FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Beslut i Forsknings-och utbildningsnämnden (FUN), 2021-03-08 Dnr U 2021/22
Rapport över genomförd
intern kvalitetsvärdering av utbildning på grund- och
avancerad nivå
1
INNEHÅLL
Sammanfattande reflektioner ... 2
INLEDNING OCH PROCESSBESKRIVNING ... 3
0. UPPFÖLJNING TIDIGARE ÅR ... 4
1. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6
1.1. Inom huvudområdet ... 6
1.3. Utbildningsmiljö ... 7
1.4. Resurser ... 7
2. UTFORMNING, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT ... 8
2.1. Styrdokument... 8
2.2. Säkring av examensmålen ... 8
3. ARBETSLIVETS PERSPEKTIV ... 9
4. STUDENTERS PERSPEKTIV (HL 4§) ... 10
5. HÅLLBAR UTVECKLING I UTBILDNINGARNA ... 11
6. KOMMENTARER PÅ ÖVERGRIPANDE KVALITETSRAPPORT/PROCESS ... 12
BILAGA 1 - LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR ... 0
2
SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER
När vi i efterhand blickar tillbaka på utvärderingen, utvärderingsprocessen och utkomsten av den finns det några sammanfattande mer övergripande reflektioner som vi skulle vilja lyfta upp. Den nuvarande utvärderingen och utvärderingsmodellen har fallit väl ut vilket om inte annat syntes i UKÄ:s utvärdering under 2021.
Viktiga förbättringar under 2020
• Samtliga program har nu dokumenterat att de uppfyller examensmålen. Tidigare år fanns det program där man inte dokumenterat vilka kurser som medverkade till att examensmålen uppfylldes, vilket skapade en osäkerhet när kurs och utbildningsplaner uppdaterades. Användningen av, exempelvis målmatriser försäkrar nu att alla program uppfyller sina respektive examensmål.
• Omarbetning av programrapporten. Förra året lyftes frågan om hur vi utvärderar jämställdhet och
jämställdhetsaspekter i utbildningsprogrammen fram som ett åtgärdsområde. FUN har under året arbetat med frågan tillsammans med högskolans projekt kring jämställdhets och hållbar utveckling. Det framkom då att vi borde lyfta hållbarutveckling som ett eget område, vilket inkluderar jämställdhet. Programrapporten uppdaterades således i enlighet med detta.Avslutningsvis har den nya mallen för programrapport varit uppskattad men ytterligare förbättringar kommer att göras inför 2021, speciellt med hänsyn till hållbar utveckling.
Viktiga förbättringsområden för 2021
• Åtgärda problem med låg svarsfrekvens på kursvärderingar, inlämnande av kursvärderingsrapporter och återrapportering till studenter. (kvar sedan 2019)
• Arbeta med att möta högskolans behov av kvalitativa Co-op och VFU platser, ev. på en högskoleövergripande nivå.
(kvar sedan 2019)
• Åtgärda lokalbrist, i första hand grupprum och distansundervisningslokaler. (kvar sedan 2019)
• Se till att progressionen till examina inom alla program finns beskriven. Antingen genom en beskrivning av progressionen eller som en beskrivning av hur man arbetar med att säkerställa progressionen.
• Se över hur utbildningskvalitén kan följas upp med avseende på lärartillgänglighet och lärarledd undervisning.
Viktigt styrkeområde under 2020
• Institutionerna talar väldigt gott om det administrativa stödet man fått från, i synnerhet, IMS och biblioteket, trots alla omställningarna som skedde under 2020.
• Verksamheter som till exempel KLC, PTC och Cisco center är fortsatt styrkeområden för högskolan. Det är en stor styrka att under de extrema omständigheter som pandemin orsakat 2020 ställa om och genomföra undervisning i dessa verksamheter.
Med vänliga hälsningar
Forsknings och utbildningsnämnden
Anette Ekström-Bergström & Andreas de Blanche
3
INLEDNING OCH PROCESSBESKRIVNING
Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) har i enlighet med nuvarande riktlinjer för kvalitetssäkring av grundutbildning genomfört en intern kvalitetsutvärdering av utbildning på grund och avancerad nivå. Syftet med utvärderingen är att identifiera styrkor och svagheter samt hur dessa hanteras för att säkra att hög kvalitet nås i alla utbildningar vid Högskolan Väst.
Utvärderingsprocessen går till på följande sätt.
- Programråden, har sammanställt en programrapport där man redogjort för styrkor och förbättringsområden i relation till UKÄ:s bedömningsgrunder samt högskolespecifika prioriterade områden. Arbetet har utgått från det som framkommit vid analys av kursrapporter samt lärares, kursansvarigas och programansvarigas kontakter med studenter och samverkanspartners.
- Institutionsnämnderna, har sedan sammanställt en institutionsövergripande kvalitetsrapport. Detta har skett med utgångspunkt i programrapporterna samt vid kontakter med programansvariga, studentrepresentanter och samverkanspartners. I kvalitetsrapporten har de redogjort för styrkor och förbättringsområden av i huvudsak institutionsövergripande karaktär men även programspecifika dito av större relevans.
- Forsknings- och utvecklingsnämnden, har genomlyst och analyserat institutionernas övergripande
kvalitetsrapporter. Denna rapport innehåller en sammanställning av de styrkor och förbättringsområden som FUN anser vara av större vikt och av högskoleövergripande intresse.
- Dialogmöte med institutionsnämnderna och FUN presidiet för återkoppling med tanke på att utveckla och utvärdera utbildningarna.
Rapporten består av sju avsnitt, numrerade 0 till 6, vilka motsvarar de tematiska områden som programrapporterna och institutionernas kvalitetsrapporter är indelade i. Under varje avsnitt lyfter vi de viktigaste styrkorna och
förbättringsåtgärderna som vi anser man borde fokusera på under 2021.
Målet med arbetet är att stärka områden där vi är svaga samt fånga upp och sprida framgångskoncept, detta för att högskolan ska kunna erbjuda så bra kvalitet som möjligt i utbildningar på grund- och avancerad nivå, inte för att betygsätta eller ranka utbildningar.
Forsknings- och utbildningsnämnden
4
0. UPPFÖLJNING TIDIGARE ÅR
I denna sektion lyfter vi fram de punkter som tidigare år hamnat på FUN att utveckla. Detta avsnitt syftar till att
institutionerna skall lyfta fram de förbättringsområden som framkom vid föregående års kvalitetsrapport samt vid FUNs återkoppling. En del av de punkter som kvarstår och återkommit har markerats inne i rapporten andra tas upp på båda platserna eller bara här.
Vid genomgång av institutionsnämndernas uppföljningar framgick det att genomförda förbättringar kan delas in i tre kategorier: genomförd, delvis genomförd, ej genomförd.
Tabell 1 innehåller de förbättringsåtgärder som genomförts under 2020, dessa är att betrakta som avslutade.
Tabell 2 innehåller de förbättringsåtgärder som klassificerats som delvis genomförda eller ej genomförda. Det är naturligt att några förbättringsåtgärder kvarstår från föregående år då det kan ta mer än ett kalenderår att genomföra och utvärdera en förändring.
Tabell 1. Föreslagna förbättringsområden inför 2020 där fullgod åtgärd genomförts under 2020, dessa är avslutade.
Förbättring (år uppmärksammad) Ansvarig FUN:s kommentar Genomförd
Programutvärderingsmallen behöver anpassas till att omfatta utbildningar utan huvudområden. (2019)
FUN
Ja
Sprida informationen om hur Tekniskt basår, programpaket samt fristående kurser ska utvärderas. (2019)
FUN/IN
Fristående kurser utvärderas av institutionerna.
Ja
Skapa en tydlighet kring vilka kompletta akademiska miljöer som finns och vilka som önskas. (2019)
HLG
Ja
Fortsatt utveckling av digitaliseringsstöd
för distansutbildning. (2019) Förvalt- ning
Extremt mycket utveckling har skett och frågan återkom inte i någon större utsträckning.
Ja
Anordna workshops kring
examensmålsmatriser. (2019) FUN
Har skett i några fall men ej systematiskt. Gör bedömningen att examensmålsmatriserna inte är problematiska längre.
Ja
Jämställdhetsområdet behöver utvecklas i programrapporterna för 2020. (2019)
HR & FUN
Uppdaterades inför 2020, ersattes av hållbarhets begreppet där det ingår.
Ja
En utbildningsinsats i hur man
utvärderar och analyserar programmet utifrån jämställdhetsområdet behövs.
(2019)
HR & FUN
Uppdaterades inför 2020, ersattes av hållbarhets begreppet där det ingår.
Ja
Område uppföljning, åtgärder och återkoppling behöver formuleras om då svaren till stor del överlappar med område 4. (2019)
FUN
Ja
Se över utformningen av
kursrapporterna och förankra med IN.
(2019)
FUN
Arbetet pågår på institutionsnivå och har lyfts till kvalitetsrådet.
Ja
Se över hur återkoppling av kursvärderingar och
kursvärderingsrapporter till studenterna sker. (2019)
Program- råd/FUN
En översyn har gjorts och frågan har lyfts med kvalitetsrådet samt alla
institutionsnämnder. Under kapitel 4.
Studentmedverkan lyfts frågan om hur det praktiska arbetet skall gå till.
Ja
5 Tabell 2. Föreslagna förbättringsområden som ej anses helt genomförda.
Förbättring (år uppmärksammad) Ansvarig FUN:s kommentar Genomförd
Anordna workshops kring
progressionsdokumentation. (2019) FUN
Det pågår relevant arbete kring progression på institutionerna. Ett alternativ kan vara att ta fram exempeldokument och process.
Delvis genomförd
Undersöka om det är möjligt och önskvärt att generiska kunskaper hanteras
högskoleövergripande. (2019)
FUN Finns arbete kvar att utföra. Ej
genomförd
Ett utvecklat administrativt stöd önskas,
ex för distansutbildningar. (2019) Förvaltning Mycket utveckling har skett och struktur för fortsatt utveckling finns.
Delvis genomförd Anpassa studiestödserbjudandet till våra
nya studentgrupper i både omfattning och form. (2019)
Förvaltning, bibliotek
Frågan återkom inte men vi känner inte till några större åtgärder.
Delvis genomförd
Definiera vad det innebär att vara en
komplett akademisk miljö. (2019) HLG Arbetet pågår. Delvis
genomförd Åtgärda lokalbrist, i första hand grupprum
och distansundervisningslokaler. (2019) HLG Ytterligare arbete behövs för frågan återkom 2020.
Ej genomförd Fortsatt arbeta med vidareutvecklingen av
kvalitativa modeller för Co-op och VFU.
(2019)
Berörda Institutions-
ledningar
Ytterligare arbete behövs för frågan återkom 2020.
Delvis genomförd
Åtgärda kompetens och lärarbrist vid de program där det finns. (2019)
Institutions-
ledning Frågan återkom även 2020. Ej
genomförd Prefekter, ledningsgrupper och HR arbetar
med 3-åriga kompetensutvecklingsplaner, viktigt med dialog med IN och mellan institutioner för att kartlägga vilken kompetens som behövs. (2019)
Institutions-
ledning Frågan återkom även 2020. Ej
genomförd
Arbeta med att möta högskolans behov av kvalitativa Co-op och VFU platser. (2019)
Berörda Institutions- ledningar/HLG
Ytterligare arbete behövs för frågan återkom 2020.
Delvis genomförd
Kursvärderingsenkäten behöver fungera
tillfredsställande. (2019) Kvalitetsrådet Arbete pågår men det finns arbete kvar att utföra. Frågan återkom 2020.
Ej genomförd Dokumentera progression i de program
där det saknas. (2019) Programråd Ej uppfyllt för alla programrelaterade examina.
Delvis genomförd
Förstärka hållbar utveckling inom de program som identifierat det som en svaghet. (2019)
Programråd/IN
Har utvecklats till att ta upp de 3- aspektområdena och dess progression, men det finns arbete kvar att utföra.
Delvis genomförd
Utveckla internationalisering inom de program som identifierat det som en svaghet. (2019)
Programråd/IN Finns arbete kvar att utföra. Delvis genomförd
Studentrepresentanter ska finnas i alla
programråd. (2019) Studentkåren Finns arbete kvar att utföra. Delvis
genomförd
Slutsats:
- Överföra ej färdigställda punkter till 2021 års rapport.
- Det är kan ta mer än ett kalenderår att genomföra och utvärdera en förändring.
6
1. FÖRUTSÄTTNINGAR
Avsnittet för förutsättningar är indelat i fyra delområden, det första delområdet berör huvud-/ämnesområdets definition och de andra tre delområdena behandlar personal, utbildningsmiljö och resurser.
1.1. INOM HUVUDOMRÅDET
Nästan alla utbildningar som har huvud-/ämnesområden anser att utbildningarnas innehåll, inklusive inriktningar, är väl anpassat i både omfattning och avgränsning till utbildningens huvud-/ämnesområde samt att det är väl definierat i relation till den vetenskapliga och yrkesmässiga grunden avseende både djup och bredd. Det finns dock ett fåtal program som är i behov av att förbättra denna koppling. Berörda institutioner beskriver att dessa program arbetar med frågan. Eventuellt kan FUN i nästa programutvärdering efterfråga alla huvud-/ämnesområden relaterat till examina.
Vid flera institutioner pågår ett strategiskt arbete med att öka utbildningens forskningsanknytning. Detta för att tillse att det finns en vetenskaplig förankring med ett internationellt perspektiv.
Slutsats:
- Mycket positivt förbättringsarbete sker på institutionerna.
- FUN bör lyfta frågan kring samarbetet mellan institutionsnämnd och institutionsledning gällande huvud- /ämnesområden. (FUN)
- Eventuellt kommer FUN i nästa programutvärdering efterfråga definitioner för alla huvud-/ämnesområden relaterat till examina.
1.2. Personal
På frågan om det finns personal med rätt kompetens tillgänglig för att genomföra alla kurser med god kvalité svarade två institutioner att bemanningen över lag har en sammansättning av kompetenser och yrkesmässig-/vetenskaplig- kompetens som anses tillräcklig för institutionens utbildningsprogram.
Det finns dock områden med lärarbrist. Lärarbristen gäller både viss kompetensbrist i kollegiet och tidsbrist i form av för få lärare. Här ser vi att det behövs kompetensutveckling eller nyrekryteringar inom vissa sektorer för att kvalitén på utbildningarna ska kunna upprätthållas.
Det bör även nämnas att flera program har noterat en ökad arbetsbelastning under Covid pandemin. Däribland inbegripet den snabba omställningen till att ge kurser på distans vilket belastat lärarna. Det är dock positivt att den utveckling av det administrativa stödet för distansundervisning som efterfrågades i föregående kvalitetsrapport har skett i snabb takt, trots, eller kanske på grund av, de extremt negativa omständigheterna. Här efterfrågas dock fortsatt utveckling av pedagogisk utbildning och att pedagogiskt stöd erbjuds för att stärka den pedagogiska och digitala kompetensen för ny så väl som erfarna kollegor.
Slutsats:
- Åtgärda kompetens och lärarbrist vid de program där det finns. (Institutionsledningar) (kvar sedan 2019) - Fortsatt utveckling av det administrativa stödet för distansutbildningar. (Förvaltningen)
7 1.3. UTBILDNINGSMILJÖ
Samtliga institutioner anser att det finns relevanta professionsinriktade miljöer för högskolans utbildningsprogram.
Detta inkluderar lärare med relevant yrkeserfarenhet som undervisar vid programmen. Under utbildningsmiljö lyfts KLC, PTC samt Cisco centret fram som stora styrkeområden för utbildningsprogrammen. Detta både ur ett AIL och ur ett forskningsintegreringsperspektiv.
Alla institutioner anser också att det finns relevanta vetenskapliga miljöer med exempelvis aktiva forskare inom för utbildningarna relevanta områden. Det framgår dock att detta inte gäller alla program men att det pågår en hel del arbete med att bygga upp relevanta vetenskapliga miljöer kring de program som i dagsläget inte har det. Vi ser därför i dagsläget ingen fara kring detta förutom om arbetet inte slutförs inom rimlig tid. Noteras bör dock att även förra året uppmärksammades det att alla program inte har en relevant forskningsmiljö inom sitt profilområde kopplad till sig.
Samt att det borde vara ett prioriterat område att se till att det finns aktiv forskning kring alla högskolans utbildningsprogram.
Slutsats:
- Verksamheter som till exempel KLC och PTC är styrkeområden för högskolan.
- Bygga upp relevanta vetenskapliga miljöer i anslutning till alla utbildningar. (Prefekter)
1.4. RESURSER
Här efterfrågades om den infrastruktur som finns vid högskolan utgör ett ändamålsenlig och effektivt stöd till utbildningsprogrammen. Det fanns här ett antal förbättringsmöjligheter som lyftes från flertalet institutioner, enligt följande:
Digitaliseringsstöd: Förra året efterfrågades ett utvecklat digitaliseringsstöd från IKT. I institutionernas
kvalitetsrapporter framgår att tillgången på digitala resurser ännu är ej tillräckliga, exempelvis för distansutbildning, datorsalar, grupprum, programvaror etc. Det påpekas dock att ett stort arbete utförts under 2021 och att det verkar gå i rätt riktning men att tillgången ännu inte är upp på en fullgod nivå.
Särskilt nämns behovet av att utveckla fusk-säkrade rättssäkra digitala examinationer när det gäller campusförlagda examinationer samt för distanstentamen och hemtentamen (traditionell: individuell skriftlig inlämningsuppgift).
VFU och Co-op platser: Det lyftes i 2019 års kvalitetsrapporter att tillgången på VFU och Co-op platser är osäker och frågan återkom även i år. Det finns ej tillräcklig tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur och personella resurser för hantering av varken praktik-, VFU- eller Co-op-platser. Här ser vi fortfarande att det skulle det kunna finnas möjligheter att samarbeta över institutionsgränserna. Frågor som ställs i samband med detta är:
• Kan högskolan centralt, eller genom samarbete över institutionsgränserna, ta ett samlat grepp kring frågan om VFU och Co-op platser? Exempelvis genom, samarbetsavtal, avsiktsförklaringar, samarbeten (Kommunakademin Väst, Kommunförbund, Region, mfl.), nätverk eller organisering. Detta för att stödja anskaffningen av praktik-, VFU- samt Co-op-platser.
• Skulle det med fördel finnas ett forum för samarbete mellan institutionernas samordnare?
• Skulle det kunna finnas ett värde i att ha en högskoleövergripande samordnare?
Ett gott samarbete med biblioteket tas upp som en styrka.
Slutsats:
- Fortsatt utveckling av digitaliseringsstöd för distansutbildning. (förvaltning) (kvar sedan 2019)
- Arbeta med att möta högskolans behov av kvalitativa Co-op och VFU platser, ev. på en högskoleövergripande nivå.
(institutionsledning/HLG) (kvar sedan 2019)
8
2. UTFORMNING, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT
Säkras uppfyllandet av alla examensmål i alla utbildningar och finns examensmålsuppfyllnaden och progressionen inom programmen dokumenterad.
2.1. STYRDOKUMENT
Examensmålsuppfyllnaden finns dokumenterad för alla program, oftast i form av en ”examensmålsmatris”.
Examensmålsmatrisen är en matris med kurser på ena ledden och högskoleförordningens examensmål i den andra. I skärningspunkten mellan kurs och examensmål anges om kursen bidrar till att uppfylla detta lärandemål.
Det är en förbättring jämfört med föregående år då alla program nu (2020) har anammat arbetet med att dokumentera programmets examensmålsuppfyllnad. Institutionsnämnderna har även gjort bedömningen att
programexamensmålsmatriser i år håller en högre kvalité än tidigare år. Flera institutioner lyfter även fram att det i programråden görs genomlysning av programutbildningar och där analyseras löpande överensstämmelsen med utbildningsplan, kursplan och övriga måldokument. Det är viktigt att komma ihåg att examensmålsmatrisen endast är ett verktyg och inte ett mål i sig. Ett verktyg som underlättar arbetet med att säkerställa att utbildningen (fortfarande) uppfyller examensmålen när kurser förändras eller byts ut.
I programrapporterna efterfrågas om progressionen inom programmet finns dokumenterad, antingen i ett progressionsdokument eller genom en beskrivning av hur man arbetar med att säkerställa progressionen inom programmet. Det är viktigt att programmen arbetar med progressionen och att den är tydlig för både undervisande personal såväl som studenter. Det framkommer i institutionernas kvalitetsrapporter att det finns flertalet program på högskolan där detta inte är dokumenterat, varken progressionen eller hur man arbetar med progressionen. Detta är ett återkommande arbete som behöver utföras. Mallar för att dokumentera progressionen har efterfrågats men FUN ser att det viktiga är att man inom programmet arbetar med progressionen inte att man passar in den i en mall för presentation. FUN avser därför inte i nuläget utveckla en mall för progressionsdokumentation då den kan vara hämmande.
Slutsats:
- Fortsätta arbetet med examensmålsuppfyllnade där det saknas. (Programråd) - Dokumentera progression i de program där det saknas. (Programråd)
2.2. SÄKRING AV EXAMENSMÅLEN
Här svarade alla institutioner att de samlade lärandemålen i programmens kursplaner uppfyller de nationella
lärandemålen för programmens examina samt eventuella lokala lärandemål. Inom många av högskolans program har det under årets gjort genomlysningar för att se så att programmen når de nationella och lokala målen, vilket resulterat i justeringar i en del programs utbildningsplaner.
Flera institutioner lyfter här även hållbar utveckling som ett utvecklingsområde men vi har flyttat de kommentarerna samt resonemangen till området hållbar utveckling.
Slutsats:
- Fortsätta utveckla en kvalitetskultur som kontinuerligt tillser att programmen uppfyller nationella och lokala lärandemål. (IN/FUN)
9
3. ARBETSLIVETS PERSPEKTIV
Under arbetslivets perspektiv faller även AIL-certifieringen. Programrapporterna efterfrågade om programmen var AIL- certifierade eller om en tidplan för AIL-certifiering av programmet fanns. Här framkom det att några program saknade tidplan för certifiering, detta behöver åtgärdas på institutionsnivå. En annan fråga som framkom var om AIL-
certifieringen inte även borde gälla större kurspaket, speciellt de som leder till en examen. Frånvaron av AIL-certifiering kan vara en kvalitetsbrist.
Det framgår tydligt i institutionernas kvalitetsrapporter att många utbildningar ser en styrka i sina branschråd och medverkan av arbetslivsrepresentanter i programråden. Samt att lärare med yrkeslivserfarenhet och praktiknära undervisning i till exempel KLC är en styrka.
Några institutioner tog här upp verksamhetsförlagt utbildning men vi har valt att sammanställa alla kommentarer kring det under kapitel 2.
Slutsats:
- Alla program skall vara AIL-certifierade eller ha en tidplan för AIL-certifiering. (Prefekter)
- Klargöra om större kurspaket, exempelvis de som leder till en examen bör AIL-certifieras (Vicerektor AIL?) - Styrka: att arbetslivsrepresentanter finns med i bransch-/programråd.
10
4. STUDENTERS PERSPEKTIV (HL 4§)
Genomgående finns det både en vilja och goda möjligheter till studentinflytande. Det finns även bra möjligheter för studentinflytande på distans genom digitala lösningar, vilket är önskvärt att detta kan används vid behov när möjligheten att träffas fysiskt finnas igen. Studentdeltagandet har ökat i exempelvis programråd när möjligheter till distansdeltagande finns.
En återkommande fråga är dock svårigheten att rekrytera studentrepresentanter till programråd etc.
Studentrepresentanterna utses av studentkåren men i tidigare års övergripande programrapporter har det lyfts som positivt att programansvariga hjälper till genom att uppmana klasserna att utse, eller fråga om det finns någon som är intresserad av att vara, studentrepresentant. Skälen till att det saknas studentrepresentanter kan skifta beroende på olika förutsättningar på olika program. Det ser även olika ut med representation vid olika institutioner och för individuella program, men att generellt öka studentrepresentationen är genomgående en önskan.
De automatiska kursvärderingsenkäterna (EvaSys) lyftes som ett problemområde i förra kvalitetsrapporten (2019) och återkom även för 2020. Det är av yttersta vikt att kursvärderingarna fungerar. En dåligt fungerande enkät försvårar även för kursansvarig att göra en egen kursvärdering eftersom den konkurrerar med den automatiska. Detta leder i
förlängningen till, bland annat, sämre svarsfrekvens på båda kursvärderingarna.
Ett övergripande förbättringsområde handlar om att få upp svarsfrekvensen på studenternas kursvärderingar. Ofta är svarsfrekvenserna låga, vilket har varit problematiskt under lång tid. Exempel på lyckade åtgärder som genomförts för att höja svarsfrekvensen är att schemalägga tid för utvärderingarna, att utveckla egna frågor som passar kurserna, ökad återkoppling under kursens gång. En av högskolans styrkor är att många programansvariga och lärare har regelbunden kontakt med studenterna under utbildningen. Den löpande dialogen med studenterna är viktig för programmen och ger studenterna inflytande, detta är en förtroende vi behöver förvalta. Men svarsfrekvensen på många kurser trots detta alldeles för låg. Vi behöver arbeta mer offensivt för att öka engagemanget hos både lärare och studenter så att svarsfrekvensen på kursvärderingar höjs.
Publicering, spridning och återkoppling av såväl kursvärderingar som kursrapporter är ett återkommande tema. Det ser finns skillnader mellan institutioner och program men en högskoleövergripande teknisk lösning för publicering av dessa efterfrågas.
Slutsats:
- Studentrepresentanter ska finnas i alla programråd (Studentkåren) (kvarstår från 2019) - Kursvärderingsenkäten behöver fungera tillfredsställande (Kvalitetsrådet) (kvarstår från 2019)
- Alla kursvärderingar och kursrapporter skall vara tillgängliga för nuvarande, tidigare och framtida studenter.
(Kvalitetsrådet)
11
5. HÅLLBAR UTVECKLING I UTBILDNINGARNA
En av slutsatserna från förra årets programrapport var att jämställdhetsområdet som då var utgjorde område 5 behövde utvecklas inför programrapporten 2020 och så har gjorts. Hållbar utveckling fanns inte med i förra programrapporten utan har ersatt jämställdhetsområdet. Denna förändring grundar sig i att det i den övergripande programrapporten för 2019 lyftes fram att jämställdhetstolkningen var för snäv samt att det både inom högskolan och i det omliggande samhälle blir allt vanligare att jämställdhet placeras in under hållbar utveckling.
Högskolans utbildningar skiljer sig i fokus och progression inom hållbarhetsområdet. Detta kanske är helt naturligt, då vissa utbildningsprogram leder till examina som har lärandemål inom hållbarhetsområdet vilket tydligt framgår ur institutionerna kvalitetsrapporter. Likaså kan vi se att de flesta program innehåller kurser med lärandemål inom hållbarhet oavsett om det programmet leder till en examen som ställer det kravet eller inte.
Flera Institutioner har dock lyft att man borde stärka lärarnas kompetens om hållbarhetsbegreppet och dess tre dimensioner. Kunskapsnivån och förståelsen för hållbarhetsbegreppet och olika perspektiv ser olika ut på
institutionerna, detta inklusive jämställdhetsarbete. I en sammanställning av högskolans hållbarhetssamordnare har det framkommit att Institutionen för IV och EI har väl utvecklade områden inom ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet, Institutionerna IH och IoS har det väl utvecklade området social hållbarhet. Kompetensutveckling-/höjning inom hållbar utveckling bör ses som en linjefråga och eftersom det rör flera institutioner kanske man skulle se över om detta kan samordnas.
Figur. Andel program vid institutionerna samt Högskolan Väst totalt som anser (självskattning) att de uppfyller de olika områdena inom hållbar utveckling, samt jämställdhet och lika villkor.
*Framtagen av högskolans hållbarhetssamordnare.
En annan fråga som lyfts är att vi inte har någon enhetlig syn på progressionen inom hållbarhetsområdet och att det därför är svårt att avgöra om programrapporternas svar är likvärdiga, i synnerhet vad gäller jämställdhet, vilken kan vara problematiskt. Detta kanske skulle avhjälpas via kompetensutveckling men FUN har även lyft frågan med högskolans hållbarhetssamordnare för att se om frågan ryms inom ramen för deras arbete.
Slutsats:
- Möjligheter till kompetensutveckling inom hållbarhet för lärare. (Hållbarhetsrådet och Centrum för hållbar utveckling)
- Utarbetande av en högskolegemensam syn på progression kring lärandemål inom hållbar utveckling.
0,0%
20,0%
40,0%
60,0%
80,0%
100,0%
120,0%
IoS IH IV EI HV
Andel program som anser området uppfyllt
Ekologisk Ekonomisk Social Jämställdhet Lika villkor Medel
12
6. KOMMENTARER PÅ ÖVERGRIPANDE KVALITETSRAPPORT/PROCESS
Vi har valt att hantera de kommentarer på den övergripande kvalitetsrapporten/processen på så vis att de
kommentarer som rör rapportens utformning samt förbättringar av frågor och inriktningar lämnar vi över till FUN:s arbetsgrupp för program- och kvalitetsrapport 2021. Planen är att de ska leverera en förankrad version av dessa dokument till FUN för slutlig diskussion och beslut på junimötet.
Det har inkommit kommentarer om att årets rapportmallar har haft en bättre struktur jämfört med tidigare versioner och inom FUN:s arbetsgrupp har vi även märkt att antalet frågor som vi fått kring mallen har sjunkit jämfört med tidigare år. Dock kan vi se att avsnittet kring hållbar utveckling/jämställdhet behöver förbättras.
Det har kommit in förslag från flera håll på att utbildningskvalitén kan bli lidande om omfattningen av lärartillgänglighet och lärarledd undervisning blir för låg. FUN borde se över hur detta borde tas med i kurs-/programrapporten som ett kvalitetsmått. Om detta är intressant hur skall det då följas upp, vilken information är intressant och hur kan den sammanställas? Dock gör prefekterna tre-åriga bemanningsplaner och det kanske räcker med denna planering som kanske ev. skulle kunna bifogas till institutionernas övergripande programrapporter?
Det har inkommit en fråga om program som går på halvfart kan lämna in programrapporter vart annat år i stället för varje år. Ett exempel på detta är specialistsjuksköterskeprogrammet, kurserna ges på halvfart och kursrapporterna hinner inte bli färdiga med processen förrän skrivandet av programrapporterna ska göras. Det finns risk för
överlappning/dubbelrapportering i programrapporterna då programmen inte är avslutade i sin helhet vid inlämning av programrapporterna årligen. Dock är det många program som startar vid olika tidpunkter och med olika studietakt och det är svårt att samla in information för olika program för olika tidpunkter för högskolan på en övergripande nivå.
Dessutom så behöver studenter som studerar kortare tid än ex. två år få möjlighet att finnas med i någon
programutvärdering. Vad gäller specialistsjuksköterskeprogrammet kommer UKÄ snart att göra programutvärderingar där programrapporterna förväntas vara ett betydelsefullt underlag. Tanken är också att kvalitetssäkringen ska ske kontinuerligt årligen som underlag till HLGs strategiska planering.
Ett annat förslag som framkommit är att översätta programrapporten till engelska då detta skulle underlätta för engelskspråkiga lärare att diskutera programrapporten.
Slutsats:
- FUN:s arbetsgrupp arbetar med att förbättra programrapporten inför 2021. (FUN)
- FUN borde se över hur utbildningskvalitén kan följas upp med avseende på lärartillgänglighet och lärarledd undervisning. (FUN)
- Se över om programrapporten skall översättas till engelska. (FUN)
BILAGA 1 - LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR
AIL Arbetsintegrerat lärande Co-op Cooperative Education
FUN Forsknings och utbildningsnämnden HLG Högskolans ledningsgrupp
IKT Informations- och kommunikationsteknik IN Institutionsnämnder
KLC Kliniskt lärandecentrum PTC Produktionstekniskt Centrum UKÄ Universitetskanslersämbetet VFU Verksamhetsförlagd utbildning
