Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(1)

(2)

(3)

Förord

G

öteborgsregionens tretton kommuner har en gemensam strävan att arbeta för ”hälsosamma arbetsplatser” som präglas av arbetsglädje och god hälsa. För att klara detta behövs kunskap. Denna rapport innehåller en liten del av den kunskap vi behöver. Den ger ett antal bilder och är inte en komplett beskrivning.

Rapporten, som vi nu sammanställer för fjärde gången, innehåller personalnyckeltal kring personalstrukturer, hälso- och ohälsomönster, kostnader relaterade till detta och trender i utvecklingen. Vi gör arbetet tillsammans för att få ett bättre underlag, kunna jämföra och lära av varandra.

Med rapporten som underlag kan vi, tillsammans i regionen och inom respektive kommun, arbeta vidare med aktiva åtgärder för att sänka sjukfrånvaron.

För år 2005 kan vi konstatera att sjukfrånvaron har minskat något, men att mönstret inte är entydigt. Vi kan också konstatera att det finns stora skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Ytterligare ett konstaterande är att det finns ett tydligt mönster, som också kan noteras över tid, att med ökande ålder ökar den långa sjukfrånvaron. En

utmaning är att finna nya former för att anpassa arbetsplatser och arbetsformer för äldre medarbetare och för att samtidigt ta tillvara all upparbetad kunskap.

Hösten 2006 genomförs gemensamt arrangemanget ”Mötesplats Hälsa”. Idén till detta har kommit genom de gemensamma personal-nyckeltalen. Här kommer goda exempel på hälsofrämjande arbete i våra kommuner att visas upp, det vill säga tillfälle att lära av varandra.

Rapporten ”nyckeltal, hälsa–ohälsa” är vårt bidrag till det stora pusslet med ohälsofrågorna. Rapporten och vår roll begränsar sig till de trender och mönster som kan relateras till arbetsplatserna. Statliga regler och försäkringskassans sätt att hantera dem påverkar också sjukfrånvaro-talen. Det gör också samarbetet mellan den enskilda kommunen och försäkringskassan. Ytterligare andra pusselbitar hittar vi i förändrade livsstilsmönster och attityder. Vi kan därför inte dra alltför stora slutsatser av ett begränsat underlag.

Min förhoppning är att rapporten används som underlag till fortsatt arbete på vägen mot den ”hälsosamma arbetsplatsen”.

Ett stort tack till alla deltagare i projektgruppen! Göteborg den 22 maj 2006

Ulla-Britt Ek

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 5

2. Kommunfakta ... 6

2.1 Ale kommun ... 6 2.2 Alingsås kommun ... 7 2.3 Göteborgs Stad ... 7 2.4 Härryda kommun ... 7 2.5 Kungsbacka kommun ... 7 2.6 Kungälvs kommun ... 8 2.7 Lerums kommun ... 8

2.8 Lilla Edets kommun ... 8

2.9 Mölndals Stad ... 8 2.10 Partille kommun ... 9 2.11 Stenungsunds kommun ... 9 2.12 Tjörns kommun ... 9 2.13 Öckerö kommun ... 9

3. Jämförande personalfakta ... 10

4. Sjukfrånvaro ... 12

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda ... 12

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta sjuka” ...14

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön ... 15

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp ...16

5. Sjukfrånvarons längd ...

17

5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda .. 17

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar ... 18

6. ”Långtidsfriska” ...20

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda i kommunen ... 21

8. Sjuklönekostnad ... 25

(5)

D

enna rapport är den fjärde i ordningen av Nyckel-tal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohälsa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregio-nens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner. Den första rapporten togs fram som ett arbetsmaterial och underlag för fortsatt arbete och avsåg verksamhets-året 2002. Rapporterna för 2003 och 2004 finns tillgäng-liga på www.gr.to under knappen Publicerat.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytter-ligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälso-och ohälsofrågorna hälso-och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivarna, både genom medfinansiering och obliga-torisk redovisning av sjukfrånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningens innehåll).

Syfte

Syftet med gemensamma nyckeltal är att:

• Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda.

• Regionalt och kommungemensamt agerande – ger dynamik för förändring.

• Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Uppdrag och process

Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett representanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kung-älv, uppdraget att representera personalcheferna i arbets-gruppen. Maria Andersson, Mölndals stad, har varit samordnare för projektet. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning mm.

Uppstart för arbetet med nyckeltalen började i januari månad 2006. Arbetsgruppen har sedan träffats vid ytterligare tre tillfällen under arbetets gång.

I likhet med föregående år har en av utmaningarna i arbetet med rapporten varit att personalsystemen i kommunerna har varierande förutsättningar och möjlig-heter för att ta fram jämförbara uppgifter. I årets rapport saknas uppgifter för Partille kommun på flera ställen, vilket beror på byte av personalsystem under 2005.

1. Inledning

• Marja Jumisko Ale kommun • Noshin Hafizi Ale kommun • Anna Holwaster Alingsås kommun • Agneta Carlson Alingsås kommun • Susanna Bladh Gustafsson Göteborgs Stad • Ann-Christine Eliasson Göteborgs Stad • Claes-Göran Frisell Härryda kommun • Ulla-Britt Ek Kungälvs kommun • Anders Brännström Kungälvs kommun • Staffan Boethius Kungsbacka kommun

Medverkande i arbetsgruppen

• Birgitta Wennerbom-Palm Kungsbacka kommun • Maria Gottfridsson-Granath Lerums kommun • Marie Wallroth Lerums kommun • Marianne Piiroinen Lilla Edets kommun • Maria Andersson Mölndals Stad • Kristin Perem Mölndals Stad • Hans Nikell Partille kommun • Jerker Gussmo Stenungsunds kommun • Johan Stein Tjörns kommun • Agneta Carlsson Öckerö kommun

(6)

2. Kommunfakta

I

detta kapitel finns en faktaruta för varje kommun

avseende verksamhetsåret 2005. Innehållet i fakta-rutorna förklaras enligt nedan.

Bokslut för kommunen 2005

Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på perso-nalkostnader och övriga kostnader, i procent av brutto-kostnad och i tkr. I personalkostader ingår alla

kostnader som kan kopplas till anställd perso-nal: lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersätt-ning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klassas som personal-kostnader enligt ovan.

Befolkning

Siffrorna är hämtade från SCB befolkningssta-tistik och visar antal invånare den 31/12 2005. Denna uppgift är med i faktarutan här som ett mått på kommu-nens storlek.

Skatteintäkter

Siffrorna är hämtade från RSV och finns med i fakta-rutorna för att visa på skatteuttaget i kommunen.

Personal 1/11 2005

I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 summerat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redovisas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen.

Personal fördelat på

verksamhetsområden

Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommunför-bundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som

ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga

1. Denna uppdelning är inte alltid helt

rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t ex

enligt definition ligga under adminis-tration men kan i vissa fall finnas

kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefi-nierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 63% ... 759 900 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 452 800 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 212 700 tkr BEFOLKNING Invånare 1/11 2005 ... 26 405 SKATTEINTÄKTER

Total kommunal skatt ... 32:45 Varav primärkommunal skatt ... 22:00 PERSONAL 1/11 2005

Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1)

Antal årsarbetare ... 1 867 Antal anställda ... 2 148 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 82% Män ... 18%

(7)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 63% ... 1 112 900 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 643 100 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 756 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 35 983 SKATTEINTÄKTER

Antal årsarbetare ... 3 190 Antal anställda ... 3 475 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 80% Män ... 20%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år ... 9%

30–49 år ... 47%

50< år ... 44%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg ... 44%

Skola & Förskola ... 32%

Fritid & Kultur ... 4%

Teknik ... 13%

Administration ... 7%

2.2 Fakta Alingsås kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 53% ... 12 012 600 tkr Övriga kostnader ... 47% ... 10 757 300 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 22 769 900 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 484 551 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 32:00 Varav primärkommunal skatt ... 21:55 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 31 853 Antal anställda ... 33 837 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 94% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 80% Män ... 20%

30–49 år ... 39%

50< år ... 41%

Teknik ... 11%

2.3 Fakta Göteborgs Stad

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 63% ... 910 300 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 532 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 442 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 31 962 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:75 Varav primärkommunal skatt ... 21:30 PERSONAL 1/11 2005 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 2 572 Antal anställda ... 2 821 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 51%

50< år ... 40%

Teknik ... 12%

2.4 Fakta Härryda kommun

30–49 år ... 50%

50< år ... 42%

Teknik ... 14%

(8)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 53% ... 1 121 700 tkr Övriga kostnader ... 47% ... 1 000 500 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 122 200 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 38 659 SKATTEINTÄKTER

Antal årsarbetare ... 3 028 Antal anställda ... 3 433 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 82% Män ...18%

30–49 år ... 50%

50< år ... 40%

Teknik ... 16%

2.6 Fakta Kungälvs kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 57% ... 301 700 tkr Övriga kostnader ... 43% ... 230 900 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 532 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 12 875 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 33:25 Varav primärkommunal skatt ... 22:80 PERSONAL 1/11 2005 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 852 Antal anställda ... 905 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 94% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

2.8 Fakta Lilla Edets kommun

2.9 Fakta Mölndals Stad

30–49 år ... 50%

50< år ... 38%

Teknik ... 15%

(9)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 56% ... 821 700 tkr Övriga kostnader ... 44% ... 656 900 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 478 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 33 533 SKATTEINTÄKTER

Antal årsarbetare ... 2 259 Antal anställda ... 2 455 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD* ...–% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 82% Män ... 18%

30–49 år ... 52%

50< år ... 37%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN* Vård & Omsorg ... –% Skola & Förskola ... –% Fritid & Kultur ... –% Teknik ... –% Administration ... –%

2.10 Fakta Partille kommun

30–49 år ... 50%

50< år ... 43%

Teknik ... 11%

2.11 Fakta Stenungsunds kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 61% ... 412 000 tkr Övriga kostnader ... 39% ... 265 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 677 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 15 012 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 32:09 Varav primärkommunal skatt ... 21:64 PERSONAL 1/11 2005 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 1 111 Antal anställda ... 1 223 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år ...6%

30–49 år ...55%

50< år ...49%

Teknik ... 14% Administration ... 9%

2.12 Fakta Tjörns kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader ... 56% ... 314 000 tkr Övriga kostnader ... 44% ... 242 200 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 556 200 tkr BEFOLKNING Invånare 31/11 2005 ... 12 220 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:64 Varav primärkommunal skatt ... 21:19 PERSONAL 1/11 2005 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 990 Antal anställda ... 811 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 82% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 50%

50< år ... 41%

Teknik ... 14%

2.13 Fakta Öckerö kommun

*Partille kommun har inte haft möjlighet att lämna in uppgifter om sysselsättningsgrad och personal fördelat på verksamhetsområde för 2005, pga. byte av personalsystem.

(10)

I

tabell 1 har några av de siffror som finns i kommu-nernas faktarutor samlats för att enklare möjliggöra en jämförelse. Antal årsarbetare anger hur många anställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden räknas om till heltidsanställningar. I uppgiften ingår endast de personer som har månadslön.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mellan 82-94 procent, för 2005, i kommunerna. Flera kommuner har under året haft ett politiskt uttalat mål att minska den ofrivilliga deltiden hos de anställda, särskilt inom verksamheten vård och omsorg. Detta kan vara en bidragande faktor till att medelvärdet i år är 90 procent. Det är en ökning med 2 procent jämfört med åren 2002-2004 då medelvärdet legat konstant på 88 procent. I Lilla Edet och på Tjörn ökade sysselsättningsgraden mest, med 8 procentenheter. Dessa båda kommuner har tidigare haft låg sysselsättningsgrad i jämförelse med övriga kommuner. I Stenungsunds kommun har syssel-sättningsgraden minskat mest, från 95-92 procent.

Medelåldern i GR kommunerna har ökat från 45,2 år 2004 till 45,4 år 2005.

Efter att antalet årsarbetare i Göteborgsregionen minskat under åren 2003-2004 sker en ökning under 2005 och antalet årsarbetare är återigen över 61 000 för hela regionen.

Andelen kvinnliga anställda inom kommunen är betydligt högre än männen. För fjärde året i rad är medelvärdet 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göteborg och Alingsås har högst andel män, med 20 procent.

Jämför man personalfakta över åren 2002-2005 är det inte olikheterna som är mest slående, utan snarare likheterna. Könsfördelningen, medelåldern och syssel-sättningsgraden har små variationer kommunerna och åren emellan.

3. Jämförande personalfakta

Ale 1 867 1 846 93% 89% 2 148 82% 18% 45,6 Alingsås 3 190 3 157 89% 89% 3 475 80% 20% 45,2 Göteborg 31 853 31 713 94% 90% 33 837 80% 20% 45,5 Härryda 2 572 2 522 89% 89% 2 821 84% 16% 44,4 Kungsbacka 4 912 4 788 87% 86% 5 445 84% 16% 45,0 Kungälv 3 028 2 975 88% 88% 3 433 82% 18% 45,0 Lerum 2 452 2 392 91% 89% 2 804 82% 18% 45,0 Lilla Edet 852 871 94% 86% 905 85% 15% 45,0 Mölndal 4 419 4 326 91% 92% 4 796 83% 17% 46,0 Partille 2 259 2 329 - 91% 2 455 82% 18% 44,0 Stenungsund 1 819 1 709 92% 95% 1 969 83% 17% 46,0 Tjörn 1 111 1 042 88% 80% 1 223 85% 15% 47,0 Öckerö 990 819 82% 84% 811 84% 16% 47,0 GÖTEBORGSREGIONEN 61 324 60 489 - - 66 122 81% 19% -MEDELVÄRDE 2005 - - 90% 88% - 83% 17% 45,4

TABELL 1 Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens

sysselsättningsgrad i % anställda medelålder 2005 2004 2005 2004 2005 Kvinnor Män

(11)

I diagram A visas en sammanställning över hur kommu-nernas personal fördelar sig procentuellt mellan de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kommuns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befattningskoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksamhetsrubrik.

Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt.

Partille kommun har inte haft möjlighet att lämna in uppgifter om personal fördelat på verksamhetsområde för 2005, pga. byte av personalsystem. DIAGRAM A

(12)

4. Sjukfrånvaro

H

är redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie

arbetstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledig-het ”i tjänsten” skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet ”från tjänsten” inte skall ingå. I

bilaga 2 finns utdrag från Svenska kommunförbundets

cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligat. Redovisningen i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, inklusive vikarier, feriearbeta-re m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning.

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda

Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid i kommunerna. Sjukfrånvaron är därefter uppdelad på tillsvidareanställda och övriga anställda. Att särredovisa tillsvidareanställda påverkar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vikarier och timavlönade, som har kortare anställningsperioder än tillsvidareanställ-da, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar.

Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 8,8 procent vilket är en återgång till 2003 års nivå. Göteborg, Mölndal och Partille har samtliga en sjukfrån-varo som överstiger 10 procent. Ale kommun har lägst sjukfrånvaro, med 7,6 procent. För enbart

tillsvidarean-Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2004 Andel i % som utgörs av tids-begränsade sjuk-ersättningar 2005 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, för tills-vidareanställda 2005 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män TABELL 2 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2005 Ale 7,7% 7,6% 1,7% 8,9% 8,6% 3,5% Alingsås 9,0% 8,9% 2,8% 10,2% 9,9% 5,5% Göteborg 10,9% 10,6% 2,2% 11,5% 11,7% 6,4% Härryda 10,3% 9,2% 3,0% 10,6% 10,2% 4,8% Kungsbacka 7,2% 7,7% 0,9% 8,2% 8,2% 5,0% Kungälv 8,9% 8,1% 1,4% 9,2% 9,2% 3,5% Lerum 8,2% 7,8% 0,9% 9,3% 9,0% 3,5% Lilla Edet 9,5% 9,0% 1,2% 9,8% 9,9% 4,7% Mölndal 10,3% 10,6% 2,8% 11,3% 11,7% 5,5% Partille 10,0% 10,4% 2,1% - 11,7% 5,3% Stenungsund 9,0% 8,5% 2,6% 9,6% 9,4% 4,7% Tjörn 7,7% 7,7% 2,7% 9,0% 8,2% 6,8% Öckerö 7,8% 7,9% - 8,9% 9,7% 4,7% MEDELVÄRDE 8,9% 8,8% 2,0% 9,7% 9,9% 4,7%

(13)

DIAGRAM B

DIAGRAM C

ställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 9,7 procent. Göteborg och Mölndal har högst sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda, med över elva procent. I Härryda, Mölndal, Alingsås och Lilla Edet är frånvaron också högre än medelvärdet. Lägst sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda har Kungsbacka kommun med 8,2 procent.

Jämför man med tidigare rapporter ser man att kvinnornas sjukfrånvaro minskar 2005 för första gången sedan framtagandet av dessa nyckeltal startade 2002. Kvinnornas sjukfrånvaro går från 10,3 procent till 9,9 procent, en minskning med 0,4 procentenheter, mellan 2004 och 2005. Männens sjukfrånvaro är betydligt lägre än kvinnornas men har ökat med 0,1 procentenheter från 4,6 procent till 4,7 procent.

I år har kommunerna för första gången redovisat hur stor del av sjukfrånvaron som utgörs av tidsbegränsade sjukersättningar 1)_{. Det går inte att dra någon generell}

slutsats att de som har stor andel sjukersättningar även har högst sjukfrånvaro. Samtliga kommuner konstaterar att ett aktivt samarbete kring rehabiliteringsfrågor med försäkringskassan blir allt viktigare.

Diagrammen nedan, B och C, har skapats utifrån tabell 2. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbets-tid för kvinnor.

1_{Om en anställd som är mellan 30 och 64 år blir så sjuk att man måste vara hemma i minst ett år, men beräknas kunna återgå till arbete}

(14)

DIAGRAM D

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta

sjuka”

Tabell 3 visar antal tillsvidareanställda som under 2005 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 tillfällen är att arbetsgivaren ska upprätta en rehabilite-ringsutredning för de anställda som har en upprepad sjukfrånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabiliteringsansvar kommunen har utöver det för långtidssjukskriven personal.

Erfarenheter visar att för de personer som har många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en långtidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och med målsättningen att minska antalet personer med upprepad sjukfrånvaro. GR-kommunerna

beskriver generellt att de arbetar med ett nytt förhåll-ningssätt och är mer systematiska i sitt rehabiliterings-arbete, både de som är sjukskrivna under lång tid, men även de som har upprepad frånvaro. Exempel på detta är Rehabgrupper, chefsutbildningar och mer aktiv uppfölj-ning på individnivå.

Jämfört med 2004 har medelvärdet ökat från 2,2 till 3,5 procent. Göteborg har högst andel ”ofta sjuka” med 4,9 procent, men är tillsammans med Tjörn de enda kommuner som minskar jämfört med föregående år. Samtliga övriga kommuner ökar sin andel. Lägst andel ”ofta sjuka” har Lerum med 1,4 procent.

En ökad andel upprepad korttidsfrånvaro är en signal som är oroande och bör följas upp.

TABELL 3 Antal tillsvidare-anställda under

2005

Andel tillsvidareanställda under 2005 med 6 eller fler sjuktillfällen

Andel tillsvidareanställda under 2004 med 6 eller fler sjuktillfällen

Ale 2 095 2,5% 2,2% Alingsås 3 261 4,2% 4,2% Göteborg 29 607 4,9% 5,1% Härryda 2 623 4,6% 4,0% Kungsbacka 4 816 4,1% 3,8% Kungälv 3 217 3,9% 3,8% Lerum 2 726 1,4% 0,9% Lilla Edet 863 4,1% 2,8% Mölndal 4 563 3,6% 3,3% Partille 2 527 - -Stenungsund 1 958 3,6% 3,8% Tjörn 1 223 1,9% 2,6% Öckerö 894 4,4% 3,4% Göteborgsregionen 4868 - -Medelvärde 3,5% 2,2%

(15)

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på åldrar

och kön

Tabell 4 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, för samtliga anställda i kommunerna. Persona-lens sjukfrånvaro är i tabellen uppdelad på åldersgrup-perna >29 år, 30-49 år och 50< år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder, dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrup-perna. Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgiften fördelat på kön.

För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjukfrånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kom-muns siffror finns stora variationer, i jämförelse med

andra kommuner och med medelvärdet. Tidigare år har vi sett att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med stigande ålder än motsvarande för männen. Kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre redovisar även 2005 den högsta sjukfrånvaron, 10,4. I år kan vi dock utläsa av materialet att männen som är 50 år och äldre står för den största ökningen, från 4,8 procent till 5,4 procent.

Flera kommuner rapporterar om att männen numera sjukskrivs för symptom som tidigare var mer kvinno-dominerade, exempelvis utmattningsdepression, vilket gör att de är sjukskrivna längre perioder. Detta kan vara en möjlig förklaring till att deras sjukfrånvaro ökar.

Efter att kvinnor i åldersgruppen 30-49 år har ökat sin sjukfrånvaro under tre år, ser vi i år en glädjande minskning från 9,3 procent till 9,0 procent.

DIAGRAM E

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Ale 3,2% 3,7% 1,2% 7,4% 8,3% 3,3% 9,0% 10,3% 4,4% 9% 50% 41% Alingsås 3,8% 4,4% 2,0% 9,3% 10,4% 4,7% 10,2% 11,0% 7,3% 9% 47% 44% Göteborg 6,9% 7,5% 3,8% 10,3% 11,4% 6,0% 11,7% 13,0% 7,3% 20% 39% 41% Härryda 4,8% 4,9% 4,6% 9,2% 10,3% 4,4% 10,5% 11,6% 5,4% 9% 51% 40% Kungsbacka 5,6% 6,0% 3,7% 6,8% 7,3% 4,0% 9,1% 9,8% 6,2% 8% 50% 42% Kungälv 4,3% 4,9% 1,6% 8,4% 9,7% 2,7% 8,9% 10,0% 4,8% 10% 50% 40% Lerum 3,8% 4,3% 2,0% 7,2% 8,4% 2,5% 9,9% 11,3% 5,1% 12% 50% 38% Lilla Edet 5,3% 5,8% 3,3% 8,8% 9,5% 4,8% 10,0% 11,2% 5,0% 10% 50% 40% Mölndal 6,6% 6,9% 4,9% 10,2% 11,3% 4,9% 11,8% 13,3% 6,2% 10% 49% 41% Partille 4,3% 4,7% 2,4% 10,1% 11,7% 3,9% 13,3% 14,6% 8,1% 11% 52% 37% Stenungsund 5,1% 5,4% 3,6% 8,7% 9,8% 3,8% 9,1% 10,1% 5,6% 7% 50% 43% Tjörn 4,0% 4,0% 3,7% 7,8% 8,6% 3,0% 8,6% 9,6% 4,4% 6% 55% 49% Öckerö 2,9% - - 7,8% - - 9,2% - - 9% 50% 41% MEDELVÄRDE 4,3% 4,8% 2,8% 8,0% 9,0% 3,7% 9,4% 10,4% 5,4% 10% 49% 41% MEDELVÄRDE 2004 5,1% 5,2% 2,8% 9,0% 9,3% 3,9% 10,4% 10,6% 4,8% 11% 49% 40% Åldersgruppen –29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30–49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50– år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i ålders-gruppen –29 år Andel anställda i ålders-gruppen 30–49 år Andel anställda i ålders-gruppen 50– år TABELL 4

(16)

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på verksamhet

och yrkesgrupp

I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns en majoritet av personalen inom verksamheterna vård och omsorg samt skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter. Då yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare utgör en stor del av personalen inom verksamhetsområdena och att de samtidigt är relativt enkla att definiera för samtliga kommuner, redovisas dessa särskilt. Avsikten med att titta på stora yrkesgrupper är att finna och kunna följa mönster.

Anställda inom vård och omsorg samt

undersköterskor

Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrånva-ron är för samtliga anställda, 10,5 procent jämfört med 8,8 procent. Dock minskar sjufrånvaron för anställda inom vård- och omsorg från 11 procent 2004, till 10,5 procent 2005. Fyra kommuner (Göteborg, Härryda, Lilla Edet och Mölndal) har en sjukfrånvaro som ligger över medelvärdet. Öckerö har lägst sjukfrånvaro inom verk-samhetsområdet med 8,1 procent.

För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,6 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgsområdet på 10,4 procent. Öckerö har lägst sjukfrånvaro för undersköterskor med 7,4 procent. I Mölndal är sjukfrånvaron bland undersköterskorna 16,4 procent, vilket är högst bland kommunerna.

Anställda inom skola och förskola samt

förskollärare

Tabell 5 visar också att i de flesta kommunerna är sjuk-frånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrånvaron för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och förskola är 8,7 procent. En minskning med 0,4 procent jämfört med föregående år. Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö ligger över medel. Kungsbacka har lägst sjukfrånvaro inom verksamhetsområdet med 6,9 procent.

För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons medelvärde 10,4 procent, vilket är en minskning med 0,3 procent jämfört med 2004. Härryda har högst sjukfrånvaro för förskollärare med 12,9 procent och Tjörns kommun har lägst sjukfrånvaro för förskollärare med 7,7 procent.

Intressant att notera i årets material är att sjukfrån-varon inom både vård och omsorg samt skola och förskola minskar jämfört med tidigare år. Efter att ha ökat under två år är detta ett välkommet trendbrott.

I alla kommuner, utom i Göteborgs Stad, är antal anställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket få. Detta gör att en enskild individ kan få en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slår övriga GR-kommuner samman männen inom yrkesgrupperna till en något större population. Samma siffror visas separat för Göteborgs Stad. Resultatet redovisas i tabell 6 tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgrup-pen uppdelat på kön. Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Personal inom Vård och omsorg Personal inom

Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare

TABELL 5 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid

Ale 7,6% 10,0% 7,7% 12,9% 10,1% Alingsås 8,9% 10,3% 8,5% 10,6% 8,8% Göteborg 10,6% 12,4% 10,3% 13,6% 11,0% Härryda 9,2% 11,5% 9,8% 10,5% 12,9% Kungsbacka 7,7% 9,5% 6,9% 11,7% 8,9% Kungälv 8,1% 9,6% 7,4% 9,5% 12,3% Lerum 7,8% - - 12,0% 10,4%

(17)

5. Sjukfrånvarons längd

V

id årsskiftet 2005 ändrades antalet dagar som

arbetsgivaren är betalningsansvarig för från tidigare 21 dagar till 14 dagar. Arbetsgivaren fick även ett gene-rellt medfinansieringsansvar på 15 procent av kostnaden för medarbetare sjukskrivna på heltid. Denna kostnad redovisas under kapitel 8 i rapporten.

I avsnitt 5 redovisas den lagstadgade obligatoriska redovisningen vad gäller sjukfrånvarons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt.

De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning, dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar angivna.)

5.1 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda

Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, framgår att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjukfrånvaron överstigande 60 dagar, med 68 procent

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

11,9% 13,6% 1,9% 9,9% 10,4% 7,1% 3 449 3 345 104 3 078 3 032 46

13,6% 14,0% 10,0% 11,0% 11,1% 8,3% 3 551 3 276 275 2 393 2 305 88

TABELL 6

Undersköterskor Förskollärare

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Antal anställda i yrkesgruppen

Undersköterskor Förskollärare Summerat för

kommunerna

Övriga GR-kommuner

Göteborgs Stad

jämfört med 32 procent för den kortvariga sjukfrånva-ron. Därmed är siffrorna åter nere på samma nivå som 2003, efter en ökning under 2004. Tabell 7 visar hur frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I kommunerna Alingsås, Göteborg, Lerum, Partille och Tjörn är mer än 70 procent av frånvaron överstigande 60 dagar. Mölndal har med sina 79 procent sjukfrånvaron som är över 60 dagar, den högsta andel långtidsfrånvaro bland kommunerna. Ale har lägst långtidsfrånvaro med 58 procent.

Tabell 7 visar sjukfrånvaro under en sammanhängan-de period, uppsammanhängan-delasammanhängan-de på två tidsintervall, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Lilla Edet och Göteborg inkluderar inte timavlönade i sin redovisning.

De kommuner som redovisar en stor andel tidsbe-gränsade sjukersättningar (se tabell 2 i kapitel 4.1) har även en större andel sjukfrånvaro överstigande 60 dagar. Ser man till fördelningen mellan kvinnor och män (redovisas inte i tabellen) är kvinnorna i samtliga kommuner, förutom Öckerö, långtidsfrånvarande i större utsträck-ning än männen.

Tabell 6 visar att männen som arbetar som under-sköterskor och förskollärare, har lägre sjukfrånvaro än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper.

Vid en jämförelse med enbart män i de båda yrkes-grupperna framgår att de manliga förskollärarna har en högre sjukfrånvaro, 7,1 procent mot undersköterskornas som är 1,9 procent. Föregående år var situationen den

omvända, undersköterskorna hade högre frånvaro. För Göteborg redovisas uppgifterna i separat tabell, och även här är situationen motsvarande som ovan. Då männen, som tidigare nämnts, är en relativt liten grupp i båda yrkesgrupperna kan enstaka sjukdomsfall få stort utslag när det redovisas statistiskt.

(18)

5.2 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda, uppdelat på

åldrar

Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur den yngre respekti-ve äldre personalens sjukdomsperioder fördelar sig. Tabell 8 visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 66 procent för frånvaro understigande 60 dagar och 34 procent för frånvaro över 60 dagar.

För åldersgruppen 30-49 år är situationen den omvända, 32 procent under 60 dagar och 68 procent över 60 dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas

frånvaron enligt 26 procent under 60 dagar och hela 74 procent över 60 dagar. Sjukfrånvaron blir således längre med stigande ålder.

I kommunerna Göteborg, Stenungsund och Tjörn är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än i övriga kommuner. Lilla Edet har inga långtidsfrånvarande, över 60 dagar, i åldersgruppen 29 år och yngre.

Tabell 8 visar sjukfrånvaro under en sammanhängan-de period, uppsammanhängan-delat på åldrar och två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (ink. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i diagram F.

TABELL 7

för samtliga anställda (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid

1-59 dagar i % av totalen 60– dagar i % av totalen därav 1-59 dagar därav 60– dagar Ale 42% 58% 7,6% 3,2% 4,4% Alingsås 24% 76% 8,9% 2,1% 6,8% Göteborg 25% 75% 10,6% 2,7% 7,9% Härryda 36% 64% 9,2% 3,3% 5,9% Kungsbacka 41% 59% 7,7% 3,2% 4,5% Kungälv 40% 60% 8,1% 3,2% 4,9% Lerum 28% 72% 7,8% 2,2% 5,6% Lilla Edet 30% 70% 9,0% 2,7% 6,3% Mölndal 21% 79% 10,6% 2,2% 8,4% Partille 24% 76% 10,4% 2,5% 7,9% Stenungsund 32% 68% 8,5% 2,7% 5,8% Tjörn 26% 74% 7,7% 2,0% 5,7% Öckerö 35% 65% 7,9% 2,8% 5,1% MEDELVÄRDE 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0% MEDELVÄRDE 2004 34% 66% 9,0% 3,1% 5,9%

TABELL 8 1–59 dagar Andel anställda i åldersgruppen

–29 år Ale 80% 45% 35% 20% 55% 65% 9% 50% 41% Alingsås 66% 26% 20% 34% 74% 80% 9% 47% 44% Göteborg 53% 26% 20% 47% 74% 80% 20% 39% 41% 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år 60– dagar

(19)

(20)

D

et finns flera olika definitioner av ”långtidsfrisk”, där definitionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Det mått som valts här är det som de flesta kommuner kan ta fram på ett förhållandevis enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar här den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kommunen och som inte haft någon sjukfrånvaro under året.

Endast Lerum har ökat andelen långtidsfriska 2005 jämfört med 2004. Övriga kommuner redovisar en minskning eller samma värde för åren och medelvärdet sjunker från 39 till 37 procent. Det finns anledning att noga följa utvecklingen.

Skillnaden är 11 procentenheter mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst

6. ”Långtidsfriska”

andel. Tjörn hade 43 procent och Göteborg 32 procent långtidsfriska under perioden.

Inom kommunens verksamhet finns flera yrkesgrup-per som arbetar nära människor, dessa löyrkesgrup-per större risk än övriga anställda att bli smittade. Olika förutsättningar för att vara långtidsfrisk borde därmed variera med verksamhetsområde. Likaså om man har möjlighet att arbeta hemifrån, utnyttja flex, ta semesterdagar vid sjukdom etc.

Flera kommuner har uppgett att ”Vinterkräksjukan”, som slog hårt mot flera av de kommunala verksamheter-na under förra året, kan ses som en bidragande orsak till att andelen långtidsfriska minskat.

Diagram G är sorterat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. DIAGRAM G Ale 40% 40% 8,9% 2 095 Alingsås 40% 36% 10,2% 3 261 Göteborg 34% 32% 11,5% 29 607 Härryda 44% 36% 10,6% 2 623 Kungsbacka 39% 36% 8,2% 4 816 Kungälv 37% 36% 9,2% 3 217 Lerum 35% 38% 9,3% 2 726 Lilla Edet 44% 38% 9,8% 863 Mölndal 39% 37% 11,3% 4 563 Partille 37% - - 2 527 Stenungsund 45% 37% 9,6% 1 958 Tjörn 43% 43% 9,0% 1 223 Öckerö 36% 33% 8,9% 894 MEDEL 39% 37% 9,7% 4 868

TABELL 9 _Andel

tillsvidare-anställda under 2004 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Antal tillsvidare-anställda under 2005 Andel tillsvidare-anställda under 2005 med 0 sjukdagar

(21)

DIAGRAM H

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda

D

et har funnits funderingar kring att möjligheterna för att komma tillbaka i arbete efter en sjukskriv-ning ökar om sjukskrivsjukskriv-ningen är på deltid istället för heltid. Nu visar studier på en motsatt trend. I allmänhet verkar personer som sjukskrivits på deltid i början av sjukfallet vara sjukskrivna längre tid jämfört med dem som sjukskrivs på heltid 2)_.

I tabell 10 redovisas hur andel deltids- och heltids-sjukskrivningar fördelar sig i kommunerna. Jämfört med tidigare år kan noteras en större andel sjukskrivna på deltid än tidigare. Andelen sjukskrivna på deltid ökar från 43 till 47 procent. Några orsaker är säkert att Försäkringskassan numera har sjukskrivning på deltid som norm samt lagen som trädde i kraft den 1 januari

2005, om arbetsgivarens medfinansiering med 15 procent av sjukpenningen vid heltidssjukskrivning.

Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november 2005. I tabellens två första kolumner nedan visas andelen månadsanställd personal som är fullt arbetsföra och andelen månadsan-ställd personal som är sjukskrivna. Partille kommun har inte haft möjlighet att ta fram uppgifterna på grund av byte av personalsystem under 2005.

Diagram H visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabellen ovan, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda.

TABELL 10

1 november 2005

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 89,9% 10,1% 53% 47% Alingsås 89,2% 10,8% 51% 49% Göteborg 87,5% 12,5% 58% 42% Härryda 87,7% 12,3% 53% 47% Kungsbacka 92,3% 7,7% 40% 60% Kungälv 90,3% 9,7% 53% 47% Lerum 88,0% 12,0% 65% 35% Lilla Edet 89,2% 10,8% 54% 46% Mölndal 86,6% 13,4% 56% 44% Partille - - - -Stenungsund 89,9% 10,1% 54% 46% Tjörn 98,6% 1,4% 50% 50% Öckerö 92,1% 7,9% 55% 45% MEDELVÄRDE 90,1% 9,9% 53% 47% MEDELVÄRDE 2004 89,8% 10,2% 57% 43%

2_{Se t.ex. ”Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens” Christer Hogstedt, Mats Bjurvald, Staffan Marklund, Edward Palmer, Töres Theorell}

(22)

DIAGRAM I

Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (deltids-sjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2005 och 2004. Stenungsunds kommun kan inte redovisa siffror för 2004 och Partille kommun har inte möjlighet att ta fram uppgiften för något av åren. En positiv förändring är att andel fullt arbetsföra har ökat med drygt 11 procent mellan åren, både för män och kvinnor. I tidigare rapporter har det varit en stor skillnad mellan kvinnor och män när det gällde

sjuk-skrivningar på hel- respektive deltid. För 2005 har männens andel deltidssjukskrivningar ökat med hela 9 procentenheter från 38 till 47 procent. Samtidigt har heltidssjukskrivning för män också minskat med 9 procentenheter, från 62 till 53 procent. Att männens sjukfrånvaro på deltid ökar, samtidigt som deras sjukfrån-varo ökar totalt sett, kan vara ett intressant fördjupnings-område för den egna kommunen.

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Ale 88,8% 94,8% 11,2% 5,2% 53% 57% 47% 43% Alingsås 87,9% 94,4% 12,1% 5,6% 50% 59% 50% 41% Göteborg 86,3% 92,3% 13,7% 7,7% 57% 66% 43% 34% Härryda 86,5% 93,8% 13,5% 6,2% 53% 52% 47% 48% Kungsbacka 91,7% 95,6% 8,3% 4,4% 40% 39% 60% 61% Kungälv 88,9% 96,6% 11,1% 3,4% 53% 57% 47% 43% Lerum 86,7% 94,2% 13,3% 5,8% 67% 52% 33% 48% Lilla Edet 88,3% 94,1% 11,7% 5,9% 56% 38% 44% 63% Mölndal 85,2% 93,8% 14,8% 6,2% 55% 59% 45% 41% TABELL 11 1 november 2005

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid

(23)

DIAGRAM J

Diagrammen nedan visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och kvinnor från tabell 11, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män.

Statens Folkhälsoinstituts rapport 2004:15 ”Den höga

sjukfrånvaron, sanning och konsekvens” (se fotnot 2 s. 21) Visar

på några ekonomiska aspekter av deltidssjukskrivningar. Inkomstnivån spelar roll, ju högre inkomst en individ har, desto vanligare är det att deltidssjukskrivas.

Studien visar även på att deltidssjukskrivna har svaga ekonomiska incitament att återgå i arbete då inkomst-bortfallet är litet. I praktiken får man därför en finansie-rad deltidstjänst och risken att den blir permanent ökar. Motivationen att arbeta med rehabilitering riskerar att försvinna därför, för både den anställde och arbetsgiva-ren.

(24)

DIAGRAM K

Diagram K visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2005 och 2004, för kvinnor i första diagrammet och för män i det andra. Stenungsund redovisar inte 2004 års siffror. Partille har inte möjlighet att ta fram uppgiften för något av åren.

(25)

S

juklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgiva-ren betalar vid sjukskrivning. Från den 1 januari 2005 gäller nya regler inom sjukförsäkringen, bl.a. en återgång till 14 dagars sjuklönekostnad för arbetsgivaren. Dess-utom infördes en medfinansiering på 15 procent av sjukpenningen för medarbetare som är heltidssjuk-skrivna.

Antal anställda och personalkostnaden som sjuklöne-kostnaden relateras till i tabell 12 och diagrammet nedan, är uppgifter som har hämtats från faktarutorna i kapitel 2. Medfinansieringsavgiften redovisas som en kostnad fördelad på antalet ”grupp 1 anställda” (månadsanställda inkl. långtidsvikarier) i kommunen. De ekonomiska konsekvenserna av medfinansieringen varierar kraftigt

8. Sjuklönekostnad

DIAGRAM L

mellan kommunerna. För några innebär den sänkta arbetsgivaravgiften att systemet ger en kostnadsminsk-ning. För andra innebär det en merkostnad. Kommuner-na blir också beroende av Försäkringskassans hantering, vilket får särskilt tydliga konsekvenser i och med medfi-nansieringen.

Att de ekonomiska effekterna blev lindrigare än beräknat beror enligt Sveriges Kommuner och Landsting på flera faktorer. De skriver i sin rapport ”Ett år med medfinansiering av sjukpenningen” bland annat att andelen deltidssjukskrivna är stort, fler får sjukersättning och fler av den relativt stora andelen timavlönade i sektorerna omfattas inte av medfinansieringen.

Siffrorna i tabellens två första kolumner visas grafiskt i diagrammet nedan, sorterat efter högsta sjuklönekostnaden.

Ale 4 924 kr 1,4% 693 kr Alingsås 4 833 kr 1,5% 736 kr Göteborg 5 274 kr 1,5% 787 kr Härryda 4 574 kr 1,4% 667 kr Kungsbacka 4 712 kr 1,4% 632 kr Kungälv 3 282 kr 1,0% 724 kr Lerum 4 343 kr 1,3% 691 kr Lilla Edet 4 348 kr 1,6% 661 kr Mölndal 5 254 kr 1,6% 875 kr Partille 6 229 kr 1,9% 817 kr Stenungsund 4 583 kr 1,4% 692 kr Tjörn 4 367 kr 1,2% 496 kr Öckerö 4 796 kr 1,5% 625 kr MEDELVÄRDE 4 732 kr 1,4% – MEDELVÄRDE 2004 5 039 kr 1,6% – TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt

po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader Medfinansieringsavgift kronor per anställd

(26)

I

tabell 13 redovisas arbetad tid och kostnader fördelat på fyllnadstid/mertid, övertid, tid som utförs av timavlönade och månadsanställda. Olika förutsättningar och arbetssätt påverkar hur arbetad tid och kostnader fördelar sig. Exempel på detta är att den administrativa personalen vanligen har flextid, flera verksamheter använder sig av årsarbetstid, individuella scheman, flextid eller arbetar enligt 3-3 modellen, vilket kan påverka övertidsuttaget. Kommunernas PAN-anställda 3)_ingår

som timavlönade i tabell 13.

Syftet med att redovisa hur den arbetade tiden fördelar sig är att se om det finns något samband mellan andelen övertid, eller tid utförd av timavlönade, och sjukfrånvaron. Andelen övertid kan vara en indikation på hur arbetsbelastningen är i kommunen. Medelvärdet för

9. Arbetad tid och kostnader

tid som utförs som övertid är 0,5 procent. Öckerö har högst värde med 0,8 procent. Ale har lägst andel övertid med 0,3 procent. Jämfört med 2004 har andelen fyll-nadstid/mertid ökat med 0,1 procentenheter och övertiden har minskat med 0,1. Ale som har lägst sjuk-frånvaro bland kommunerna med 7,6 procent har minst andel fyllnadstid/mertid samt övertid redovisad.

Andelen tid som utförs av timavlönade minskade under 2004 till 8,9 procent från 10,2 procent 2003. Under 2005 ökar siffrorna igen till 9,4 procent.

Ett flertal kommuner som strävar mot en ökad sysselsättningsgrad, för att minska den ofrivilliga deltiden, uppger att det i ett initialskede först kan bli mertid/ fyllnadstid, för att därefter övergå i heltidstjänster.

Tabell 14 visar att medelvärdet för kostnaden för fyll-nadstid/mertid är 1,1 procent. Högst kostnad har Tjörn, 2,0 procent, och Öckerö, 1,6 procent, av kostnaderna för

naden. Kostnaden för timanställda minskar från 7,9 till 7,5 procent.

När det gäller sjuklönekostnaden i procent av

Ale 0,4% 0,3% 9,3% 89,9% 7,6% 8,9% Alingsås 1,2% 0,6% 9,0% 89,2% 8,9% 10,2% Göteborg 0,9% 0,4% 9,9% 88,8% 10,6% 11,5% Härryda 1,3% 0,5% 9,7% 88,5% 9,2% 10,6% Kungsbacka 1,3% 0,5% 9,1% 89,1% 7,7% 8,2% Kungälv 1,1% 0,4% 10,3% 88,2% 8,1% 9,2% Lerum 1,0% 0,4% 6,2% 92,7% 7,8% 9,3% Lilla Edet 1,8% 0,5% 10,5% 87,2% 9,0% 9,8% Mölndal 1,1% 0,5% 12,3% 86,1% 10,6% 11,3% Partille 1,2% 0,4% 10,0% 88,4% 10,4% -Stenungsund 0,9% 0,4% 7,0% 91,7% 8,5% 9,6% Tjörn 2,0% 0,6% 8,2% 89,1% 7,7% 9,0% Öckerö 2,0% 0,8% 11,2% 85,9% 7,9% 8,9% MEDELVÄRDE 1,2% 0,5% 9,4% 88,8% 8,8% 9,7% MEDELVÄRDE 2004 1,1% 0,4% 8,9% 89,9% 9,0% 10,2%

TABELL 13 ANDEL AV DEN TOTALA ARBETSTIDEN

Fyllnadstid/

mertid Övertid

Tid som utförs av timavlönade

Tid som utförs av månadsanställda (ordinarie arbetstid)

Sjukfrånvaro relaterat till ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda

(27)

Ale 0,4% 0,6% 7,6% 91,4% 1,4% Alingsås 1,2% 1,3% 7,4% 90,1% 1,5% Göteborg 0,8% 0,7% 7,2% 91,3% 1,5% Härryda 1,0% 0,6% 6,2% 92,2% 1,4% Kungsbacka 1,0% 0,9% 7,6% 90,5% 1,4% Kungälv 1,1% 0,9% 7,8% 90,2% 1,0% Lerum 0,9% 0,7% 7,3% 91,1% 1,3% Lilla Edet 1,3% 1,0% 8,3% 89,4% 1,6% Mölndal 1,0% 1,0% 8,9% 89,1% 1,6% Partille 0,6% 0,7% 8,2% 90,5% 1,9% Stenungsund 0,7% 0,6% 4,9% 93,8% 1,4% Tjörn 2,0% 0,4% 7,5% 90,1% 1,2% Öckerö 1,6% 1,4% 8,6% 88,4% 1,5% MEDELVÄRDE 1,1% 0,8% 7,5% 90,6% 1,4% MEDELVÄRDE 2004 1,1% 0,8% 7,9% 90,2% 1,6%

TABELL 14 ANDEL AV DEN TOTALA LÖNEKOSTNADEN

Kostnad för fyllnadstid/ mertid Kostnad för övertid Kostnad för timavlönade Kostnad för månadsavlönade (ordinarie arbetstid exkl ob-tillägg) Sjuklönekostnad i % av kommunens totala personalkostnader (från avsnitt 8)

(28)

E

n faktor som ofta diskuteras i samband med ohälsan är hur ledartätheten ser ut och om det finns någon påverkan på hälsan/ohälsan beroende på antalet medar-betare som en chef ansvarar för.

Med chef avses här samtliga anställda chefer/ledare i kommunen med fullt personal-, budget- och verksam-hetsansvar. Antal anställda och antal chefer avser den 1 november 2005.

Vi har för fjärde året i rad inte kunnat se något samband mellan stort antal underställda och hög sjuk-frånvaro, utan flera faktorer spelar in. Förra året diskute-rade gruppen att det vore intressant att ta fram resultat på verksamhets- eller enhetsnivå för att se om det där

10. Ledartäthet

föreligger några skillnader. I år har vi specialstuderat chefer inom vård och omsorg samt skola och förskola. Inte heller i detta material kan vi hitta något tydligt samband mellan hög sjukfrånvaro inom en verksamhet och antalet underställda, men variationerna mellan kommunerna är stora.

För ytterligare fördjupning inom ämnet ledarskap och hälsa i Göteborgsregionen, finns bland annat Ingrid Tollgerdt-Anderssons studie, ”Ledarskap och sjukfrånva-ro – en jämförande studie av arbetsplatser med hög respektive låg sjukfrånvaro” Rapport 8:2005 av FoU i Väst/GR 4)_. DIAGRAM M Ale 22 7,6% 62% 38% 82% 18% Alingsås 26 8,9% 59% 41% 80% 20% Göteborg 25 10,6% 66% 34% 80% 20% Härryda 25 9,2% 69% 31% 84% 16% Kungsbacka 30 7,7% 65% 35% 84% 16% Kungälv 24 8,1% 56% 44% 82% 18% Lerum 23 7,8% 63% 37% 82% 18% Lilla Edet 25 9,0% 61% 39% 85% 15% Mölndal 25 10,6% 70% 30% 83% 17% Partille 29 10,4% 61% 39% 82% 18% Stenungsund 24 8,5% 65% 35% 83% 17% Tjörn 19 7,7% 61% 39% 85% 15% Öckerö 33 7,9% 57% 43% 84% 16% MEDELVÄRDE 25 8,8% 65% 35% 83% 17% MEDELVÄRDE 2004 26 9,0% 65% 35% 83% 17%

TABELL 15 Antal månadsanställda per chef/

arbetsledare (antal anställda hämtat från faktarutan)

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1)

Andel chefer som är Kvinnor Män

Andel anställda som är Kvinnor Män

(29)

Av de olika nyckeltal som finns i rapporten har tretton valts ut och sammanställts i spindeldiagrammen på följande sidor. Spindeldiagrammen är till för att ge en snabb överblick över varje kommuns siffror i relation till medelvärdet. De ger också en överskådlig grafisk bild vid jämförelser mellan kommuner. Samtliga diagram bygger på att medelvärdet har antagits till index 100 (den streckade svarta linjen) och kommunernas nyckeltal relateras till det. På så sätt kan man enkelt se om en kommun ligger över eller under medelvärde. Samtliga diagram har en skala från 0 till 150. Parametrarna 1-7 är parametrar som är ”positivt” att ligga lägre än medelvärdet. Parametrar 8-10 är inte självklara att klassa som varken positiva eller negativa i sammanhanget. Parametrarna 11-13 är de parametrar som det är ”positivt” att ligga högre

än medelvärdet.

Nyckeltalen i spindeldiagrammen är:

1. Sjukfrånvaro samtliga anställda kvinnor (från 4.1) 2. Sjukfrånvaro samtliga anställda män (från 4.1) 3. Sjukfrånvaro samtliga anställda (från 4.1)

4. Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, för samtliga anställda (från 5.1)

5. Sjuklönekostnad per anställd (från 8)

6. Anställda med 6 sjuktillfällen eller fler under 2005 (från 4.2)

7. Heltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2005 (från 7)

8. Deltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2005 (från 7)

9. Anställda per Chef/Ledare 1 november 2005 (från 11) 10. Medelålder (från 3)

11. Sysselsättningsgrad (från 3)

12. Andel månadsanställda i arbete 1 november 2005, fullt arbetsföra + deltidssjukskrivna (från 7) 13. ”Långtidsfriska” (0 sjukdagar under 1 år)

1/11 2004-1/11 2005 (från 6).

11. Sammanfattning

E

n av avsikterna med rapporten har varit att ge

underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja hälsa för kommunanställda.

En viktig del i detta arbete är att ge kommunerna möjlighet att lära av varandra och visa på goda exempel. I november 2006 kommer det i GRs regi att anordnas en Mötesplats Hälsa där kommunerna får möjlighet att visa upp vilka åtgärder som vidtagits på arbetsplatserna för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron. Syftet med Mötesplats Hälsa är att:

- inspirera och inspireras genom varandras erfarenheter, - lyfta fram medarbetarnas hälsa som framgångsfaktor, - stimulera till nytänkande och handlingskraft. Utifrån det resultat som framkommer i rapporten föreslås följande områden som viktiga att belysa där kommunerna medverkar med sina erfarenheter: - De stora likheterna som finns kommunerna emellan. - Vilka konkreta satsningar har kommunerna gjort för

att öka hälsan och vad har de fått för effekt?

- Låg andel ”ofta sjuka” – Har några åtgärder vidtagits? - Ökning av männens sjukfrånvaro och förändrade

sjukskrivningssymptom – Har någon kommun vidtagit några särskilda åtgärder?

- Ohälsan är högst inom vård- och omsorgssektorn – Hur kan detta förändras?

Fördjupningsområde att arbeta vidare med inom den egna kommunen:

- Hur fördelar sig andelen ”ofta sjuka” inom olika verksamheter?

- Har den nya medfinansieringsavgiften medfört ett förändrat arbetssätt?

- Hur kan samarbetet med Försäkringskassan förändras/ förbättras?

(30)

Härryda

Göteborg

Alingsås

Ale

Kungälv

1. Sjukfrånvaro samtliga anställda kvinnor (från 4.1)

2. Sjukfrånvaro samtliga anställda män (från 4.1) 3. Sjukfrånvaro samtliga anställda (från 4.1)

4. Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, för samtliga anställda (från 5.1)

5. Sjuklönekostnad per anställd (från 8)

6. Anställda med 6 sjuktillfällen eller fler under 2005 (från 4.2)

7. Heltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2005 (från 7)

8. Deltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2005 (från 7)

9. Anställda per Chef/Ledare 1 november 2005 (från 11)

10. Medelålder (från 3) 11. Sysselsättningsgrad (från 3)

12. Andel månadsanställda i arbete 1 november 2005, fullt arbetsföra + deltidssjukskrivna (från 7) 13. ”Långtidsfriska” (0 sjukdagar under 1 år)

1/11 2004-1/11 2005 (från 6).

Nyckeltalen i spindeldiagrammen är:

(31)

Lilla Edet

Lerum

Öckerö

Mölndal

Partille

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 880 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom

årsavgif-Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.

Layout och grafisk design: Infogruppen GR 031-335 50 35. T