DELÅRSBOKSLUT 2016 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND

(1)

DELÅRSBOKSLUT 2016

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND

(2)

1

Ekonomisk översikt ... 2

Väsentliga händelser under året ... 2

Framtid ... 3

Årets resultat och övergripande verksamhet ... 4

Investeringsredovisning ... 5

Mål, balanskrav och god ekonomisk hushållning ... 7

Pensionsmedel ... 9

Våra prioriterade målområden ... 10

Kunskap, utveckling och lärande ... 10

Jenny Nyströmsskolan ... 12

Lars Kaggskolan ... 14

Stagneliusskolan ... 15

Axel Weüdelskolan ... 17

Mjölnergymnasiet ... 18

Ölands Gymnasium ... 19

Väsentliga personalförhållanden ... 21

Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning ... 23

Arbetsmiljö och hälsa ... 24

Förbundets skolor ...26

Jenny Nyströmsskolan ... 26

Lars Kaggskolan ... 29

Stagneliusskolan ... 31

Axel Weüdelskolan ... 34

Mjölnergymnasiet ... 36

Ölands Gymnasium ... 38

Ekonomisk redovisning...40

Redovisningsprinciper ... 40

Resultaträkning ... 42

Finansieringsanalys ... 42

Balansräkning ... 43

Noter ... 44

Investeringsredovisning ... 48

Driftredovisning ... 49

Begreppsförklaring ... 50

(3)

2

Ekonomisk översikt

Väsentliga händelser under året

Under de senaste åren har regionen upplevt ett vikande elevunderlag men Kalmarsunds gymnasieförbund har fortsatt arbetat för att regionens elever ska ha tillgång till ett stort och varierat utbud av program och inriktningar. Nuvarande trend är att fler ungdomar från våra egna kommuner väljer skolor inom förbundet samtidigt som antalet elever från andra

kommuner i förbundets skolor blir fler. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunerna sker nu även ett trendbrott gällande elevunderlaget och antalet 16-19 åringar ökar från och med år 2017. För de flesta kommunerna innebär befolkningsprognoserna i genomsnitt en procentuell ökning för ålderskategorin med ca 20 procent fram till år 2025.

Parallellt med kommunernas befolkningsunderlag så sker en markant ökning av antalet elever inom språkintroduktion. Kalmarsunds gymnasieförbund har sen slutet av år 2015 hanterat en ökning på 281 procent (från 140 elever till 394 elever). Den kraftiga ökningen av elevantalet innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet. Förbundet ser idag ökade kostnader inom bland annat lokaler, personalkostnader, administration och elevhälsa.

I början av året fastställde Kalmarsunds gymnasieförbund den digital agenda för åren 2016 till 2018. Den digitala agendan sätter fokus på de förväntningar som förbundet har på alla i organisationen och innebär att förbundet hela tiden omdefinierar sina processer för att vara fas i med tiden. Förbundets satsningar kring digital kompetens är en av de mest kraftfulla och långsiktiga pedagogiska satsningar som gymnasieförbundet genomfört sedan förbundet bildats.

Under året har Kalmarsunds gymnasieförbund även tilldelats kvalitetsutmärkelsen GULDTRAPPAN. Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar

(4)

3

långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digital resurser och nätbaserat samarbete. Några av parterna bakom priset är Skolverket, specialpedagogiska skolmyndigheten samt Sveriges kommuner och Landsting.

Under året har skolinspektionen genomfört ett antal inspektioner på några av förbundets skolenheter. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen visade att måluppfyllelsen är god i huvuddelen av förbundets skolor. Gymnasieförbundet uppfyller, inom de områden som granskats och efter genomförda åtgärder, också de krav som ställs i författningarna.

Tillsynen föranledde emellertid att förändringar infördes för lärare inom vuxenutbildningen.

Förändringen innebär att lärare numera har semestertjänst enligt AB för att möjliggöra att vuxenutbildning kan bedrivas kontinuerligt under hela året.

Kalmarsunds gymnasieförbund har under året fortsatt att utveckla och förstärka organisationen. En aktivitet har varit det fortsatta arbetet med meriteringsprogram för yrkesskickliga lärare för att utveckla verksamheten i alla förbundets skolor så att fler elever når kunskapsmålen. En annan insats som beslutats av styrelsen är en förändrad

arbetsorganisation för elevhälsan. Förändringen innebär en ökad samverkan inom elevhälsan och en möjlighet till att skapa optimala förutsättningar för elevernas måluppfyllelse.

En ny insats för året är att Kalmarsund gymnasieförbund deltar i Skolverkets

verksamhetsutveckling för nyanlända elever. Med riktade systematiska insatser stöder Skolverket förbundets förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever. De första eleverna vid GLU (Gymnasial

lärlingsutbildning) på Jenny Nyströmsskolan har dessutom påbörjat sin utbildning mot sin yrkesexamen. Målet med GLU är att öka attraktiviteten hos och stärka den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Under maj månad beslutade Kalmarsunds gymnasieförbund att införa skollegitimationer från och med 1 oktober 2016. Syftet är att elever ska uppleva en trygg skolmiljö och att personalen ska uppleva en god arbetsmiljö.

Framtid

Kalmarsunds gymnasieförbund har under de senaste åren behövt ställa av lokaler på grund av minskat elevantal men nu står förbundet inför det omvända. I princip nyttjas alla lokaler på Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan och utöver förbundets egna lokaler har ett flertal klassrum hyrts externt för att klara av det hårda trycket. På Ölands Gymnasium har avställda lokaler tagits tillbaka och nya rum utöver dessa har även nödgats att hyra. Under den kommande perioden ökar nu, vilket beskrivits tidigare, antalet 16-19 åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen blir större. Dessutom beräknas nivån på andelen ensamkommande barn vara fortsatt hög. Nämnda faktorer innebär en utmaning gällande planering av förbundets verksamhetslokaler och arbetet med

lokalavställning, lokalanskaffning och lokalanpassning kommer att öka markant de kommande åren.

Utöver lokalfrågan så är även den stora efterfrågan på legitimerade lärare något som gymnasieförbundet måste hantera. Bristen av lärare pressar i sin tur upp lönerna och personalkostnaderna ökar. Ett annat område som innebär stora behov för målgruppen

(5)

4

ensamkommande barn är elevhälsan. Driftkostnader för vaccinationer, skolsjuksköterskor och kuratorer är driftkostnader där förbundet förutspår att en ökning kommer att ske.

En annan fortsatt ekonomisk utmaning är finansieringen av den trådlösa pedagogiken. Inför 2017 har gymnasieförbundet ett fortsatt behov av en medfinansiering från

medlemskommunerna för att fortsatt kunna öka kvaliteten i undervisningen och att ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informations- och kommunikationstekniken (IKT).

Förbundets prognos är dock att en självfinansiering av digital kompetens kan vara möjlig från år 2018 då kommunernas befolkningsprognoser bidrar till en utökad budgetomslutning.

Årets resultat och övergripande verksamhet

Kalmarsunds gymnasieförbund prognostiserade resultat för 2016 uppgår till 6,7 mkr. Inom skolområdena finns budgetavvikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om 3,2 mkr. Resultatet är en stor förbättring i förhållande till samma tidpunkt förra året då enheterna prognostiserade ett helårsresultat om minus 21 mkr.

Resultatet inklusive både skolenheter, interkommunala ersättningar, gemensam verksamhet, finanser samt förbundskontor innebär att gymnasieförbundet även detta år klarat av att inhämta det besparingsbeting, minskning av 16-19 åringar, som belastade verksamheten i början av året med ca 16 mkr. Det positiva resultatet innehåller en återföring av ej nyttjade medel avseende pensionsrätter. I bokslut 2014 gjordes en avsättning för detta ändamål men pensionsadministratören har inte klarat att genomföra ålagda åtgärder. Detta innebär att medel återförs till resultatet (5,9 mkr inklusive löneskatt).

Till resultatet bidrar även det positiva utfallet gällande interkommunala ersättningar om 5,8 mkr. Elever från andra kommuner som går i gymnasieförbundets skolor prognostiseras till 602 elever (601 år 2015). Elever som går till annan huvudman från förbundets

medlemskommuner prognostiseras till 656 stycken (671 år 2015). Kostens verksamhet prognostiseras till plus minus noll vid årets slut. Fortsätter behovet av individuell kost och anpassning att öka kommer detta dock att innebära även ett ökat behovet av personalresurser inför kommande år.

Den senaste tidens flyktingvåg påverkar Kalmarsunds gymnasieförbund på många fronter där framförallt den stora utmaningen nu handlar om finansieringen på grund av det ökade

(6)

5

elevantalet. Förbundet har fått ökade kostnader inom bland annat lokaler, personalkostnader, administration och elevhälsa. Utveckling av antalet elever inom språkintroduktionen är svår att förutsäga. I helårsprognosen förutsätts att Migrationsverket täcker de uppkomna

kostnaderna. Intäktsposterna är därmed uppbokade i enheternas helårsprognoser. I nuläget omfattar språkintroduktionen en prognostiserad elevvolym på helåret motsvarande 40 mkr.

Av dessa har förbundet finansierat 23 mkr i budget 2016. Överskjutande del (18 mkr) förväntas att finansieras av intäkter från Migrationsverket.

I det senaste bokslutet avsattes medel för kostnader i och med beslut tagna år 2015.

Avsättningarna gällde omstrukturering/flytt av Mjölnergymnasiet (tidigare Stage4you Academy, sedan 1/7 2016 Mjölnergymnasiet. Fortsättningsvis Mjölnergymnasiet i

dokumentet) samt ökade kostnader på grund av kommunalt åtagande gällande mottagande av ungdomar i behov av språkintroduktion. Avsättningen används bland annat till ökade och tillfälliga hyreskostnader, initiala extra lönekostnader och materialkostnader. 2,3 mkr har tagits i anspråk under avstämningsperioden och hela beloppet, exklusive avsättning för hyra i Torsås, prognostiseras förbrukas under året.

För att få en optimal organisation avseende språkintroduktionen, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, har förbundet arbetat intensivt med effektivisering och utökning av verksamheten. Det finns längre inga köer av elever på väg in. Även den administrativa organisationen runt ansökningar till Migrationsverket har arbetats igenom för att på ett ännu mer personaleffektivt sätt hantera och säkerställa inrapporterade uppgifter.

Under året inledde förbundet diskussioner med medlemskommunerna för att skriva avtal avseende språkintroduktionselever som är under kommunernas tillsyn. Avtal med Kalmar kommun är skrivet och resterande medlemskommuner har ärendet under politisk beredning.

Investeringsredovisning

Ett av förbundets ekonomiska mål är att förbundets nettoinvesteringar ska självfinansieras.

Målet stäms av under den senaste treårsperioden vilket vid delåret innebär en avstämning på åren 2014-2016. Resultat, avskrivningar och förändring av pensionsskuld ger ett

prognostiserat utrymme för investeringar om 29 mkr för perioden. Med årets prognos på nyttjade investeringar så uppgår investeringsvolymen till 17,2 mkr.

(mkr)

Självfinansiering investeringar Totalt Prognos 2016 2015 2014

Resultat 22,5 6,7 5,1 10,7

Avskrivningar 9,0 3,3 3,0 2,8

Förändring av pensionsskuld -2,6 0,2 0,2 -2,9

Utrymme 29,0 10,1 8,3 10,6

Investeringar 17,2 7,9 4,5 4,7

(7)

6

De budgeterade investeringarna 2016 uppgår till 8 mkr. Detta är nära 3 mkr mer i utrymme än under 2015 vilket till stor del beror på flytt av verksamheter under 2016 från Torsås till Kalmar. Förbundsövergripande finns en budgetpost avsedd för enheternas beviljade anslag från verksamhetsutvecklingsfonden. Kostverksamheten reinvesterar i maskiner när äldre fasas ut eller går sönder. Kalmar Kommuns planer på att bygga lägenheter på fastigheten Forellen innefattar nytt kök och matsal för eleverna på Stagneliusskolan, investeringarna kommer därför att bli så begränsade som möjligt avseende skolans kök.

Lars Kaggskolans investeringsbudget består återkommande i stadigvarande

undervisningsmaterial. Enligt beslut för omlokalisering av hantverksprogrammet inriktning styling till Lars Kaggskolan avsätts en miljon för uppkomna behov vid uppbyggnadsfasen.

Vidare planeras inköp för skapande lärmiljöer. I linje med ökad trivsel och god studiemiljö ska även övriga utrymmen som exempelvis cafeterian inredas med möbler och belysning men även inredning till skolans klassrum. Fram till delårsbokslutet har investeringarna till största del avsett teknik-, bygg- samt VVS- och fastighetsprogrammet.

Stagneliusskolan fortsätter satsningen, som startades under föregående år, på enhetens lärmiljö för att anpassa skolan till en flexiblare, mer IKT-anpassad undervisning. Avslutande delar i skolans aula samt utrustning i skolans klassrum innefattas i årets investeringsbudget.

Under början av året har det uppkommit ett behov av passagesystem inklusive dörrlarm och skolan har investerat i detta.

Påbörjade satsningar kring förbättrad arbets- och studiemiljö på Jenny Nyströmsskolan fortsätter 2016 samt en naturlig fortsättning med fokus på flexibel undervisning. Utökningen av antalet elever, i samband med att estetiska programmet inriktning musik flyttats från

(8)

7

Torsås till Kalmar, medför nyinköp av utrusning både vad det gäller instrument, möbler och teknisk utrustning.

Efterfrågan och behovet av ett personalrum/vilorum på Axel Weüdelskolan har uttryckts både från personal och skolledning och investeringen är genomförd.

Ölands Gymnasium har en budget om 30 tkr som är förbrukad och använd till nya el- och projektorinstallationer.

Mjölnergymnasiet har en investeringsbudget om 50 tkr vilken avses användas till uppkomna investeringsbehov i och med omlokalisering.

Mål, balanskrav och god ekonomisk hushållning

Utöver självfinansiering av investeringar så har förbundet ytterligare 3 ekonomiska mål.

Under den senaste treårsperioden ska förbundet ha ett genomsnittligt positivt resultat som minst uppgår till 1 procent av förbundet medlemsbidrag (resultatmål).

Målet är uppnått.

Under den senaste treårsperioden ska förbundets soliditet exklusive pensionsförpliktelser minst uppgå till 35 procent samt bibehålla en positiv soliditet inklusive pensionsförpliktelser (soliditetsmål).

Under året har förbundet, precis som tidigare år, återbetalat medel till medlemskommunerna som kompensation för höjt driftbidrag avseende finansiering av digital kompetens. 2016 uppgår summan till 10,8 mkr. Återbetalningen belastar det egna kapitalet. Inför beslutet att genomföra återbetalningen kalkylerades effekten på soliditeten.

Målen är uppnådda.

Resultatmål 1,0% Totalt

Prognos

2016 2015 2014

Resultat 22,5 6,7 5,1 10,7

medlemsbidrag 1217,8 397,1 408,6 412,1

Resultatets förhållande till medlemsbidraget 1,8% 1,7% 1,2% 2,6%

Soliditetsmål >35%

Prognos

2016 2015 2014

Soliditet 48,3% 45,5% 39,6%

Soliditetsmål inkl ansvarsförbindelsen >0%

Prognos

2016 2015 2014

Soliditet 25% 20% 17%

(9)

8

Enligt kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet. Detta innebär att gymnasieförbundet ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar ett kommunalförbund balanskravet om intäkterna överstiger kostnaderna.

Om kommunalförbundet redovisar underskott ska motsvarande belopp återföras senast det tredje året efter bokslutsåret. För Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgår det prognostiserade resultatet för år 2016 till plus 6,7 mkr. Avstämningen innebär att förbundet klarar

balanskravet.

En god ekonomisk hushållning innebär dock inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. I kommunallagen regleras även att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskrav) samt att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Förbundet har en ändamålsenlig styrning, med mål, upprättade planer och program för att följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi.

Förbundet har en beredskap för att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidtagit nödvändiga åtgärder såsom avsättningar för

omstrukturering av verksamheter.

Förbundet har förmågan att egenfinansiera investeringar. Skulle förbundet låna till

investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av förbundets verksamhet.

Förbundet har, och har haft under de senaste åren, en stabil nivå avseende soliditet d.v.s. den långsiktiga betalningsförmågan.

Ovan avstämning av ekonomiska mål och balanskrav, avstämning av givna verksamhetsmål nedan samt exempelvis förbundets avsättning inför året avseende omstrukturering och kommunalt åtagande leder till en bedömning att förbundet har en god ekonomisk hushållning.

(mkr)

Avstämning mot balanskravet Prognos 2016 2015 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen 6,7 5,1 10,7

Digital kompetens 0,0 0 5,4

Balanserat resultat 6,7 5,1 16,1

(10)

9 Pensionsmedel

Kalmarsunds Gymnasieförbund har beslutat att försäkra bort så mycket som möjligt av pensionsskulden i balansräkningen. Från och med 1998 ska förbundets pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen.

Enligt den här modellen ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Se sammanställningstabell ovan.

(mkr)

Pensionsmedel Prognos 2016 2015 2014 2013 2012

Avsättningar för pensioner 1,8 2,0 1,8 4,7 3,1

Ansvarsförbindelse 37,6 38,2 41,3 46,4 42,9

Särskild avtalspension 0,0 0 0,0 0,0 0,5

Totala pensionsförpliktelser 39,5 40,2 43,1 51,1 46,6

Återlånade medel 39,5 40,2 43,1 51,1 46,6

Tabellen ovan visar förbundets pensionsmedel och pensionsförpliktelseruppställt enligt rek 7.1.

(11)

10

Våra prioriterade målområden

Bland de sex prioriterade områdena finns det 23 delmål och 6 av dessa är föremål för analys i samband med delårsredovisningen 2016. Av dessa har gymnasieförbundet lyckats nå de uppsatta målen för tre. Förbundet har inte nått målet med ökad närvaro utan nivån ligger kvar på samma nivå som förra året. Andelen gymnasieelever som erhållit examensbevis har ökat. Trots ökning når gymnasieförbundet inte riktigt fram till målet. Inom gymnasial vuxenutbildningen har även där skett en ökning från förra året av andelen elever som klarar av sina kurser.

Kunskap, utveckling och lärande

Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. En stor andel (78 %) av eleverna som slutade i juni 2016 har klarat att få ett examensbevis¹. Detta är en ökning med en

procentenhet jämfört med förra året. Lars Kaggskolan var den skola som nådde målet och det är flera enskilda program på de andra skolorna som också når målet. För övriga program initierar rektorerna flera olika åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Målet är inte uppnått 87 % (kvinnor 91,7 % och män 82,7 %)

Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande

behörighet till högskola/universitet. Flera av våra högskoleförberedande program har svårt att nå detta mål. Gymnasieförbundet ligger i paritet med nivån i riket bara två procentenheter under. Värt att notera är att på naturvetenskapsprogrammet (NA) på Jenny Nyströmsskolan och VVS- och fastighetsprogrammet (VF) på Lars Kaggskolan gick alla elever ut med grundläggande behörighet.

Målet är inte uppnått 89 % (kvinnor 93,7 % och män 82,4 %)

1 För en yrkesexamen ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För en

högskoleförberedande examen ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1.

Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis.

Mål AW JN LK MJ ST ÖG GYF

Kunskap, utveckling och lärande

Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. 85% 92% 75% 87% 73% 87%

Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet.

87% 93% 74% 88% 89%

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom

grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. 78% 87% 79%

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom

gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. 97% 97% 97%

Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen

ska vara minst 14,3. 14,1 14,7 14,0 14,3 13,5 14,4

Elevernas totala närvaro ska öka. 1% -1% 1% -3% -1% -3% 0%

(12)

11

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. Förbundets elever på grundläggande vuxenutbildning har under året lyckats väl med måluppfyllelsen. Resultatet är högt men har minskat från 85 % 2015 till 79

% 2016. Det är kvinnorna som står för hela den minskningen.

Målet är uppnått 79 %, (kvinnor 73 % och män 85 %)

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Klarande graden har ökat det senaste året med 9 procentenheter. En faktor är att många studerande kommer till komvux för att komplettera för särskild behörighet inför studier på högskola eller universitet med hög motivationen att klara kurserna. Skolorna jobbar intensivt med betygs-och avbrottsanalyser och har höga krav på eleverna att vara närvarande och lämna in begärda uppgifter i tid vilket har fått fler elever att slutföra sina kurser.

Målet är uppnått 97 % (kvinnor 98 % och män 96 %).

Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3.

Gymnasieförbundet når detta mål i år. De aktiviteter som skolorna särskilt framhåller är arbetet med tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå minst betyg E. En annan framgångsfaktor är att lärarna bedriver ett bra formativt arbete vilket medför att eleverna stimuleras att inte nöja sig med ett E utan att sträva högre.

Målet är uppnått 14,4 (kvinnor 14,8 och män 13,9)

Elevernas totala närvaro ska öka. Flera av skolorna beskriver i sina analyser ett antal åtgärder för att främja närvaron, men likväl för tredje året i rad, ligger andelen närvaro still och förbundet når inte sitt mål med ökad närvaro. Närvaron är oförändrad både för kvinnor och för män. Den största ökningen av närvaron har fordon- och transportprogrammet på Lars Kaggskolan gjort med fem procentenheter.

(13)

12

Program med hög andel närvaro är el- och energiprogrammet, hantverksprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet på Lars Kaggskolan med över 90 % närvaro.

Målet är inte uppnått närvaron är oförändrad 86 % (kvinnor oförändrad 86 % och män oförändrad 86 %)

Jenny Nyströmsskolan

Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis.

Skolan har inte nått målet men har ökat jämfört med förra läsåret och har ca fem procentenheter kvar. Det är barn- och fritidsprogrammet (BA) och naturvetenskapsprogrammet (NA) som har gjort stora förbättringar från förra läsåret och NA klarar målet med marginal.

För att öka måluppfyllelsen kommer mentorerna att gå igenom varje elevs individuella studieplan och initiera de åtgärder som behövs. Detta gäller alla årskurser för att inte eleverna ska komma efter. Under mentorskonferenserna kommer skolan sedan att följa upp hur det ser ut i respektive klass för att se vilka åtgärder som ytterligare måste sättas in. Flera arbetslag arbetat med hur lärarna genom ett formativt arbetssätt kan få eleverna mer

delaktiga i de olika kurserna. Lärarna kommer försöka att mer uttalat nå den enskilda eleven för att individualisera momenten eftersom att elever lär sig på olika sätt och på olika tid.

Skolan kommer att marknadsföra den “nya” studiehallen så den blir sådan att alla elever känner sig välkomna dit oavsett vilket betyg man siktar på.

Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet.

Skolan har inte nått målet och ligger kvar på samma nivå som förra läsåret. För analys och slutsatser se ovan under examensbevis.

Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3.

Skolan nådde inte målet som helhet, men har förbättrat resultatet sedan förra läsåret. Barn- och fritidsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet står för den mesta ökningen och estetiska programmet naturvetenskapsprogrammet klarar styrelsens uppsatta mål.

Eleverna lyckas när lärarna bedriver ett bra formativt arbete vilket gör att de stimuleras att inte nöja sig med ett E utan att sträva högre. Rektorerna ser att skolan fortfarande tappar elever under vägen och i flera fall handlar det om att motivationen för studier minskar. Skolan måste ha koll på eleverna under hela skoltiden genom att utmana dem och ständigt anpassa undervisningen så att alla elever är med.

Skolan fortsätter arbetet med att ge lärarna fler möjligheter att diskutera hur man kan arbeta formativt och ge varandra tips och idéer. Under året kommer alla lärare att göra

lektionsbesök hos varandra. Bibliotekets personal kommer att stötta lärarna med litteratur för att öka elevers förståelse för olika viktiga begrepp inom programmen.

(14)

13 Elevernas totala närvaro ska öka.

Närvaron på skolan har minskat jämfört med förgående läsår och skolan har därmed inte nått målet.

Rektorerna arbetar kontinuerligt i klasserna och med elevhälsateamet (EHT) för att analysera varför eleverna är borta från skolan. De har upplevt att skolan får allt fler elever som blir helt eller delvis sjukskrivna.

Lärarna på gymnasieskolan har tagit del av närvarostatistik och analyserat den. De har sedan lyft detta som ett område de vill arbeta extra med under kommande läsår. Arbetslagen har identifierat med vilka konkreta åtgärder de kan bidra med och gjort handlingsplan för detta.

Mentorer och EHT kommer att fortsätta sitt arbete med att tidigt fånga upp de elever som är frånvarande från skolan och analysera skälen för frånvaron med målet att tidigare få tillbaka eleverna till skolan.

Generellt sätt så har gymnasiesärskolan hög närvaro. Det beror på att skolan erbjuder utbild- ningar utifrån individens förutsättningar och intressen med välutbildade pedagoger vilket in- nebär hög kvalité. Skolan arbetar utifrån ett individuellt upplägg där trygghet och trivsel är centrala punkter. Det resulterar i hög närvaro. Eleverna på gymnasiesärskolan har vitt skilda diagnoser och för vissa elever flera diagnoser samtidigt i högre grad än eleverna på

gymnasieskolan. Det innebär att större andel elever på GYSÄR har långa vårdtider och hög sjukfrånvaro

(15)

14 Lars Kaggskolan

Skolan som helhet och flertalet av programmen på skolan har nått uppsatt mål. Det finns en rad olika faktorer som förklarar detta. Kontinuerliga lotskonferenser har lett till en ökad kommunikation mellan, lärare, elever och lotsar och skolans möjlighet att tidigt fånga upp elever med behov av extra anpassningar har ökat. Skolans förändrade arbetssätt runt elevkonferenser, elevhälsateamet, specialpedagogiska insatser samt resurscentrum har gett resultat. Detta har medfört att problematik har upptäckts tidigare och åtgärder satts in omgående. Speciallärare och specialpedagoger har under året jobbat ute i klassrummen istället för att ta en enstaka elever till resurscentrum vilket gett positiva effekter för många elever. Dessutom har schemalagd mattehjälp påverkat positivt.

För att öka måluppfyllelsen fram för allt på bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet kommer skolan att lägga sig vinn vid att vidareutveckla den goda kommunikationen lärare emellan gällande elever med behov av stöd. Utökat antal speciallä- rare som jobbar i klassrummet tillsammans med undervisande lärare samt en utökning av övrig elevhälsa kommer att genomföras. Skolan inför en schemalagd position disponibel för karaktärsämnet på några program där stöd erbjuds åt elever som riskerar att inte nå målen samt i engelska för eleverna på fordon- och transportprogrammet

Naturvetenskapliga programmet når målet med bred marginal och det går att konstatera en markant förbättring från förra året på teknikprogrammet (TE). Insatser från specialpedagog och speciallärare har en stor betydelse för den tydliga ökningen på TE. Skolan bygger vidare på dessa insatser då tidiga insatser, inkluderande stöd samt snabbare och rätt åtgärder som ger eleven en ärlig chans att klara sin grundläggande behörighet.

Alla program på skolan når inte målet men det genomsnittliga jämförelsetalet på skolan har ökat. Rektorerna anser att ett nytt arbetssätt där lärarna arbetat tydligare med extra anpassningar i klassrummet, ambitionen att fånga eleverna tidigt ger resultat och att specialpedagoger och speciallärare arbetat mer verksamhetsnära innevarande läsår jämfört med tidigare ger goda resultat.

Skolan kommer att arbeta mer frekvent med inläsningstjänst² och andra digitala hjälpmedel och resurser vilket ger möjlighet till förbättrade resultat. Skolan kommer att arbeta för att motivera eleverna till att nå högre betyg än E t.ex. med tydliga höga förväntningar från lärarna på elevernas prestationer. Skolan kommer att sträva mot att erbjuda eleverna på yrkesprogram fler och mer motiverande kurser som individuellt val kopplade till deras yrkesval.

2 Inlästa läromedel tillgängliga för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

(16)

15 Elevernas totala närvaro ska öka.

Eleverna på skolan har ökat sin närvaro totalt sett, men det finns variationer mellan programmen. Skolan har jobbat hårt med närvaron under läsåret. Rektorer noterar att i diskussion med elever och föräldrar framkommer att närvaro i skolan generellt inte anses alltid vara viktigt, bara man klarar kurserna. Skolan har stramat åt möjligheten till ledigheter för t.ex. semesterresor och i samband med detta uppmärksammat eleverna på att det finns en risk att bli av med studiestödet. Trots detta väljer eleverna att åka. En faktor för låg närvaro i skolan är elevers psykiska mående. Det finns nästan alltid några elever på varje program där deras psykiska ohälsa gör att de får svårt att vara i skolan varje dag.

Under inledningen på höstterminen har skolan arbetat mycket aktivt med de elever som har en tendens till hög frånvaro för att tidigt bryta en negativ trend. Det pågår också ett

långsiktigt arbete med att betona vikten av närvaro för att få elever och föräldrar att förstå sambandet mellan närvaro i skolan och goda studieresultat. Skapar personalen bra relationer med eleverna och får dem engagerade och känna hög trivsel så är eleverna mer närvarande.

Detta är ett fokusområde i skolans utvecklingsplan under 2016 och kommer att speglas bl.a.

i fortbildningsinsatser och SYL-uppdrag³.

Stagneliusskolan

Skolan har ökat något sedan förra året och eleverna på ekonomiprogrammet klarar sig bra och ligger en bit över målet för examensbevis. Skolan totalt sett når inte styrelsens

målsättning.

3 SYL är förkortning för särskilt yrkesskicklig lärare och är gymnasieförbundets benämning på förstelärare

(17)

16

Elever på AST-enheten (utbildning för elever med en diagnos inom autismspektrumtillstånd) som inte har samma förutsättningar som övriga elever på samhällsvetenskapliga programmet har svårt att klara examensbevis. Av de elever som i våras avslutade sina studier på handels- och administrationsprogrammet fanns fyra som vägrade genomföra sin arbetsplatsförlagt lärande (APL) och följaktligen inte blev godkända i de kurser som var relaterade till den.

Detta medförde en låg måluppfyllelse på programmet. Skolan kommer att tydliggöra kopplingen mellan APL och övriga kurser så att eleverna ser sambandet.

Utvecklingen mot ett alltmer formativt arbetssätt⁴ påverkar naturligtvis elevernas resultat i positiv riktning. Andra faktorer som påverkat resultatet i positiv riktning är skolans utlägg av studietid⁵, tätare uppföljningar av elever i form av fler mentorskonferenser samt tidigare tillgång till de stödstrukturer skolan ger. Utvärdering och analysen av förra årets studietid resulterade i att skolan har dubbla pass för stöd och handledning varav ett inbakat mitt under elevernas skoldag och tillgängligt även för handelseleverna under sin APL. Användandet av förstärkningstid⁶ tydliggörs genom att rektor fattar beslut för de elever där detta stöd är aktuellt.

För AST-enheten gäller ett fortsatt arbete med specifika anpassningar där mer funktionella lokaler är en viktig pusselbit som saknas. Skolans främsta uppdrag är att hela tiden förbättra medarbetarnas insatser och prestationer genom stöd, utveckling, coaching och formativ åter- koppling.

Skolan totalt sett når inte styrelsens målsättning för grundläggande behörighet. Skolan har ökat något sedan förra året och eleverna på ekonomiprogrammet klarar sig bra och ligger en bit över målet.

För analys och förslag till förbättringar se ovan.

Skolan har ökat det värdet på det genomsnittligt jämförelsetal men når inte riktigt upp till styrelsens mål för, det saknas endast 6 hundradelar. Det är ekonomiprogrammet som har högst värde och som är drygt 0,5 över resultatet för riket.

För analys och förslag till förbättringar se ovan.

Elevernas totala närvaro ska öka.

Närvaron på skolan har minskat med en procentenhet sedan läsåret 2014-15. Det är eleverna på handels- och administrationsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som har minskat sin närvaro.

4 Det innebär att läraren tydliggör målet med undervisningen för eleverna, att läraren tar reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ger återkoppling om hur eleven ska komma vidare mot målet.

5 Studietid är icke kurskopplad undervisningstid som schemaläggs för alla elever en gång i veckan. Studietiden kan användas för ämnesövergripande projekt, prov, extra undervisning m m.

6 Lärare i framför allt svenska, engelska, matematik men även andra ämnen som bl.a. samhällskunskap, psykologi, spanska, historia, religion och naturkunskap, som på särskild tid kan hjälpa elever att nå målen för kursen.

(18)

17

Skolan konstaterar att alltfler elever arbetar under gymnasietiden och personalen skönjer en alltmer utbredd brist på motivation inför studierna. Av förra årets riktade insatser med tätare närvarouppföljningar, fler varningar för hög frånvaro och fler elever som rapporterades till CSN, ser rektorerna inte någon effekt i form av ökad närvaro. Analysen är därför att det i första hand inte är genom disciplinära åtgärder skolan uppnår en ökad närvaro utan personalen måste arbeta med elevernas inre drivkrafter.

Ett tydligt pedagogiskt fokus på motivationshöjande, meningsskapande och verklighetsan- knuten undervisning med fler inslag av tematiska studier och ämnesövergripande samverkan kommer framöver att påverka elevernas närvaro på lektionerna positivt.

Axel Weüdelskolan

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %.

Skolan har nått målet. Rektor ser resultat av bra studievägledning som gör att eleverna läser det antal ämnen som de har möjlighet att klara av. Skolan och eleven gör tillsammans en tydlig individuell studieplan där eleven ser sin studieväg och kan planera sina studier och vardag. Eleven kommer på rätt nivåer utefter dess kunskaper vilket gör att hen får rätt hjälp och kan snabbare passera genom systemet.

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %.

Skolan har nått målet. Rektor ser att tydligare rutiner och krav på eleven gällande ansvar vad gäller prestation i klassrummet, närvaro och en bättre hantering av avbrott är en framgångs- faktor. Att lärarna arbetar tydligare med formativ bedömning och använder Google

Classroom⁷ i sina kurser samt ett ökat samarbete mellan lärarna menar rektor är framgångs- faktorer. Skolan arbetar med en gemensam flexinsluss⁸ med samma information till alla flexelever och fler uppföljningar genom bl.a. uppstartsenkät, uppföljningsenkät och kurs- utvärderingar ger bra förutsättningar för goda resultat.

Elevernas närvaro på skolan som helhet har ökat sedan förra läsåret. Tydlig

studievägledning och information om vikten av att vara i skolan och ta del av den utbildning som erbjuds är en framgångsfaktor. Även tydliga rutiner för närvarohanteringen och lärares ansvar bidrar till hög närvaro på skolan. Med tanke på att det är vuxna elever vilka går en frivillig utbildning och många som är sent komna till Sverige med många olika svåra erfarenheter när de kommer hit är resultatet bra.

Skolan noterar en viss minskning av närvaron bland vårdeleverna. Förklaringar på detta är hög omsättning på lärare under terminen och en svår vikariesituation uppstod. De nya lärarna har fått ett tydligare mentorsuppdrag i sina klasser där uppföljning av elevernas närvaro är ett uppdrag.

7 Google Classroom är en lärplattform som syftar till att lärare på ett enkelt sätt kan samla information, ge uppgifter, konstruera prov och ge direkt bedömning och återkoppling till sina elever i en pågående kurs eller kursmoment.

8 Flexstudier innebär studiestart direkt, studier under eget ansvar i kombination med lärarledda lektioner, arbete i grupp eller enskilt och/eller handledningstid.

(19)

18

Generellt kommer skolan kommer följa upp elevers frånvaro mer frekvent med tidiga samtal vid frånvaro för att ytterligare öka närvaron.

Mjölnergymnasiet

Skolan har inte lyckats nå måluppfyllelse vad gäller examensbevis på programmen. Skolan har aktivt fortsatt arbetet med uppföljning av elevernas resultat via klasskonferenser samt elevhälsoteam för att på så sätt fånga upp de elever som riskerade att inte nå god måluppfyl- lelse i god tid och därmed sätta in åtgärder. Av de elever som skolan på ett tidigt stadium såg låg i riskzonen arbetades det proaktivt med genom bl.a. motivationsstöd via elevhälsan, in- kopplad speciallärare, ett nära samarbete med vårdnadshavare samt i vissa fall med andra myndigheter. Personliga förhållanden utanför skolans kompetensområde gjorde dock att insatta åtgärder inte bar frukt fullt ut. Ytterligare några elever lyckades inte nå godkänt i sina gymnasiearbeten trots insatta åtgärder.

Skolan har inte lyckats nå måluppfyllelse vad gäller grundläggande behörighet.

För analys se ovan.

Skolan har som helhet inte lyckats nå målet. Det estetiska programmet lyckades precis nå målet men tyvärr så lyckades inte hantverksprogrammet uppnå målet. Personalen hade en tydlig målbild under läsåret 15/16 att tydliggöra betygsnivåerna samt kursinnehåll så att eleverna skulle ha vetskap om vad som krävdes för varje betygsnivå. Alla pedagoger utarbetade även Classroom med tydlig feedback utifrån arbetsmomenten för att öka elevernas med- vetande och motivation.

Skolan ser en allt större frånvaroproblematik de senaste åren som har varit svår att komma tillrätta med och det är en anledning till den bristande måluppfyllelsen. Personalen ser bristande motivation samt psykiska ohälsa som några orsaker. Analysen visar även att merparten av våra elever har god närvaro vilket innebär att några få elever står för huvuddelen av frånvaron. Arbetsgången med frånvarande elever har varit tydlig:

Uppmärksamma på ett tidigt stadium - Snabb åtgärd från mentor kopplad till elevhälsan - EHT personal utreda skyndsamt orsakerna för att på så sätt sätta in rätt åtgärder - Samarbete med vårdnadshavare - Koppla in andra aktörer/myndighet utifrån orsakerna bakom

frånvaron - Samtidigt arbeta med motivation, trivsel, trygghet, stimulans och studieteknik.

(20)

19 Ölands Gymnasium

Skolan når inte målet. Hög frånvaro för en knapp handfull elever p.g.a. personliga orsaker.

Eleverna och föräldrar avböjde den hjälp som skolan erbjöd. Kommande treor har bättre förutsättningar att lyckas.

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %.

Skolan når målet trots en viss försämring av resultatet men grundläggande vuxenutbildning har vuxit från i stort sett inga elever till ett 50-tal elever under läsåret 2015/2016. Många av eleverna är inom kommunens etableringsplan och kombinerar studier och praktik/arbete med följd att studierna ibland tar längre tid än planerat. Skolan för diskussioner med kommun och arbetsförmedling kring ett djupare samarbete kring den enskild elev och dennes studieplan, etableringsplan och framtid med en ännu högre individualisering som mål.

Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %.

Skolan når målet med marginal. De flesta komvuxelever har ett tydligt mål med sina studier (vidare studier på högre nivå) samt är motiverade och når då kursmålen i hög utsträckning.

Bra studieplanering och kontinuerlig uppföljning av studieresultaten bidrar likaså till hög måluppfyllelse.

(21)

20

Skolan når inte målet och har något lägre resultat än förra året. Se ovan under examensbevis för analys och förbättringsförslag.

Närvaron på ungdomsgymnasiet har sjunkit två procentenheter jämfört med förra läsåret och därmed når skolan inte målet. Några få elevers höga frånvaro slår igenom i statistiken.

Komvux gymnasienivå - inom de flesta gymnasiala kurser ges möjlighets till ett flexibelt där eleven kan följa kursen via Google Classroom. De som kombinerar arbete med studier kan på så sätt klara kursen med trots att de inte är med på varje lektion.

(22)

21

Väsentliga personalförhållanden

Tillsvidare- och visstidsanställda

Antalet månadsavlönade anger det antal personer som har ett tillsvidare- eller

visstidsanställningsförhållande inom Kalmarsunds gymnasieförbund per den 31 augusti 2016. Till den visstidsanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som har ingåtts för en bestämd tid exklusive alla timlärare. Av den visstidsanställda personalen är största delen vikarier.

Det totala antalet månadsavlönade den 31 augusti 2016 uppgick till 578 personer som består av 506 ordinarie (87,5%) och 72 visstidsanställda (12,5%). Jämfört med år 2015 ökade antalet anställningsförhållanden med 26 personer. Den ordinarie personalen ökade med 17 personer och den visstidsanställda ökade med 9 personer.

Antalet årsarbetare, som beräknas utifrån summerad sysselsättningsgrad upp till heltid, har ökat med 27,9 fler jämfört med föregående år. Tillsvidareanställningarna motsvarar 489,5 årsarbeten vilket var en ökning med 17,4 årsarbeten jämfört med 2015. Tidsbegränsade anställningar omräknat till heltidstjänster ökade med 10,5 årsarbeten och blev 61,1 årsarbeten.

Könsfördelningen uppvisar små förändringar. Kvinnors andel uppgår till 63,3 procent.

(2015: 63,0 %).

Timavlönad personal

Utöver de ordinarie anställda har gymnasieförbundet timavlönad personal.

Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare har ökat med 1,2 medarbetare jämfört med året innan och uppgår nu till 13,7 årsarbeten.

Arbetstid (Sysselsättningsgrad)

Andelen medarbetare med heltidstjänstgöring är 89,9 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2015. I Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar 91,7 procent av männen och 88,9 procent av kvinnorna heltid.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var vid mätningstillfället augusti 2016 96,7 procent av heltidsmåttet. En ökning med 0,2 procentenheter sedan föregående års mätning.

Uppdelat per kön var genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal vid slutet av augusti 2016 96,8 procent för kvinnor och 96,7 procent för männen. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad ökade med 0,7 procentenheter medan männens

genomsnittliga sysselsättningsgrad minskade med 0,6 procentenheter.

Åldersstruktur

Medelåldern bland gymnasieförbundets tillsvidareanställda var i augusti 48,1 år. Resultatet uppvisar en liten minskning på 0,1 år jämfört med 2015. Kvinnorna har något lägre

medelålder än männen (47,7 år respektive 48,7 år). Av den ordinarie personalen var den största åldersgruppen i likhet med tidigare år personer i åldern 30-49 år, 50,6 procent (2015:

(23)

22

50,4%). Av den ordinarie personalen var andelen över 50 åringar 46,6 procent (2015:

47,6%).

Medarbetare under 29 år utgör 2,8 procent av förbundets tillsvidareanställda. Inom gruppen 61-65 år återfinns 12,3 procent (2015: 12,9%) och 0,8 procent finns i gruppen 65+ (2015:

0,2%).

Könsfördelningen är 3,1 procent kvinnor och 2,2 procent män i den yngsta åldersgruppen.

Störst andel kvinnor finns i åldersgruppen 30-49 år och motsvarande för männen återfinns i åldersgruppen 50-67 år vilket innebär 53,2 procent respektive 51,9 procent per åldersgrupp.

Flertalet personer med tidsbegränsad anställning finns i åldersgruppen 30-49 år med 55,6 procent. Av den visstidsanställda personalen är 16,7 procent under 30 år (2015: 17,5%).

Personalomsättning

Under perioden januari och augusti 2016 har flera rekryteringar genomförts som ett resultat av förändrade uppdrag i verksamheterna, samt för att ersätta medarbetare som slutat till följd av pension eller egen uppsägning. 2015 hade förbundet en ökad personalomsättning vilket har fortsatt även under den gångna perioden där omsättningen nu ligger på 4,1 procent.

Vad gäller procentuella fördelningen av avgångsorsaker har störst förändringar skett inom avgångsorsak ”egen begäran” medan pensionsavgångarna har varit färre till antalet sedan föregående år. Under mätperioden 2016 berodde 0,8 procent av avgångarna på pension och 3,3 procent på egen begäran.

Kalmarsunds gymnasieförbund utannonserade under perioden januari och augusti 61 externa tjänster. Det är en markant ökning från föregående år då förbundet utannonserade 74 tjänster under hela året. Ett par tjänster har även utlysts internt. Det gäller för förbundet att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare speciellt inom identifierade bristyrkeskategorier.

Det finns särskilda rekryteringsutmaningar med anledning av legitimationskravet för betygssättande lärare som började gälla från och med 1 juli 2015.

Pensionsavgångar

Pensionsåldern är rörlig vilket innebär att medarbetare kan välja att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vid 67 års ålder är medarbetaren avgångsskyldig. Baserat på senaste årens avgångar väljer 14 procent av förbundets medarbetare att gå i pension mellan 63 och 64 år medan 30 procent väljer att gå i pension vid 65 år. Mer än hälften (56%) väljer att stanna kvar efter 65 år.

Mellan perioden 2016 till 2020 förväntas 61 anställda (12,1 %) gå i pension om de väljer att gå i pension det året de fyller 65 år. Under 2016 var det två personer som arbetade kvar efter fyllda 65 år. Inom förbundet är det främst kategorin pedagogiska assistenter, ledning- och administratörarbete som har stora pensionsavgångar.

Det kommer att bli en fortsatt utmaning för förbundet att rekrytera kompetent personal till förbundets verksamheter. Det är också en stor utmaning att bibehålla och samtidigt utveckla den höga kompetens som finns i organisationen.

(24)

23 Sjukfrånvaro

Sjukskrivningarna i Kalmarsunds gymnasieförbund minskar medan det ökar i resten av landet. Kalmarsunds gymnasieförbund bryter trenden som visar att under 2015 och 2016 har det blivit fler och längre sjukskrivningar ur ett nationellt perspektiv. De psykiska

diagnoserna ökar snabbast och är vanligast bland kvinnor. Det senaste året har det även skett en ökning bland män. Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa beror sällan enbart på

arbetsmiljön utan även privatliv, arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar spelar roll.

Kalmarsunds gymnasieförbund har en total sjukfrånvaro på 3,13 procent vilket är en minskning med 0,5 procentenheter (2015: 3,64%).

Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning

Sjukfrånvaroredovisning är obligatorisk där den totala sjukfrånvarotiden redovisas uppdelat på kvinnor, män och ålder i relation till den sammanlagda ordinarie arbetstiden beräknat i timmar.

Den totala sjukfrånvaron (3,13 %) och långtidssjukfrånvaron (längre än 60 dagar 40,89 %) har minskat i jämförelse med andra kommuner (2015: totalt 7,0 % respektive

långtidsfrånvaro 48,8 %). Kvinnorna har generellt sett högre sjukfrånvaro än männen.

Statistiken visar att kvinnornas sjukfrånvaro har minskat inom förbundet. Männens sjukfrånvaro har ökat marginellt. Sjukfrånvaron för kvinnor var 3,63 procent och 2,29 procent för män. Andelen sjukfrånvaro som utgör långtidssjukskrivningar (60 dagar eller mer) har minskat jämfört med föregående år, 1,28 procent i förhållande till 1,52 procent.

(25)

24

Det kan konstateras att sjukfrånvaron har minskat i åldersgrupperna, 29 år eller yngre och 30-49 år men ökat i gruppen 50 år eller äldre. Kvinnor under 29 år har högre sjukfrånvaro (0,98 %) än männen i samma åldersgrupp (0,19 %). Den högsta sjukfrånvaron i förbundet finns bland kvinnor 50-67 år med 4,88 procent men det har skett en positiv förändring från föregående år som visar på en minskning med 0,4 procentenheter (2015: 5,28 %). Männens sjukfrånvaro i samma åldersgrupp har däremot ökat med 1,2 procentenheter från 2,79 procent till 4,00 procent.

Arbetsmiljö och hälsa

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Varje år genomförs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Uppföljningen sker genom en webbenkät till förbundets arbetsplatser som besvaras av chefer, skyddsombud och medarbetare med tilldelad arbetsmiljöuppgift. Webbenkäten innehåller frågor med direkt koppling till

Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1.

Förbundskontoret sammanställer arbetsplatsernas svar. Därefter ska varje arbetsplats ta fram en handlingsplan utifrån enkätresultatet. Handlingsplanerna behandlas i respektive

samverkansgrupp.

Sammanställningen på förbundsnivå visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 i stort är väl fungerande. Förslag till förbättringsåtgärder har tagits i samverkan med de fackliga organisationerna på skolnivå. Fokus under 2016 för skolorna handlar om att förbättra rutiner för arbetsmiljöarbetet och arbetet kring riskbedömningar, arbetsmiljöutbildning för nya medarbetare samt implementering av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö.

Friskvård erbjuds alla anställda inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Under våren 2016 tog totalt 148 (cirka 26 %) medarbetare emot friskvårdsbidrag. Av dessa medarbetare var 62,8 procent kvinnor och 37,2 procent män.

Arbetsskador

Totalt har 7 arbetsskador och 8 tillbud rapporterats inom Kalmarsunds gymnasieförbund under mätperioden. Antalet anmälda arbetskador har minskat avsevärt i jämförelse med föregående år (2015: 21 stycken) vilket även antalet anmälda tillbud uppvisar men i mindre skala, (2015:11 stycken).

Total sjukfrånvaro (%)

aug-16 2015

Riksnivå medelvärde

2014

1. Total sjukfrånvaro 3,13 3,64 6,3

2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 40,89 41,76 47

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 3,63 4,45 6,9

4. Summa sjukfrånvarotid för män 2,2 2,23 4

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 0,69 3,68 4,9 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 1,97 2,97 6 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 4,54 4,34 7

(26)

25

Det råder en viss osäkerhet när det gäller anmälda tillbud. För att förbättra redovisningen implementerar Kalmarsunds gymnasieförbund ett webbaserat rapporteringssystem vilket ska medföra bättre statistik kring tillbud. Av arbetsskadorna kategoriserades 5 stycken som olycksfall i arbetet. Resterande fördelades lika på psykosocial ohälsa samt färdolycksfall.

Merparten av anmälda tillbud (5 stycken) gjordes i samband med hot och våldsituationer medan övriga var olyckshändelser.

Kommunhälsan

Avtalet med Kommunhälsan omfattar företagshälsovård för all ordinarie personal inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Samarbetet under 2016 har präglats av fortsatt fokus på främjande och förebyggande insatser. Totalt har 145 timmar nyttjas vilket är en

anmärkningsvärd minskning av nyttjandegraden med 426 timmar i jämförelse med samma mätningsperiod 2015 (totalt 571 timmar). Av totala antalet timmar är 49,0 procent av främjande, 39,3 procent av förebyggande och 11,7 procent av rehabiliterande karaktär.

Sammanlagt har 47 personer besökt Kommunhälsan under perioden januari och augusti 2016. Det är fortfarande övervägande kvinnor, 29 personer, vilket motsvarar 62 procent, som besöker Kommunhälsan.

Kommunhälsan upplever att intresset för att arbeta främjande ökar från år till år och fler uppdrag med handledning/coaching kommer in. Även insatser som handlar om att arbeta i en organisation som ständigt befinner sig i förändring ökar. Grupputvecklingsinsatser efterfrågas alltmer. Personalansvariga har fått en ökad medvetenhet när det gäller främjande och förebyggande arbete.

(27)

26

Förbundets skolor

Jenny Nyströmsskolan Ekonomiskt utfall

Jenny Nyströmsskolan gick in i 2016 med ett underskott i budgeten motsvarande 6,9 mkr.

Gymnasiesärskolan står för den största kostymanpassningen med ca 5,3 mkr.

Helårsprognosen är vid delåret ett underskott med knappt 5 mkr.

Den största avvikelsen är personalkostnaderna som i förhållande till budget är ca 1,7 mkr lägre. Detta beror dels på att elevantalet, på framförallt estetiska programmet och barn- och fritidsprogrammet, inte kom upp till den budgeterade nivån och att en del resurser flyttats till Mjölnergymnasiet samt en viss optimering vad det gäller undervisningsgrupper. Samtidigt har däremot två nya kurser inom entreprenörskap startat i riktning mot prioriterat målområde.

En betydande besparing som ett resultat av minskat intresse för programmet Skog, mark och djur genomfördes då eleverna istället flyttades in till Kalmar. Detta innebar att det tidigare avtalet med Hushållningssällskapet inte förlängdes och att eleverna nu istället kunde samläsa med programmet samhälle natur. Åtgärden ger i år en besparing på halvårseffekt med ca 0,3 mkr.

En eftersläpning av kostnader för taxiresor försvårar kostnadsprognosen för helår men ser nu ut att kunna ge ett förbättrat utfall med ca 0,5 mkr. Utifrån behovet av taxi under höstterminen kan detta snabbt ändra kostnaderna i båda riktningar.

Uppdragsutbildningar för vuxna förväntas även förbättra resultatet med drygt 0,3 mkr.

(28)

27 Viktiga händelser

Hösten 2015 togs beslutet att Mjölnergymnasiets musikelever skulle flyttas till Jenny Nyströmsskolan. Detta har inneburit stora investeringar, lokalanpassningar och behov av nyanställningar för inriktningen som nu ökat sitt elevantal. Under antagningsprocessen i våras sökte enbart ett fåtal till inriktningen dans vilket medförde att styrelsen tog beslut om att inte starta inriktningen till hösten.

Rekordmånga elever har vid höstterminens start börjat på individuella programmet

språkintroduktion. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen inom skolan gällande allt från administration, vaktmästeri, bibliotek, elevhälsa, lärare till lokaler.

Vid läsåret 16/17 startade en sammanhållen gymnasial lärlingsutbildning. Ett tiotal elever inom vitt skilda program och inriktningar bildar en gemensam klass där de utöver de programspecifika ämnena läser tillsammans. Detta ställer krav på flexibilitet och samarbete mellan yrkeslärare på tre skolor och dess rektorer.

Hantverksprogrammets, inriktning textil design, sista årskurs av elever gick ut juni 2016. Med anledning av detta gjordes under sommaren 2016 flera ombyggnationer på skolan. En ny studiehall och fler klassrum blev ett resultat av dessa.

För gymnasiesärskolan är förändringen inför ht16 att det upprättats ett samarbete med Skälby gård inom det nationella programmet Skog, mark och djur.

Under läsåret 2015-2016 fortsatte restaurang- och livsmedelsprogrammet att ta igen de fallande söksiffror som drabbat programmet.

(29)

28

Skolan har under året satsat på att förändra klassrum till ny lärmiljö, vilket betyder att skolan har fortsatt sitt arbete mot att koppla ett helhetsgrepp där skolan ska spegla samtiden. Skolan har numera fyra klassrum och en studiehall som anpassats till nya förutsättningar och

pedagogiska idéer.

Förväntad utveckling

Jenny Nyströmsskolan totalt tappade i antalet förstahandssökande till de nationella

programmen i år. Bedömningen är att det inför det kommande året behövs göras en kraftig satsning på marknadsföring av skolan för att försöka vända den negativa trenden som vi ser i nuläget.

Inom estetiska programmet och för gymnasial lärlingsutbildning har vi tillsammans med ett externt bolag tagit fram nya broschyrer för att ytterligare informera blivande elever och deras föräldrar om utbildningarna.

En annan del i detta arbete är att vi under våren 2016 anställde en marknadsförare på 50 procent. Denna anställning skulle vi behöva förlänga under det kommande året för att på ett professionellt sätt kunna fortsätta det arbete som påbörjats.

Fortsatta arbetet med att starta upp gymnasial lärlingsutbildning kommer även kommande år behöva extra medel under uppstartsfasen.

Vi har också tappat i elevunderlaget på vuxensidan storkök. Detta trots att man initierat ett samarbete med cheferna för storkök i kommunen. Dessa fortsätter bedöma behovet som stort, men vänds inte trenden måste fokus riktas mot annan målgrupp, en dialog som redan inletts med ansvarig på Kunskapsnavet. Däremot går vuxenutbildningen för väktare bra. Vi kommer starta omgång två i januari 2017.

Vi ser också att vi inom en snar framtid står för rekryteringsbehov på lärarsidan på grund av pensionsavgångar. Detta sker samtidigt som vi har ett läge med allt större underskott av lärare. Att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare är i detta läge mycket viktigt. Vad gäller gymnasiesärskolan så har vi stora pensionsavgångar samtidigt som legitimationskrav införs under 2018. Det innebär att vi måste arbeta mycket aktivt att få utbilda behöriga lärare för att ha kompetenta pedagoger inför de nya kraven som ställs.

(30)

29 Lars Kaggskolan

Ekonomiskt utfall

Lars Kaggskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning motsvarande 7,4 mkr.

Prognosen för helåret är nu ett överskott med ca 1,6 mkr. De största avvikelserna mot budget är framförallt vad det gäller personal- och lokalkostnader (och motsvarar totalt en ökad kostnad motsvarande drygt 3 mkr).

Det genomsnittliga elevantalet för året är nu 110 fler mot det budgeterade och den kraftiga tillströmningen är till språkintroduktion med ca 97 elever och väntas genera intäkter från Migrationsverket med drygt 10 mkr. Det ökade elevantalet har under året inneburit

förstärkning av personal framförallt på lärarsidan men även för elevhälsa och administration.

Samtidigt har det ökade lokalbehovet under året resulterat i två nya lokaler.

Yrkesprogrammen har ett fortsatt stort intresse bland vuxna vilket under året medfört nya uppdragsutbildningar. Tillsammans förväntas dessa förbättra resultatet med ytterligare 0,5 mkr.

Under året har det genomförts investeringar vad det gäller möbler och utrustning även i befintliga lokaler. Både i syfte att förbättra och skapa mer flexibel och trygg lärmiljö. Den nya inriktningen, styling, på hantverksprogrammet har även inneburit en del ombyggnation och anpassning för programmets karaktärsämnes-salar.

Viktiga händelser

I takt med ökat elevantal och med fokus på förbättrade utbildningslokaler har flera salar under året fått nytt utseende och möblemang. I samband med upprustningen har olika

personalgrupper varit delaktiga för att skapa flexibla lärmiljöer som gynnar elevernas lärande.

Även Lars Kaggskolans cafeteria har gjorts om.

Under våren planerades uppstart för den nya inriktningen styling både för årskurs ett och för mottagande av eleverna (i årskurs två och tre) som tidigare läst inriktningen i Torsås. I och med detta så har kostnaderna ökat både vad gäller drift och investeringar.

(31)

30

Under läsåret har åtgärder för att motverka tidigare “nollningstendenser” genomförts. I samband med detta har också kostnaderna ökat då exempelvis en gemensam Kaggdag genomförts.

Då gymnasiearbetet omfattas av andra krav än det tidigare projektarbetet har det resulterat i ökade kostnader gällande utrustning, material etc.

Förväntad utveckling

Antalet elever ökar och vi ser en fortsatt uppåtgående trend mycket tack vare våra goda resultat gällande måluppfyllelse, trivsel samt i elevernas utvärderingar av undervisningen.

Lars Kaggskolan har ett mycket bra rykte både hos elever och av våra avnämare vilket gör att eleverna aktivt söker sig hit oavsett vilken kommun de bor i.

Intentionen är att fortsätta den påbörjade förändringen av befintliga lokaler till moderna lärmiljöer anpassade till modern pedagogik. Den markanta elevökningen innebär ett ökat lokalbehov än tidigare vad det gäller lärarrum, undervisningssalar och grupprum. En mer noggrann analys över salsbeläggning bedöms prioriterad. Den nya inriktningen styling förväntas öka sitt elevunderlag över tid vilket även innebär översyn vad det gäller programspecifika lokaler.

En process som kommer att komma igång är ombyggnaden av skolans ventilation. Detta kommer innebära ökade kostnader och det måste också planeras för hur verksamheten ska bedrivas under ombyggnaden.

(32)

31 Stagneliusskolan

Ekonomiskt utfall

Stagneliusskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning på 4,4 mkr. Tack vare genomförda åtgärder för att sänka kostnaderna så har enheten lyckats reducera underskottet och har vid delåret en helårsprognos på minus 1 mkr. Minskade personalkostnader inom AST enheten, förändringar inom arbetslags- och ämneslagsupplägget, kostnadsreduceringar

avseende både drift och personellt på NIU samt en i övrigt gynnsam utveckling vad gäller elevunderlaget hösten 2016 är huvudsakerna till återhämtningen.

Samhällsprogrammet på skolan (där inriktning media och samhälle återfinns i skolenhet 1 och inriktning beteende återfinns i skolenhet 3) har, bland annat i nuvarande årskurs ett, en

blandning av inriktningar i klasserna för att på ett resurseffektivt sätt bedriva verksamheten.

Detta innebär dock att det vid prognoser och uppföljningar finns ett behov av att se samhällsprogrammet som en enhet för att på ett rättvist sätt definiera programmets

ekonomiska utfall. I helårsprognosen 2016 så visar samhällsprogrammet ett prognostiserat utfall om minus 2 mkr inklusive NIU verksamheten.