Skönlitteraturen och användarna

Institutionen för ABM

Biblioteks- och informationsvetenskap

Skönlitteraturen och användarna

En användarstudie av indexering, informationsåtervinning och skönlitteratur ur ett Sense-Makingperspektiv

Mattias Johansson Räms

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2004 Institutionen för ABM

Handledare: Sten Hedberg

Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 234 ISSN 1650-4267

Innehåll

Innehåll... 1

Inledning ... 3

Syfte och disposition... 5

Frågeställning... 6

Tidigare forskning... 6

Några centrala begrepp ... 10

Information ... 10

Indexering ... 11

Facetter... 11

Skönlitteratur ... 12

Tesaurus ... 12

Historisk bakgrund ... 13

Internationella försök till indexering av skönlitteratur ... 13

Svenska försök till indexering av skönlitteratur ... 18

Teori och metod ... 19

Vad är Sense-Making? ... 19

Sense-makingmetaforen... 20

Teoretiska utgångspunkter och frågeställningar ... 21

Metod ... 26

Intervjuer... 27

Kvalitativa intervjuer ... 27

Sense-makingmetoden ... 28

Sense-Making intervjuer... 30

Undersökningen... 31

Inledning ... 31

Intervjuerna... 31

Informantgruppen ... 32

Läsvanor... 33

Yrkesroll och läsande... 33

Litteraturens inflytande ... 35

Informationskällor... 36

Sökbeteende ... 37

Summering och analys ... 38

Intervjuerna ur ett sense-makingperspektiv ... 39

Situation 1 – Marknadsföraren ... 40

Situation 2 – Juristen... 42

Situation 3 – Läkarstudenten ... 44

Situation 4 – Ekonomen... 45

Situation 5 – Barnskötaren... 46

Situation 6 – Fritidspedagogen ... 47

Situation 7 – Arbetsförmedlaren/projektledaren... 49

Summering och analys av undersökningen... 50

Diskussion ... 53

Bibliotekssystemen ... 53

En alternativ syn på information och lärande ... 55

Ett alternativt söksystem ... 56

The Book House ... 57

Indexering av skönlitteratur ... 58

Ett exempel på hur en katalogpost skulle kunna se ut ... 61

Sammanfattning ... 65

Förslag på vidareforskning ... 67

Litteratur och andra källor ... 69

Otryckt material ... 69

I uppsatsförfattarens ägo ... 69

Tryckt material... 70

Inledning

Under det senaste decenniet har intresset och ambitionen ökat för att göra skönlitteraturen sökbar. Flera bibliotek har i görligaste mån försökt sätta ämnesord till skönlitterära verk och det har gjorts försök med ett flertal tesaurusar för indexering av skönlitteratur¹. Intresset tycks också ha ökat bland användarna, som ställer allt högre krav på att kunna hitta en roman i ett visst ämne och en viss genre. Detta gäller inte bara lustläsare utan också i allt högre grad professionella användare, så som lärare, journalister, läkar- och juridikstuderande, för att nämna några exempel. Bland andra Leif Alsheimer, universitetslektor i rättsvetenskap, har betonat vikten av att läsa skönlitteratur för att utvecklas i sin yrkesroll. Han har också infört skönlitteratur som obligatorisk kurslitteratur för sina studenter.²

I min uppsats vill jag koncentrera mig på återvinning av skönlitteratur utifrån ett användarcentrerat perspektiv. Biblioteks- och informationsvetenskapen har länge varit väldigt systeminriktad och de flesta resurser har fokuserat på hur man bör lagra information och göra den återvinningsbar, väldigt lite har gjorts då det gäller att ta reda på hur mänskliga faktorer integrerar med dessa system. Då sådana undersökningar överhuvudtaget görs, tenderar de att komma in sent i processen och utgå från att förarbetet är till belåtenhet och att strukturen är användbar.³ När det gäller indexering av skönlitteratur tycks intresset för användarstudier varit ännu svalare. Diskussionen om skönlitteraturindexering har till största delen rört sig mellan två ståndpunkter, frågan som har bollats fram och tillbaka är: Är det över huvud taget möjligt att beskriva skönlitteratur utifrån ett fåtal valda ämnesord? Vissa är för, andra emot.⁴ Det här har naturligtvis varit en

1 Savoca, Erika, 2003, Indexering av skönlitteratur på forskningsbibliotek : skönlitteraturen i svenska doktorsavhandlingar, s. 5 ff.

2 Alsheimer, Leif, 200, ”Bildad, utbildad, obildad? : om utbildningsväsendets ansvar”, s. 79 ff.

3 Allen, Bryce L., 1996, Information Tasks : Toward a User-Centered Approach to Information Systems, s. 1.

4 Karlsson, Cecilia, Kristensson, Svante, 2003, Konsistens vid indexering av skönlitteratur för barn och ungdom, s. 5.

diskussion indexerare emellan och inte något som användarna har tagit del av.

I gamla invanda banor verkar tanken ha varit: Så snart systemet är färdigt så kommer användarna att bruka det.

I juni 1999 togs ett initiativ av Lena Lundgren, Länsbiblioteket i Stockholms län, och Pia Leth, Kungliga biblioteket, till att sammankalla bibliotekarier med erfarenhet av att indexera skönlitteratur. På hösten samma år bildades två arbetsgrupper för indexering av skönlitteratur, där en grupp arbetade med barn- och ungdomslitteratur och den andra gruppen med skönlitteratur för vuxna. Deras arbete har resulterat i en ämnesordslista som under hösten 2003 går på remiss.⁵ Bibliotekarierna har sammanställt en samling ämnesord och prövat dessa på ett antal skönlitterära verk och sedan har man utvärderat vilken konsistens de har för verken.⁶ Användarna tycks dock inte ha tillfrågats. Man bör dock komma ihåg att Svensk Biblioteksförenings syfte har varit att skapa en nationell ämnesordslista som är meningen att fungera som ett praktiskt hjälpmedel vid indexering av skönlitteratur. Projektets målgrupp har varit ”[…] vanliga biblioteksbesökare, såväl vuxna som barn och ungdomar, och bibliotekspersonal men även studenter och forskare.”⁷ Det hade naturligtvis varit svårt att tillfråga alla som denna ämnesordslista riktar sig till och det är därför bra att den inte är av samma formella karaktär som Svenska ämnesord.⁸ Vad jag vill undersöka i denna uppsats är på vilka sätt människor hittar den skönlitteratur som passar deras behov och hur biblioteken på bästa sätt kan göra det möjligt att hitta denna litteratur. Då min tes är att skönlitteraturen har fått en allt större betydelse för professionella användare inom olika yrkes- och utbildningsområden, så är det viktigt att efterfråga vad för slags information det är som användaren är i behov av och på vilket sätt den används och följaktligen hur den bör presenteras. Är över huvud taget indexering det bästa sättet eller finns det andra vägar att gå för att återvinna skönlitteraturen?

Vilken är, i det fall min tes stämmer, bakgrunden till det ökade behovet av att kunna söka efter specifika ämnen i skönlitteraturen? Genomgår vi ett paradigmskifte där vår syn på fakta och information håller på att förändras?

Informations- och kommunikationsforskaren Brenda Dervin har i några artiklar

5 Indexering av skönlitteratur, PDF-fil.

6 Indexering av skönlitteratur, inledningen.

7 Indexering av skönlitteratur, s. 4.

8 Svenska ämnesord: http://www.amnesord.kb.se

kritiserat informationsvetenskapen för att fokusera för mycket på informationen som sådan, istället för att undersöka hur människan informerar sig, tar till sig och använder sig av informationen.⁹ Har skönlitteraturen mer och mer kommit att betraktas som en legitim väg till att skaffa sig information och fakta? Hur kan i så fall biblioteken på bästa sätt ta tillvara och tillhandahålla den information som finns i skönlitteraturen?

Syfte och disposition

I min undersökning har jag som ambition att ta reda på vilka som har nytta och glädje av en indexerad sökbar skönlitteratur, och till vad. Jag vill försöka ta reda på hur skönlitteraturen används av människor i arbetsrelaterade sammanhang, som kunskapskälla, och hur man, som bibliotekarie, på bästa sätt kan bidra till att göra det så enkelt som möjligt att hitta passande skönlitteratur för dessa ändamål. På vilket sätt skiljer sig skönlitteraturen från facklitteraturen? Är det viktigt att skilja på det ena och det andra eller kan man säga att båda innehåller en likvärdig information? Kan skönlitteraturen ge en kunskap som inte facklitteraturen kan ge oss, eller kan de komplettera varandra? Hur beter sig människor för att hitta litteratur som hjälper dem att hantera situationer i deras arbetsliv? Det är några av de frågor som jag ska försöka belysa i uppsatsen. Syftet är att komma fram till vilken roll skönlitteraturen spelar för människor i jakt på kunskap och ta reda på hur biblioteken bäst tar tillvara den. Är traditionell indexering den bästa lösningen eller finns det alternativa metoder att göra skönlitteraturen sökbar? Jag kommer att börja med att redogöra för den historiska bakgrunden där jag beskriver tidigare försök att återvinna skönlitteratur på olika sätt. Därefter redogör jag för teori och metod, som båda har sin grund i Brenda Dervins sense-makingteori. I nästa avsnitt kommer själva undersökningen som betår i intervjuer med ett antal personer inom olika studie- och yrkesområden. Slutligen diskuterar jag några olika modeller för indexering, eller återvinning på alternativa sätt, av skönlitteratur utifrån de resultat som undersökningen givit.

9 Dervin, Brenda, 1976, ”Strategies for dealing with human information needs – information or communication?”

Frågeställning

Grunden till min frågeställning skulle kunna sammanfattas i dessa tre grundfrågor som jag tillsammans med mina informanter sedan resonerar kring:

- Läser du någon gång skönlitteratur där du kan identifiera dig i eller ha nytta av i din yrkesroll?

- Påverkar den typen av skönlitteratur dig för hur du agerar och i så fall på vilket sätt?

- Hur hittar du den skönlitteratur som passar för just din specifika situation?

Utifrån dessa frågor vill jag få intervjupersonerna att berätta om hur de påverkas av skönlitteraturen i relation till deras yrkes- eller studiesituation för att på så sätt kunna utröna vilken information som döljer sig i skönlitteraturen och hur biblioteken på bästa möjliga sätt kan återvinna den.

Tidigare forskning

Indexering av skönlitteratur är ett relativt nytt fenomen. Det märks, inte minst, på det magra forskningsutbudet i detta ämne. Det är egentligen inte förrän mitten av 1990-talet som det börjar hända något. Det mesta som har skrivits är magisteruppsatser vid olika biblioteks- och informationsutbildningar i landet.

Den tidigaste torde vara Har ni någon bra kärleksroman? skriven av Rolf Andersson och Erik Holst vid Bibliotekshögskolan i Borås, 1995.¹⁰ De har gjort intervjuer med 100 låntagare, 50 stycken vid Malmö stadsbibliotek och 50 stycken i Mölndal för att ta reda på hur låntagarna frågar och söker efter skönlitteratur. Varje låntagare beskrev en roman samt förslog indexeringstermer för denna. Dessa resultat jämfördes sedan med indexeringen på de båda biblioteken. Det visade sig att ”låntagarna oftast beskrev och sökte på konkreta sidor av skönlitteraturen, främst aktörer, tid, geografiskt rum och genre. […] sökningar efter mer komplicerade begrepp krävde en ämnesordlista och ofta en bibliotekarie”.¹¹

År 2001 kom ännu en magisteruppsats från Borås, Bildning och skönlitteratur i folkhögskolan, av Lena Josefsson¹². Uppsatsen handlar inte direkt om indexering av skönlitteratur, utan belyser bildningsaspekten av att

10 Andersson, Rolf & Holst, Erik, 1995, Har ni någon bra kärleksroman? En studie av indexering av skönlitteratur vid stadsbiblioteken i Malmö och Mölndal.

11 Andersson & Holst, 1995, s. 95 f.

12 Josefsson, Lena, 2001, Bildning och skönlitteratur i folkhögskolan.

läsa skönlitteratur. Hon kommer genom intervjuer med personalen på ett antal folkhögskolor fram till att skönlitteraturen har en viktig funktion. Den ”leder vidare till fantasi, lyhördhet och ökad förståelse för och inlevelse i andra människor och därmed till större klokhet och bättre omdöme”.¹³

Följande år publicerades Indexering av skönlitteratur i teori och praktik : vad kan forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap och litteraturvetenskap tillföra praktiken.¹⁴ Vilken till stor del fokuserar på det praktiska indexeringsarbetet.

2003 kom ytterligare ett par magisteruppsatser i ämnet. Konsistens vid indexering av skönlitteratur¹⁵, av Cecilia Karlsson och Svante Kristensson. De har i sin uppsats gjort en konsistensundersökning av Svenska ämnesord för skönlitteratur. Barn och ungdom samt en undersökning om hur bibliotekarier uppfattar ämnesordlistan som ett hjälpmedel vid indexeringsarbetet. Deras tyngdvikt ligger främst på barn- och ungdomslitteraturen och fokuserar på frågor som hur indexeringen förändras med det nya indexeringsverktyget och hur det uppfattas. Uppsatsförfattarna har tillfrågat tio bibliotekarier att indexera 15 stycken barn- och ungdomsböcker vid två olika tillfällen. Det första indexeringstillfället skedde utan några styrmedel från uppsatsförfattarnas sida, medan de vid det andra tillfället fick tillgång till Svenska ämnesord för skönlitteratur. Barn och ungdom som hjälpmedel. Utifrån dessa resultat har de jämfört de olika posterna och kommit fram till en marginell ökning av konsistens i de indexerade posterna. Uppsatsen belyser flera intressanta frågor som också är relevanta för min undersökning, även om Karlsson och Kristensson främst intresserar sig för hur bibliotekarierna uppfattar den nya tesaurusen, då jag i första hand vill ta reda på bakgrunden till behovet av att göra skönlitteraturen sökbar och vilka möjligheter som finns.

I Kristin Ericsons och Ulrika Hvidéns Finnes: Flata Sökes: Information : om lesbiska, informationsbehov och ämnesbestämning av skönlitteratur, behandlas ämnet identitet och hur den behandlas i indexeringssammanhang.

Ericson och Hvidén utgår från samma antagande som jag gör i min uppsats att

”[…] skönlitteratur inte enbart används i rekreations- och förströelsesyfte utan att denna typ av litteratur kan också utgöra en viktig informationskälla, inte

13 Josefsson, 2001, s. 60.

14Eliasson, Annika, 2002, Indexering av skönlitteratur i teori och praktik : vad kan forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap och litteraturvetenskap tillföra praktiken.

15 Karlsson, Cecilia & Kristensson, Svante, 2003, Konsistens vid indexering av skönlitteratur för barn och ungdom.

minst vad gäller identifikation.”¹⁶ Skillnaden mellan våra uppsatser ligger i att jag utgår från att den information som skönlitteraturen förmedlar inte bara är viktig då det gäller identifikation utan också för att lösa praktiska problem som uppstår i yrkeslivet. Precis som i denna uppsats har Ericson & Hvidén gjort en kvalitativ undersökning, där de har intervjuat tio lesbiska och bisexuella kvinnor om deras specifika informationsbehov. De kommer fram till att det finns ett speciellt behov av skönlitteratur hos lesbiska, och att flera av de kvinnor som intervjuats har spenderat mycket tid och kraft på att hitta just skönlitteratur som handlar om att vara lesbisk eller bisexuell. Det framkommer också i uppsatsen att många har upplevt att det varit jobbigt att fråga bibliotekarien om råd och tips på litteratur som tar upp dessa frågor och att det finns en vilja att kunna söka enskilt.

Trots att våra uppsatser utgår från två vitt skilda kontexter, har Ericsons &

Hvidéns uppsats betytt mycket för min undersökning, och framförallt så känns det befogat att jag utelämnar identifikationsaspekten i denna uppsats, även om den naturligtvis också är betydelsefull för yrkesrollen.

Så sent som under våren 2003 lades en magisteruppsats av Erika Savoca fram vid institutionen för ABM, estetik och kulturstudier vid Uppsala universitet, som avhandlade just ämnet indexering av skönlitteratur. Även om ämnet för våra uppsatser ligger nära varandra så tror jag ändå att jag kan tillföra något nytt då Savocas uppsats koncentrerar sig på användandet av skönlitteraturen i doktorsavhandlingar så vill jag ta reda på om och i så fall hur, skönlitteraturen kan överbrygga det gap som, enligt Brenda Dervin, finns mellan informationen och människans fattningsförmåga och vilken ny kunskap den kan bidra med. Savoca ser en bräcklighet i indexerandet av skönlitteraturen och att indexering lämpar sig dåligt för skönlitteraturen. I de avhandlingar som hon har undersökt har hon jämfört avhandlingarnas nyckelord med ämnesordlistan och funnit att dessa har dålig täckning i ämnesordlistan. Det har visat sig att konkreta ämnesord är mindre användbara för de avhandlingsförfattarna som undersökts, medan de mer användbara abstrakta begreppen har dålig täckning i ämnesordlistan.¹⁷

Internationellt tycks det heller inte ha forskats speciellt mycket på detta område. I Danmark publicerades dock redan 1978 en uppsats av Annelise Mark Pejtersen, Klassifikation af skønlitteratur, där hon kommer fram till att

16 Ericson & Hvidén, 2003, Finnes: Flata Sökes: Information : om lesbiska, informationsbehov och ämnesbestämning av skönlitteratur, s. 8.

17 Savoca 2003, s. 95-98.

låntagare omedvetet klassificerar skönlitteraturen och att bibliotekens klassificeringssystem måste harmonisera med låntagarens associationssätt. ¹⁸

I Finland publicerade Jarmo Saarti så sent som 2000, en artikel som tar upp olika aspekter kring indexering av skönlitteratur. Även han förvånas över hur lite som har gjorts på detta område inom biblioteksvärlden. ”Development has been swift with commercial internet services: bookshops on the web are now doing the contents-description work that libraries have not done.”¹⁹ I sin artikel presenterar han ett experiment gjort på fem folkbibliotek i Finland. Tre bibliotekarier och tre låntagare från varje bibliotek fick i uppdrag att indexera fem skönlitterära verk vardera utifrån den finska tesaurusen Kaunokki. Inte helt oväntat visade det sig att det fanns stor variation mellan de olika indexerade posterna. Trots de stora olikheterna visade det sig att omkring 75% av indexeringstermerna behandlade böckernas faktiska innehåll så som tema, händelser och karaktärer. 5,5% beskrev tiden då historien utspelar sig. De övriga var fördelade på subjektiva upplevelser av verket. Konsistensen, eller samstämmigheten mellan indexerarna var mycket låg. Saarti förklarar detta med att; för det första, att varken bibliotekarierna eller låntagarna var vana att indexera skönlitteratur. För det andra att skönlitteraturen kan läsas på så många olika sätt och det leder till subjektiva tolkningar. För det tredje så innehåller skönlitteraturen så många olika aspekter att det blir omöjligt att täcka in allt.

Vissa saker är väldigt generella medan andra tilltalar en liten grupp människor men inte uppmärksammas alls av den stora allmänheten. ²⁰

Ett stort namn på området är den kanadensiska forskaren Clare Beghtol, som jag presenterar vidare längre fram. Hon skriver i The Classification of Fiction : the Development of a system Based on Theoretical Principles om den teoretiska utvecklingen internationellt kring indexering av skönlitteratur.²¹

18 Pejtersen, Annelise Mark, 1978, Klassifikation af skønlitteratur.

19 Saarti, Jarmo, 1994 ”Fiction indexing by library professionals and users”, s. 6.

20 Saarti, 1994, s. 7-8.

21 Beghtol, Clare, 1994, The Classification of Fiction – the Development of a System Based on Theoretical Principles.

Några centrala begrepp

Information

I denna uppsats utgår jag från Brenda Dervins definition av begreppet information.²² Denna definition ser människan som en del i en informations- process där denne är medskapare av informationen istället för det traditionella synsättet där människan bara kopierar eller inhämtar den information hon behöver. Det traditionella synsättet på information som fakta, något objektivt som beskriver verkligheten förutsätter en syn på världen som en plats där total ordning råder. Information är endast beskrivningar av denna ordning. Om någon del av denna ordning inte är beskriven så saknas information och måste således hittas. Dervin vänder sig mot den här synen för att den ser människan enbart som en kopierande varelse. Om information saknas så gäller det bara att hitta rätt källa och sedan foga in den informationen där den behövs. Något förenklat kan man säga att denna typ av information refererar till en yttre verklighet, information är något externt som kan inhämtas. Dervin kallar det här synsättet för Information(1).

Ett annat sätt att betrakta information är att se den som subjektiv. En struktur applicerad på verkligheten, skapad av informationsanvändaren. Det kan vara i form av idéer, tankar, en skapad ordning. Information som refererar till ens inre verklighet. Det här synsättet benämns som Information(2).

När en individ rör sig i verkligheten tar hon hela tiden in delar av den (Information(1)), och skapar av dessa delar, inre bilder eller sammanhang (Information(2)). Frågan är, hur individen rör sig mellan information(1) och information(2)? Hur skapar hon mening av den yttre och den inre verkligheten?

Dervin föreslår att den process där människan skapar sig mening, i sig själv, är en informationskälla. Denna process eller detta beteende kallar hon för Information(3).²³

För att bringa ordning i dessa begrepp så återger jag Dervins olika definitioner nedan, med hennes egna ord.

Information(1) – the innate structure or pattern of reality; adoptive information; objective information; data.

Information(2) – the structures imputed onto reality by people; order created; ideas.

22 Dervin, Brenda, 1976, ”Strategies for Dealing with Human Information Needs” & Dervin, Brenda, 1977, ”Useful Theory for Librarianship: Communication, Not Information”.

23 Dervin, 1977, s. 21-23.

Information(3) – the procedures by which people acquire what they didn’t previously know; by which people are informed or instructed.²⁴

Indexering

”Vid registrering av dokument analyserar man dokumentet dels efter formella kriterier såsom författare, titel, serietillhörighet, o.s.v., dels efter ämnesmässiga kriterier. I det första fallet talar man om återvinning av dokument, i det andra om återvinning av information.”²⁵ Ett sätt att beskriva ett dokuments innehåll är genom särskilda ämnesord eller indexeringstermer. Det andra, som jag inte går in på närmare här, är genom koder som till exempel SAB-systemet eller UDK. Unn Hellsten och Margareta Rosfelt beskriver indexerarens roll som ”att ge katalogposterna ämnesord som å ena sidan täcker dokumentets ämne samtidigt som å andra sidan intresserade användare skall kunna komma på idén att använda just de orden som sökord.”²⁶

Indexeringstermer kan användas på ett flertal olika sätt. Miguel Benito beskriver flera av dem i sin bok Kunskapsorganisation²⁷.

Facetter

Den nya ämnesordlistan för skönlitteratur för vuxna består av sex huvudfacetter. Begreppet facetter myntades av S.R. Ranganathan och användes i hans PMEST-schema från 1950-talet. Detta schema var uppbyggt efter fem grundläggande facetter: P=Personality, M=Matter, E=Energy, S=Space, T=Time. Tanken med dessa är att ord från olika facetter ska kunna kombineras fritt, för att skapa ett flexibelt system. Syftet med huvudfacetterna är att spegla olika dimensioner av ett skönlitterärt verk. Ämnesordlistan för skönlitteratur för vuxna består av följande sex huvudfacetter:

I Genre II Tid III Plats IV Ämne V Person

24 Dervin, 1976, s. 326.

25 Benito, Miguel, 1991, Kunskapsorganisation : en introduction [sic!] till katalogisering, klassifikation och indexering, s. 233.

26 Hellsten, Unn & Rosfelt, Margareta, 1997, Ämnesordsindexering : en handledning, s. 15.

27 Benito, 1991.

VI Form²⁸ Skönlitteratur

När jag i denna uppsats använder begreppet skönlitteratur utgår jag från den klassiska indelningen som SAB-systemet gör. Alltså i princip allting som placeras på avdelning H, svenska och utländska romaner, antologier, dramatik och lyriksamlingar. Undantaget här är avdelning H.04, essäer, eftersom de ibland tenderar att hamna på respektive fackavdelningar, men det är en diskussion som avhandlas i en helt annan uppsats.²⁹

Tesaurus

Jag håller mig till Miguel Benitos definition av en tesaurus som är enligt följande:

Tesaurus är en standardiserad lista över indexeringstermer, som regel inom ett begränsat ämnesområde, med korsvisa hänvisningar som anger det inbördes förhållandet mellan termerna. Indexeringstermerna är ordnade alfabetiskt och systematiskt. En tesaurus skall innehålla en alfabetisk förteckning över alla indexeringstermer. Under varje term skall alla korshänvisningar, specifika termer och närbesläktade termer listas. En tesaurus skall som regel också innehålla en hierarkiskt uppställd lista.³⁰

Ämnesordslistan för skönlitteratur är inte en formell tesaurus även om den har likheter med Benitos definition.

28 Indexering av skönlitteratur, s. 5-6.

29 Lögdberg, Karin, 2004, ”Svårt att dela upprördheten” : om essäer, klassifikation och makt.

30 Benito, 1991, s. 259.

Historisk bakgrund

Redan kring sekelskiftet börjades det göras olika försök med klassificering och indexering av skönlitteratur, alltså ungefär samtidigt som flera av de största, idag använda, klassifikationssystemen skapades.³¹ Jag kommer nedan att kortfattat redogöra för de viktigaste stegen i utvecklingen av olika modeller för klassifikation och indexering av skönlitteratur. För en mer utförlig beskrivning hänvisar jag till tidigare gjorda studier.³²

Internationella försök till indexering av skönlitteratur

De första förslagen till ett klassifikationssystem för skönlitteratur kom som sagt runt sekelskiftet. Tidiga försök gjordes av bland andra E. A. Baker (1899), J. Thompson (1901), F. Rathbone (1901), J. Rathbone (1902), W. A. Borden (1909) och C. Baker (1916). Dessa lanserade fem principer som var viktiga att ta hänsyn till och som har varit betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen.

Dessa principer var kortfattat:

1. Klassifikation av skönlitteratur skulle göra det lättare för folk att hitta den sortens skönlitteratur de ville ha. Klassifikationssystemet skulle utformas för användarna.

2. Det är viktigt att se till alla dimensioner av det skönlitterära verket. Dessa tidiga system föreslog åtminstone fyra dimensioner som man skulle ta hänsyn till:

a. Övergripande ämne b. Genre

c. Form

d. Litterär kvalitet

31 Andersson & Holst, 1995, s. 9.

32 Andersson & Holst, 1995, Beghtol, 1994, Pejtersen, Annelise Mark m.fl., 1996, Subject access to Scandinavian fiction literature – Index methods and OPAC development.

3. Klassifikation av skönlitteratur ska hjälpa läsaren att finna andra verk och författare än de annars skulle välja.

4. Klassifikationssystemen skulle inte skilja böcker av en viss typ från de andra, utan all skönlitteratur skulle ställas i en alfabetisk svit.

5. Klassifikationssystemen skulle heller inte skilja böcker av samme författare från varandra. ³³

W. A. Borden var den ende av de ovannämnda pionjärerna som vidareutvecklade klassifikationssystemen för skönlitteratur. Han märkte att det främst var de nya böckerna som lånades och utgick från att det berodde på att låntagarna inte kände till de den äldre litteraturen. Han gjorde därför försök med att ordna vissa böcker efter olika kategorier, såsom deckare och historiska romaner. Två år senare utvärderade han försöket och fann då att de omklassificerade böckerna stod för 57% av utlåningen av skönlitteraturen.³⁴ Frank Haigh

Frank Haigh gjorde på 1930-talet en bearbetning av Deweys klassifikationssystem för att klassificera 5000 romaner. Systemet gick ut på att ämnen i skönlitteraturen placerades under en rubrik i Deweysystemet.³⁵ Andersson & Holst exemplifierar med att ”spökhistorier klassades under

”filosofi”, deckare och thrillers under ”sociologi”.³⁶ Det tycks dock inte finnas några redogörelser för hur systemet mottogs och hur det användes.

L. A. Burgess

Burges presenterade inte mindre än två olika klassifikationssystem, båda avsedda för hylluppställning. Det ena systemet från 1936 var ett hierarkiskt decimalklassifikationssystem som bestod av genrebeteckning uppdelat i litterär stil, från högstående till lågstående litteratur.

1943 framlade han ett nytt system som inte var hierarkiskt ordnat utan omfattade 27 klasser som beskrev både genrebeteckning och framträdande

33 Andersson & Holst, 1995, s. 9-10.

34 Andersson & Holst, 1995, s. 10-11.

35 Beghtol, Clare, 1989, ”Access to fiction: a problem in classification theory and practice. Part I”, s. 137.

36 Andersson & Holst. s. 11.

element hos romanen. Till det lade han dessutom fem klasser för att utvärdera författarens avsikt med verket.³⁷

Robert S. Walker

Det första klassifikationssystemet som omfattade all slags skönlitteratur presenterades 1958 av Robert S. Walker. Han inspirerades av den indiske klassifikationsteoretikern Ranganathans PMEST-formel (se begreppsförklaring, Facetter). Walker utvecklade systemet och vidareindelade ämnet M (Matter, eller ämne) i en underordnad PMEST-formel som Clare Beghtol illustrerar på följande sätt.

P =författare/titel

M(PMEST) =romanens ämne P =Personer i romanen

M =skildrat levnadssätt eller miljö

E =tema

S =geografisk bestämning

T =tidsbestämning

E =typ av berättelse i romanen (ST) =språk och författarens tidsperiod³⁸

Walker började alltså med att bestämma verkets språk, geografiska ursprung och den litterära period då verket tillkommit. Begreppen tid och rum såg han som en enhet, (ST). För tid och geografiskt ursprung använde han UDK- klassningar medan språket uttrycktes med egna klassifikationskoder. Det mest intressanta, menar Beghtol, är facett M (=Matter) som är uppdelad i ett underordnat PMEST-schema, i vilket verkets innehåll skulle presenteras.³⁹

Annelise Mark Pejtersen

Danskan Annelise Mark Pejtersens AMP-system (Analysis and Mediation of Publications) är det system som vunnit mest gensvar i Norden. 1973-1974 samlade hon in omkring 300 samtal mellan låntagare och bibliotekarier som handlade om skönlitteratur. Avsikten med detta var att kartlägga låntagarnas omedvetna klassifikation, som sedan skulle ligga till grund för ett nytt

37 Andersson & Holst, 1995, s. 12.

38 Andersson & Holst. S. 15.

39 Beghtol, Clare, 1990, ”Access to fiction: a problem in classification theory and practice. part II”, s. 21.

klassifikationssystem.⁴⁰ Utifrån dessa samtal fann Pejtersen fyra kategorier av frågor gällande skönlitteratur:

1, Ämne

2, Ram: tid/plats 3, Författarens avsikt 4, Tillgänglighet⁴¹

Ofta kunde låntagarna kopplas samman med flera av dessa kategorier men det fanns också låntagare som föll helt utanför den här indelningen. Sådana frågor som ”en god bok” eller ”en bok av Panduro eller något liknande”.

Utifrån dessa fyra klasser konstruerades AMP-systemet som innehöll fyra facettliknande dimensioner, enligt följande:

Dimension 1: Ämne

A, aktivitet och händelseförlopp

B, psykologiskt utvecklingsförlopp/psykologiska

beskrivningar

C, sociala relationer Ämnet i romanen: Vad det handlar om.

Dimension 2: Ram

A, tid: dåtid, nutid, framtid

B, plats: geografisk, social miljö, yrke Den tid och plats författaren valt att förlägga sitt verk till.

Dimension 3: Författarens avsikt

A, känslomässig upplevelse B, insikt och information

Författarens attityd mot ämnet. De idéer och känslor författaren vill förmedla till sina läsare.

Dimension 4. Tillgänglighet

A, läsbarhet

B, fysiska egenskaper C, litterär form

D, huvudpersoner

E, huvudpersonernas ålder

Kvaliteten på kommunikationen mellan författaren och läsaren, d.v.s. termer för egenskaper hos boken som försvårar eller underlättar sådan kommunikation, som språkets svårighetsgrad, typografi etc.⁴²

40 Andersson & Holst, 1995, s. 16.

41 Pejtersen, Annelise Mark, 1978, Klassifikation af skönlitteratur, s. 5.

42 Andersen & Holst, 1995, s. 17. Jag har, för att underlätta för läsaren, valt att citera Anderson och Holst eftersom de redan har översatt Pejtersens system. För den som är vidare intresserad hänvisar jag till Pejtersen, 1978, s. 17 ff.

Systemet kräver inte att alla dimensioner används utan man använder de dimensioner som behövs för just den aktuella boken. Det är också fritt att vidareindela kategorierna av de bibliotek som använder sig av systemet.

Systemet har flera gånger testats i praktiken och fått ett positivt mottagande, inte minst bland låntagarna.⁴³

Clare Beghtol

Den kanadensiska forskaren Clare Beghtol står för det senaste försöket att klassificera skönlitteratur. Hennes Experimental Fiction Analysis System, EFAS, är ett facetterat klassifikationssystem som använder bokstavskombinationer som klassifikationskoder kompletterat med sifferkoder från andra system. Beghtol skiljer sig från de tidigare forskarna då hon betonar forskares och studenters behov av att kunna söka efter skönlitterära texter.

Denna målgrupp har också präglat hennes system. Beghtol har också valt att bortse från att göra tolkningar av de skönlitterära verken eftersom hon anser att detta bara leder till en subjektiv klassificering. Därför är EFAS konstruerat så att det endast behandlar de objektiva data som finns i skönlitteraturen. Beghtols system försöker sålunda inte summera dokumentets innehåll, eller visa vad det skönlitterära verket handlar om, utan nöjer sig med att visa vilken fakta verket innehåller.⁴⁴ Hon menar att all fakta eller data som finns i böckerna ska behandlas som verkliga. Beghtol har delat in data i fyra huvudgrupper:

1, Personligheter, varelser som existerar, handlar eller uppträder inom det skönlitterära verket.

2, Tilldragelser, verkliga eller påhittade, som förekommer i verket.

3, Platser, såväl verkliga som påhittade.

4, Tid.⁴⁵

Till detta kommer också en grupp för ”övrigt”, som kan användas om verket inte går att placera in i någon annan grupp. EFAS använder sig, förutom av bokstavskombinationerna, också av flera olika systems klasser, vilka sätts inom parantes. UDK för tid och plats, Dewey för att beskriva händelser och personligheter, Library of Congress-systemets regler för att bestämma hur händelser och personnamn ska formuleras i mer naturligt språkbruk. Det är ett ganska komplicerat system men det kan också ge väldigt specifika träffar och är tänkt att användas för databassökningar.

43 Andersson & Holst, 1995, s. 18-19.

44 Savoca, 2003, s. 13.

45 Andersson & Holst, 1995, s. 20.

Svenska försök till indexering av skönlitteratur

Det har, som tidigare sagts, inte gjorts mycket på det här området i Sverige.

1987 kom ett specialarbete från Bibliotekshögskolan i Borås, Tesaurus för indexering av skönlitteratur av Eiler Jansson & Bo Södervall. Den består av en alfabetisk och en systematisk del. I den systematiska delen är termerna indelade i tre facetter: ram, person och ämne. Gränserna mellan de olika facetterna är flytande och vissa termer kan passa in under flera facetter.⁴⁶ 1994 gav Svensk biblioteksförening ut en ämnesordlista för barn- och ungdomslitteratur av ovan nämnda författare, Ämnesord – kompass i bokskogen, denna ligger till grund för de ämnesord som Bibliotekstjänst (BTJ) erbjuder i sin sambindningslista.⁴⁷ En finlandssvensk version av den finska tesaurusen för skönlitteratur, Kaunokki, arbetades fram 1997 under namnet Bella, men har inte vunnit någon större framgång i Sverige då det visat sig att en tesaurus för skönlitteratur är väldigt anpassad till den kultur den är skapad i och inte lämpar sig för översättning.⁴⁸ Intresset för återvinning av skönlitteratur har främst visats genom ett antal kandidat- och magisteruppsatser från olika biblioteksutbildningar. Dessa är presenterade i kapitlet ”Tidigare forskning”.

2001 bildades Specialgruppen för indexering av skönlitteratur som en underavdelning till Svensk Biblioteksförening. Specialgruppens uppgift var att arbeta fram svenska ämnesordslistor för skönlitteratur, en för barn- och ungdomslitteratur och en för vuxenlitteratur. Arbetet presenterades på Svensk Biblioteksförenings konferens ”Indexera mera!” som hölls på Kungliga Biblioteket i Stockholm den 25 november 2002.⁴⁹ Under 2003 har arbetet med ämnesordslistorna färdigställts och under hösten gått på remiss. I skrivande stund har dock ännu ingen debatt blossat upp kring förslaget.

46 Savoca, 2003, s. 11.

47 Karlsson & Kristensson, 2003, s. 39.

48 Karlsson & Kristensson, 2003, s. 38.

49 Svensk Biblioteksförening: www.svenskbiblioteksforening.org

Teori och metod

Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i Brenda Dervins sense-makingteori.

Jag kommer nedan att beskriva hennes teori och koppla den till min frågeställning om användandet av skönlitteratur som en informationskälla.

Vad är Sense-Making?

Sense-Making riktar kritik mot ”the transmission model of communication”, en modell eller ett synsätt som innebär att information transporteras från en källa till en annan. Dervin menar att det är en modell som gör kommunikation till en mekanisk, snarare än en dynamisk process. Som alternativ till detta föreslås en modell som ser information, inte som ett ting som ska inhämtas, utan som en konstruktion som är bunden till en specifik tid, rymd och plats av dess upphovsmakare. Detta synsätt inbegriper vetskapen om att alla individer är olika och att alla uppfattar informationen på olika sätt.⁵⁰ I detta sammanhang anser jag att ett större fokus på skönlitteraturen kan förändra detta gamla synsätt då läsandet av skönlitteratur ofta uppfattas som en mer kreativ process än läsandet av facklitteratur eftersom skönlitteraturen ofta kräver att läsaren gör sina egna tolkningar.

Sense-Making verkar i en pågående filosofisk diskussion där människans, verklighetens och iakttagelsens natur undersöks. Dervin talar om två synsätt, det moderna och det postmoderna. Det moderna synsättet utgår från ett ordnat universum där kunskapen är isomorfisk. Ett fenomen skulle med detta synsätt kunna beskrivas av skilda personer på ungefär samma sätt. Det postmoderna synsättet betraktar all kunskap som relativ och varje försök till ordning som tyrannisk. Dessa båda synsätt betraktar människan

50 Foreman-Wernet, Lois, ”Rethinking communication – introducing the sense-making methodology”, s. 4 ff.

som endera rationell och strukturerad eller som ofokuserad och förvirrad.

Sense-making har ett alternativt filosofiskt perspektiv. (a) Sense-making ser människan och verkligheten som ibland ordnad och strukturerad och ibland kaotisk. (b) Att skapa mening är ett mänskligt behov och att kunskap är någonting som alltid eftersöks. (c) Upplevelse och observation ser olika ut för olika människor.⁵¹

Sense-making uppmärksammar frågan ”hur?” i kommunikation på alla nivåer.

Det handlar om hur människan definierar en situation, hur hon drar nytta av tidigare erfarenheter och hur hon gör kopplingar. Sense-making intresserar sig för den förening som finns mellan repetition och kreativitet och för hur människan skapar mening och hur hon väljer väg eller hur hon bygger en bro för att ta sig över kunskapsgapet.⁵² Jag menar att skönlitteraturen kan vara ett sätt att täcka det informationsbehovet som uppstår enligt Dervins teorier, eftersom de frågor som uppstår kanske inte alltid går att lösa med den information som vi vanligen finner i informationssystemen. Indexering av skönlitteratur vidgar begreppet information till att inte enbart inbegripa objektiva fakta.

Sammanfattningsvis kan man säga att sense-making intresserar sig för de processer som sker inom en människa i mötet mellan intern och extern information, då hon skaffar sig ny kunskap. Dessa processer ser olika ut från person till person och från situation till situation. Jag anser det vara viktigt att ta reda på hur sådana processer kan se ut när man nationellt nu ska bygga ett regelverk för indexering av skönlitteratur.

Sense-makingmetaforen

Denna metafor är central för sense-makingteorin. Teorin bygger på antagandet att livet inte är en vandring längs en jämn väg utan att vägen är full av fallgropar. Plötsligt blir situationen obegriplig, vi råkar ut för något som vi måste förstå men inte gör det. Det uppstår ett kunskapsglapp (gaps). Detta kunskapsgap måste fyllas innan vi kan fortsätta vår vandring. Vi måste så att säga bygga en bro (bridge). Med andra ord kan man säga att vid en given punkt i tid och rymd möter vi ett problem som vi inte kan klara av med vår existerande kunskap. Vi måste alltså få mera kunskap för att kunna bearbeta

51 Foreman, 2003, s. 6 ff.

52 Foreman, 2003, s. 9.

problemet och gå vidare. För att kunna öka vår kunskap behöver vi mera information. Först när man har kommit över bron kan man utvärdera och se på vilket sätt, och med hjälp av vilken information man löste problemet. Se figuren nedan:

Fig. 1. Sense-Making-metaforen. En person rör sig genom tid och rum och upptäcker ett gap, bygger en bro med information över gapet och kan sedan utvärdera nyttan av bron. (ill. Mattias Johansson Räms, efter Dervins modell)

Teoretiska utgångspunkter och frågeställningar

I min undersökning utgår jag från Brenda Dervins artikel ”Strategies for Dealing with Human Information Needs”, där hon i tio punkter beskriver och kritiserar de synsätt som varit förhärskande inom informationsvetenskapen.⁵³

53 Dervin, 1976.

Dervin beskriver tio antaganden som hon anser att informationsvetenskapen har skapat och betraktar som sanningar. Dessa antaganden, menar hon, står i vägen för att ta reda på vad information är och hur människor använder den.

Jag har använt den texten därför att jag anser att den ställer relevanta frågor om vårat sätt att se på information och informerande och att den öppnar för ett helt nytt tankesätt då man ska bygga nya system och databaser. Kanske kan texten vara en hjälp då vi nu håller på att införa ett system som innefattar en indexerad skönlitteratur? Nedan beskriver jag Dervins kritik mot dessa antaganden ett efter ett och diskuterar möjliga frågeställningar som är relevanta då det gäller indexerande av skönlitteratur.

1. ”Objective information is the only valuable information.” Att objektiv information är den enda information av värde är ett mycket vanligt, om än ett snävt sätt att betrakta information på. Antagandet grundar sig på att människor enbart informerar sig genom att kopiera objektiv fakta från pålitliga källor. Dervin menar att människor skaffar sig information på en rad andra sätt som också är värdefulla. Människor får information från TV- serier, romaner och från vänner och kollegor.⁵⁴ Antagandet tycks dock ligga till grund för en stor del av bibliotekens indexeringsprinciper.

Facklitteraturen har noggrant klassificerats, indexerats och sorterats in på ämnesmärkta hyllor medan skönlitteraturen mer grovkornigt har klassificerats och samlats under ett och samma paraply, något grovt uttryckt. Det vill säga, innehåller verket objektiv information eller fakta, så har man tagit till vara på den, innehåller verket en information av mer subjektivt slag så har man låtit bli. Man har koncentrerat sig allt för mycket på en probleminriktad sökning istället för en kunskapsbildande.

2. ”If a little information is good, a lot must be better.” Dervin menar att det spelar ingen roll hur mycket information vi än samlar och lagrar om vi inte kan kommunicera den. Att ha tillgång till information är inte samma sak som att bli informerad. Dervin tar upp två områden där människor upplever att de har svårt att få relevant information. Dels är det inom sjukvården och

54 Dervin, 1976, s. 327.

dels inom juridiken. Detta trots att det är två av de områden som det västerländska samhället har flest antal informatörer och informationskällor inom, problemet är bara att väldigt få kan hantera och förstå dem.⁵⁵ Applicerat på skönlitteraturen riskerar vi att hamna i samma situation om vi inte tar reda på hur människor frågar, undrar och tänker och hur de beter sig för att hitta den litteratur som passar deras syfte.

3. ”Objective information can be transmitted out of context.” Antagandet utgår från att världen är ordnad så att varje information eller faktauppgift har en självklar koppling till verkligheten. Varje del har en plats i en informationskedja. Antagandet har haft ett stort inflytande på vårt sätt att förhålla oss till massmedia och utbildning, menar Dervin. Vi bombarderas av information från massmedia, lösryckta fakta som blir meningslösa för mottagaren om den inte redan förstår eller skapar sig en kontext där informationen får en plats. Den information som vi inte kan sätta in i ett begripligt sammanhang tenderar vi att ignorera. Det är inte möjligt att bara föra över information till människor som från en källa till en annan, istället borde man koncentrera sig på att förklara sambanden och skapa en grund för informationen.⁵⁶ Här skulle skönlitteraturen kunna utgöra en informationskälla eftersom den utspelar sig i ett sammanhang som läsaren sätter sig in i och den fakta som presenteras får en given plats i detta sammanhang. Kan bibliotekarien fånga upp den fakta som döljer sig i texten kan detta bli en värdefull informationskälla då läsaren själv kan välja vilket sammanhang informationen presenteras i.

4. ”Information is acquired only through formal information systems.” Dervin menar att det inte främst är genom formella system som människor skaffar sig information. Inte ens professionella användare informerar sig enbart genom informationssystem. Istället tar vi genvägar till informationen och frågar en granne eller en kollega om den vet hur man ska lösa ett problem.

55 Dervin, 1976, s. 327-328.

56 Dervin, 1976, s. 328-329.

Vi kanske får idéer via en såpopera på TV eller från en roman vi läser.⁵⁷ Vad spelar information om skönlitteratur från media och reklam för roll för vilka böcker vi väljer att läsa? Information utbyts människor emellan i olika sammanhang på olika sätt. Är det möjligt att fånga upp den informationen i ett antal indexeringstermer?

5. ”Information is relevant to every urban need.” Frågar man människor om de har några informationsbehov så svarar de ofta med många exempel på sådana behov. Samtidigt är användandet av informationssystemen väldigt lågt. Stora delar av den information som människor har behov av finns inte, eller är svåra att hitta i de vanliga informationssystemen. Det betyder inte att det inte finns ett informationsbehov, bara att informationssystemen har en för snäv definition av vad information är.⁵⁸ Skönlitteraturen sägs spegla människan från alla vinklar och kanske skulle många kunna finna svar på sina frågor i den. Frågan är bara hur man ringar in det väsentliga i systemen och vad som är det väsentliga?

6. ”Every need situation has a solution.” Vi utgår från att allt har ett svar, alla problem har en lösning. Vi bygger informationssystem så att man ska kunna ställa en fråga och få ett svar. Vi utgår från ett ordnat universum.

Även om de flesta är överens om att stora delar av livet är komplicerat och problematiskt så bygger vi informationssystem som om det inte vore det.

Det har framkommit inom sjukvården att patienter med allvarliga sjukdomar ofta känner sig frustrerade för att de inte får möjligheten att diskutera sin situation så att de får skapa sig sina egna svar. Frågor som

”varför händer det här mig?” och ”vad kommer att hända med mig?”

ignoreras, istället fokuserar informationssystemen på problemet som systemet ser det. Vad är orsaken?, hur blir man frisk? o.s.v.⁵⁹

57 Dervin, 1976, s. 329.

58 Dervin, 1976, s. 329.

59 Dervin, 1976, s. 330.

Här tror jag att skönlitteraturen kan fylla en viktig funktion om man skulle kunna söka efter romaner som handlar om en sjukdom och som tar upp sådana frågeställningar som inte tas upp i facklitteraturen. Kanske finns det i den typen av litteratur också mycket att vinna från sjukvårdens sida. Kan skönlitteraturen ge en ökad förståelse för patientens situation och lära läkare och sjukvårdare att bättre hjälpa sina patienter?

7. ”Information that is not now available or accessible can be made so.” Åter igen handlar detta antagande om att samla mer och mer information snarare än att informera eller göra informationen användbar. För många frågor kommer det aldrig att finnas svar och även då det gör det finns det en stor risk att den uppfattas som irrelevant. Människan skapar sina egna svar till sina egna frågor.⁶⁰ Genom att vidga informationsbegreppet kan man i bästa fall hitta information, kanske en roman, som på ett mer subjektivt sätt diskuterar den aktuella frågeställningen som eftersöks så att läsaren själv kan skapa sig ett svar.

8. ”The functional units of our information systems equal the functional units of users of those systems.” Det finns ett stort glapp mellan vad människor frågar efter och vad som systemen erbjuder. Ofta är systemen skapade för länge sedan, som t.ex. bibliotekssystemen, och är inte anpassade efter dagens krav på dem. Systemen innehåller ofta så kallad objektiv information, information(1), medan människor efterfrågar respons, idéer, konstruktiva lösningar, m.m.⁶¹

9. ”Time and space can be ignored.” Trots att vi är medvetna om att människan definierar sin verklighet utifrån sitt sociala sammanhang och den tid där hon verkar, bygger vi informationssystemen som om dessa aspekter inte spelade någon roll, menar Dervin. Ett problem är att man har generaliserat för mycket i informationshanteringen, d.v.s. att man har

60 Dervin, 1976, s. 330-331.

61 Dervin, 1976, s. 331.

bortsett från tid och rum. Detta bidrar till att den information vi får från systemen inte uppfattas som meningsfull för användaren. Istället måste vi lära oss att se att en definition av en situation i en viss tid är en kombination av information i den verkliga situationen och den frågandes definition av situationen. Det går inte att ignorera tid och rum och utgå från att den information som blir kvar är allmängiltig och användbar för flera olika situationer.⁶²

10. ”The connection between external information and internal information can be assumed.” Dervin anser att alldeles för lite forskning har lagts ned på att förstå hur människan implementerar extern information i sitt medvetande och anpassar den efter sina egna behov. I ett ordnat universum skulle en koppling mellan yttre och inre verklighet vara självklar, allt man skulle behöva göra var att hitta ett svar på sin fråga och infoga det likt en pusselbit i medvetandet. I ett icke ordnat universum är det människan själv som skapar kopplingen mellan yttre och inre verklighet. I medieforskningen till exempel, har man ofta ställt frågan vad människor läser istället för varför de läser och vad de får ut av det. Dervin menar att vi måste ta reda på hur människan skapar mening av den information som omger henne.⁶³ I denna undersökning har jag för avsikt att ta reda på vad människor får ut av att läsa skönlitteratur och hur de använder den kunskapen för att lösa de dagliga problem de möter i arbetslivet.

Metod

Eftersom ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns en information i skönlitteraturen som kan vara användbar i yrkeslivet, har jag valt att göra ett antal djupintervjuer med människor inom skilda yrken och professioner. Det andra syftet är att ta reda på hur människor skaffar sig information om skönlitteratur, jag har därför valt att intervjua, inte i första hand vana biblioteksbesökare, utan människor inom skilda yrkes- och studieområden med

62 Dervin, 1976, s. 331-332.

63 Dervin, 1976, s. 332-333.

stort läsintresse. Urvalet av informanter är brett, eftersom jag vill fånga in så många vinklar som möjligt på min frågeställning, har jag valt personer som studerar, arbetar inom vården, skolan, rättsväsendet m.fl. Intervjuerna har genomförts enligt sense-makingmetoden som jag redogör för i följande avsnitt.

Intervjuer

Det finns ett antal olika intervjumetoder att välja bland. Krag Jacobsen tar upp inte mindre än nio huvudkategorier av intervjuer, däribland forskningsintervjuer som även de är indelade i olika typer.⁶⁴ ”Den informella intervjun” går ut på att man deltar i en eller i en grupp människors liv under en längre period för att iaktta och observera dessa personers beteende. Det är en tidskrävande metod som passar utmärkt för exempelvis etnologiska forskningsområden men faller lite utanför mitt fält dels på grund av tidsbrist och dels på grund av att det är svårt att iaktta människors informationsbehov utifrån sett. ”Den standardiserade forskningsintervjun” bygger på väl utarbetade frågor som ställs till ett stort antal personer på samma sätt, med andra ord en kvantitativ undersökning. Fördelen med den är att man enkelt kan intervjua ett stort antal personer och att det blir lättare att sammanställa svaren då frågorna ser likadana ut. Nackdelen är dock att metoden inte ger utrymme för någon flexibilitet, vilket också gör att den skulle vara svår att tillämpa på min undersökning, då det just är olika grupperingars erfarenheter jag är intresserad av. Den metod som passar bäst för detta område är den som Krag Jacobsen kallar för ”Den styrda eller strukturerade forskningsintervjun” eller den kvalitativa intervjun.⁶⁵ Metoden är framförallt användbar då det gäller att samla in sådan information som det är svårt att få tag i på annat sätt, vilket torde vara fallet med den här uppsatsen. Styrd eller strukturerad innebär inte att man styr försöker styra informanterna att svara på ett visst sätt utan att frågorna till de olika informanterna är liknande men inte identiska.

Kvalitativa intervjuer

”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar.”⁶⁶ Min utgångspunkt är att jag ställer enkla frågor och låter den intervjuade berätta öppet om det specifika området. På så sätt hoppas jag kunna komma

64 Krag Jacobsen, Jan, 1993, Intervju – konsten att lyssna och fråga, s. 15-25.

65 Krag Jacobsen, 1993, s. 18-20.

66 Trost, Jan, 1997, Kvalitativa intervjuer, s. 7.

fram till vilken nytta olika människor har av skönlitteraturen, i vilka situationer och hur de hittar den. Trost skiljer mellan standardiserade och strukturerade intervjuer. Med standardiserade intervjuer menas att såväl frågorna som situationen är densamma för samtliga intervjuade. Den strukturerade intervjun kan delas upp i två vitt skilda företeelser. I vissa sammanhang menas att svarsalternativen är fasta och att endast ett visst antal svarsalternativ är möjliga. I flera andra fall menas att intervjun är strukturerad om det finns ett gemensamt tema eller ämne för intervjun och inte flera.⁶⁷

I min undersökning har jag valt att använda mig av den strukturerade intervjun så som den är beskriven av både Trost och Krag Jacobsen. I intervjuerna utgår jag från ett tema som är gemensamt för alla informanterna men där frågeställningen kan variera lite beroende på den intervjuade personens bakgrund och nuvarande situation, enligt vad som förespråkas i sense-makingmetoden som jag beskriver nedan.

Sense-makingmetoden

Sense-Making assumes that all communication is designed but that most designs, even when well meaning, are habitual, unstated, and based on transmission assumptions.

Sense-Making’s intent is to provide general guidance for how to ensure as far as possible that dialogue is encouraged in every aspect of communication campaign research, design, and implementation.⁶⁸

En grundläggande utgångspunkt i Sense-Making är, som synes ovan, att informanten (intervjupersonen, undersökningsgruppen) betraktas som medarbetare i undersökningen. Det vill säga att undersökningen genomförs som en öppen dialog där informanten inte enbart är den svarande, den som blir utfrågad, utan är delaktig i processen. Informanternas situation och perspektiv måste tas på allvar. Man kan som intervjuare inte utgå från att man vet bäst och genomföra intervjun som en envägskommunikation. Det måste uppstå en dialog där intervjuaren är beredd att ändra sin ståndpunkt. Dervin & Frenette presenterar fyra ”mandates” eller viktiga punkter, att ta med i beräkningen då man ska genomföra en undersökning.

Go beyond Campaign-Designated Expert Information

67 Trost, 1997, s. 19-22.

68 Dervin, Brenda & Frenette, Micheline, 2001, ”Sense-Making methodology – communicating communicatively with campaign audiences”, s. 236.

Appeal to Audiences in Their Social Contexts Absorb and Reflect Audience Perspectives

Attend to Issues Relating Social Power and Ethics⁶⁹

Den första punkten syftar till att använda utgångspunkter som är attraktiva och pålitliga och som framhäver och tar till vara på informantens livssyn och intressen och som visar intresse för intervjupersonens berättelser. På detta sätt engagerar man intervjupersonen och får denne att bli mer delaktig och öppen och förhoppningsvis ger det också fler infallsvinklar som intervjuaren kanske inte har förutsett.

Punkt två, ”Appeal to Audiences in Their Social Contexts”, syftar till att ta reda på vilka kanaler som intervjupersonen använder för att få information.

Man bör här utgå från intervjupersonens sociala nätverk och vara öppen för alla slags informations- eller kommunikationskällor. Det kan röra sig om allt ifrån att prata med grannen till att delta i diskussionsforum på webben. I mitt fall handlar det om att ta reda på hur intervjupersonerna hittar information om de böcker som intresserar dem eller som de tror kan vara till hjälp i deras situation. Hur, genom intervjupersonens nätverk, får de information om en viss bok?

Den tredje punkten ger status till icke-expertens ståndpunkter. Den fokuserar på vikten av att ta till vara på de icke-professionellas synsätt. De flesta frågor som diskuteras på fakulteterna, debatteras också utanför men med helt andra ord och på helt andra sätt. Det som experter ser som sant idag kan mycket väl bli omkullkastat av morgondagens experter. Genom att lyssna på människor utanför expertisen kan man komma fram till nya utmanande frågeställningar eller till och med finna lösningar på problemen eller frågeställningarna.

Den fjärde och sista punkten innefattar två aspekter: (a), att problematisera de vedertagna antagandena om verkligheten och att (b), vara uppmärksam på hur social status, struktur, klass, politik och ekonomi är inbegripna i experternas presentation av fakta och hur den används. Deltagare i undersökningar är oftast medvetna om att de blir bedömda utifrån vad de säger, det är därför viktigt att vara uppmärksam på hur olika människor uttrycker sig

69 Dervin & Frenette, 2001, s. 234-236.

och vilken bakgrund de har. Gör man inte det så riskerar undersökningen att bli ofullständig eller till och med missvisande.⁷⁰

Sense-Making intervjuer

Sense-Making kan användas både inom kvalitativa och kvantitativa intervjuer.

Praktiskt vilar sense-making på ett tillvägagångssätt som kallas micro-moment time-line. Med denna metod blir intervjupersonen tillfrågad att beskriva en situation, relevant för frågeställningen, som varit central i personens liv. I den här undersökningen handlar det om problem eller svårigheter i yrkeslivet som den tillfrågade har löst med hjälp av skönlitteratur. Situationen beskrivs kronologiskt, i ”time-line steps”. Vad hände först? Sedan? O.s.v. För varje steg ställs sense-makingfrågor, baserade på vad som beskrivs i stycket ovan.

Frågorna kan vara av typen; vilka frågeställningar hade du i den specifika situationen? Vilka känslor dök upp? Vilka tankar? Dessa frågor ställs sedan mot sense-makingmetaforen, med fokus på de centrala delarna; ”gap”, ”bridge”

& ”outcome”. Ett exempel på sådana frågor kan vara: Hur uppstod din frågeställning? Hur relaterar den till ditt liv? Fick du svar på din fråga? Hur?

Fanns det några hinder i vägen? Blev du hjälpt av svaret? I så fall, på vilket sätt?⁷¹

På det sätt som beskrivs ovan, ställs informanten i centrum för hela intervjusituationen, det är den intervjuades berättelse som står i centrum, inte intervjuarens frågor och dennes kunskaper i ämnet. Intervjun grundar sig på verkliga situationer, där det som framkommer under samtalet har sin förankring i verkliga erfarenheter hos den intervjuade. Det motverkar också att den svarande anpassar sina svar för att passa bättre in på frågeställningen och vad denne tror att intervjuaren förväntar sig.

Det grundläggande för metoden är att sense-making inte utgår från statiska karaktäriseringar av människor som förväntas agera på ett bestämt sätt i en given situation. Istället baserar den sig på en öppen dialog med informanten.⁷²

70 Dervin & Frenette, 2001, s. 234-236.

71 Dervin & Frenette, 2001, s. 241.

72 Dervin & Frenette, 2001, s. 249.

Undersökningen

Inledning

I följande avsnitt presenterar jag den empiriska studie som jag genomfört under januari och februari 2004. Jag presenterar först min informantgrupp och redovisar deras svar under ett antal rubriker. I nästa kapitel kommer jag att jämföra deras beskrivning av sina yrkesroller och vilka problem informanterna har beskrivit, med deras läsvanor enligt sense-makingmetaforen som jag redogjort för på sid. 20-21. Kortfattat kan modellen liknas vid en vandring längs en stig, plötsligt uppstår en grop som man måste ta sig över. Man måste bygga en bro. Genom den metaforen kan man se hur människor löser sina problem och på vilket sätt de skaffar sig den information de behöver.⁷³ På så sätt hoppas jag kunna svara på de frågeställningar som jag ställt mig inför indexering av skönlitteratur: Vilka är det som har nytta av att man gör skönlitteraturen sökbar? Har skönlitteraturen fått en ökad roll i vårt sätt att ta till oss information, och i så fall på vilket sätt? Hur beter sig människor för att hitta en bok de vill läsa? Slutligen kommer jag att mot bakgrund av tidigare försök och förslag till indexeringssystem för skönlitteratur diskutera möjliga lösningar utifrån de svar som jag fått av informantgruppen.

Intervjuerna

Undersökningen består av sju kvalitativa intervjuer med människor inom olika yrkesområden. Jag har under intervjuerna så långt som möjligt utgått från Brenda Dervins sense-makingmetod som i korta drag går ut på att informanten berättar om en specifik situation och hur denne har löst de problem som stått i vägen för att kunna gå vidare. Det visade sig dock i praktiken vara svårt att få informanterna att beskriva så konkreta situationer som metoden föreskriver.

Jag har istället nöjt mig med att låta informanterna berätta i stora drag vad de gör under en arbetsdag och vilka typer av problem de stöter på. I nästa steg har

73 Dervin & Frenette, 2001, s. 237 ff.