tidigt skede innan projektet formulerats. Det finns även tidiga skeden i varje enskilt projekt. (Ryd, 2008)

Tidiga skeden har sällan en tydlig start- eller slutpunkt och ofta är det i samband med projektstart som detta klargörs. En viktig del av arbetet i de tidiga skedena handlar om att förankra valda strategier och förändringar. De intressenter som är involverade i denna process kan delas in i:

• Aktiva intressenter - beslutsfattande

• Kreativa intressenter - involverade

• Passiva intressenter - informerade (Ryd, 2008) Det större antalet aktörer som är involverade i processen är passiva under det tidiga skedet, de håller sig informerade men inte mer än så. De aktiva aktörerna består av ett mindre antal som har den beslutsfattande rollen. Där emellan finns de kreativa aktörerna som genom sin kunskap bidrar med viktigt information till projektet. En viktig aspekt i det tidiga skedet är att hitta en balansgång där nedlagd tid och därmed kostnader hela tiden tas i beaktning till att projektet kan behöva avbrytas. Med detta i

12

(29)

Byggprocessens tidiga skede

åtanke måste en prioritering göras över vilka aktörer som behöver vara med samt vilka som involveras i vilken typ av fråga. (Ryd, 2008)

3.3 Projekteringsprocessen

Då studien undersöker tillämpningen och användningen av tekniska plattformar i projekteringen kommer härmed en beskrivning av hur projekteringsprocessen ser ut.

Vanligtvis brukar den delas in i två huvuddelar, programskede och projekterings- skede. Dessa två skeden kan i sin tur delas in i ytterligare aktiviteter som beskrivs här nedan. (Nordstrand 2004)

Figur 2 Projekteringsprocessens aktiviteter och resultat (Nordstrand, 2004)

Utredningsarbete

Utredningsarbetet omfattar flera olika utredningar för att skapa en samlad bild av projektet. En verksamhetsanalys beskriver byggnadens användning samt troliga framtida utveckling, ett lokal- och tekniskt program beskriver krav som ställs på olika lokaler, ett miljöprogram beskriver miljökrav som ställs på byggnaden samt hur energihushållningen ska åstadkommas, en tomtutredning visar tomtens topografi, en ekonomiutredning redovisar kalkyler över projektets kostnader och tidplanen visualiserar den planerade arbetsgången.

Program

Resultatet av alla utredningar sammanställs i ett byggnadsprogram. Programmet ska redovisa alla kända förutsättningar och alla krav som finns för byggnadens

(30)

utformning enligt byggherren. Med programmet som grund kan en eller flera entreprenörer bjudas in till att lämna anbud på projektet.

Gestaltning

Gestaltningen innebär att föreslå olika alternativa utformningar utifrån byggnadsprogrammets krav. Målet att nå fram till ett huvudalternativ för utformningen av byggnaden som kan vidareutvecklas mer i detalj. Gestaltningen resulterar i förslagsritningar som utgör underlag för den fortsatta projekteringen.

Systemutformning

Systemutformningen innebär att utforma och fastställa byggnadens konstruktions- system och de olika installationssystemen enligt byggnadsprogrammets krav.

Uppbyggnaden redovisas i huvudhandlingar och ligger som grund för kommande detaljutformning.

Detaljutformning

Vid denna tid ska alla huvudhandlingar vara klara. Detaljutformningen mynnar efter omfattande detaljarbete ut i bygghandlingar som används för att bygga huset.

14

(31)

Industriellt byggande

4 INDUSTRIELLT BYGGANDE

Detta kapitel beskriver metoder, koncept och definierar begrepp för industriellt byggande. Detta för att ge en förståelse för tillämpningar av olika industriella byggkoncept.

4.1 En introduktion

Flera av de större aktörerna i byggbranschen har hämtat inspiration från industriell produktion och utvecklat metoder mot ett mer industrialiserat byggande. Länge har industriellt byggande förknippats med miljonprogrammets standardiserade hus med likformighet och bristande boendemiljö (Apleberger et al, 2007). Idag strävar företagen istället efter att hitta effektiva metoder som både klarar av kundanpassning och sänker byggkostnaderna. Engström & Claeson-Jonsson (2005) skriver om hur den fasta industrin länge har arbetat med plattformar och årsmodeller som möjliggör en hög kundanpassning samtidigt som de kunnat säkra leveranstider. Författarna anser detta är något som i allt högre grad behöver förankras i byggindustrin. Vidare menar de på att om inte kundkraven och boendekvalitén kan fångas upp och säkras kommer byggsektorns industrialisering sakna framgång.

4.2 Definitioner

Industriellt byggande är ett komplext område, för att förstå innebörden har Lessing (2006) definierat begreppet enligt nedan.

(32)

”Industriellt bostadsbyggande innebär en välutvecklad byggprocess med en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av

högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kunderna”

Lessing (2006) beskriver vidare åtta stycken delområden som alla är beståndsdelar i konceptet industriellt byggande:

1. Planering och kontroll av processen 2. Utvecklade tekniska system

3. Förtillverkning av byggdelar

4. Långsiktiga relationer mellan aktörer 5. Logistik integrerat i byggprocessen 6. Kundfokus

7. Användning av informations- och kommunikationsteknik 8. Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring

Dessa områden kan utvärderas utifrån företagets aktuella produktionssystem och strategi och därmed ge en samlad bild vart företaget befinner sig och i vilken grad de implementerat industriellt byggande.

Då olika företag har olika nivåer av tillämpade metoder har Apleberger et al (2007) valt att dela upp begreppet i två delar: Industriellt byggande och industrialiserat byggande. Dessa framtagna definitioner kommer denna rapport att vidare utgå ifrån.

”Industriellt byggande: tillverkningsprocesser som sker i en sluten miljö, endast montagearbeten utförs på byggplatsen”

”Industrialiserat byggande: bygg- och planeringsprocessen drivs enligt industriella principer med bl.a. användning av förtillverkade komponenter

men en övervägande del av byggandet sker på byggplatsen.”

En slutsats som Apleberger et al (2007) har kommit fram till i deras undersökning kring industriellt byggande är att industrialiseringen av byggprocessen förutsätter att tillräckliga upprepnings- och skaleffekter ska kunna uppnås i produktionsprocessen och även i utformningen av byggdelar och komponenter. Utifrån byggsektorns olika segment menar författarna att den största möjligheten att uppnå dessa upprepnings- och skaleffekter finns inom bostadsbyggandet.

16

(33)

Andersson et al (2009) har betraktat flerbostadshuskoncept utifrån grad av standardisering och flexibilitet. Uppdelningen bygger på vad varje tillverkningskoncept kan erbjuda kunden.

• Produkter, i form av en färdig byggnad med enstaka variationer på

exempelvis våningar, antal balkonger, grundläggningstyp eller entréplacering.

• Produktfamiljer, vilka består av en grupp produkter inom samma affärsstrategi. Detta koncept möjliggör flera varianter av den färdiga byggnaden.

• Plattformsprodukter, genom en användning av systemleveranser,

komponenter samt konstruktiva lösningar med hög grad av standardisering åstadkoms en bredd för utformningen av produkten.

• Traditionella byggprojekt, utgår ifrån planering och utförande av en eller flera unika byggnader på en specifik tomt.

4.3 Produktionsstrategier för industriellt byggande

Olika produktionsstrategier är lämpade för olika typer av företagsidéer. Påverkande faktorer är bland annat företagets tekniska system samt vilket kundfokus som företaget har. Winch (2003) beskriver fyra olika strategier som byggprocessen kan använda sig av.

• Concept to order - Unika lösningar tas fram utifrån kundens idéer om projektets utformning.

• Design to order - Ett grundläggande produktkoncept men där det krävs omfattande arbete för att anpassa till den unika kunden och projektet.

• Make to order - ett välutvecklat system som kan till viss del anpassas till kundens önskemål.

• Make to forecast – Produktion sker utan att någon kund är knuten till projektet. Under eller efter färdigställande säljs produkten i befintligt skick till kund.

De fyra olika produktionsstrategiernas informations- och materialflöde visas i figur 3.

(34)

Figur 3. De fyra produktionsstrategiernas information- och materialflöde (Lessing, 2006)

Lessing (2006) skriver om att traditionellt byggande av flerbostadshus vanligtvis representeras av en Concept-to-Order-strategi. Detta är dock någonting som han menar kan förändras. I och med att en industriell byggprocess alltmer börjar användas kan både införande av en Design-to-Order strategi och i vissa fall även en Make-to-Order strategi vara möjlig då välutvecklade system ändå kan tillåta en unik kundanpassning.

4.4 Teori bakom plattformar

För att skapa förutsättningar för ett industriellt bostadsbyggande kan plattformar användas som bas i verksamheten. En plattform består av en samling tekniska lösningar och kan definieras enligt följande (Meyer & Lehnerd 1997):

”En uppsättning komponenter, moduler eller delar som skapar en gemensam struktur, ur vilken en samling produkter effektivt kan

utvecklas och produceras.”

Plattformen används för att skapa varierade produkter som har till en hög utsträckning ett gemensamt tekniskt innehåll. Plattformen behöver kontinuerligt utvärderas, testas och förbättras för att skapa en hög kvalitets- och tillförlitlighetsnivå. Figur 4 visar på hur plattformen systematisk kan utvärderas utifrån varje projekt. Då plattformen genomgår större förändringar lanseras en ny version av plattformen. (Lessing, 2006)

18

(35)

Figur 4. Modell för en industriell byggprocess (Lessing, 2006).

Enligt figuren ovan sker en utveckling av plattformen uppdelad på teknisk plattform och processplattform. Den tekniska plattformen består följaktligen av tekniska förutbestämda lösningar för olika byggdelar. Det kan exempelvis vara innerväggar, badrum, stomme eller tak där alla plattformars gränssnitt medger flexibilitet för en varierad slutprodukt. En processplattform bygger på företagets huvudprocess varpå olika processmoduler kan utvecklas för att skapa konkreta verktyg som stöd till processen. Processplattformen berör områden som strukturerad projektering, informationsflöden, kundinformation, logistikmoduler och samverkansmoduler.

Processplattformen och den tekniska plattformen ska stödja varandra så att ett starkt koncept utvecklas. (Lessing, 2006)

(36)

(37)

Flerbostadsbyggande

5 FLERBOSTADSBYGGANDE

Detta kapitel består av tre delar; bostadsbyggandets bakgrund, aktuellt

marknadsläge och slutligen en omvärldsanalys över industriella byggkoncept för flerbostadshus i Sverige. Kapitlet ger en förståelse till flerbostadsbyggandets förutsättningar.

5.1 Bostadsbyggandets utveckling

Andra världskrigets utbrott medförde brist på byggmaterial och prisstegringar som skapade både massarbetslöshet inom byggnadsarbetarekåren och bostadsbrist.

Byggnadsfackförbundet bildade då Svenska Riksbyggen med uppgift att initiera och genomföra ett ökat bostadsbyggande. Under 1940 talet ägdes ca 75 % av de nybyggda flerbostadshusen av byggmästare och privata byggherrar. Dessa företag var relativt små och arbetade lokalt. Ägarfördelningen ändrades relativt markant då de kommunala bostadsföretagen samt HSB och Riksbyggen kunde öka sin bostadsproduktion. 1950 ägdes ca 35 % av de nybyggda flerbostadshusen av byggmästare och privata byggherrar. (Nordstrand, 2004)

Under 1940 talet genomfördes de flesta bostadsprojekt som delad entreprenad. I och med att de större entreprenadföretagen började ägna sig åt bostadsbyggande blev det allt mer vanligt med generalentreprenad. (Nordstrand, 2004)

Under 1950-talet kännetecknades byggindustrin av en kraftigt ökad mekanisering och redan under 1960-talet började man prata om byggandets industrialisering. Flera entreprenörer utvecklade egna flexibla system för bostadsbyggande med förtillverkade element. Under denna tid skedde samtidigt en utveckling av planeringstekniken som möjliggjorde att upphandling kunde utföras genom totalentreprenad. I början av 1960 fastställde regeringen ”miljonprogrammet” för

(38)

bostadsbyggande. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. I huvudsak byggdes flerbostadshus i stora serier med rationella produktionsmetoder.

Programmet var genomfört 1974. Bostadsproduktionen sjönk sedan fram till 1990 då en topp nåddes för att därefter åter gå ner till en lägre nivå, se figur 5. (Nordstrand, 2004)

5.2 Marknadsläget för flerbostadsbyggande i Sverige

Konjunkturläget försämrades dramatiskt under hösten 2008. Även då konjunkturutvecklingen inneburit lägre räntor som gynnar bostadskonsumenterna har en ökande arbetslöshet motverkat utvecklingen. I och med en lägre efterfrågan på bostäder har en nedgång av bostadsbyggandet uppstått de senaste åren (Sveriges byggindustrier, 2009). Figur 5 visar på antalet bostäder som påbörjat byggas från 1950 fram till 2008. Under 2006 sker en relativt stor ökning av bostadsbyggandet, förklaringen enligt Sveriges byggindustrier (2009) är att regeringen avskaffade det statliga bidraget till byggandet av bostäder vid årsskiftet 2006/2007 vilket medförde att många projekt tidigarelades och därmed skapades en obalans i kurvan.

Figur 5. En överblick över påbörjade bostäder fram till 2008 (Sveriges byggindustrier, 2009).

Boverkets undersökning för bostadsmarknadsläget 2009 visade på en minskning av antalet kommuner som uppger brist på bostäder jämfört med 2008. För flerbostadshus visade resultatet att en tredjedel av kommunerna i Sverige har brist på bostadsrätter och 70 % av kommunerna har brist på hyreslägenheter, ett resultat som är något lägre jämfört med 2008 års resultat. De demografiska förutsättningarna har

22

(39)

Flerbostadsbyggande

dock förändrats. Flerbostadshus byggs främst i och i närheten av storstadsregionerna.

Med en högre befolkningstillväxt och en ökande inflyttning till storstäderna kommer, enligt Boverkets undersökning (2009), flerbostadsbyggandet i storstäderna vara fortsatt stort de närmsta åren. Prognoser för 2010 visar på att bostadsefterfrågan sakta börjar öka efter det tuffa året 2009. Prognoser för 2011 visar på att bostadsbyggandet åter tar fart och bör uppnå positiv tillväxt (Sveriges byggindustrier, 2010).

Den nya upplåtelseformen ägarlägenhet som infördes den 1 maj 2009 förväntas också dra kapital till bostadsmarknaden de kommande åren. (Sveriges byggindustrier, 2009)

5.3 Omvärldsanalys över företags industriella byggkoncept

Många byggföretag har under en längre tid använt sig av industriella koncept för att nå ett mer kostnadseffektivt byggande. Utifrån rapporten Anderson et al (2009) samt företagens egna hemsidor har en analys gjorts av de större aktörernas användning av industriella metoder.

Skanska använder sig idag av ett byggkoncept som kallas ModernaHus. Detta koncept kan karaktäriseras som en produktfamilj med hög standardiseringsgrad och relativt få möjligheter till projektanpassning. Koncept består av sex olika hustyper med tre till åtta våningar. 60-70 % är förtillverkat resterande utförs som platsbyggt.

Skanska har även tagit fram ett plattformskoncept för flerbostadshus som de kallar Skanska Xchange. Konceptet innebär gemensamma plattformar för teknikval och arbetsprocesser som möjliggör till en högre frihet gällande gestaltning. Systemet har nu börjat användas i Skanskas egenutvecklade bostadsprojekt i Sverige, Finland och Norge.

Lindbäcks Bygg använder sig av volymbyggnadsteknik med ett industriellt byggsystem i trä. Konceptet kan karaktäriseras som en produktfamilj där de tillverkar flerbostadshus på två till sex våningar med en hög prefabriceringsgrad. 90-95%

byggs färdigt i fabrik utöver grunden som tillverkas på plats.

JM har sedan 2003 tillämpat en teknisk plattform som de benämner strukturerad projektering. Konceptet bygger på projekteringsanvisningar och ritningar som begränsar valmöjligheterna för projekten gällande ”icke värdeskapande” detaljer som inte ska påverkar kundnyttan. Strukturerad projektering fokuserar därmed främst på mark, stomme, tak, väggar, stomkomplettering och installationer och berör inte exempelvis köksinredning och kulörval.

(40)

Peab har gjort en nysatsning av industriellt byggande genom PGS (Peab Gemensamt system). Konceptet kan kategoriseras som ett plattformskoncept. I fabriken i Ängelholm tillverkas standardiserade byggnadsdelar, betongbjälklag och vägg- element för flerbostadshus.

NCC använder sig idag av tekniska bostadsplattformar. Konceptet är baserat på i förväg definierade metoder och lösningar som integreras och projektanpassas för vardera projekt. Rapporten kommer vidare att undersöka erfarenheterna utifrån denna metod och därmed sker en utförligare beskrivning senare i rapporten.

24

(41)

NCC:s Tekniska plattform flerbostadshus

6 NCC:S TEKNISKA PLATTFORM FLERBOSTADSHUS

Detta kapitel besvarar den första forskningsfrågan; vad är NCC:s Tekniska

bostadsplattform. Plattformen beskrivs utifrån dess uppbyggnad, arbetsprocess och kostnadseffektivitet.

6.1 Uppbyggnad

NCC:s tekniska bostadsplattform är ett företagsgemensamt koncept för att skapa industrialiserat byggande för flerbostadshus. Konceptet är baserat på i förväg definierade metoder och lösningar som integreras och projektanpassas för vardera specifika projekt. Denna metod gör det möjligt att skapa en öppenhet mot kundens krav under projekteringen samtidigt som byggprocessen kan effektiviseras och kostnaderna sänkas. Metoden bygger inte på en förtillverkning utan produktionen sker på plats. De standardiserade lösningarna bidrar till en erfarenhetsåterföring och löpande utveckling mellan projekten vilket är något som tidigare saknats.

NCC:s tekniska bostadsplattform består i huvudsak av:

• Styrande projekteringskrav

• Typritningar, utifrån byggtekniska och installationstekniska lösningar

• Stöddokument för projektering

• En samlad länk för erfarenhetsåterföring.

Projekteringskraven och typritningarna är väl förankrade inom NCC och baseras på tidigare erfarenheter från olika tekniska lösningar i byggprojekt. De styrande

(42)

projekteringskraven har tagits fram i samarbete med representanter från NCC Boende, produktionen, inköp, kalkyl, projekteringsledning, NCC Teknik samt med NCC:s strategiska leverantörer. Alla regioner i Sverige har varit delaktiga i remissarbetet kring plattformarna och därigenom haft möjligheten att lämna in synpunkter.

Nedan visas ett exempel på hur de styrande projekteringskraven samt typritningarna ser ut.

Figur 6 Exempel på styrande projekteringskrav till vänster och typritning till höger.

De styrande projekteringskraven och typritningarna, som följer byggdelstabellen enligt Bygghandlingar 90 samt BSAB-systemet för installationer, innehåller följande delar:

• Sammansatta byggdelar gällande ljudklass och val av våtutrymme.

• Allmänt bland annat innehållande att NCC Boendes inredningssystem ska tillämpas.

• Markanläggningar beskrivande schaktning och fyllning

• Husunderbyggnad gällande anslutning sockel och fasad

• Husstomme gällande våningshöjd, bärande innerväggar samt trappor.

26

(43)

• Yttertak gällande bland annat takstomme och takdetaljer

• Ytterväggar med beskrivande detaljer för fasadbeklädnad och infästning av fönster och dörrar.

• Rumsbildning gällande litterering av innerväggar samt beslagning för dörrar.

• Invändiga ytskikt där ytskikt på golv samt utformning av våtrum beskrivs.

• Installationer gällande VA-, VVS-, Kyl-, El-, Tele- samt styr- och övervakningssystem.

De möjligheter som NCC ser med plattformarna är att genom igenkända lösningar minska inkörningstiden i produktionen, minimera felkostnader, nå inköpseffekter genom att beakta inköpsavtalen tidigt i projekteringen samt förbättra erfarenhets- återföringen genom att samma lösning används i flera olika projekt.

Figur 7 En överblick av de tekniska plattformarna och dess möjligheter

För att stödja plattformsprojekten och driva erfarenhetsåterföringen har NCC upprättat regionala kompetenscentra för projekteringsstyrning och installation. En plattformsgrupp ansvarar för fortlöpande strukturerade utvecklingsarbeten och kvalitetssäkringsarbeten kring de tekniska plattformarna.

För att den tekniska bostadsplattformen ska kunna nyttjas till fullo är det viktigt att den introduceras tidigt i projekteringen. Jämfört med traditionellt byggande så innebär detta koncept att alla i projekteringen måste ta hänsyn till de krav som plattformen ställer.

(44)

6.2 Arbetsprocess

Nedan beskrivs NCC:s teoretiska modell för processen kring användning och tillämpning av den tekniska bostadsplattformen i projekteringens tidiga skede och bygghandlingsskede.

Projekteringens tidiga skede

NCC Boende har tillsammans med NCC Construction upprättat ett samverkansavtal där de styrande projekteringskraven finns med som ett styrande dokument tillsammans med NCC Boendes inredningssystem. Här beskrivs noggrant hur de styrande projekteringskraven ska hanteras vid upprättande och vid överlämning till Construction. I programskedet ska de styrande projekteringskraven användas för huvudhandlingsprojekteringen. Projekteringskraven studeras och fastställs tillsammans med arkitekt, berörda projektörer samt representanter från NCC Construction. Om avsteg från plattformen behöver ske motiveras och noteras detta i det tidiga skedet och skickas vidare till regionchef för godkännande.

Plattformens styrande projekteringskrav ingår därmed som en del av projekteringsanvisningarna och är styrande för det fortsatta arbetet. Före bygglovsansökan genomförs en uppföljning för att säkerställa att de upprättade handlingarna motsvarar projekteringskraven som tagits fram i huvudhandlingsprojekteringen. Processen redovisas i figur 8.

Figur 8. Procedur för fastställande och uppföljning av projekteringskraven (NCC).

Bygghandlingsskede

Projekteringskraven förtydligas för inblandade parter och tillämpas därefter i sin helhet under bygghandlingsskedet, de styrande projekteringskraven revideras då från

28

(45)

huvudhandlingsversionen till bygghandlingsversionen. Före byggstart genomförs en uppföljning för att säkerställa att de upprättade bygghandlingarna motsvarar de ställda projekteringskraven, visas i figur 8.

6.3 Kostnadseffektivitet

Genom att tillämpa projekteringskraven blir projekteringsarbetet mer standardiserat och effektivt, och förutsättningarna att effektivisera inköp av olika slag förbättras.

Statistiken visar på att plattformsprojekt har en lägre kostnad än traditionellt byggda flerbostadshus, se figur 9.

Figur 9 Prognostiserade kostnader för projekt som drivs som plattformsprojekt relativt projekt som inte drivs som plattform när man utgår från byggstartår (NCC).

En svårighet finns i att mäta kostnadseffektiviteten och därigenom jämföra olika projekt då varje projekt är unikt. Objekten som sådant kan skilja så pass mycket att det gör det svårt att läsa ut vilka besparingar som åstadkommits. Det krävs att ett större urval visar liknande tendens.

Geografiskt sett har Norrland en tendens att vara billigast på flerbostadshus byggda med den tekniska bostadsplattformen hos NCC. Grunden i detta kan vara att regionen byggt många flerbostadshus med samma team och samma processer under en längre tid. Det kan också bero på att standarden skiljer sig för olika projekt beroende på vilket område de är lokaliserade i samt beroende på vilken upplåtelseform som byggnaden har, bostadsrätt eller hyresrätt. Ofta har hyreshus en lite lägre standard jämfört med bostadsrätter och därmed också en lägre kostnad. Men genom flera år av utvärdering ser NCC att plattformsprojekt har en tendens att minska kostnaderna.

(46)

(47)

Fallstudie

7 FALLSTUDIE

I det här kapitlet beskrivs de fem utvalda plattformsprojektens erfarenheter utifrån användningen och tillämpningen av den tekniska bostadsplattformen i

projekteringen. Vardera projektavsnitt avslutas med förslag på hur plattformen kan vidareutvecklas inför framtiden.

7.1 Östra Hamntorget 2, Västerås

Kortfakta om projektet

Beställare: NCC Boende Upplåtelseform: Bostadsrätter

Antal våningar: 5 våningar + gårdshus Antal lägenheter: 27 lägenheter Kontraktssumma: 65,5 miljoner Beräknad inflyttning: Våren 2011 Kortare beskrivning: Centralt läge med närhet till tågstation och Mälaren. Solfångare på taket som beräknar täcka 30-40 % av tappvarmvattnet.

Version av plattformen: 3.1

7.1.1 Process kring plattformen

Sedan 2001 bygger NCC tillsammans med Västerås stad den helt nya stadsdelen Östra Hamnen i Västerås. Östra hamntorget 2 är den nionde etappen i området.

Plattformarna har varit med från början av denna etapp. Projektchefen på NCC Boende upprättade och projektspecificerade projekteringskraven för den tidigare

(48)

etappen tillsammans med representant från NCC Construction samt tillsammans med arkitekt, konstruktör och installatörer. Utifrån dessa projekteringskrav har även denna etapp utgått ifrån men med vissa avvikelser. Då projektet har bestått av många etapper har erfarenheterna från tidigare etapper kunna plockats med till nästkommande etapp vilket har bidragit till att bra fungerande metoder och lösningar kunnat vidareanvändas. När plattformarna introducerades visade det sig att dessa lösningar stämde bra in med projektets lösningar. Vissa justeringar gällande lösningar har fått göras för att nå plattformens innehåll.

Arbetsprocessen kring överlämnandet från NCC Boende till NCC Construction skiljer sig från den framtagna samverkansprocessen genom att NCC Boende inte lämnar helt över till NCC Construction utan finns med under hela processen fram till färdig bygghandling. Detta är något som visat sig positivt både från NCC Boendes och NCC Constructions sida. Projektchefen på NCC Boende menar på att detta är lösningen för att säkerställa bästa möjliga projektering. Projekteringsledaren beskriver att denna process underlättar projekteringen. De anser att det är unikt att kunna sitta i samma korridor och följa varandras arbete.

Projektchefen beskriver att projektets handlingar till stor del har byggt på tidigare etapper. Plattformshandlingarna har använts vid behov vid vissa detaljer. Gällande installationsdelen har samma entreprenörer använts under många år, resultatet i detta projekt har varit att använda tidigare fungerande lösningar och inte utgå specifikt ifrån plattformens lösningar.

Konsulterna i projektet har inte haft direkt tillgång till plattformshandlingarna. De handlingar som är av betydelse har konsulterna fått tillgång till i ett tidigt skede.

Detta är ett aktivt val som beställaren gjort. Projektchefen påpekar att det är viktigt att vara medveten under processen vilka handlingar som delas ut, vill inte låsa sig till lösningar om det finns andra förslag som stämmer bättre in med projektet.

Arkitekten kom först i kontakt med plattformshandlingarna i och med att balkonguppställningar skulle ritas upp under bygghandlingsskedet. Andra plattforms- lösningar kan ha använts men inget som arkitekten vid de tillfällen vetat om att det är plattformslösningar. Konstruktören beskriver en liknande process där ett par lösningar har använts från plattformen men i stort har projektet använt sig av tidigare använda lösningar.

Under projekteringsmöten har inte de styrande projekteringskraven använts eller diskuterats.

32

(49)

Fallstudie

I detta projekt har NCC Boende tillsammans med underentreprenörer från installation och till viss del NCC Teknik beslutat vilka installationslösningar som ska användas. De bygger på Boendes krav och föreslagna lösningar från UE. Boende i Västerås har en egen standard vad gäller installationslösningar som de vill använda och utgår därför inte specifikt från plattformen. Under bygghandlingsskedet kom installationsledaren in i projektet. Installationsledaren ser att om denne kommer in tidigare i processen kan en större styrning göras mot plattformen. Det krävs då att installationsledaren är med och tar fram färdiga handlingar till förfrågnings- underlagen innan dessa skickas ut till underentreprenörer.

Inköparen har inte varit så berörd av plattformen i det här projektet. Denne ser ingen direkt skillnad mellan detta projekt och traditionella projekt. De valda plattforms- lösningarna har inte bidragit med några speciella inköpsvinster för projektet.

Kalkylatorn kom i kontakt med plattformshandlingarna i början av kalkylskedet och har kunnat använda färdiga recept i MAP som sedan projektanpassats.

Efter färdigställande projektering har ingen överlämning eller hantering av de styrande projekteringskraven gjorts.

7.1.2 Tillämpning av plattformen

Denna etapp har använt sig av den tidigare etappens styrande projekteringskrav och en uppdaterad version har ännu inte gjorts. De avsteg som beskrivs nedan är beskrivna av beställare och projekteringsledare och gäller för den nuvarande etappen.

I detta projekt har plattformens innehåll enligt de involverade i projektet kunnat nyttjas med ett medelvärde på 4 gällande byggdelen och 1 gällande installationsdelen från en skala 1 till 5 där fem är högst.

Avsteg i byggdelen:

• Takfot utförs ej på grund av krav i gestaltningsprogrammet

• Följer inte typritningarna på badrum, beslut från beställaren

Installationsdelen har inte utgått från plattformen och har därigenom vid senare avstämning från installationsledaren visat sig innehålla en mängd avsteg.

För att kunna säkra att de styrande projekteringskraven har tillämpats i projektet har samgranskningar gjort under projekteringsmöten. En annan bit som säkrat tillämpningen är att Boende har varit med och granskat ända fram till sista bygghandling.

(50)

Faktorer som påverkar användningen av plattformen har i detta projekt varit stadsbyggnadskontoret, mark och lägesförhållanden där byggnaden ska stå, tidigare etapper där redan fungerande använda lösningar kan vidareanvändas samt beställare krav.

7.1.3 Allmänna synpunkter Plattformshandlingar

De involverade i projektet har haft möjlighet att värdera användbarheten gällande föreskrifter och typritningar på en skala 1 till 5 där fem är högst. Resultatet blev följande:

Medeltal föreskrifter: 3,7 Medeltal typritningar: 3,75

Projektchef på Boende anser att ungefär 75 % av typritningarna är bra.

Projekteringsledare på Construction menar på att handlingarna är okej men att de måste kompletteras med utförandeanvisningar vid kritiska moment.

Installationsledaren menar på att inom installationsdelen detaljstyrs vissa delar väldigt hårt medan stora utrymmen lämnas på mer tekniskt svåra områden.

Exempelvis saknas detaljer kring schakt- och teknikytor.

Gällande inköpsavtalen i plattformen anser arkitekten att det är tråkigt att vara låst till leverantörer, om till exempel ett exklusivare hus byggs vill arkitekten kunna använda andra leverantörer som har ett utbud som stämmer bättre överens med husets standard och utformning. Detta gäller främst kök och badrum men också exempelvis leverantör av golv, fönster, glaspartier och balkongräcken med mera.

Acceptans

Projektchef på Boende påpekar att det är viktigt att förstå kundnyttan och inte fokusera för mycket på teknikviljan. Vackra hus som inte kostar för mycket är målet.

Han har tidigare känt att plattformen är en teoretisk produkt som inte kan lämnas ut på marknaden med risken att få för dyra priser. Han menar att om plattformarna ska användas måste en förståelse finnas kring bakomliggande lösningar, annars är risken stor att delar som innehåller onödigt inarbetade kvalitéer används och därmed skapar onödiga kostnader. Projektchefen fortsätter beskriva att plattformarna är bra då de minskar risken för framtida felkonstruktioner, men han ser även risker. Genom att låsa fast sig vid en speciell lösning är risken att man inte nyttjar alternativa lösningar som är bättre och billigare för det specifika projektet.

34

(51)

Fallstudie

Arkitekten anser att det är viktigt att plattformen inte är helt låst, hon menar att arkitekten måste kunna påverka estetiken. Husets utformning påverkas väldigt mycket av plattformen. Exempelvis om tak alltid ska göras på ett visst sätt så bidrar inte det till att skapa spännande arkitektur. Hon anser att detaljer som inte syns är bra att de är standardiserade då inte lika mycket energi behöver läggas på dessa delar men gällande synliga delarna bör inte en standardisering finnas. Konstruktören ser fördelar med plattformen genom att beslut tas snabbare gällande svåra delar då det finns färdiga lösningar som stöttar. Projekteringsledarna beskriver att de tror på en industrialisering men inte på hur plattformen är uppbyggd idag. Beskriver att den behöver bli mer kort och koncis och därigenom mer lättanvända samt att den behöver utvecklas snabbare. Inför kommande versioner finns en viss oro bland de involverade i projektet att det kommer bli alltför mycket administrativt arbete.

Inköparen ser många möjligheter med plattformen genom att inköpen kan bli mer förberedda och större volymer kan köpas in regionalt, men han beskriver att plattformen behöver utvecklas för att dessa bitar ska kunna uppnås.

Erfarenhetsåterföring

Ärendelistan är känd hos ett par personer i projektet. En person har rapporterat in och ett par personer har något de skulle kunna rapportera in. Hitintills har synpunkter och förslag främst skett genom telefon med ansvariga för plattformen. Tre av personerna vet inte vad ärendelistan är för något.

7.1.4 Utvecklingsområden

Projektchefen på NCC Boende anser att en utveckling av plattformen måste ske i samband med kundens önskemål. Plattformens innehåll ska stötta projekten genom att uppdatera med nya utvecklade lösningar. Engagemang och styrande är viktigt från Boendes sida hela vägen ut, Projektchefen på NCC Boende menar att NCC Construction borde kräva i alla projekt att någon ska vara kvar från Boende längs hela processen fram till färdiga ritningar.

Boende i Västerås har en egen standard som de vill använda gällande installationer.

Om dessa systemval integreras i plattformen skulle utnyttjandegraden ökas.

Installationsledaren menar på att det är viktigt att plattformen är anpassad efter fler regioners metoder än stockholmsregionen.

Arkitekten anser att ett enklare söksystem skulle behövas för att lättare hitta rätt bland dokumenten. Projekteringsledarna beskriver att när en ny version lanseras borde alla revideringar markeras utifrån den tidigare versionen för att enkelt få en överblick kring vad som har förändrats.

(52)

Gällande inköp anser inköparen att större inköpsvolymer måste till gemensamt i en allt högre grad mellan projekt/regioner för att inköpspriserna ska kunna minskas.

Han anser att det är vikigt med kommunikation mellan Boende och Construction så att de strävar efter samma mål kring stora inköp som kan möjliggöra sänkta inköpspriser.

7.1.5 Framtida användning

Gällande vilken grad plattformen ska användas i framtiden var alla inom Construction överens om att plattformen ska användas fullt ut i Boende projekt och i så hög grad som möjligt gällande extern beställare. Projektchefen på NCC Boende håller med men påpekar att detta gäller bara så länge det finns ett motiv och en förståelse för användningen.

7.2 Palsternackan, Stockholm

Kortfakta om projektet

Beställare: Hefab

Upplåtelseform: Hyreslägenheter Antal våningar: 2 hus, 5 vån + 3 vån Antal lägenheter: 47 lägenheter

Kontraktssumma: 82 miljoner exkl. moms Beräknad inflyttning: Januari 2011 Kortare beskrivning: Projektet ligger benäget i stadsdelen Enskede.

Version av plattformen: Byggdelen version 3.3 och installationsdelen version 3.2

7.2.1 Process kring plattformen

Palsternackan är ett före detta NCC Boende projekt som har sålts vidare till den externa beställaren Hefab. Plattformarna har funnits med från början av projektet där NCC Boende projektspecificerade de styrande projekteringskraven. NCC Construction kom in i projektet under huvudhandlingsprojekteringen. NCC Boende kunde inte uppnå en tillräckligt hög avkastning på projektet och valde därmed att under slutet av huvudhandlingsprojekteringen sälja projektet vidare. Hefab köpte projektet och är nu den nya beställaren.

När konsulterna upphandlades ingick plattformshandlingarna som en kontraktshandling. NCC Construction granskade ritningarna för att säkerställa att de

36

(53)

Fallstudie

styrande projekteringskraven följdes och meddelade konsulterna när eventuella avsteg behövde tas.

Alla konsulter har haft tillgång till plattformshandlingarna genom projektservern Intercopy. Det har inte skett någon genomgång av plattformshandlingarna med konsulterna.

För inköp har processen förenklats genom att plattformshandlingarna har kunnat skickas med till leverantörer men i dagsläget ser inte inköparen att plattformen bidragit till sänkta inköpskostnader för projektet. Kalkylatorn beskriver att plattformen underlättar kalkyleringen genom att färdiga recept kan användas i MAP.

7.2.2 Tillämpning av plattformen

I detta projekt har plattformens innehåll enligt de involverade i projektet kunnat nyttjas med ett medelvärde på 3.3 gällande byggdelen och 3 gällande installationsdelen utifrån en skala 1 till 5 där fem är högst.

Avstegen i byggdelen:

• Gällande ytterväggen har avsteg tagits. Krav från beställaren att använda träreglar istället för stålreglar.

• Inklädd takfot

• Utfackningspartierna har en speciell lösning som inte finns med i plattformen.

Avstegen i installationsdelen:

• Ventilationen är ett avsteg, använder en speciell lösning för värmeåtervinning.

7.2.3 Allmänna synpunkter Plattformshandlingar

De involverade i projektet har haft möjlighet att värdera användbarheten gällande föreskrifter och typritningar på en skala 1 till 5 där fem är högst. Resultatet blev följande:

Medeltal föreskrifter: 3,4 Medeltal typritningar: 3,2

(54)

Entreprenadchefen anser att plattformshandlingarna är bra men vill att de ska kompletteras med fler alternativ, saknar vissa lösningar gällande bland annat yttervägg. Arkitekten efterfrågar en högre standardisering av installationer då dessa har en stor påverkan på planlösningen. Projekteringsledaren tycker de styrande projekteringskraven är bra, de skapar en tydlighet vilket är viktigt i arbetet med entreprenörer. Installationsledaren anser att handlingarna är bra men att de skulle behöva kompletteras med förtydliganden. Kalkylatorn anser att plattformarna behöver utvecklas, hon anser att i dagsläget går mycket tid åt till projekt- anpassningar.

Acceptans

Beställaren för projektet anser att det är bra att NCC har färdiga lösningar som kan användas, det är något som han anser alla entreprenörer borde erbjuda. Men samtidigt menar har på att det är viktigt att plattformen inte blir för styrande. Det är bra att kunna granska lösningar men valen kring lösningar ska hela tiden ligga hos projektet.

Arkitekten anser att plattformen underlättar genom att färre detaljer behöver ritas samt att det är en trygghet att veta att lösningarna fungerar för NCC i produktionen.

Detaljlösningarna underlättar detaljutformningen för arkitekten men samtidigt menar han att det är viktigt att arkitekten är med och tar fram synliga delar, exempelvis takfötter, fasadmaterial, badrum och fönstertyper för projektet. Arkitekten ser plattformarna som en viktig satsning men samtidigt ska avsteg kunna tas.

Konstruktören tycker att plattformarna är en viktig satsning, han ser möjligheter för projektet att kunna nå bättre inköpspriser genom att exempelvis använda samma stålpelare i alla projekt. Men konstruktören vill påpeka att även fast plattformen används så måste ändå dimensioneringen lösas från projekt till projekt.

Installationsledaren anser att plattformen bidrar till att antalet utredningar minskar och därmed kan snabbare beslut tas kring utförandet. Han anser att plattformen inte fungerar klockrent idag, den behöver en högre industrialisering inför framtiden.

Entreprenadchefen ser plattformarna som ett stort stöd och en säkerhet vid tekniskt svåra detaljer. Plattformarna ger även en bra tyngd i argumenteringen med arkitekter, beställare och i konsultgruppen. Projekteringsledaren ser plattformen som ett stöd som förenklar och skapar igenkännande. Hon anser att det är en trygghet att kunna använda lösningar som NCC står bakom samt att plattformarna förenklar arbetet med konsulter då de känner igen NCCs lösningar.

38

(55)

Fallstudie

Både kalkylator och inköpare anser att plattformarna är en viktig och långsiktig satsning genom att de bidrar till en effektivare projektering.

Erfarenhetsåterföring

I detta projekt är det endast en person som vet om hur erfarenhetsåterföringen fungerar gällande ärendelistan. Istället för att använda ärendelistan har i detta projekt synpunkter framförts direkt till de ansvariga för plattformen.

7.2.4 Utvecklingsområden

Installationsledaren föreslår att utrymmen utöver själva lägenheten behöver förtydligas, exempelvis förråd, cykelrum och el-central. Han anser att de tekniska anvisningarna i installationsdelen behöver kompletteras i plattformen genom fler detaljer och förtydliganden. Gällande beslut kring uppdateringar av plattform och inredningssystem behöver en bättre kommunikation skapas enligt installationsledaren. Informationsöverföringen måste förbättras för att kunna anpassa så att inredningssystemet och plattformarna stämmer överens.

Inköparen anser att när ändringar sker i plattformen måste dessa förmedlas tydligare då plattformen är väldigt omfattande. Plattformen behöver även bli mer användarvänlig. Inköparen föreslår att utvecklingen av plattformen måste anpassas till marknaden i Sverige men också den internationella marknaden. Ett av NCCs mål är att utöka de internationella inköpen. Om arkitekten ska inkluderas för att kunna ta fram handlingar för internationella inköp så försvinner en stor del av vinsten, inköparens förslag är att plattformen ska kunna bistå med detta istället. En annan del som inköparen anser kan förbättras är att beställaren i ett tidigt skede styr arkitekten att inte använda för många olika littran i projektet, något som ett plattformsprojekt borde kunna uppnå gällande exempelvis balkonger och fönster.

Entreprenadchefen ser att en utveckling behöver ske gällande ytterväggen samt att detalj för stensockel behöver kompletteras i plattformen.

Arkitekten anser att det är viktigt att i ett tidigt skede besluta schakt- och installationsytor då de har stor påverkan på planlösningen, dessa bör standardiseras så långt som möjligt i plattformen.

Kalkylatorn ser att en hårdare styrning måste till från beställaren för att plattformen ska kunna nyttjas mer fullt ut.