Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(1)

(2)

(3)

Förord

D

e tretton medlemskommunerna i Göteborgsregio-nens kommunalförbund (GR) arbetar sedan flera år tillbaka med en gemensam studie kring nyckeltal som sammanhänger med hälsa och ohälsa. Årets nyckeltals-rapport är den femte i ordningen.

Vår strävan att identifiera faktorer som kan stödja arbetet med att utveckla ”hälsosamma arbetsplatser” fortsätter i kommunerna.

Som en grund för arbetet har vi nu tagit fram 2006 års rapport med gemensamma personalnyckeltal kring personalstrukturer, hälso- och ohälsomönster, kostnader och trender. Rapporten ger kunskap inom området, men är inte en komplett beskrivning. Den utgör dock ett värdefullt underlag med möjligheter till jämförelser och förutsättningar för att lära av varandra.

I samband med nyckeltalsarbetet har också ett antal idéer fötts om områden för fördjupade studier och gemensamma modeller för att lära av varandras erfaren-heter och aktiviteter. Ett exempel på detta är ”Mötes-plats Hälsa” som genomfördes under 2006.

Fem års arbete med hälso- och ohälsotal har visat att • Likheterna mellan våra tretton kommuner är större än

olikheterna

• Orsakerna till sjukfrånvaro är mycket komplexa • En stor del av sjukfrånvaron beror på förhållanden som

inte har med arbetet att göra

• Hela livsstilen påverkar den enskildes hälsa • Samhällets attityder till sjukskrivning har betydelse • Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringens

regler har förändrats kraftigt de senaste åren och påverkar sjukskrivningsmönstret

• Kommunen som arbetsgivare kan endast påverka arbetsförhållandena, inte den privata livssituationen

För 2006 konstaterar vi att trenden är en fortsatt minsk-ning av sjukfrånvaron. De senaste årens aktiva arbete kring ohälsofrågorna i våra tretton kommuner har gett resultat.

Mönstret är dock inte helt entydigt. Vi kan fortfaran-de konstatera att skillnafortfaran-derna mellan olika yrkesgruppers sjukfrånvaro är stor. Detta bör ges fortsatt uppmärksamhet!

Rapporten ”nyckeltal, hälsa – ohälsa” är vårt bidrag i det stora pusslet kring ohälsofrågorna. Andra pusselbitar finns i vårdapparaten, hos försäkringskassan, i attityder och livsstilsmönster.

Vår förhoppning är att rapporten används som ett underlag i det fortsatta arbetet på vägen mot ”den hälsosamma arbetsplatsen”.

Ett stort tack till alla som har lagt ett stort arbete och engagemang i denna rapport!

Göteborg den 23 april 2007

Christina Björned och Ulla-Britt Ek Representanter för det regionala personalchefsnätverket

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 5

2. Kommunfakta ... 6

2.1 Ale kommun ... 6 2.2 Alingsås kommun ... 7 2.3 Göteborgs Stad ... 7 2.4 Härryda kommun ... 7 2.5 Kungsbacka kommun ... 7 2.6 Kungälvs kommun ... 8 2.7 Lerums kommun ... 8

2.8 Lilla Edets kommun ... 8

2.9 Mölndals Stad ... 8 2.10 Partille kommun ... 9 2.11 Stenungsunds kommun ... 9 2.12 Tjörns kommun ... 9 2.13 Öckerö kommun ... 9

3. Jämförande personalfakta ... 10

4. Sjukfrånvaro ... 12

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda ... 13

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta sjuka” ... 15

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön ...16

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp ...17

5. Sjukfrånvarons längd ...

19

5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda .. 19

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar ... 20

6. ”Långtidsfriska” ...22

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda i kommunen ... 23

7.1 Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda uppdelat på kön ...25

8. Sjuklönekostnad ... 28

9. Arbetad tid och kostnader ... 29

10. Ledartäthet ... 31

11. Sammanfattning... 33

Bilagor ... 36

Bilaga 1 Personalkategori och BSK ...

36

(5)

1. Inledning

G

öteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner har för femte året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Fokus för rapporten är ett flertal nyckeltal som kan ha samband med de anställdas hälsa och ohälsa. Den första rapporten, som avsåg verksamhetsåret 2002, togs fram som ett arbetsmaterial och ett underlag för det fortsatta arbetet. Rapporterna för 2003-2005 finns tillgängliga på www.GRkom.se under rubriken Publicerat.

Bakgrund

Media har under flera år ägnat ett stort intresse för sjukfrånvaron och ohälsoläget på arbetsmarknaden. Inte minst har den höga sjukfrånvaron inom den offentliga sektorn varit i fokus. Alla arbetsgivare har ett stort ansvar i hälso- och ohälsofrågor. Detta gäller inte minst det långt gående rehabiliteringsansvaret för de anställda.

Den allmänna debatten och de stora kostnaderna som sammanhänger med sjukfrånvaron har lett till ett stort intresse i kommunerna, både hos politiker och tjänste-män.

Personalcheferna i GR:s personalchefsnätverk har sedan en längre tid fört omfattande diskussioner kring hälsa och ohälsa bland de kommunanställda. Detta har resulterat i ett behov av att bättre kunna studera samband mellan olika faktorer och olika nyckeltal. Med detta som bakgrund har ”Nyckeltalsrapporterna” kommit till.

Syfte

Det syfte som fastställdes då arbetet med gemensamma personalnyckeltal startade för fem år sedan är fortfarande lika aktuellt. Syftet med nyckeltal kring hälsa och ohälsa är således att:

• Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda.

• Regionalt och kommungemensamt agerande – ger dynamik för förändring

• Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Uppdrag och process

De tretton kommunerna har gemensamt bildat en arbetsgrupp för arbetet med ”Nyckeltalsrapporten”. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter från varje kommun där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, system-förvaltning etc.

Personalcheferna i GR:s kommuner har också utsett representanter till arbetsgruppen, Ulla-Britt Ek och

Christina Björned, personalchefer i kommunerna Kungälv respektive Ale. Malin Rutström, Kungälvs kommun, har varit samordnare för projektet.

I likhet med tidigare år har en av utmaningarna i rapporten varit att de olika personalsystemen i kommu-nerna ger varierande förutsättningar och möjligheter att ta fram uppgifter. Detta kan till viss del påverka siffrornas jämförbarhet och leder även till att alla kommuner inte har möjlighet att ta fram samtliga nyckeltal. I några fall har också föregående års siffror behövt korrigeras.

Tankar och erfarenheter

Efter fem års gemensamt arbete kan vi konstatera att den ursprungliga tanken med det gemensamma arbetet i flera delar har infriats. Materialet har blivit ett viktigt under-lag som används gemensamt i regionen och i enskilda kommuner. Det används som kunskapsunderlag för dialog kring hälsa – ohälsa, för fortsatt analys och för aktiva åtgärder.

En insikt som stärkts alltmer under de fem åren är att sjukfrånvaro och orsakerna till den är komplex. I en begränsad del finns den på arbetsplatserna. För att vi ska vidta rätt åtgärder på våra arbetsplatser, hälsofrämjande och rehabiliterande, är analyser av samband och trender grundläggande. Se även under kapitel 11 – Sammanfattning ■

Medverkande i arbetsgruppen

Anna Andrén Ale kommun

Christina Björned Ale kommun

Marja Jumisko Ale kommun

Agneta Carlson Alingsås kommun

Anna Holwaster Alingsås kommun

Susanna Bladh Gustavsson Göteborgs Stad

Ann-Christine Eliasson Göteborgs Stad

Claes-Göran Frisell Härryda kommun

Staffan Boethius Kungsbacka kommun

Birgitta Wennerbom Palm Kungsbacka kommun

Ulla-Britt Ek Kungälvs kommun

Peggy Hamnström Kungälvs kommun

Malin Rutström Kungälvs kommun

Maria Gottfridsson-Granath Lerums kommun

Marie Wallroth Lerums kommun

Marianne Piiroinen Lilla Edets kommun

Maria Andersson Mölndals stad

Kristin Perem Mölndals stad

Gunnel Hörlyk Partille kommun

Hans Nikell Partille kommun

Jerker Gussmo Stenungsunds kommun

Ann-Charlott Gustavsson Stenungsunds kommun

Majbritt Larsson Tjörns kommun

(6)

2. Kommunfakta

I

detta kapitel finns en faktaruta för varje

kommun avseende verksamhetsåret 2006. Innehållet i faktarutorna förklaras nedan.

Bokslut för

kommunen

2006

Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personalkostnader och övriga kostnader. Siffrorna redovisas både i procent av bruttokostnad och i tkr. I personalkostnader ingår allt som kan

kopplas till anställd personal; lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter,

traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård etc. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övriga kostnader finns alla kostna-der som inte klassas som personalkostnakostna-der enligt ovan.

Befolkning

Uppgifterna avser antal invånare den 31/12 2006 och finns med i faktarutan som ett mått på kommunens storlek.

Skatteintäkter

Siffrorna är hämtade från Skatteverket och finns med i faktarutan för att visa skatteuttaget i kommunen.

Personal 1/11 2006

I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal, såväl tillsvidare- som tidsbegränsat anställda. Med årsarbetare avses här kommunens summerade hel- och deltidsanställningar, det vill säga antal månadsanställda omräknat till heltid. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas sedan personalens köns- och åldersfördelning, samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksam-het i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Anger den genomsnittliga sysselsättningsgraden för all månadsanställd personal. Sysselsättningsgraden är de anställdas genomsnittliga arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning.

Personal fördelat på

verksamhetsområden

Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter

den indelning som Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL) har definie-rat utifrån befattningskoder (BSK). De yrkesgrupper som ingår i respek-tive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte helt rättvisande eftersom kommunernas användning av BSK kan variera. Chefer ska t.ex., enligt definitionen, ligga under adminis-tration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder. I den utsträckning det varit möjligt har dessa anpassats till SKLs definition av BSK för att kunna redovisas i rappor-ten. ■ BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 61% ... 791 500 tkr Övriga kostnader ... 39% ... 505 700 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 297 200 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 26 800 SKATTEINTÄKTER

Total kommunal skatt ... 32:45 Varav primärkommunal skatt ... 22:00 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 1 936 Antal anställda ... 2 252 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 81% Män ... 19%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år ... 8%

30–49 år ... 51%

50< år ... 41%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 45,7 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg ... 32%

Skola & Förskola ... 43%

Fritid & Kultur ... 4%

Teknik ... 12%

Administration ... 8%

(7)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 63% ... 1 167 074 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 673 674 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 840 748 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 36 481 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 46%

50< år ... 46%

Teknik ... 13%

2.2 Fakta Alingsås kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 47% ... 12 404 223 tkr Övriga kostnader ... 53% ... 14 203 353 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 26 607 576 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 489 797 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:90 Varav primärkommunal skatt ... 21:45 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 32 405 Antal anställda ... 34 336 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 94,40% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 80% Män ... 20%

30–49 år ... 38%

50< år ... 41%

Teknik ... 10%

2.3 Fakta Göteborgs Stad

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 64% ... 1 003 196 tkr Övriga kostnader ... 36% ... 560 201 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 563 397 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 32 395 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:75 Varav primärkommunal skatt ... 21:30 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 2 663 Antal anställda ... 2 903 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17%

30–49 år ... 50%

50< år ... 41%

Teknik ... 12%

2.4 Fakta Härryda kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 64% ... 1 899 754 tkr Övriga kostnader ... 36% ... 1 074 127 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 973 881 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 71 044 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:25 Varav primärkommunal skatt ... 21:53 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 5 132 Antal anställda ... 5 675 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 50%

50< år ... 42%

Teknik ... 14%

(8)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 63% ... 1 140 200 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 673 900 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 814 100 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 38 899 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 48%

50< år ... 43%

Teknik ... 14%

2.6 Fakta Kungälvs kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 51% ... 314 939 tkr Övriga kostnader ... 49% ... 304 365 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 619 304 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 12 836 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 33:25 Varav primärkommunal skatt ... 22:80 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 876 Antal anställda ... 923 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 87% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

30–49 år ... 50%

50< år ... 42%

Teknik ... 15%

2.8 Fakta Lilla Edets kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 60% ... 1 656 000 tkr Övriga kostnader ... 40% ... 1 082 700 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 738 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 58 500 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:59 Varav primärkommunal skatt ... 21:14 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 4 544 Antal anställda ... 4 939 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 82% Män ... 16%

30–49 år ... 48%

50< år ... 42%

Teknik ... 12%

2.9 Fakta Mölndals Stad

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 61% ... 1 056 833 tkr Övriga kostnader ... 39% ... 670 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 726 833 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 37 092 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:73 Varav primärkommunal skatt ... 21:28 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 2 501 Antal anställda ... 2 843 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 82% Män ... 18%

30–49 år ... 51%

50< år ... 40%

Teknik ... 14%

(9)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 57% ... 878 549 tkr Övriga kostnader ... 43% ... 671 151 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 549 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 33 614 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 52%

50< år ... 36%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN* Vård & Omsorg ... 33%

Teknik ... 12%

2.10 Fakta Partille kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 63% ... 712 626 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 416 339 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 128 965 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 23 190 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 32:52 Varav primärkommunal skatt ... 22:07 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 1 850 Antal anställda ... 1 989 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17%

30–49 år ... 49%

50< år ... 44%

Teknik ... 11%

2.11 Fakta Stenungsunds kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 62% ... 436 000 tkr Övriga kostnader ... 38% ... 271 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 707 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 14 954 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 32:09 Varav primärkommunal skatt ... 21:64 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 1 142 Antal anställda ... 1 294 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 55%

50< år ... 38%

Teknik ... 13% Administration ... 11%

2.12 Fakta Tjörns kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader ... 52% ... 328 500 tkr Övriga kostnader ... 48% ... 299 100 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 627 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006 ... 12 224 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:64 Varav primärkommunal skatt ... 21:19 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ... 823 Antal anställda ... 1 005 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 82% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

30–49 år ... 49%

50< år ... 44%

Teknik ... 13%

(10)

Månadsanställda redovisat i

årsarbetare

1

_{och antal anställda}

I tolv av de tretton kommunerna har antalet årsarbetare ökat. I Alingsås har däremot antalet årsarbetare minskat jämfört med siffrorna i förra årets rapport. I regionen totalt sett har årsarbetarna ökat med knappt 1 150 och är nu 62 289 till antalet. Detta innebär att antalet årsarbetare i regionen totalt, efter att ha minskat under 2003 och 2004, nu ökar för andra året i rad. En faktor som är starkt bidragande till ökningen av antalet anställda och årsarbe-tare är möjligheten att anställa personer för så kallade plusjobb. Kommunerna har dock utnyttjat möjligheten till plusjobbsanställningar i varierande utsträckning. Antalet anställda i plusjobb redovisas i Tabell 1. När det gäller antalet anställda, så kan även vikarier för anställda med friår ha haft påverkan på siffrorna. Ytterligare en faktor som påverkar antalet anställda i kommunen är hur stor del av verksamheten som drivs i egen respektive annan regi, då endast verksamheten i egen regi redovisas i rapporten.

Medelålder

Det finns inga stora skillnader vad gäller medelåldern för personalen i de olika kommunerna. Den lägsta åldern finns hos de anställda i Partille som har en medel-ålder på 44,0 år. Högst medelmedel-ålder har Tjörn med 47,4 och Öckerö med 47,3 år. Medelåldern för kommunerna sammantaget är 45,7 år, vilket innebär att medelåldern för personalen i regionens kommuner har ökat något. Samma tendens, det vill säga att personalens medelålder sakta ökat, har även återfunnits i de tidigare rapporterna.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

för samtliga månadsanställda

Precis som 2005 varierar den genomsnittliga sysselsätt-ningsgraden mellan 82 och 94 procent. Medelvärdet för den genomsnittliga sysselsättningsgraden i GR-regionen är 90 procent, vilket även det är samma siffra som för 2005. I de flesta kommuner är förändringar i sysselsätt-ningsgrad mellan 2005 och 2006 inte särskilt stora. Undantaget från detta är Lilla Edet där

sysselsättnings-3. Jämförande personalfakta

1 _{Med årsarbetare avses i rapporten antal månadsanställda omräknat till heltider.}

2 _{Partille Kommun hade inte möjlighet att redovisa sysselsättningsgraden i 2005 års rapport på grund av byte av personalsystem.}

3 _{Siffran som redovisades i 2005 års rapport för antal årsarbetare i Öckerö kommun, 990, var inte korrekt vilket har korrigerats i tabellen ovan till 811.}

Ale 1 867 1936 93% 92% 2 251 47 81% 19% 45,7 Alingsås 3 190 3 148 89% 89% 3 447 31 80% 20% 45,6 Göteborg 31 853 32 405 94% 94% 34 336 981 80% 20% 45,6 Härryda 2 572 2 663 89% 90% 2903 32 83% 17% 44,6 Kungsbacka 4 912 5 132 87% 88% 5 676 24 84% 16% 45,2 Kungälv 3 028 3 106 88% 90% 3 454 23 81% 19% 45,3 Lerum 2452 2501 91% 92% 2 843 14 82% 18% 46,0 Lilla Edet 852 876 94% 87% 923 22 85% 15% 45,8 Mölndal 4 419 4544 91% 92% 4 939 45 82% 18% 44,7 Partille2 _{2 259} ₂₃₉₆ _– _92% _{2 613} ₁₇ _82% _18% _44,0 Stenungsund 1819 1850 92% 93% 1 989 18 83% 17% 46,8 Tjörn 1 111 1 142 88% 89% 1294 15 84% 16% 47,4 Öckerö3 ₈₁₁ ₈₂₃ _82% _82% ₁₀₀₅ ₁₁ _85% _15% _47,3 GÖTEBORGSREGIONEN 61 145 62 289 – – 67 674 1280 – – – MEDELVÄRDE – – 90% 90% – – 81% 19% 45,7

Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Antal anställda Andel i % av Personalens

sysselsättningsgrad i % anställda i plusjobb samtliga anställda medelålder

2005 2006 2005 2006 2006 2006 Kvinnor Män

(11)

DIAGRAM A

graden varierat de senaste åren. Enligt 2005 års siffror hade kommunen ökat sin sysselsättningsgrad jämfört med året innan med 8 procentenheter till 94 procent. Under det gångna året har det skett en minskning av den genomsnittliga sysselsättningsgraden och 2006 års siffra landar på 87 procent. Det är antagligen Lilla Edets relativt kraftiga minskning som gjort att medelvärdet för regionen ligger kvar på samma nivå som 2005 trots att sysselsättningsgraden har ökat i ett flertal kommuner.

Könsfördelning för samtliga

månadsanställda

Könsfördelningen bland de anställda i kommunerna ser ungefär likadan ut som tidigare år. Kvinnorna utgör en stor majoritet bland de anställda inom samtliga kommu-ner. Medelvärdet för könsfördelningen har de senaste fyra åren stått stilla på 83 procent kvinnor och 17 procent män. Nu har dock medeltalet när det gäller andelen manliga anställda i regionen ökat något. Medel-värdet för 2006 är 82 procent kvinnor och 18 procent män. Alingsås och Göteborg är, med sina 80 procent kvinnor och 20 procent män, de två kommuner som har den största andelen manliga anställda.

Anställdas fördelning utifrån

verksamhet

Diagram A visar en procentuell fördelning av kommu-nernas personal utifrån verksamhetsområden. Fördel-ningen är baserad på befattningskoder (BSK) enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition.4 Upp-gifter om vilka yrken som ingår i respektive verksam-hetsområde återfinns i bilaga 1.

Jämfört med 2005 års siffror är det inga större skillnader i andelen personal inom de olika verksamhets-områdena. Alla kommuner förutom Alingsås har den största delen av sina anställda sysselsatta inom Skola och förskola. I Alingsås är det istället Vård och omsorg som har den största andelen anställda. I samtliga kommuner utgör Kultur och fritid den minsta verksamheten sett till antalet anställda. Mellan 1 och 4 procent av kommunernas personal återfinns i denna typ av verksamhet. Hur kommunens anställda fördelar sig på de olika verksam-heterna påverkas bland annat av befolkningsstrukturen i den aktuella kommunen samt vilka verksamheter som bedrivs i egen, respektive annan regi. ■

4 _{Göteborgs stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder. I den utsträckning det varit möjligt har dessa anpassats till}

Sveriges Kommuner och Landstings BSK för att kunna redovisas i denna rapport

Ale

Alingsås _Göteborg Härryda

Kungsbacka

Kungälv Lerum

Lilla Edet Mölndal P

a rtille Stenungsund Tjörn Öckerö GÖTEBORGS-REGIONEN MEDEL

(12)

4. Sjukfrånvaro

I

detta avsnitt redovisas sjukfrånvaron i procent av

ordinarie arbetstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och Landstings rekommendationer, där sjukfrånvaron relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställ-de beviljats tjänstledighet ”i tjänsten” ska ingå i anställ-den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet ”från tjäns-ten” inte ska ingå. Definitioner finns förtydligade i bilaga 2. Redovisningen i hela avsnitt 4 ska omfatta samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar i kommunen, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning.

Helhetsbilden av sjukfrånvaron i Göteborgsregionen visar på en nedåtgående trend. Eftersom hälsa, ohälsa och

sjukfrånvaro är komplexa fenomen, finns det ingen entydig förklaring till denna nedgång. Troligtvis är det en rad olika faktorer som har påverkat och som samman-taget har bidragit till den positiva utvecklingen. De satsningar på hälsoarbete som bedrivits i kommunerna med såväl främjande, som förebyggande och rehabilite-rande insatser kan vara en del av förklaringen. En annan del kan vara förändrad inställning och arbetssätt från Försäkringskassans sida. Hur företagshälsovård och övrig sjukvård fungerar spelar också in. Ytterligare tänkbara orsaker är förändrade lagar och regler kring sjukskriv-ning, samhällsutvecklingen och rådande inställning till sjukskrivningar. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2005 Andel tids-begränsade sjuk-ersättningar i % 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, för tills-vidareanställda 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2006 Ale 7,6% 7,3% 1,1% 8,0% 4,9% 8,6% Alingsås 8,9% 7,3% 1,2% 8,2% 4,2% 8,5% Göteborg 10,6% 9,5% 2,1% 10,5% 5,9% 10,4% Härryda 9,2% 8,0% 2,2% 8,8% 4,5% 9,3% Kungsbacka 7,7% 7,4% 1,0% 7,9% 5,1% 8,0% Kungälv 8,1% 7,6% 1,5% 8,6% 3,9% 8,8% Lerum 7,8% 7,6% 1,4% 8,7% 3,4% 8,9% Lilla Edet 9,0% 8,0% 1,5% 8,9% 3,6% 8,6% Mölndal 10,6% 9,7% 2,4% 10,8% 4,9% 10,4% Partille 10,4% 10,3% 2,2% 11,5% 5,4% 11,7% Stenungsund 8,5% 7,9% 1,8% 8,7% 4,8% 8,7% Tjörn 7,7% 7,6% 2,2% 8,3% 4,3% 8,4% Öckerö 7,9% 8,2% 1,3% 8,7% 6,0% 9,3% MEDELVÄRDE 8,8% 8,2% 1,5% 9,0% 4,7% 9,2%

(13)

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda

5

Den totala sjukfrånvaron har minskat i tolv av de tretton GR-kommunerna. I åtta av dessa tolv kommuner skedde minskningen för andra eller tredje året i rad. Medelvär-det i regionen har sjunkit för andra året i rad och ligger nu på 8,2 procent. Medelvärdet för 2005 var 8,8 procent. Det finns med andra ord en nedåtgående trend när det gäller regionens totala sjukfrånvaro. I Öckerö kommun har sjukfrånvaron dock ökat från 7,9 till 8,2 procent i jämförelse med 2005.

I kommunerna Alingsås, Göteborg och Härryda har den totala sjukfrånvaron minskat med mer än 1 procent-enhet under det gångna året. Den största minskningen står Alingsås kommun för där sjukfrånvaron har minskat med 1,6 procentenheter, från 8,9 till 7,3. Göteborgs stad har minskat sin sjukfrånvaro med 1,1 procentenheter från 10,6 till 9,5 procent. Härryda var den kommun där sjukfrånvaron minskade mest mellan 2004 och 2005. Med en minskning med 1,2 procentenheter har kom-munen fortsatt i samma positiva riktning under 2006. Härrydas sjukfrånvaro för 2006 var 8 procent.

Lägst sjukfrånvaro har Ale och Alingsås, 7,3 procent, tätt följda av Kungsbacka med 7,4 procent. Den kom-mun som ligger högst när det gäller den totala sjukfrån-varon är Partille som har en frånvaro på 10,3 procent. Positivt i detta sammanhang är dock att sjukfrånvaron i Partille har sjunkit något för första gången sedan nyckel-talsrapporterna började publiceras år 2003. Ytterligare en positiv utveckling är att Mölndal och Göteborg som 2005 hade siffror på över 10 procent, numera befinner sig på andra sidan av ”10 procent-strecket”.

Det kan vara intressant att se hur stor sjukfrånvaron är enbart för dem som är tillsvidareanställda. Detta eftersom de som regel har längre anställningsperioder än övriga anställda och därmed också löper en större risk att drabbas av sjukdom under anställningsperioden. Sjuk-frånvaron hos de tillsvidareanställda är också högre än för de anställda totalt. Även om man ser till sjukfrånvaron för endast tillsvidareanställda så märks den positiva trenden med en minskning i de flesta av GR-kommu-nerna. Medelvärdet i regionen har minskat från 9,7 till

9,2 procent. Uppgifter om andelen tidsbegränsade sjukersättningar6_{redovisas för andra året. Medelvärdet i} regionen har minskat från 2,0 till 1,5 procent. En förklaring till denna minskning skulle kunna vara att kommunerna förändrat sitt arbetssätt när det gäller tidsbegränsade sjukersättningar, med ökad fokus på rehabilitering och försök att finna alternativa lösningar. En annan faktor med avgörande betydelse för andelen tidsbegränsade sjukersättningar är också Försäkrings-kassans handläggning av ärenden, t.ex. när det kommer till bedömning av vilka som är berättigade till ersättning.

Andelen sjukersättningar varierar förhållandevis mycket mellan kommunerna; från Kungsbackas 1,0 procent till Mölndals 2,4 procent. Det verkar finnas en tendens till att de kommuner som ligger över medel-värdet när det gäller den totala sjukfrånvaron också gör det när det kommer till andelen sjukersättningar, men det är dock inget entydigt samband. På samma sätt som kommunernas och Försäkringskassans arbetssätt kan vara en förklaring till minskningen av de tidsbegränsade sjukersättningarna, skulle skillnader i dessa förhållanden även kunna förklara en del av variationen mellan kom-munerna.

5_{Göteborg och Lilla Edet inkluderar inte timavlönade i sin redovisning av sjukfrånvaron.}

6_{Om en person mellan 30 och 64 år blir så sjuk att denne måste vara hemma i minst ett år, men beräknas kunna komma tillbaka i arbete på sikt, kan}

(14)

Diagram B och C visar 2006 års sjukfrånvaro för samtliga anställda i kommunerna. I diagram C redovisas sjukfrånvaron uppdelat på kön. I diagram B är staplarna rangordnade från den högsta till den lägsta sjukfrånvaron. Diagram C är sorterat utifrån den högsta sjukfrånvaron för kvinnor.

Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat i alla kommu-ner utom Tjörn, där sjukskrivningarna i princip ligger kvar på samma nivå som föregående år. I fyra av kom-munerna; Alingsås, Göteborg, Härryda och Lilla Edet, har kvinnornas sjukfrånvaro minskat med mer än 1 procentenhet. Sjukskrivningstalen är fortfarande avsevärt högre för kvinnorna än för männen. Medeltal för

kvinnornas sjukfrånvaro var 9,0 procent. Detta innebär en sänkning med 1 procentenhet i jämförelse med 2005. Medeltalet för männen var 4,7 procent, vilket är samma siffra som 2005. Männens sjukfrånvaro har minskat i åtta av kommunerna ökat i fem av dem. Det faktum att männens frånvaro ökat i några av kommunerna samtidigt som kvinnornas frånvaro har minskat kan vara värt att notera. Det kan dock vara missvisande att dra alltför långtgående slutsatser utifrån detta eftersom männen i de flesta av kommunerna är relativt få, vilket medför att en enskild individs sjukfrånvaro kan ge ett stort utslag för hela gruppen. DIAGRAM B Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund P a rtille Tjörn Öckerö MEDEL DIAGRAM C Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund P a rtille Tjörn Öckerö MEDEL

(15)

4.2 Upprepad sjukfrånvaro –

”ofta sjuka”

Att en individ blir sjuk vid upprepade tillfällen bör ses som en varningssignal när det gäller individens hälsa. Det är viktigt att arbetsgivaren uppmärksammar tidiga tecken och tar reda på orsaken till den upprepade sjukfrånvaron. Upprepade tillfällen av kortare sjukfrånvaro kan dess-utom vara början till en period av långtidsfrånvaro, vilket gör det extra viktigt att de rätta insatserna görs i ett tidigt skede. För att förebygga ytterligare ohälsa hos de anställda, har cheferna en avgörande roll när det gäller att upptäcka och följa upp varningssignalerna.

Tabell 3 visar andelen tillsvidareanställda som under

7_{Partille kommun har inte haft möjlighet att redovisa andelen ”ofta sjuka”.}

2006 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Anledningen till att det är 6 tillfällen som redovisas är att arbetsgivaren då är skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning. Medel-värdet för upprepad sjukfrånvaro är 3,6 procent vilket innebär en knapp ökning i jämförelse med 2005. Andelen ”ofta sjuka” ökar i sju av GR-kommunerna och minskar i fem av dem.7_{Detta är ändå en positiv} utveckling jämfört med 2005 då det endast var två kommuner där andelen ”ofta sjuka” minskade, medan den ökade i resterande kommuner.

I likhet med 2005 så är det Lerum som med 1,1 procent har den minsta andelen ”ofta sjuka”. Lerum är också en av de kommuner där andelen tillsvidareanställ-da med upprepad frånvaro minskat. Göteborg är den

kommunen med högst andel ”ofta sjuka”, vilket var fallet även 2005. Göteborgs minskning av den totala sjukfrånvaron märks inte när man ser till andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrån-varo. Göteborgs siffra, 5,3 procent, för ”ofta sjuka” innebär dessutom en viss ökning i jämförelse med 2005. Det motsatta förhållandet råder för Öckerös kommun där den totala sjukfrånvaron har ökat, men där vi kan se den största minskningen vad gäller andelen ”ofta sjuka”. Öckerös andel tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro har minskat med 2 procent-enheter från 4,4 till 2,4 procent.

TABELL 3.

UPPREPAD SJUKFRÅNVARO FÖR TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2005 OCH 2006

Antal tillsvidare-anställda under

2006

Andel tillsvidareanställda under 2006 med 6 eller fler sjuktillfällen

Andel tillsvidareanställda under 2005 med 6 eller fler sjuktillfällen

Ale 2 114 3,3% 2,5% Alingsås 3 238 4,8% 4,2% Göteborg 29 765 5,3% 4,9% Härryda 2 681 4,7% 4,6% Kungsbacka 5 011 3,6% 4,1% Kungälv 3 078 3,5% 3,9% Lerum 2 738 1,1% 1,4% Lilla Edet 860 3,1% 4,1% Mölndal 5 396 4,4% 3,6% Partille 2 432 - -Stenungsund 1 970 4,7% 3,6% Tjörn 1 242 2,9% 1,9% Öckerö 910 2,4% 4,4% GÖTEBORGSREGIONEN 61 435 – – MEDELVÄRDE 3,6% 3,5% DIAGRAM D Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö MEDEL

(16)

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på åldrar

och kön

I det här sammanhanget bör poängteras att en upp-delning av de anställda på åldrar och kön gör att vissa av åldersgrupperna kommer att innehålla relativt få indivi-der. Detta innebär att en enskild individs sjukfrånvaro kan få en stor påverkan på andelen frånvaro i gruppen. Kvinnornas sjukfrånvaro är fortfarande betydligt högre än männens i alla åldersgrupper. I de flesta kommuner är gruppen kvinnor 50 år och över den åldersgrupp som har störst andel sjukskrivna.8_{Två undantag är Ale och} Alingsås, där det istället är kvinnor mellan 30 och 49 år

har den största sjukfrånvaron. Kvinnor 50 år och över är den åldersgrupp som, med 10,5 procent, har det högsta medelvärdet i regionen när det gäller sjukfrånvaro. Lägst genomsnittlig sjukfrånvaro har åldersgruppen män 29 år och yngre, med ett medelvärde på 2,8 procent. Dessa åldersgrupper hade det högsta, respektive lägsta medel-värdet även 2005.

Skillnaderna i medelvärde mellan 2005 och 2006 är relativt små för samtliga åldersgrupper. De två grupper där medelvärdet för sjukfrånvaron har förändrats mest är åldersgruppen 29 år och yngre totalt, samt män 50 år och över. I båda åldersgrupperna har sjukfrånvaron ökat med 0,3 procent.

8_{Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgifter fördelat på kön.}

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt

Ale 3,7% 4,5% 1,8% 7,7% 8,5% 4,0% 7,9% 8,4% 6,2% 8% 51% 41% Alingsås 3,8% 4,2% 2,3% 7,8% 8,9% 3,0% 8,1% 8,7% 5,9% 9% 45% 46% Göteborg 6,1% 6.6% 4,0% 9,2% 10,2% 5,4% 10,7% 11,8% 6,8% 10% 48% 41% Härryda 4,7% 4,9% 3,9% 8,2% 9,1% 4,2% 8,8% 9,7% 5,0% 9% 50% 41% Kungsbacka 5,4% 5,9% 3,1% 6,3% 6,7% 4,0% 9,0% 9,6% 6,4% 8% 50% 42% Kungälv 3,1% 3,3% 1,9% 7,9% 8,8% 3,9% 8,6% 9,8% 4,4% 9% 48% 43% Lerum 4,7% 5,1% 3,0% 6,6% 7,6% 2,6% 9,9% 11,5% 4,5% 9% 51% 40% Lilla Edet 5,8% 6,3% 2,8% 7,2% 7,6% 4,5% 9,2% 10,7% 2,9% 8% 50% 42% Mölndal 5,8% 6,3% 2,7% 9,1% 10,2% 3,6% 11,2% 12,5% 6,4% 10% 48% 42% Partille 4,4% 4,8% 2,6% 10,3% 11,9% 3,9% 13,1% 14,3% 8,7% 12% 52% 36% Stenungsund 4,8% 5,2% 3,3% 7,9% 8,8% 3,6% 8,7% 9,4% 6,0% 7% 49% 44% Tjörn 3,6% 4,0% 1,8% 7,3% 8,0% 3,7% 8,8% 9,5% 5,5% 7% 55% 38% Öckerö 3,7% - - 7,7% - - 9,7% - - 7% 49% 44% MEDELVÄRDE 2006 4,6% 4,9% 2,8% 7,9% 8,9% 3,9% 9,5% 10,5% 5,7% 10% 48% 42% MEDELVÄRDE 2005 4,3% 4,8% 2,8% 8,0% 9,0% 3,7% 9,4% 10,4% 5,4% 10% 49% 41% Åldersgruppen –29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30–49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50– år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i ålders-gruppen –29 år Andel anställda i ålders-gruppen 30–49 år Andel anställda i ålders-gruppen 50– år

TABELL 4. SJUKFRÅNVARO FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA, UPPDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN

(17)

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på verksamhet

och yrkesgrupp

En redovisning av frånvaro uppdelat på yrkesgrupper och verksamheter, enligt tabellen 5, visar också att sjukfrånvaron i regionen har minskat. Medelvärdet för samtliga kategorier har sjunkit i jämförelse med 2005. För vissa av kategorierna är dock minskningen inte särskilt stor. Den största förändringen i regionens medelvärde, enligt denna uppdelning på verksamheter och yrkesgrupper, finns bland personalen i Vård och omsorg, där frånvaron minskat med nästan 1 procent-enhet jämfört med 2005.

Medelvärdet för sjukskrivningar för yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare ligger högre än respektive kommuns totala medelvärde för sjukskriv-ningar i samtliga fall utom ett. Undantaget utgörs av förskollärarna i Partille kommun som, med ett medel-värde på 9,8 procent, ligger under medelmedel-värdet för samtliga anställda i kommunen.

4.4.1 Anställda inom vård och omsorg

samt undersköterskor

I samtliga kommuner är medelvärdet för sjukfrånvaron bland de anställda inom vård och omsorg, samt för yrkeskategorin undersköterskor, högre än för persona-len totalt. I likhet med 2005 så visar även 2006 års siffror på en minskning av frånvaron inom vård och

omsorg. Frånvaron har minskat i alla kommuner9_utom Öckerö där den ökat med 2,1 procentenhet till 10,2 procent. Öckerös frånvaro ligger dock fortfarande under regionens medelvärde för verksamhetsområdet. Den kommun där frånvaron inom Vård och omsorg har förändrats mest är Härryda som har minskat sin frånvaro från 11,5 till 9,0 procent. Frånvaron inom Vård och omsorg varierar mellan 8,0 och 11,7 procent, där Lerum har det lägsta värdet och Partille det högsta.

Medelvärdet för yrkesgruppen undersköterskor ligger på 11,3 procent och är således högre än för verksamhetsområdet vård och omsorg totalt. Medel-värdet för undersköterskorna har, precis som för hela verksamhetsområdet vård och omsorg, minskat för andra året i rad. När det gäller värdet för de enskilda kommu-nerna så ökar det i tre av regionens kommuner. De kommuner där undersköterskornas frånvaro har ökat i jämförelse med 2005 är Härryda, Kungälv och Öckerö. De tre kommunerna ligger dock, trots ökningen, under regionens medelvärde när det gäller undersköterskornas frånvaro. Tjörn har, med 9,4 procent, det lägsta medel-värdet för undersköterskors sjukfrånvaro, medan Partille har det högsta värdet på 15,2 procent. Den största minskningen står Mölndals Stad för. Frånvaron bland undersköterskorna har där gått från 16,4 till 13,6 procent, vilket innebär en minskning med nästan 3 procent-enheter.

9_{Lerum och Partille redovisade inga uppgifter för denna kategori 2005 och finns således inte med i jämförelsen.}

Samtliga anställda (från avsnitt 4.1)

Personal inom Vård och omsorg

Personal inom

Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare

TABELL 5. SJUKFRÅNVARO FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA, UPPDELADE PÅ VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid

Ale 7,3% 9,9% 7,5% 11,6% 10,1% Alingsås 7,3% 9,0% 6,4% 9,6% 8,1% Göteborg 9,5% 11,0% 9,2% 12,0% 9,9% Härryda 8,0% 9,0% 8,1% 10,9% 10,6% Kungsbacka 7,4% 9,0% 6,6% 10,3% 8,1% Kungälv 7,6% 9,1% 7,1% 10,2% 10,3% Lerum 7,6% 8,0% 8,2% 11,0% 12,2% Lilla Edet 8,0% 9,9% 7,3% 10,1% 9,5% Mölndal 9,7% 10,5% 10,1% 13,6% 10,2% Partille 10,3% 11,7% 8,8% 15,2% 9,8% Stenungsund 7,9% 8,9% 7,9% 11,8% 11,3% Tjörn 7,6% 9,6% 7,1% 9,4% 10,6% Öckerö 8,2% 10,2% 9,5% 10,4% 13,6% MEDELVÄRDE 2006 8,2% 9,7% 8,0% 11,2% 10,4% MEDELVÄRDE 2005 8,8% 10,4% 8,7% 11,6% 10,4%

(18)

4.4.2 Anställda inom skola och förskola

samt förskollärare

Till skillnad från verksamhetsområdet vård och omsorg, är sjukfrånvaron i de flesta kommuner lägre inom Skola och förskola än vad den är i kommunen totalt. Undan-taget från detta är Ale, Lerum och Mölndal där frånvaron för verksamhetsområdet är något högre än för de anställda totalt. Detta skiljer sig från 2005, eftersom frånvaron i samtliga kommuner då var lägre inom skola och förskola än vad den totala frånvaron var.

I jämförelse med 2005 så har sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet skola och förskola minskat i alla kommuner.9_{Medelvärdet för regionen har minskat från} 8,7 till 8,0 procent. Kommunernas medelvärde för sjukfrånvaron inom skola och förskola spänner mellan Alingsås 6,4 procent till Mölndals 10,1 procent. Alingsås kommun står också för den största minskningen i jämförelse med 2005. Sjukfrånvaron för skola och förskola har där minskat med drygt 2 procentenheter.

Regionens medelvärde för yrkesgruppen förskol-lärare är 10,4, vilket är samma siffra som 2005. Detta innebär att sjukfrånvaron för förskollärare är högre än både medelvärdet för verksamhetsområdet skola och förskola och medelvärdet för den totala frånvaron.

Den lägsta frånvaron inom yrkesgruppen finns i Alingsås och Kungsbacka kommun som båda har en frånvaro på 8,1 procent. Högst ligger Öckerö med 13,6 procent. Sjukfrånvaron bland förskollärare har ökat i fyra kommuner; Lerum, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Både Tjörns och Öckerös frånvaro bland förskollärarna har ökat med nästan 3 procentenheter. I sex av kommu-nerna har frånvaron minskat, medan två ligger kvar på samma nivå som året innan.

4.4.3 Sjukfrånvaro för verksamhetsområden

och yrkesgrupper uppdelat på kön

Eftersom antalet män inom dessa yrkesgrupper är mycket få i alla regionens kommuner utom Göteborg, är risken stor att en enskild individs frånvaro får stor påverkan på statistiken då kön ska särredovisas. Därför presenteras i tabell 6 Göteborgs siffror separat, medan övriga GR-kommuners värden har slagits samman för att få en större population att jämföra med.

I likhet med tidigare år är männens frånvaro lägre än kvinnornas i de båda yrkesgrupperna. Sjukfrånvaron har minskat för i princip alla kategorier enligt uppdelningen i tabell 6. För kategorin manliga undersköterskor i samtliga GR-kommuner exkl. Göteborgs stad har sjukfrånvaron dock ökat betydligt från 1,9 till 7 procent. Viktigt att notera här är att de manliga undersköterskor-na utgör en relativt liten grupp och att skillundersköterskor-nader hos ett fåtal enskilda individer kan resultera i stor påverkan för hela gruppens siffror. Sjukfrånvaron är högre för yrkes-gruppen undersköterskor än vad den är för förskollärare. Detta gäller för båda könen och såväl för Göteborg som för övriga GR-kommuner sammantaget. ■

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

11,7% 11,4% 7,0% 9,9% 10,0% 4,5% 4 229 4 097 132 3 049 2 997 52

11,9% 13,6% 1,9% 9,9% 10,4% 7,1% 3 449 3 345 104 3 078 3 032 46

12,0% 12,3% 8,9% 9,9% 10,1% 6,0% 3 714 3 441 273 2 492 2 400 92

13,6% 14,0% 10,0% 11,0% 11,1% 8,3% 3 551 3 276 275 2 393 2 305 88

Undersköterskor Förskollärare

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Antal anställda i yrkesgruppen

Undersköterskor Förskollärare

Summerat för kommunerna

Samtliga GR-kommuner exkl Göteborgs Stad 2006

Göteborgs Stad 2006 Samtliga GR-kommuner exkl Göteborgs Stad 2005

Göteborgs Stad 2005

(19)

5. Sjukfrånvarons längd

I

detta kapitel redogörs för sjukfrånvaron uppdelad på

två olika tidsintervall, sjukfrånvaro ”1-59 dagar” samt sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer.” Sjukfrånvaro på ”60 dagar eller mer” är en av de uppgifter som ingår i den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron. Mer infor-mation om den lagstadgade redovisningen av sjukfrån-varon återfinns i bilaga 2.

5.1 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda

10

I detta avsnitt presenteras inledningsvis de båda tids-intervallens andel av den totala sjukfrånvaron. Därefter redovisas sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för de båda intervallen. I samtliga kommuner utgör sjuk-frånvaron på ”60 dagar eller mer” den största andelen av sjukfrånvaron. Störst andel sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” har Partille med 74 procent. Kungsbacka har med 55 procent regionens lägsta andel sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer”.

I alla kommuner utom Ale, som ligger kvar på samma nivå som 2005, har det skett en minskning av andelen sjukfrånvaro i tidsintervallet ”60 dagar eller mer”. I Mölndal har en avsevärd förändring ägt rum. Där har

andelen frånvaro på ”60 dagar eller mer” minskat med nästan 15 procentenheter. Precis som 2005, har en minskning av andelen sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” ägt rum när det gäller regionen totalt. Regionens medelvärde för 2006 är 65 procent som kan jämföras med 2005 års medelvärde på 68 procent.

När det gäller sjukfrånvarons andel av den totala arbetstiden, har regionens medelvärde för frånvaro ”1-59 dagar” ökat marginellt (2,9 procent) i jämförelse med 2005 (2,8 procent). Regionens medelvärde för sjukfrån-varo ”60 dagar eller mer” har minskat från 6,0 till 5,3 procent. Detta betyder att det är en sänkning av sjuk-frånvaro i det längre tidsintervallet som står för minsk-ningen av den totala sjukfrånvaron.

Precis som när det gäller den totala sjukfrånvaron, finns det ingen enkel förklaring till varför andelen långtidssjukfrånvaro minskat. En tänkbar förklaring kan dock vara att man i flera kommuner aktivt har genom-fört satsningar för att komma till rätta med just långtids-sjukfrånvaron. Försäkringskassans hantering av långa sjukfall och deras bedömning av vem som är berättigad till sjukersättning (tidsbegränsad eller tillsvidare) har också stor betydelse för de längre sjukfallen.

10_{Göteborg och Lilla Edet redovisar inte timavlönad personal}

totalt

Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid

1-59 dagar i % av totalen 60– dagar i % av totalen 1-59 dagar Ale 42% 58% 7,3% 3,0% 4,3% Alingsås 43% 57% 7,3% 3,2% 4,1% Göteborg 27% 73% 9,5% 2,6% 6,9% Härryda 40% 60% 8,0% 3,2% 4,8% Kungsbacka 45% 55% 7,4% 3,3% 4,1% Kungälv 42% 58% 7,6% 3,2% 4,4% Lerum30% 70% 7,6% 2,3% 5,3% Lilla Edet 36% 64% 8,0% 2,8% 5,2% Mölndal 27% 73% 9,7% 3,4% 6,3% Partille 26% 74% 10,3% 2,7% 7,6% Stenungsund 35% 65% 7,9% 2,7% 5,2% Tjörn 31% 69% 7,6% 2,4% 5,2% Öckerö 30% 70% 8,2% 2,5% 5,7% MEDELVÄRDE 2006 35% 65% 8,2% 2,9% 5,3% MEDELVÄRDE 2005 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0% 60– dagar TABELL 7. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA

(20)

5.2 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda, uppdelat på

ålder

Sjukfrånvarons längd uppdelat på åldrar åskådliggörs både i tabell 8 och diagram F. Sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” utgör den minsta andelen av frånvaron för den yngsta åldersgruppen i samtliga kommuner. Medelvärdet för sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” för åldersgruppen har minskat från 34 till 32 procent i jämförelse med 2005. När det gäller åldersgruppen 30-49 år har medel-värdet för sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” minskat med 6 procentenheter från 68 till 62 procent. För åldersgruppen 50 år och över är en majoritet av sjuk-frånvaron ”60 dagar eller mer” i samtliga kommuner. Andelen sjukfrånvaro på ”60 dagar eller mer” varierar mellan Alingsås 62 procent och Partilles 81 procent. I jämförelse med 2005 års medelvärde för åldersgruppen så har sjukfrånvaron i det längre tidsintervallet minskat med 2 procentenheter, från 74 till 72 procent.

Andelen sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” har med andra ord minskat för samtliga åldersgrupper om vi ser till regionen som helhet. Om vi jämför enskilda kom-muner med 2005 års resultat, så finns det åldersgrupper i vissa kommuner där andelen sjukfrånvaro ”60 dagar eller mer” har ökat. De grupper där andelen längre sjukfrån-varo har minskat är dock i majoritet. ■

1–59 dagar Andel anställda i åldersgruppen

–29 år Ale 79% 43% 36% 21% 57% 64% 8% 51% 41% Alingsås 77% 44% 38% 23% 56% 62% 9% 45% 46% Göteborg 57% 30% 21% 43% 70% 79% 10% 48% 41% Härryda 83% 40% 34% 17% 60% 66% 9% 50% 41% Kungsbacka 77% 51% 36% 23% 49% 64% 8% 50% 42% Kungälv 71% 44% 37% 29% 56% 63% 9% 48% 43% Lerum 52% 36% 22% 48% 64% 78% 9% 51% 40% Lilla Edet 66% 40% 29% 34% 60% 71% 8% 50% 42% Mölndal 70% 38% 29% 30% 62% 71% 10% 48% 42% Partille 62% 26% 19% 38% 74% 81% 12% 52% 36% Stenungsund 63% 35% 30% 37% 65% 70% 7% 49% 44% Tjörn 69% 33% 26% 31% 67% 74% 7% 55% 38% Öckerö 56% 33% 25% 44% 67% 75% 7% 49% 44% MEDELVÄRDE 2006 68% 38% 28% 32% 62% 72% 10% 48% 42% MEDELVÄRDE 2005 66% 32% 26% 34% 68% 74% 10% 49% 41% 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år 60– dagar TABELL 8. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD UPPDELAD PÅ ÅLDRAR

(21)

DIAGRAM F

21

Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Partille Tjörn Öckerö MEDEL Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Partille Tjörn Öckerö MEDEL

(22)

L

ångtidsfriska definieras här som personer som haft en tillsvidareanställning någon gång under året och som inte haft någon sjukdag under 2006. Anledningen till att just detta mått på långtidsfriska valts ut var att det är den uppgift som samtliga kommuner kan ta fram på ett förhållandevis enkelt sätt.

På de flesta håll har det inte skett några större föränd-ringar när det gäller andelen långtidsfriska. Medelvärdet för regionen är 37 procent, viket är samma nivå som 2005. I Ale har andelen långtidsfriska minskat, medan den har ökat något eller ligger kvar på samma nivå som året innan i övriga kommuner.11_{Kungälv är den} kom-mun där vi finner den största skillnaden mellan 2005 och 2006 års andel långtidsfriska. Kommunen har ökat sin andel långtidsfriska med 8 procentenheter, från 36 till 44 procent. Detta innebär att Kungälv har den största andelen långtidsfriska i regionen. Lägst andel långtidsfris-ka har Partille kommun med 32 procent.

6. Långtidsfriska

Andelen långtidsfriska ser förmodligen olika ut i kommunens olika verksamheter. Orsaken kan delvis vara att det finns yrkesgrupper som arbetar nära människor och därmed löper större risk för att bli smittade och dessutom varierar möjligheten att gå till jobbet, trots att du inte är helt frisk, mellan olika verksamheter. För en undersköterska i äldreomsorgen är det kanske inte möjligt att gå till arbetet med en förkylning, medan det inte är lika problematiskt för den som har ett administra-tivt arbete. Möjligheten att arbeta kortare dagar, arbeta hemifrån eller att utnyttja annan ledighet (t.ex. semester, komp- eller flexledighet) i stället för att sjukskriva sig påverkar givetvis också siffrorna. Dessa möjligheter kan variera såväl mellan kommunerna som mellan den enskilda kommunens olika verksamheter. ■

11_{Partille kommun hade inte möjlighet att redovisa denna uppgift i 2005 års rapport och omfattas därmed inte av denna jämförelse.}

12_{I rapporten från 2005 uppges andelen långtidsfriska i Mölndal vara 37 procent, men 34 procent som redovisas här är den korrekta siffran.}

Ale 40% 37% 8,6% 2 114 Alingsås 36% 37% 8,5% 3 238 Göteborg 32% 33% 10,4% 29 765 Härryda 36% 36% 9,3% 2 681 Kungsbacka 36% 37% 8,0% 5 011 Kungälv 36% 44% 8,8% 3 078 Lerum 38% 38% 8,9% 2 738 Lilla Edet 38% 39% 8,6% 860 Mölndal12 _34% _35% _10,4% _{5 396} Partille – 32% 11,7% 2 432 Stenungsund 37% 37% 8,7% 1 970 Tjörn 43% 43% 8,4% 1 242 Öckerö 33% 35% 9,3% 910 MEDEL 37% 37% 9,2% – Andel tillsvidare-anställda under 2005 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda Antal tillsvidare-anställda under 2006 Andel tillsvidare-anställda under 2006 med 0 sjukdagar TABELL 9. ANDEL LÅNGTIDSFRISKA

(23)

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda

D

et har funnits funderingar om att möjligheterna att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Vissa studier visar dock på det motsatta. I allmänhet verkar personer som sjukskrivits på deltid i början av sjukfallet vara sjukskrivna längre tid jämfört med dem som sjukskrivs på heltid.13

Tabell 10 a och 10 b visar fördelningen av fullt arbetsföra anställda samt hel- och deltidssjukskrivningar den 30 april respektive 1 november, 2006.14_{Tidigare år} har endast ett mättillfälle använts, 1 november, medan årets rapport kompletterar med ännu ett mättillfälle, 30 april. Det bör här betonas att detta endast rör sig om ”ögonblicksbilder” över situationen de aktuella datumen. Huruvida dessa är representativa för fördelningen av fullt arbetsföra och sjukskrivna på hel- respektive deltid under resten av året kan diskuteras. Den generella tendensen är att sjukskrivningarna har ökat vid mättill-fället i november jämfört med det i april.

I ett sammanhang där en stor del av diskussionen

handlar om dem som inte har möjlighet att arbeta kan det betonas att de flesta av kommunernas anställda faktiskt är i arbete, dvs. är fullt arbetsföra eller deltids-sjukskrivna.

När det gäller andelen anställda i arbete, det vill säga deltidssjukskrivna samt fullt arbetsföra var medelvärdet i april 96 procent och i november 94 procent. Medelvär-det i november låg därmed på samma nivå som 2005. 15 Även för andelen fullt arbetsföra har medelvärdet minskat något mellan april och november, från 92 procent till 90 procent. Medelvärdet per den 1 ber är därmed ungefär detsamma som det var i novem-ber 2005.

Beträffande fördelningen av heltids- och deltidssjuk-skrivna, så har medelvärdet för andelen heltidssjukskriv-ningar ökat från april till november. I april var medelvär-det 51 procent för sjukskrivna på heltid. Motsvarande siffra för november var 56 procent, vilket innebär en ökning i förhållande till november 2005, då andelen heltidssjukskrivna var 53 procent.

13_{Se t.ex. ”Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens” Hogstedt, Bjurvall, Marklund, Palmer, Theorell (red.) Statens folkhälsoinstitut rapport}

2004:15

14_{Partille har inte haft möjlighet att lämna uppgifter om hel- och deltidsjukskrivningar.}

15_{Tidigare år har ingen mätning gjorts i april.}

DIAGRAM G

Ale

Alingsås Härryda _Göteborg

Kungsbacka

Lilla Edet Mölndal

Stenungsund P a rtille Tjörn Öckerö MEDEL

(24)

DIAGRAM H

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 91% 9% 52% 48% 95% Alingsås 91% 9% 43% 57% 96% Göteborg 89% 11% 53% 47% 94% Härryda 90% 10% 43% 57% 96% Kungsbacka 91 % 9% 46% 54% 96% Kungälv 97% 3% 47% 53% 99% Lerum 97% 3% 73% 27% 98% Lilla Edet 91% 9% 57% 43% 95% Mölndal 89% 11% 44% 56% 95% Partille – – – – – Stenungsund 91% 9% 56% 44% 95% Tjörn 93% 7% 49% 51% 97% Öckerö 91% 9% 48% 52% 96% MEDELVÄRDE 92% 8% 48% 52% 96%

TABELL 10A. ANDEL FULLT ARBETSFÖRA, SAMT HEL- OCH DELTIDSSJUKSKRIVNINGAR DEN 30/4 2006 Anställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra i % av samtliga

månadsanställda

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 89% 11% 60% 40% 93% Alingsås 90% 10% 54% 46% 95% Göteborg 88% 12% 58% 42% 93% Härryda 90% 10% 53% 47% 95% Kungsbacka 91% 9% 57% 43% 94% Kungälv 92% 8% 51% 49% 96% Lerum 89% 11% 64% 36% 93% Lilla Edet 91% 9% 53% 47% 95% Mölndal 88% 12% 55% 45% 94% Partille - - - - -Stenungsund 91% 9% 55% 45% 95% Tjörn 92% 8% 55% 45% 96% Öckerö 88% 12% 57% 43% 93% MEDELVÄRDE 2006 90% 10% 56% 44% 94% MEDELVÄRDE 2005 90% 10% 53% 47% 94%

TABELL 10B. ANDEL FULLT ARBETSFÖRA, SAMT HEL- OCH DELTIDSSJUKSKRIVNINGAR DEN 1/11 2006 Anställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra i % av samtliga

månadsanställda

Ale

Kungsbacka

Kungälv Lerum _{Lilla Edet} Mölndal

Stenungsund

Tjörn

(25)

7.1 Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda uppdelat

på kön

I detta avsnitt redogörs för hel- och deltidssjukskrivna den 1 november 2006. Tabell 11 visar andelen män och kvinnor som är sjukskrivna på hel- respektive deltid, samt andelen fullt arbetsföra. Även här bör betonas att detta endast rör sig om en ”ögonblicksbild” över situa-tionen det aktuella datumet.

Andelen fullt arbetsföra män är större än kvinnornas andel i samtliga kommuner. Medelvärdet för andelen fullt arbetsföra kvinnor är 89 procent och för män 94 procent, vilket är detsamma som medelvärdet vid motsvarande tidpunkt 2005.

Till skillnad från november 2005 så skiljer sig medel-värdet för andelen av de sjuka som är det på hel- respek-tive deltid åt mellan könen. Männen har, med 60 pro-cent, en högre andel heltidssjukskrivningar än kvinnorna som har en andel heltidssjukskrivna på 56 procent.

DIAGRAM I

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Ale 88% 93% 12 % 7% 59% 68% 41% 32% Alingsås 89% 95% 11% 5% 52% 73% 48% 27% Göteborg 87% 92% 13% 8% 56% 69% 44% 31% Härryda 89% 95% 11% 5% 52% 58% 48% 42% Kungsbacka 90% 94% 10% 6% 58% 53% 42% 47% Kungälv 91% 95% 9% 5% 50% 64% 50% 36% Lerum 88% 94% 12% 6% 65% 55% 35% 45% Lilla Edet 91% 95% 9% 5% 54% 43% 46% 57% Mölndal 87% 93% 13% 7% 55% 54% 45% 46% Partille – – – – – – – – Stenungsund 91% 94% 9% 6% 57% 45% 43% 55% Tjörn 91% 96% 9% 4% 52% 86% 48% 14% Öckerö 88% 91% 12% 9% 57% 57% 43% 43% MEDELVÄRDE 2006 89% 94% 11% 6% 56% 60% 44% 40% MEDELVÄRDE 2005 89% 94% 11% 6% 53% 53% 47% 47%

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid TABELL 11. HEL- OCH DELTIDSSJUKSKRIVNA UPPDELAT PÅ KÖN DEN 1/11 2006

Ale

Kungsbacka

Stenungsund

Tjörn

(26)

I diagram J visas, uppdelat på kön, hur stor andel av de månadsanställda som är sjukskrivna på hel- och deltid. När det kommer till andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda så ligger den 1 novembers medelvärde för kvinnor, respektive män på 11 procent och 6 procent. Detta innebär att medelvärdet ligger på samma nivå som motsvarande mättillfälle 2005.

DIAGRAM J

Ale

Alingsås

Göteborg

Härryda

Kungsbacka

Kungälv

Lerum

Lilla Edet

Mölndal

Stenungsund

Tjörn

Öckerö

MEDEL

Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö MEDEL

(27)

Diagram K åskådliggör andelen månadsanställda i arbete redovisat för män och kvinnor, det vill säga de som är antingen deltidssjukskrivna eller fullt arbetsföra. I diagrammet redovisas den1 november 2006 och den 1 november 2005. ■

DIAGRAM K

Ale

Kungsbacka

Stenungsund

Tjörn

Öckerö MEDEL

Ale

Kungsbacka

Stenungsund

Tjörn

(28)

I

Tabell 12 och diagram L åskådliggörs sjuklönekostna-den, uttryckt både i kronor per anställd och som andel av kommunens totala personalkostnader. I tabellen återfinns även uppgift om medfinansieringsavgiften16_per

8. Sjuklönekostnad

anställd. Diagram L är sorterat utifrån sjuklönekostnaden per anställd, från högst till lägst.

Sjuklönekostnadernas andel av de totala personal-kostnaderna varierar mellan 1,3 och 1,6 procent. Det är

fyra kommuner i regionen där sjuklönekostnadernas andel av personalkostnaderna har det lägsta värdet. Dessa fyra är Härryda, Lerum, Lilla Edet och Tjörn. Kommunerna Ale och Mölndal har med 1,6 procent den största andelen sjuklöne-kostnad i jämförelse med totala personalkostnader. I genomsnitt i regionen utgör sjuklönekost-naderna 1,4 procent av de totala kostnaderna för personal, vilket är samma nivå som 2005. ■

16_{Från den 1 januari 2005 betalar arbetsgivaren en medfinansieringsavgift på 15 procent av sjukpenning för medarbetare som är sjukskrivna på heltid.}

Ale 5 473 kr 1,6% 641 kr Alingsås 4 773 kr 1,4% 608 kr Göteborg 5 358 kr 1,5% 756 kr Härryda 4 584 kr 1,3% 500 kr Kungsbacka 4 765 kr 1,4% 582 kr Kungälv 4 623 kr 1,4% 511 kr Lerum 4 655 kr 1,3% 656 kr Lilla Edet 4 462 kr 1,3% 609 kr Mölndal 5 228 kr 1,6% 687 kr Partille 5 145kr 1,5% 853 kr Stenungsund 4 859 kr 1,4% 617 kr Tjörn 4 499 kr 1,4% 542 kr Öckerö 4 610 kr 1,3% 632 kr MEDELVÄRDE 2006 4 849 kr 1,4% 630 kr MEDELVÄRDE 2005 4 732 kr 1,4% 700 kr Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt

po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader Medfinansieringsavgift, kronor per anställd TABELL 12. SJUKLÖNEKOSTNAD OCH MEDFINANSIERINGSAVGIFT

DIAGRAM L Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö MEDEL P artille

(29)

I

Tabell 13 redovisas arbetad tid och kostnader fördelat på fyllnadstid/mertid, övertid, samt tid som utförs av timavlönade och månadsanställda. Syftet med att redovisa hur den arbetade tiden fördelar sig är att se om det finns något samband mellan andelen övertid, eller tid utförd av timavlönade, och sjukfrånvaron. Andelen övertid kan vara en indikation på arbetsbelastningen i kommunen. Det finns dock en rad olika förutsättningar och arbetssätt som påverkar hur arbetad tid och kostnader fördelar sig mellan kommunerna och inom kommunernas olika verksamheter. Flextid, årsarbetstid, individuella scheman etc. kan påverka övertidsuttaget. Kommunernas PAN-anställda17_{ingår bland de timavlönade i tabellen.}

Inga större förändringar har skett i jämförelse med 2005 när det handlar om medelvärdena för fördelningen av den arbetade tiden. Medelvärdet för fyllnadstid/ mertid är 1,3 procent vilket innebär en liten ökning i

9. Arbetad tid och kostnader

jämförelse med 2005 års medelvärde på 1,2 procent. Störst andel fyllnadstid/mertid har Öckerö och Tjörn som båda ligger på drygt 2 procent. Den lägsta andelen fyllnadstid/mertid har Ale med 0,3 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är mindre när det gäller andelen övertid. I samtliga kommuner utgör andelen mindre än 1 procent av den arbetade tiden. Medelvärdet är 0,5, vilket är det samma som 2005 års värde. Högst andel övertid har Öckerö kommun med 0,9 procent, medan Ale tillsammans med Stenungsund har den lägsta andelen, med 0,3 procent. För tid utförd av timavlönade respekti-ve månadsanställda så är medelvärdet i princip detsamma som 2005. I Stenungsund och Lerum, som båda ligger på nästan 92 procent, är andelen timmar som utförs av månadsanställda störst. Den lägsta andelen utförda timmar av månadsanställda har Öckerö med 85,5 procent.

17_{PAN = Personlig anhörigvårdare.}

18_{Mölndal har inte möjligheten att redovisa dessa uppgifter.}

Ale 0,3% 0,3% 8,8% 90,6% 7,3% 8,6% Alingsås 1,3% 0,7% 9,5% 88,5% 7,3% 8,5% Göteborg 0,8% 0,5% 9,9% 88,8% 9,5% 10,4% Härryda 1,4% 0,5% 9,8% 88,4% 8,0% 9,3% Kungsbacka 1,3% 0,6% 9,1% 89,0% 7,4% 8,0% Kungälv 1,5% 0,6% 10,6% 87,4% 7,6% 8,8% Lerum 0,7% 0,4% 7,1% 91,8% 7,6% 8,9% Lilla Edet 1,7% 0,6% 10,0% 87,7% 8,0% 8,6% Mölndal18 _– _– _– _– _– _– Partille 1,2% 0,7% 9,9% 88,2% 10,3% 11,7% Stenungsund 1,0% 0,3% 6,7% 91,9% 7,9% 8,7% Tjörn 2,1% 0,6% 8,9% 88,5% 7,6% 8,4% Öckerö 2,1% 0,9% 11,5% 85,5% 8,2% 9,3% MEDELVÄRDE 2006 1,3% 0,5% 9,3% 88,9% 8,2% 9,2% MEDELVÄRDE 2005 1,2% 0,5% 9,4% 88,8% 8,8% 9,7% Fyllnadstid/ mertid Övertid Tid som utförs av timavlönade

Tid som utförs av månadsanställda (ordinarie arbetstid)

Sjukfrånvaro relaterat till ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1 tab. 2)

Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda (från avsnitt 4.1 tab. 2) TABELL 13. FÖRDELNING AV DEN TOTALA ARBETSTIDEN