Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö i Göteborgsregionens kommunalförbund.

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö i Göteborgsregionens

(2)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.3 Genomförande ... 4

1.4 Standardkostnader ... 4

Deltagare i arbetet med nyckeltal: ... 5

2. Kommunbeskrivningar ... 6

2.1 Ale kommun ... 7

2.2 Alingsås kommun ... 8

2.3 Härryda kommun ... 8

2.4 Kungsbacka kommun ... 9

2.5 Kungälvs kommun ... 10

2.6 Lerums kommun ... 10

2.7 Lilla Edet ... 11

2.8 Mölndals Stad ... 11

2.9 Partille ... 12

2.10 Stenungsund ... 13

2.11 Tjörn ... 14

2.12 Öckerö ... 15

3. Resultat ... 16

3.1 Bakgrundsdata ... 16

3.2 Nettokostnader barn och unga ... 20

3.3 Personal ... 22

3.4 Köpt vård ... 23

3.5 Placerade utanför egna hemmet ... 24

3.6 Familjehem ... 27

3.7 Institution ... 28

(3)

Sammanfattning

GR har tillsammans med medlemskommunerna: Ale,

Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

tagit fram nyckeltal för Individ- och familjeomsorg,

verk-samheten barn och unga 0–20 år, verksamhetsåret

2005.

Det här är tredje året som vi gör ”Nyckeltal IFO, 0-20 år”. I årets nyckeltal har samtliga GRs medlemskommuner deltagit förutom Göteborg. Kungälv deltar i år för första gången. Tidigare har några stadsdelar i Göteborg deltagit, men i årets upplaga har stadsdelarna valt att avstå. Årets upplaga av nyckeltal ger goda möjligheter till jämförelser mellan kommunerna, men också möjlighet till jämförelser med tidigare år.

Årets rapport redovisar sammanlagt 26 nyckeltal. De allra flesta, 24 stycken, är samma nyckeltal som föregående år, medan två presenteras för första gången, avslutade in-satser samt fördelning över typ av avslutade inin-satser. Jäm-förelserna mellan kommunerna visar fortsatt på stora vari-ationer, när det gäller kostnader, omfattning och typ av insatser.

Redan nyckeltalen för 2004 visade att kommunerna i varierande grad har satsat på så kallade hemmaplanslös-ningar. Nyckeltalen för 2005 visar att kommunerna fort-satt den utvecklingen. Det märks framförallt på minskade institutionsplaceringar och ökade kostnader för egen per-sonal och familjehem.

Erfarenheterna från de kommuner som mest systema-tiskt satsat på hemmaplanslösningar är att dessa snarast ska betraktas som ”kommunlösningar”, som ställer krav på lång-siktiga åtaganden inom flera verksamhetsområden, skola, fritid, kultur etc. Självklart leder detta resonemang också till ett uttalat behov av samarbete med andra aktörer utan-för kommunen. Viktiga aktörer här är barn-, ungdoms-och vuxenpsykiatri, men även strategiska vårdleverantörer som Gryning Vård AB och Statens Institutionsstyrelse.

Flera kommuner uttalar att man medvetet försöker pla-cera barn och ungdomar i familjehem med den uttalade målsättningen att åstadkomma en mer hållbar och effektiv vård. Detta ställer krav på ett fördjupat och långsiktigt sam-arbete med vårdleverantörer som tillhandahåller familje-hem av hög kvalitet.

GRs medlemskommuner har under senare år på olika sätt försökt att säkerställa en strategisk dialog med olika vårdleverantörer.

FoU i Väst har på uppdrag av socialstyrelsen genom fört en nationell kartläggning av hemmaplanslösningar. Re-sultaten redovisas i rapport juni 2006: ”Öppenvårdens for-mer – en nationell kartläggning av öppna insatser i social-tjänstens barn- och ungdomsvård. (Rapporten finns pu-blicerad på socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se)

(4)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

GR har tillsammans med medlemskommunerna tagit fram nyckeltal för kommunernas verksamhet under 2003 och 2004 för barn och unga, 0-20 år, inom individ- och fa-miljeomsorg, under åren 2003-2005. Undersökningarna vi-sar på stora variationer mellan kommunerna och mellan åren.

GRs politiska styrgrupp för det sociala området och socialcheferna beslutade efter förra nyckeltalsutredningen att gå vidare med nyckeltal även för 2005.

I början av 2006 bjöds GRs medlemskommuner in för att delta i arbetet med 2005 års nyckeltal.

Kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungs-und, Tjörn och Öckerö, beslutade sig för att delta i arbe-tet. Göteborg och enskilda stadsdelar valde att avstå från nyckeltalsarbetet för 2005.

1.2 Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att ta fram beskrivningar som möjliggör tillförlitliga och rättvisande jämförelser mellan kommunernas verksamheter för barn och unga 0-20 år inom individ- och familjeomsorgen, men även i lika stor utsträckning till att öka förståelsen för den egna verksam-heten.

Ytterligare ett syfte är att ge upphov till frågeställning-ar där förhoppningsvis nya upptäckter och kunskaper bil-das.

1.3 Genomförande

I allt nyckeltalsarbete uppstår svårigheten att säkerställa att alla mäter samma saker, för att det ska vara möjligt att jäm-föra resultaten med varandra. Inom IFO-området är detta särskilt svårt, eftersom biståndsinsatser och så kallade ”hem-maplanslösningar” varierar mellan kommuner och organi-seras i olika verksamheter. Det blir därför svårt att entydigt definiera vad som menas med sådana insatser. Här kan den nyligen presenterade FoU-rapporten vara värdefull.

Arbetet med årets rapport har genomförts av en ar-betsgrupp bestående av representanter från de deltagande kommunerna. I arbetsgruppen har både ekonomer och verksamhetsföreträdare ingått.

Arbetsgruppen var överens om att årets nyckeltal skul-le vara desamma som föregående års för att kunna göra jämförelse mellan de båda åren.

På grund av svårigheterna att definiera framförallt öp-penvård, enades arbetsgruppen om att mäta köpt vård,

in-stitutions-, familjehems- och öppenvård, alla andra insat-ser definieras i undersökningen som hemmaplanslösning-ar eller egna öppenvårdsinsatser. Alla insatser som redovi-sas, ska ha ett biståndsbeslut enligt SoL eller LVU. Flera kommuner utför numera många öppenvårdsinsatser i fö-rebyggande syfte utan att fatta biståndsbeslut. Det innebär att nyckeltalsmätningen endast avser kommunernas myn-dighetsutövning.

För kommunerna finns det stora olikheter i hur man organiserar verksamheterna, exempelvis ungdomsmottag-ningar och skolverksamheter med inriktning på barn med särskilda behov. I alla kommuner/stadsdelar pågår olika for-mer av samarbetsprojekt med till exempel BUP, skolan el-ler annan samarbetspartner. För att undvika jämförelser mellan skiftande verksamheter, har all sådan verksamhet därför undantagits i kommunernas redovisning av netto-kostnader för verksamheten barn och unga 0-20 år.

Efter att arbetsgruppen hade enats om vilka nyckeltal som skulle tas fram och hur de skulle beräknas, utarbetades en gemensam mall för beräkning av nyckeltalen i respek-tive kommun.

I kapitel tre redovisas de nyckeltal som respektive kom-mun har lämnat uppgifter om, med kommentarer om upp-gifternas innehåll.

Det är ett omfattande arbete som genomförts i respek-tive kommun och som har sammanställts och samordnats av GR. Det har tidigare framhållits vikten av att alla upp-gifter som redovisas är jämförbara, därför är det viktigt att alla redovisar på samma sätt. Detta pekar på behovet av uppdaterade uppföljningssystem för verksamheterna, som dels underlättar insamlandet av uppgifter för nyckeltalen, men framförallt för att kunna följa den egna verksamhe-tens utveckling.

1.4 Standardkostnad

En nyhet i årets upplaga av nyckeltalen är att varje kom-muns IFO-kostnad för barn så som de redovisas i denna rapport jämförs med det sammantagna nyckeltal som styr statsbidragen för varje kommuns IFO-verksamhet för barn. Statsbidragen baseras på en modell där en kommuns IFO-kostnad för barn ska kunna avspeglas genom några olika strukturella faktorer. De faktorer som utgör grund för statens beräkningar av respektive kommuns IFO-kost-nad för barn är:

- andel barn med ensamstående föräldrar - andel barn med utländsk bakgrund - andel lagförda ungdomar

(5)

Deltagare i arbetet med nyckeltal:

Ale Ann-Charlotte Janetun-Söderqvist, Inger Nordberg, Ann-Britt Pernmyr, Heléne Hansson Alingsås Helena Wikman Ericsson, Eva-Lena Egsonius

Härryda Agneta Blom, Barbro Rohdin, Eva Thomasson, Irmana Lizalo, Yukie Adachi Kungsbacka Gunnar Jirvén, Jessica Selin

Kungälv Annica Emanuel, Helena Axelsson, Jonas Arngården, Robin Akbas Lerum Henrik Gustafsson, Suzanne Billberg

Lilla Edet Karl Willborg, Lena Glavander Mölndal Christer Bergman, Tord Lawner Partille Renée Thulin, Peter Nilsson Stenungsund Birgitta Persson, Lena Litzén

Tjörn Anne-Marie Nykvist, Ingegärd Gundersvik, Ingrid Nilsson Öckerö Juan Navas, Johanna Johansson

GR Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson och Elvy Persson Dessa olika faktorer ges olika tyngd och vägs sedan

sam-man till en antagen kostnad för kommunens IFO-verk-samhet för barn. Detta sammanvägda värde benämns stan-dardkostnad.

I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan kom-munernas faktiska IFO-kostnader per invånare med den standardkostnad som beräknats av staten för respektive kom-mun. Nedanstående standardkostnad gäller för hela IFO-området inklusive försörjningsstöd och inte enbart kost-nader för barn och unga. (Källa: Kommundatabasen 2004 års uppgifter).

Den beräknade standardkostnaden har här fått index = 100. Därefter har varje kommuns faktiska IFO-kostnader jämförts med hur mycket den egna kostnaden avviker från den beräknade standardkostnaden. Det betyder att Tjörns IFO-kostnader totalt är 73 procent högre än standardkost-naden, vilket medför att man inte får statsbidrag fullt ut för verksamheten. Kungsbacka och Lerum däremot får ett nå-got högre statsbidrag än deras faktiska IFO-kostnader.

(6)

2. Kommunbeskrivningar

I detta kapitel ger varje kommun en kortfattad presenta-tion av kommunen allmänt och en beskrivning av indi-vid- och familjeomsorgens verksamheter för ungdomar (0-20 år). Alla Göteborgsregionens kommuner ligger i Västra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Hallands län. Varje kommunbeskrivning avslutas med en faktaruta där några få uppgifter är redovisade som avser att ge en snabb överblick av respektive kommuns verksamhet för barn och unga. De fakta som redovisas är antal invånare totalt, hur stor andel av invånarna som är i åldern 0-20 år,

hur många per ett tusen invånare i åldersgruppen som har insatser. Vidare redovisas antal årsarbetare som arbetar i res-pektive kommuns verksamhet för barn och unga. Fakta-rutan innehåller också uppgifter om kommunens totala nettokostnad för verksamheten barn och unga, vad netto-kostnaden blir per invånare för åldersgruppen, hur stor andel av verksamhetens nettokostnad som utgörs av personal-kostnader samt hur stor andel av verksamhetens nettokost-nad som används för att köpa vård för barn och unga 0-20 år.

(7)

Barn och familjeenheten (0-12 år) består av fem social-sekreterare med myndighetsutövning Inom enhetens öp-penvård arbetar två kuratorer, två familjepedagoger och en gruppledare. Enhetens öppenvård arbetar med i hu-vudsak biståndsbedömda insatser. Insatserna som erbjuds är gruppverksamhet till barn till missbrukande eller psy-kiskt sjuka föräldrar, enskilda samtal till föräldrar samt stöd och vägledning i hemmet för familjer med barn 0-12 år.

Ungdomsenheten (13-20 år) består av sju socialsekre-terare med myndighetsutövning. Fem socialsekresocialsekre-terare ar-betar i huvudsak med utredning och uppföljning. Två socialsekreterare är fältanknutna socialsekreterare vilket innebär att de i sina tjänster dels har myndighetsutövning dels arbetar förebyggande i samverkan med bland annat Ale fritid.

Kommunens ungdomsboende, Spinneriet, ingår i Ung-domsenheten. På Spinneriet arbetar sju behandlingsassis-tenter. Spinneriet har sex platser och en akutplats. Till Spin-neriet finns utslussningslägenheter kopplade till verksam-heten. För tillfället bor två ungdomar i varsin lägenhet.

I familjerätt- och familjehemsenheten arbetar tre fa-miljehemssekreterare som har ansvar för stöd och utred-ning av familjehem och kontaktfamiljer samt behandling-sansvar för de familjehemsplacerade barnen. På enheten arbetar också tre familjerättssekreterare.

Ambitionen är att utveckla insatserna för utsatta barn i Ale kommun.

Vi vill fortsätta utveckla och stärka barnperspektivet genom att bland annat under 2006 införa BBIC – Barns Behov I Centrum – på samtliga sist nämnda tre enheter.

Det förebyggande arbetet med barn och ungdomar har hög prioritet. Samverkan med skola och BUP behöver fördjupas där Västbus gemensamma riktlinjer avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och so-cial problematik är en bra utgångspunkt.

Inom IFO har tillskapats en ny tjänst som har titeln kurator kvinnofridsärenden. I tjänsten ingår också ett över-gripande kunskapsansvar vad gäller hedersrelaterat våld.

FAKTA ALE KOMMUN

Antal invånare ... 26 405 Andel invånare 0–20 år i % ... 29 Antal personer med insats per 1 000 invånare 0–20 år ... 26 Antal årsarbetare IFO 0–20 år ... 31 Nettokostnad verksamhet 0–20 år tkr ... 41 715 Kostnad per invånare 0–20 år kr ... 5 479 Andel personalkostnad av nettokostnad 0–20 år i % ... 31 Andel köpta insatser i % ... 62

2.1 Ale kommun

Kommunbeskrivning

Ale kommun gränsar i söder till Göteborg. De två största orterna heter Nödinge och Älvängen. Närmast Göteborg ligger Surte, Bohus och längre norrut finns de mindre or-terna Nol, Alafors, Skepplanda, Alvhem och Hålanda. För-utom runt Älvdalen består Ale till stora delar av ren lands-bygd.

Hur ser uppväxtmiljön ut för barn och ungdomar i Ale? Utifrån den statistik som presenteras i rapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund 2005, Välfärdsbil-der i Göteborgsregionen 2005, får man en bild av hur det ser ut i kommunen. Ale, Alingsås, Lilla Edet, och Kärra-Rödbo liknar varandra utifrån de tretton variabler som sammanfattas i individuella spindeldiagram för varje kom-mun/stadsdel (s. 27). Ale hade lägre antal anmälda brott 2003 än regiongenomsnittet. Ale ingår i samma polisdi-strikt som Gunnared och Lärjedalen. En grupp där repre-sentanter för IFO, skola, Ale fritid och polisen ingår har skapats för att finna bra former för samverkan kring ung-domars kriminalitet.

Ale har ett högre ohälsotal för unga (16-29 år) 2003 än regiongenomsnittet. Detta ger en indikation om att vi som arbetar i verksamheter som möter unga människor, som skolan med sin elevvård, IFO, BUP, Ungdomsmottagning-en med flera, behöver fundera om verksamheternas ar-betsmetoder kan förbättras, om resurser är rätt prioritera-de och om samarbetet mellan olika verksamheter kan för-djupas.

Ale ligger något under regiongenomsnittet när det gäller andelen elever med ”Ej betyg” från grundskolan i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska. 12,8 pro-cent av Ales 9:or fick inte betyg i matematik, svenska och engelska vt 2004. Både skolan och IFO behöver bli bättre på att stödja barn och ungdomar och deras familjer så att skolan blir en positiv del i den unges liv.

I rapporten ”Välfärdsbilder 2005” presenteras ett socio-ekonomiskt medelvärde för kommunerna/stadsdelarna som rangordnas inbördes. De tre variabler som ingår är regist-rerad arbetslöshet, andel som uppbär försörjningsstöd samt medelinkomsten. Siffran 1 motsvarar de bästa värdena och siffran 37 det sämsta värdet. Över tid har Ales socioekono-miska situation försämrats. Vid den första rapporten 1997 hade Ale medelvärdet 15, 2005 har Ale medelvärdet 19.

Verksamhetsbeskrivning

Vård och omsorgsnämnden i Ale kommun ansvarar för Handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg samt Äld-reomsorg.

Individ- och familjeomsorgen i Ale är en funktionsin-delad organisation som består av Försörjningstöds- och flyk-tingenhet, Barn och familjeenhet, Ungdomsenhet, Famil-jerätts- och familjehemsenhet, Missbruksenhet samt Ad-ministrations- och serviceenhet. Verksamheten leds av en IFO-chef och sex enhetschefer.

(8)

2.3 Härryda kommun

Kommunbeskrivning

Härryda kommun gränsar till Göteborg och Mölndal. Huvudorten är Mölnlycke som endast ligger cirka 15 mi-nuters bilväg från Göteborgs centrum. Här bor merparten av kommunens invånare. Övriga större orter är Landvet-ter, Hindås och Rävlanda. Kommunen har både välbärgad förortsprägel och levande landsbygd. Av kommunens cirka 31 500 invånare utgör barn och ungdomar 0-20 år 31 pro-cent. Landvetters flygplats är av stor betydelse för kommu-nen. Majoriteten av befolkningen arbetspendlar in till Göteborg. Kommunen har hittills haft en låg arbetslöshet.

Verksamhetsbeskrivning

Härryda kommun har en ovanlig politisk organisation så till vida att kommunstyrelsen är beslutande organ i alla frågor och några specialnämnder som till exempel social-nämnd med mera finns inte. De enda specialsocial-nämnder som finns är överförmyndarnämnden och valnämnden. För socialtjänstens individärenden finns ett socialt utskott inom kommunstyrelsen som fattar beslut. Individ- och familje-omsorgen tillhör den sociala sektorn tillsammans med äld-reomsorg och handikappomsorg och är en funktionsinde-lad organisation, som består av ekonomi- och mottagning-senhet med flyktingmottagning, barn- och familjeenhet, ungdomsenhet, vuxenenhet, familjerådgivning och en kon-sumentrådgivningsenhet med budget- och skuldrådgivning och överförmyndarnämndens kansli. Inför 2007 planeras dock en organisationsöversyn avseende barn och ungdoms-enheterna med en uppdelning på en utredningsenhet res-pektive en resursenhet. De båda enheterna har också sam-lokaliserats med skolans stödenhet sedan årsskiftet 05/06.

Kännetecknande för kommunen är det mycket täta och givande samarbete som finns mellan IFO och skolan. Vi

FAKTA ALINGSÅS KOMMUN

2.2 Alingsås kommun

Kommunbeskrivning

Alingsås kommun ligger 45 km nordost om Göteborg och hade vid årsskiftet 2005/06 36 010 invånare varav cirka 70 procent bor i tätorten. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Andelen invånare 0-20 är 27 procent. Kommunen har ett varierat bostadsut-bud med flera större allmännyttiga bostadsområden.

Verksamhetsbeskrivning

Socialnämnden i Alingsås organiserar Handikappomsorg, Arbetsmarknadsavdelning, Individ- och familjeomsorgen där även den kommunala psykiatrin ingår.

Individ- och familjeomsorgen består av sex enheter, mottagnings- och samverkansenhet, barn- och ungdoms-enhet, stöd- och försörjningsungdoms-enhet, vuxenungdoms-enhet, psykiatri-enhet och utförarpsykiatri-enhet. Avdelningschefen är direkt un-derställd förvaltningschefen och varje enhet leds av en enhetschef.

Mottagningsgruppen ansvarar från och med 1 septem-ber 2006 för att ta emot ansökningar och anmälningar inom IFO:s område. Mottagningsgruppen gör bedömning om utredning skall inledas. Utredningar påbörjas och ofta ge-nomförs hela utredningen av mottagningsgruppen. Barn-och Ungdomsenheten handlägger i huvudsak biståndsären-den. Ansökningar om LVU och omfattande utredningar genomförs på enheten. För att möta behov av insatser på hemmaplan finns Utförarenheten där man arbetar på upp-drag av de övriga enheterna. Utförarenheten består av Mel-lanvårdsteamet, Familjepedagoger, Föräldrarådgivning och ett ungdomsboende där ungdomar bor i lägenheter. Sedan september månad tillhör även den öppna missbrukarvår-den enheten. I missbrukarvår-denna ingår alkoholpoliklinik och 12-stegs-program.

Socialnämnden leder också samarbetet mellan Barn-och ungdomsnämnden, Kultur- Barn-och fritidsnämnden Barn-och Utbildningsnämnden – BUS. Inom BUS sker en del av utvecklings-och samverkan kring barn- och ungdomsfrå-gorna i kommunen. Samarbetet sker genom gemensamma verksamheter som mobilt team, nätverkslag och samord-nare för alkoholfrågor. Solgruppen är en verksamhet där samtal med barn i grupp genomförs. Detta är ett samver-kansprojekt mellan IFO och skolan.

2004 avslutades en treårsplan som har präglat de senas-te årens arbesenas-te på IFO i Alingsås. Syfsenas-tet med treårsplanen har varit att minska kostnaderna för den köpta vården ge-nom att utveckla det sociala arbetet på hemmaplan. Kost-naderna för den köpta vården och personalsatsningarna har under denna period blivit totalt sett lägre.

För närvarande sammanställs en utvärdering av treårs-planen i samarbete med FoU i Väst.

(9)

2.4 Kungsbacka kommun

Kommunbeskrivning

Kungsbacka är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och lång kustlinje gör Kungsbacka till en attraktiv kommun som ökat sin befolkning med cirka 1 000 invånare per år.

Kommunen är stor till ytan och de flesta invånare bor i den västra delen kommunen i områden som Kullavik, Särö, Vallda och Onsala. Fjärås ligger i inlandet vid sjön Lyg-nern och i söder finns de mindre orterna Åsa och Frillesås. Kungsbacka stad är liten om man jämför med övriga kom-munen.

Kungsbacka kännetecknas av en förhållandevis ung befolkning. Av kommunens cirka 70 000 invånare är drygt har gemensamt satsat både ekonomiskt och personellt på vissa förebyggande insatser som till exempel ungdomsar-betare för senare delen av grundskolan, kurator anställd av soc på gymnasiets individuella program, flexibelt stödteam för arbete i senare delen, PåÄngen, ett hälsobefrämjande arbete bland skolungdomar, fritidsassistenter riktade till vissa ungdomar i riskzonen samt familjecentral med mera. Verk-samhetscheferna inom IFO, grundskola, fritid, gymnasium och kultur träffas regelbundet för gemensamma strategier. Samarbetet med Af har också intensifierats under det sista året och vi har en gemensam ungdomssatsning för att för-hindra långtidsarbetslöshet bland ungdomar.

Vi har fått EU-medel till två större projekt, ”Växt-kraft”, som syftar till att intensifiera arbetet bland ungdo-mar i gymnasiets IV-program samt ”Viktiga Vuxna” vars syfte är att på olika sätt engagera föräldrar och andra vuxna kring barn och ungdomar. Inom detta projekt har också startats föräldrautbildning samt föräldrarådgivning.

FAKTA HÄRRYDA KOMMUN

20 000 i åldrarna 0-20 år. Merparten av kommunens 26 850 hushåll utgörs av familjer som bor i villa.

Verksamhetsbeskrivning

Individ & Familjeomsorg är organiserad som egen förvalt-ning. Ansvaret omfattar försörjningsstöd, råd och stöd till enskilda och familjer, familjehems- och institutionsvård, missbruksvård, skuldsanering, familjerådgivning, familje-rätt samt olika behandlingsformer i egen regi. Inom verk-samheten finns även psykologer och kuratorer som främst arbetar inom andra verksamheter som skola och handi-kappomsorg i en intäktsfinansierad organisation. Individ & Familjeomsorg ansvarar även för tillstånds- och tillsyns-verksamhet enligt alkohollagen.

De verksamheter som riktar sig till barn och unga är organiserade i tre enheter. Utredning Barn och Ungdom samt Familj Barn och Ungdom är de myndighetsutövan-de verksamheterna. Utredning BoU ansvarar för utred-ningar enligt socialtjänstlagen, institutionsplaceringar samt uppföljning av vissa biståndsinsatser. Familj BoU arbetar med de barn och unga som är placerade i familjehem eller som har bistånd i form av kontaktfamilj/person.

Resurs Barn och Ungdom innehåller ett flertal behand-lingsverksamheter. Hit kan familjer och unga söka sig utan att ha beviljats bistånd via andra enheter. Resurs BoU be-står av fem olika arbetsgrupper och hade under 2004 25 årsarbetare.

De strategiska mål som finns för verksamheten syftar till att fokusera på ”hemmaplanslösningar”, god samord-ning av resurser samt arbete med barn, kvinnor och män som lever i relationer där våld förekommer.

För att öka tillgängligheten och underlätta samverkan har stora satsningar gjorts på öppna verksamheter där stöd och behandling kan erbjudas utan biståndsprövning. Un-der 2005 ökade tillströmningen till de öppna verksamhete-rna med 30 procent.

För att klara denna omställning har satsningar gjorts på ökad personaltäthet, kompetensutveckling och kvalitets-arbete. Satsningen på hög personaltäthet har gjort att to-talkostnaderna för barn- och ungdomsarbetet är jämförel-sevis låga.

FAKTA KUNGSBACKA KOMMUN

(10)

2.6 Lerums kommun

Kommunbeskrivning

Lerums kommun består av tätorterna Lerum, Floda, Grå-bo, Tollered, Sjövik och Björboholm.

Av kommunens 36 506 invånare utgör barn och ung-domar 31 procent. Medelåldern är därför relativt låg och var 38,5 år 2005. De flesta bor i villa eller radhus.

Majoriteten av de förvärvsarbetande pendlar till annan kommun för att arbeta. Arbetspendlingen går främst till Göteborg, Partille, Mölndal och Alingsås.

Verksamhetsbeskrivning

Socialförvaltningen kommer under 2006 att genomföra en omorganisation som innebär ett nytt arbetssätt. En tyd-ligare gräns mellan myndighetsutövning och råd och stöd är ett av målen med det nya arbetssättet.

Under 2005 bestod socialförvaltningen i Lerum av IFO, men också av arbetsmarknadsenheten, där flyktingverk-samheten ingår.

I socialförvaltningen ingår familjesektionen som arbe-tar med barn och ungdomar. Familjesektionen ansvarar för bland annat myndighetsutövningen. Det finns även en förebyggandesektion som arbetar med barn och ungdo-mar i ett förebyggande syfte. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt eftersom man då arbetar med de unga i ett tidigare skede. Detta ger en vinst både för den enskilde och för kommunen vad gäller institutionsplaceringar och försörjningsstöd.

FAKTA LERUMS KOMMUN

2.5 Kungälvs kommun

Kommunbeskrivning

Kungälvs kommun ligger norr om Göteborg. Kommunen har en blandad bebyggelse, kustbygd, landsbygd och flera mindre tätorter utöver Kungälvs stad. Antal invånare var vid årsskiftet 38 659 varav ungefär hälften bor i tätorterna Kungälvs stad och Ytterby. 27,4 procent av befolkningen är mellan 0-20 år. Den totala folkmängden kommer enligt prognoserna att passera 45 000 invånare runt år 2013. Se-dan några år tillbaka har Kungälvs kommun bestämt sig för att öka planeringsnivån till 400 bostäder per år och till detta kommer en årlig omvandling av fritidshus till helårs-hus. Nybyggnationen är både småhusbebyggelse och fler-familjshus.

Kungälvs kommun har cirka 1 600 aktiva företag. De största privata arbetsgivarna är verksamma inom logistik-, livsmedels- och tillverkningssektorn. I övrigt dominerar små företag inom olika verksamhetsområden, främst tjäns-tesektorn. För närvarande är nettoutpendlingen till arbets-ställen utanför kommunen cirka 4 600 personer. Kommu-nen har länge haft en låg arbetslöshet.

Verksamhetsbeskrivning

Socialtjänsten i Kungälv är indelad i fyra verksamhetsom-råden: individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, äld-reomsorg och hälso- och sjukvård.

Individ- och familjeomsorgen är en funktionsindelad verksamhet som består av Försörjningsstödsenheten inklu-sive flyktingmottagning, Barn- och Familjeenhet 0-16 år inklusive familjerätt och familjehem, Ungdomsenhet 16-25 år inklusive Liljedalsmottagningen som är en mottag-ning för missbrukare och deras anhöriga samt Missbruks-enheten. Inom IFO:s organisation ligger också Axet, sam-verkan mellan socialtjänst, grundskolan och gymnasiet kring barn och ungdomar i ”riskzonen”. Tillsammans med Ale kommun drivs Familjerådgivningen. En satsning på hem-maplanslösningar har resulterat i att de tre behandlingsen-heterna har varsitt team med olika personalkategorier.

Verksamheten leds av en IFO-chef med stöd av en ut-vecklingsledare samt fyra enhetschefer.

2005 är första året Kungälvs kommun är med i nyckel-talsarbetet. Under 2005 har Kungälvs kommun registrerat och konterat familjehemsvård som köpts via Gryning Vård som institutionsvård, därav ett något högt värde för insti-tutionsvården i diagrammen. Arbetssättet har ändrats från och med 2006.

FAKTA KUNGÄLVS KOMMUN

(11)

2.8 Mölndals Stad

Kommunbeskrivning

Mölndals kommun har en förhållandevis ung befolkning. Medelåldern bland de 58 234 invånarna är 38,8 år mot 40,8 i riksgenomsnitt.

Befolkningsutveckling; Gruppen 1-5 år har ökat i antal från 2003 till 2005 samtidigt som gruppen 7-15 år minskat i antal under samma period. Gruppen 15-20 år har ökat i antal under denna period.

Strukturen i Mölndal kan sammanfattningsvis beskri-vas dels som förort till Göteborg och dels med landsorts-karaktär. Bostadsbeståndet utgörs av 53 procent lägenheter och resterande 47 procent småhus. I jämförelse med riket har Mölndal en stor andel högutbildade, låg arbetslöshet, låg andel äldre och en högre medelinkomst. Andelen fa-miljer med försörjningsstöd är märkbart högre än riksge-nomsnittet. I kommunen har 15,5 procent av befolkning-en utländsk bakgrund.

Mölndal har ett differentierat näringsliv präglat av med-icin, IT/mikrovågsteknologi, pappersproduktion och han-del.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten är organiserad i Arbets- och familjestöds-förvaltningen som svarar för kommunens uppgifter vad gäller kommunala arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrå-gor, alkohollagstiftning, tillståndsgivning för automatspels-verksamhet samt socialtjänst med undantag för äldre- och handikappfrågor.

Verksamheten för barn och unga är organiserad i barn-sektionen 0-13 år och ungdomsbarn-sektionen från 13 år. Varje sektion leds av en sektionschef som är underställd förvalt-ningschefen.

Det finns åtta socialsekreterartjänster på vardera sek-tionen med ansvar för myndighetsutövning och bistånds-beslut. Bägge sektionerna har en relativt omfattande öp-penvårdsverksamhet med olika personalkategorier. De ar-betar både med individuellt och grupporienterat arbets-sätt. Familjerättssektionen arbetar med de familjerättsliga frågorna och har dessutom ansvar för familjehemsverk-samhet.

FAKTA MÖLNDALS STAD

2.7 Lilla Edets kommun

Kommunbeskrivning

Lilla Edets kommun består av huvudorterna Lilla Edet och Lödöse, som ligger längs den vackrare delen av Götaälvda-len. Kommunen har cirka 13 000 invånare varav gruppen invånare 0-20 år utgör 27 procent. Kommunen präglas av stor andel industrisysselsatta, med stor utpendling till framför allt industrierna i Trollhättan.

Verksamhetsbeskrivning

Individ och familjeomsorgen lyder under Individnämn-den, men ingår i den gemensamma socialförvaltningen (Äo och Lss) med en gemensam socialchef. IFO:s mål är bland annat att försöka tillgodose behoven genom öppenvård, i nära samverkan med andra samhällsinstanser. De egna per-sonalresurserna inom IFO består av följande delar:

IFO leds av en verksamhetschef som tillsammans med två assistenter utgör den administrativa delen. Det finns tre arbetsgrupper: en Ekonomi- och Vuxengrupp vars socio-nomer ger stöd till egenförsörjning och missbruksarbete, en Barn- och familjegrupp vars socionomer ger stöd till barn, ungdomar och familjer. Det finns en hemstödgrupp, vars hemterapeuter huvudsakligen arbetar gentemot barn-familjer.

Till IFO hör även insatser för personer med psykiska funktionshinder, som leds av en enhetschef underställd verksamhetschefen. IFO driver med sin personal även grupparbete för ensamstående småbarnsföräldrar i riskzon. Samarbete med bland annat skolan och med BUP:s öppenvårdsmottagning är gott och väl strukturerat. En för-valtningsövergripande arbetsgrupp finns för barn och ung-domsarbete bestående av primärvård, skola, fritidsverksam-het, IFO och BUP. Motsvarande grupp finns på varje rek-torsområde, bestående av handläggare.

En förändring 2006 för barn med stora behov av stöd i kommunen är att de senaste årens minskning av öppen-vårdsresurser bytts mot ett tillskott om 1,5 årsarbetare för att försöka bromsa de ökande kostnaderna för placeringar. En sammanslagning av hemstödsgruppen, psykiatrins bo-endestöd och en mindre del av hemtjänsten ska kunna medföra ökat stöd till bland annat barnfamiljer och hem-maplanslösningar. Inför 2007 avsätter nämnden vidare cir-ka 0,5 årsarbetare för hälsobyggande arbete på en familje-central.

FAKTA LILLA EDETS KOMMUN

(12)

2.9 Partille kommun

Kommunbeskrivning

Partille är en till ytan mycket liten kommun, en av de minsta i Sverige, och består av Partille, Sävedalen och Jonsered. Kommunen har totalt cirka 33 000 invånare. Knappt 30 procent av befolkningen är mellan 0-20 år. Den största delen av kommunen består av småhus och radhus.

Verksamhetsbeskrivning

IFO är en del av Social- och arbetsförvaltningen (SAF) som utöver IFO även består av Arbetsmarknadsenheten (AME). SAF består av fyra avdelningar: avdelning för eko-nomi/arbetsmarknad, avdelning för vuxna, avdelning för barn och ungdom samt avdelning för barn och ungdom öppenvård.

Alla bistånd som rör barn och ungdomar utreds och beslutas av socialsekreterare på avdelningen för barn och ungdom.

De två kuratorer som arbetar på Ungdomsmottagningen är anställda av SAF och ingår därför som en kostnad för IFO i vår redovisning. I nettokostnaden för IFO som vi redovisar ingår inte AME och flyktingmottagningen. Dä-remot ingår kostnaden för olika samarbetsprojekt som vi har med till exempel Barn och utbildningsförvaltningen.

De chefsnivåer som finns är förvaltningschef och 4 av-delningschefer.

De mål som nämnden/förvaltningen har är att barn och ungdomar ska ges möjlighet att växa upp i sin biolo-giska familj, att antalet placerade barn och ungdomar ska minska och lösningar på hemmaplan ska prioriteras, vid placeringar ska familjehem prioriteras framför institution samt att vi ska arbeta kommunövergripande med att stöd-ja och stimulera till goda uppväxtvillkor för barn och ung-domar i riskzonen (det sistnämnda ingår i kommunens BUS-arbete). Det finns ett kommunövergripande perspek-tiv att tillsammans arbeta med hemmaplanslösningar.

Social- och arbetsförvaltningen ansvarar för tre verk-samheter som även finansieras av andra huvudmän och som berör barn- och ungdomsarbetet. Dessa är Partille verkstad, Spädbarnsverksamheten och Familjetrappan. Samtliga dessa verksamheter arbetar med insatser som inte kräver biståndsbeslut.

Familjetrappan och Spädbarnsverksamheten ingår i Familjehuset som startade under hösten 2004. På Familje-huset finns de flesta av förvaltningens öppenvårdsresurser för barn, ungdomar och familjer samlade.

Under 2005 har vi fortsatt att utveckla stödformer som ska vara lättillgängliga för kommuninvånarna och som inte kräver biståndsbeslut, det handlar bland annat om barn-grupper och föräldrarådgivning, men även olika insatser som ges av Familjehuset.

FAKTA PARTILLE KOMMUN

(13)

2.10 Stenungsund

Kommunbeskrivning

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg är en snabbt växande kommun.

Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Speke-röd, Ucklum och Ödsmål. Till Stora Höga är inflyttningen just nu stor. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen leds av en IFO-chef och fyra avdelningschefer, en för vuxenenheten som arbetar mot missbruk och psykiatri, en för handikappenheten, en för barn och unga som arbetar mot barn 0-20 år och deras familjer och en för administration.

Barn och unga-enheten består av fyra socialsekreterare som arbetar med utredning och bistånd mot barn 0-15 år och deras familjer. En familjehemssekreterare och en kon-taktfamiljssekreterare, enl. både SOL och LSS, och två fa-miljebehandlare på familjeförskolan.

Under barn och unga ligger även familjerätten med fyra familjerättssekreterare, två från Stenungsund, en från Tjörn och en från Orust (STO). Familjerätten i STO sam-verkar idag och familjerättssekreterarna är placerade i Sten-ungsund.

Inom familjeförskolan arbetar två socionomer från IFO och en socionom och en förskolelärare från skolan, före-byggande både som insats från IFO och föräldrarna kan själv söka sig dit. Man arbetar med den holistiska model-len MarteMeo (av egen kraft). Här finns grupper med bland annat babyföräldrar. Mycket av arbetet går ut på att stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

I september 2004 startade vårt ungdomsteam som ar-betar mot ungdomar och unga vuxna 16-25 år. I ungdoms-teamet som är ett samarbete mellan vuxenenheten och barn och unga, arbetar tre socialsekreterare, två socialpedagoger, en psykolog och 0,5 sjuksköterska. Målet är att hitta be-handlingsinsatser på hemma plan istället för institutions-placeringar och att arbeta med ungdomarnas föräldrar och nätverk. Ungdomsteamet har under 2005 deltagit i en nät-verksutbildning som 4S ordnade för personal i kommu-nen som arbetar mot Unga vuxna.

Ungbo är ett boende för ungdomar mellan 16-20 år, som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma. Här finns plats för fem ungdomar och i verksamheten ingår också en utslussningslägenhet. Under tiden ungdomen bor på Ungbo stöttas föräldrarna genom samtal.

I kommunen finns Nyborg en samverkansverksamhet mellan skola/barnomsorg och 4 S-aktörerna IFO och BUP. Verksamheten Nyborg driver är en familjebehandling med skola.

Nyborg har 20 platser med tre enheter för barn mellan 6-15 år.

För att minska kostnader för institutionsplaceringar håller vi på att diskutera olika metoder att arbeta förebyg-gande och på hemmaplan, som skulle passa för Stenung-sunds kommun.

När det gäller ungdomar har vi vårt ungdomsteam som under 2006 kommer att bli en egen enhet. De kommer att flytta ut ur kommunkontoret och dela lokal med, och hit-ta samverkansformer med Ungdomsmothit-tagningen. Att ti-digt komma in och arbeta i ungdomens nätverk och att hitta lösningar på hemmaplan är frågor vi kommer att vi-dareutveckla.

Genom att vi har vårt Ungbo har vi kunnat erbjuda familjer i kris ett vettigt alternativ och slippa akuta jour-placeringar då ungdomen kan bo på Ungbo under tiden vi utreder.

Socialsekreterarna som arbetar med barn 0-15 år kom-mer under nästa år att gå en PMT-utbildning – Komet. Detta för att tidigt kunna erbjuda föräldrarna stöd och för-äldrarna kan sedan få hjälp av varandra – hjälp till själv-hjälp.

Familjeförskolan arbetar förebyggande som gör att för-äldrarna får ett tidigt stöd och inte behöver bli aktuella på socialkontoret.

Nyborg gör att vi kan ge barn och familj hjälp på maplan och barnen behöver inte bryta upp från sin hem-miljö.

FAKTA STENUNGSUNDS KOMMUN

(14)

2.11 Tjörns kommun

Kommunbeskrivning

Huvudorten är Skärhamn med cirka 3 500 invånare, övri-ga större orter med vardera cirka 1 000 till 2 000 invånare är Rönnäng, Kållekärr, Höviksnäs och Myggenäs.

Totalt invånarantal i kommunen är cirka 15 000, varav tyngdpunkterna ligger i åldersgrupperna 5-20 och 50-65 år. Födelsetalet låg under den senaste 10-årsperioden nå-got högre än riksgenomsnittet.

Boendestrukturen präglas av mestadels villor i nära an-slutning till tätorterna. I övrigt finns äldre villor dels i tät-ortskärnorna, dels spridda på landsbygden. Lägenheter och radhus ökar alltmer i omfattning.

Verksamhetsbeskrivning

Kommunens organisation är sedvanlig kommunstruktur, med traditionella nämnder och förvaltningar såsom till exempel teknik- och service, sociala, utbildning, kultur och fritid etc.

IFO är organiserad som en särskild avgränsad verk-samhet inom socialförvaltningen och är uppdelad i följan-de verksamheter: Barn- och familjenhet, ekonomigrupp, en socialmedicinsk mottagning, Ungdomsmottagning och ett Ungbo.

Organisationsförändring av hela IFO-verksamheten pågår för närvarande och kommer att vara klar under hös-ten 2006.

Verksamheten är organiserad som en självständig en-het.

Individ och familjeomsorgen leds av en IFO-chef, un-derställd socialchefen, med föreståndare/enhetschef för respektive verksamhet som har ansvar för långsiktig plane-ring och internkontroll.

Politiska verksamhetsmål formuleras och revideras år-ligen.

Barn- och familjenheten leds av en enhetschef och omfattar 4,5 tjänster socialsekreterare. Socialsekreterarna ansvarar för utredning och handläggning av ärenden. I ut-vecklingen av verksamheten kommer en tjänst att omvand-las till familjehemssekreterare.

Ekonomigruppen består av tre tjänster och leds av sam-ma enhetschef som för barn och familj . Handläggarna inom ekonomi hanterar sedvanliga ekonomiärenden för alla individer inom IFO. Två tjänster är avdelade för barn, ungdom och familjearbete. En av tjänsterna är riktad mot handläggning för ensamstående vuxna utan hemmavaran-de barn.

Socialmedicinska mottagningen består av en förestån-dare/socialsekreterare, två psykiatrisjuksköterskor, ekono-mihandläggare samt boendestödspersonal.

Vuxenärenden på den Socialmedicinska mottagningen definieras som individ över 18 år i eget hushåll utan sta-digvarande hemmavarande barn. Individerna som hand-läggs utifrån den Socialmedicinska mottagningen har en

problematik som omfattar beroende och eller psykiska funktionshinder.

Ungdomsmottagningen består av en kuratorstjänst på 50 procent samt två barnmorsketjänster på 50 procent va-rav 50 procent finansieras av HSO 4 tillsammans med två läkartimmar per vecka som disponeras av mottagningen.

Ungbo är ett projekt som startade augusti 2003 med en projekttid på tre år. Ungbo startades med en tanke om att detta skull sänka kostnaderna för köpt vård samt erbju-da ett hållbart alternativ till institutionsvård på hemmap-lan. Ungbo består av en föreståndartjänst om 100 procent samt fem heltidstjänster som behandlingsassistenter. Pro-jektet har förlängts till och med 2006-12-31 för förändring av nuvarande arbetssätt och för att bättre kunna tillgodose de behov som IFO idag står inför.

FAKTA TJÖRNS KOMMUN

(15)

2.12 Öckerö kommun

Kommunbeskrivning

Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig. På dessa öar bor 78 procent av invånarna. Kommunen har cirka 12 000 invånare. Mer-parten av invånarna bor i eget småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de för-värvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja.

Verksamhetsbeskrivning

Socialtjänsten i Öckerö kommun har en beställar- och ut-förarorganisation. Beställarenheten ansvarar för all myn-dighetsutövning. Biståndsbesluten verkställs av olika utfö-rarenheter. Inom Individ- och familjeomsorgen sitter so-cialsekreterarna på socialkontoret som är lokaliserade på Öckerö där myndighetsutövningen utövas och utförarna på Hönö, under ett samlat namn, Hedens By. I Hedens By sitter behandlingsenheten bestående av både socialsekre-terare och socialpedagoger. Beställarenheten har sin verk-samhetschef och utförarenheten har sin verkverk-samhetschef. Varje verksamhetschef leder sin enhet som gentemot soci-alchefen ansvarar för personal, budget, uppföljning samt verksamhetens kvalitet och utveckling.

FAKTA ÖCKERÖ KOMMUN

(16)

3. Resultat

I det följande kapitlet redovisas och jämförs resultaten av kommunernas verksamheter för barn och unga, 0-20 år, under 2005. I årets rapport görs jämförelser med 2004 års nyckeltal. Några nyckeltal redovisas för första gången i år och där kan inga jämförelser göras. Kungälv deltar första gången i år och inga jämförelser med tidigare år kan inte göras i deras fall. Resultaten uppvisar fortsatt stora skillnader mellan kommunerna, men också i jämförelse med tidigare år. Undersökningen kan konsta-tera att det är skillnader, som bland annat beror på skiftande förutsättningar. Respektive kommun har själva kommenterat en del nyckeltal för att förklara siffrorna.

Kommuernas namn i diagrammen har förkortats enligt följande: Ale (Ale), Alingsås (Aås), Härryda (Här), Kungsbacka (Kba), Kungälv (Klv), Lerum (Ler), Lilla Edet (LiE), Mölndal (Möl), Partille (Par), Stenungsund (Std), Tjörn (Tjö) och Öckerö (Öck).

3.1 BAKGRUNDSDATA

3.1.1 Andel invånare 0-20 år

Det här avsnittet avser att ge en bakgrund över ungdoms-situationen i de deltagande kommunerna. Diagram 1 visar att de undersökta kommunerna har en hög andel unga, mellan en fjärdedel upp till en tredjedel av kommunens totala befolkning. Tendensen pekar på att andelen är i ökan-de.

DIAGRAM 1.

ANDEL INVÅNARE 0–20 ÅR AV TOTALT ANTAL INVÅNARE

(17)

3.1.3 Fördelning av personer med insats

DIAGRAM 3. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PERSONER MED INSATS I diagram 3 visas hur antalet personer med insatser förde-las mellan öppenvård, familjehem och institutionsvård. Tjörn har totalt relativt sett få i insatser. Under 2004 fick de flesta där institutionsvård som insats, medan institutions-och familjehemsplaceringarna under 2005 minskat

kraf-tigt till förmån för öppenvård.

Generellt för alla kommuner visar att placeringar utan-för egna hemmet minskar och öppenvårdsinsatserna ökar. En utveckling som enligt kommunerna beror på en mål-medveten satsning på ”hemmaplanslösningar”

3.1.2 Antal invånare med insats

Antalet barn och unga med insatser minskar i de flesta kommuner, men i några kommuner, Lerum och Tjörn, ökar antalet kraftigt. Det medför att genomsnittet för

kom-munerna ligger stilla mellan 2004 och 2005. Sådana ök-ningar förklaras oftast att det under året har inträffat en sär-skild händelse, där kommunen tvingats besluta om insatser.

DIAGRAM 2.

ANTAL PERSONER MED INSATS PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

(18)

När det gäller hur påbörjade insatser under 2005 fördelar sig, följer kommunerna mönstret över hur insatserna för-delas för dem med pågående insatser (jämför diagram 3). I så gott som samtliga fall minskar antalet placeringar utan-för det egna hemmet och i de fall som placeringar görs, ökar antalet familjehemsplaceringar medan institutionspla-ceringarna minskar. Enligt kommunerna arbetar man

nu-mera med att i första hand hitta lösningar på hemma plan och i de fall man måste göra placeringar, försöker man styra det till familjehem.

Tjörn har kunnat minska antalet institutionsplacering-ar kraftigt, både vad det gäller pågående insatser (diagram 3) och påbörjade insatser under 2005.

DIAGRAM 5. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PERSONER MED PÅBÖRJAD INSATS 2004 OCH 2005

3.1.5 Fördelning av påbörjade insatser under 2004

För de flesta kommunerna ökar antalet insatser under 2005 kraftigt i jämförelse med tidigare år. En förklaring kan vara DIAGRAM 4. ANTAL BESLUTADE PÅBÖRJADE INSATSER UNDER 2004 OCH 2005 PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

att kommunerna tidigare än innan beslutar om företrädes-vis öppna insatser i förebyggande syfte.

(19)

3.1.7 Aktualiseringar som lett till insats

Diagram 7 redovisar hur stor andel av de aktualiserade under 2005, som senare också lett till insats.

I Kungälv leder så gott som alla aktualiseringar till en insats, för de andra kommunerna resulterar betydligt färre aktualiseringar till en insats.

DIAGRAM 7.

PROCENTUELL ANDEL AV AKTUALISERADE SOM LETT TILL INSATS 2004 OCH 2005

3.1.6 Antal personer som aktualiserats under 2004

DIAGRAM 6. ANTAL PERSONER PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR SOM AKTUALISERATS UNDER 2004 OCH 2005

Nedanstående diagram avser att visa hur många som aktu-aliserats i kommunerna under 2005 och försöker därmed ge en bild av hur stort ”söktryck” det finns i

kommuner-na. För de flesta kommunerna har det varit en kraftig minsk-ning mellan 2004 och 2005.

(20)

3.2 NETTOKOSTNADER BARN OCH UNGA

Följande avsnitt ger en uppfattning om kostnadsläget över kommunernas verksamhet för barn och unga, 0-20 år.

I diagram 8 görs en jämförelse av hur stor andel som barn-och ungdomsverksamheten inom socialtjänsten, utgör av respektive kommuns totala verksamhet. Mellan 2003 och 2004 ökade socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet

3.2.2 Kostnad per invånare

I jämförelse av barn- och ungdomsverksamhetens kostnad per invånare i respektive kommun, har Lilla Edet tre gång-er högre kostnad än Öckgång-erö. Den genomsnittliga invånar-kostnaden minskar mellan 2004 och 2005. Det är särskilt

andel av kommunens totala nettokostnad (se rapport för 2004), men mellan 2004 och 2005 minskar andelen. I Ale och Alingsås är minskningen stor.

Ale, Kungsbacka och Partille som fått lägre invånarkost-nad, detta trots att antalet i åldersgruppen 0-20 år ökar i dessa kommuner.

DIAGRAM 8.

ANDEL KOSTNAD FÖR IFO:S VERKSAMHET 0–20 ÅR AV KOMMUNENS TOTALA NETTOKOSTNAD DIAGRAM 9. NETTOKOSTNAD PER INVÅNARE; KRONOR

(21)

3.2.4 Kostnadsutveckling 2003-2005

Diagram 11 visar kostnadsutvecklingen för de undersökta kommunernas nettokostnader för IFO:s verksamhet för barn och unga 0-20 år, mellan 2003 och 2005. Kostnader-na baseras på respektive kommuns bokslutsuppgifter.

DIAGRAM 11. PROCENTUELL

KOSTNADSFÖRÄNDRING FÖR IFO:S VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA 0–20 ÅR MELLAN 2003–2005.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan kommunerna. Det tyder på stora svårigheter att förutsäga utvecklingen för området.

3.2.3 Nettokostnad per invånare 0-20 år

Även vid jämförelse av kostnaden per invånare för den grupp som undersökningen gäller, 0-20 år, är kostnads-skillnaderna stora mellan kommunerna.

När kostnaderna slås ut på åldersgruppen är det en minskning genomsnittligt mellan 2004 och 2005. En orsak

DIAGRAM 10. NETTOKOSTNAD PER INVÅNARE 0–20 ÅR; KRONOR

är att antalet invånare 0-20 år, ökar totalt i de undersökta kommunerna. Det gäller emellertid inte för Ale, Kungs-backa och Partille, där åldersgruppen ökar samtidigt som kostnaderna minskar.

(22)

3.3 PERSONAL

Nedanstående avsnitt behandlar personalsituationen i respektive kommun.

3.3.1 Personalkostnad

Det första diagrammet, diagram 12, visar hur stor andel av den totala verksamhetskostnaden för barn och unga som utgörs av personalkostnader. Flera kommuner uppvisar en

3.3.2 Personaltäthet

Diagram 13 gör en jämförelse av kommunernas personal-täthet för barn och unga i behov av insatser. Antalet perso-ner med insats är delat med antalet årsarbetare och visar att personaltätheten är i ökande för de undersökta

kommu-markant ökning av andelen personalkostnader. Enligt kom-munerna beror detta på medvetna satsningar på egna lös-ningar och minskade institutionsplaceringar.

DIAGRAM 12. PROCENTUELL ANDEL PERSONALKOSTNAD AV TOTAL NETTOKOSTNAD

DIAGRAM 13.

ANTAL PERSONER MED INSATS PER ÅRSARBETARE

nerna. Satsningarna på mera hemmaplanslösningar ger den effekten. Diagrammet ska läsas som att ju lägre siffra, desto högre personaltäthet, alltså färre personer med insats per handläggare.

(23)

3.4 KÖPT VÅRD

En stor del av kostnaden för barn- och ungdomsverksamheten inom individ- och familjeomsorg utgörs av köpt vård, särskilt för institutions- och familjehemsvård, men man köper även öppenvårdsinsatser.

3.4.1 Andel köpt vård av nettokostnad

Diagram 14 visar hur stor andel av kommunernas totala nettokostnad för verksamheten 0-20 år som köps av annan utförare. Köpt vård betyder institutions- familjehems- och öppenvård. Undersökningen visar att kommunerna köper mellan 39-71 procent av den totala nettokostnaden för

verk-3.4.2 Olika typer av köpt vård

Nedanstående diagram visar hur kommunerna fördelar sin köpta vård mellan institution, familjehem och öppenvård. För de undersökta kommunerna ökar andelen familjehem

samheten för barn och unga, 0-20 år, vilket är en betydan-de minskning jämfört med tidigare år. Det bekräftar kom-munernas uppgifter om större satsningar på hemmaplans-lösningar.

DIAGRAM 15. PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOSTNADERNA FÖR KÖPT VÅRD – ÖPPENVÅRD, FAMILJEHEM, INSTITUTION DIAGRAM 14. PROCENTUELL ANDEL KÖPT VÅRD, ÖPPENVÅRD, FAMILJEHEM, INSTITUTION, AV TOTAL NETTOKOSTNAD VERKSAMHETEN BARN OCH UNGA 0–20 ÅR

markant i jämförelse med 2004 års undersökning. Öckerö har ökat sina institutionskostnader, men det kan vara tillfälligt eftersom det rör sig om så få personer.

(24)

3.5 PLACERADE UTANFÖR EGNA HEMMET

Ett stort antal av insatserna utgörs av placeringar utanför det egna hemmet, både enligt SoL – Socialtjänstlagen och LVU – Lagen om vård av unga. Dessa insatser är mycket kostnadskrävande, särskilt när det gäller institutionsvård.

3.5.1 Andel placerade

I diagrammet nedan visas hur många per tusen invånare i åldersgruppen 0-20 år som är placerade på institution eller i familjehem. Det är stor skillnad mellan Lilla Edet och Mölndal, jämfört med Öckerö En orsak till skillnaderna är

3.5.2 Andel köpt vård av total verksamhet 0-20 år

problematikens svårighetsgrad hos de placerade, men kan också vara ett uttryck för olika strategier. Antalet som pla-ceras utanför det egna hemmet minskar i jämförelse med 2004, för nästan alla undersökta kommuner.

DIAGRAM 17. PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOSTNADER FÖR KÖPT VÅRD – FAMILJEHEM, INSTITUTIONSVÅRD DIAGRAM 16.

ANTAL PLACERADE UTANFÖR DET EGNA HEMMET PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

Diagrammet nedan visar hur stor andel kostnaden för köp av vård på institution eller i familjehem, är av kommuner-nas/stadsdelarnas totala nettokostnad för barn och unga. Kostnadsandelarna är uppdelade på respektive vårdform. Flertalet av kommunerna uppvisar minskade köp av vård utanför det egna hemmet i jämförelse med 2004. Flera av

dem visar också att köp av familjehem ökar och institu-tionsvård minskar.

Redovisningen visar också hur stor andel av den totala verksamheten som satsas på så kallade hemmaplanslösningar. Ju lägre andel köpt vård, desto högre andel insatser i egen regi.

(25)

3.5.3 Fördelning av de placerade på institution eller familjehem

3.5.4 Fördelning av vårddygn

Här redovisas hur andelen vårddygn fördelas mellan familjehem och institution. Tendensen från det förra

DIAGRAM 18. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PLACERADE PERSONER – FAMILJEHEM, INSTITUTION

DIAGRAM 19. PROCENTUELL ANDEL VÅRDDYGN – FAMILJEHEM, INSTITUTION

diagrammet bekräftas med att andelen familjehem ökar i jämförelse med tidigare år.

Nedanstående redovisning visar antalet placerade perso-ner i familjehem och på institution. De kommuperso-ner som har flertalet placerade i familjehem, har angivit att man har

en medveten strategi att välja familjehem i första hand. För flertalet av de undersökta kommunerna som också del-tog 2004 ökar andelen placerade i familjehem.

(26)

3.5.5 Antal vårddygn per placerad

I jämförelsen visas hur många dygn den placerade perso-nen vistas i respektive vårdform. Generellt är den placera-de längre tid i familjehem än på institution. Lerum har

sänkt antalet vårddygn kraftigt för båda vårdformerna, fa-miljehem och institution.

(27)

3.6 FAMILJEHEM

Följande avsnitt redovisar kostnaderna för insatsen familjehem. Kostnaderna ökar både per placerad och per vårddygn. En förklaring är kommunernas ökade satsningar på familjehem som vårdform. En annan orsak till kostnadsökningarna är att kommunerna använder mera kvalificerade familjehem. Dessa kostar mera, men kommer ändå inte upp i kostna-derna för en institutionsplats.

3.6.1 Kostnad per placerad i familjehem

Diagrammet visar genomsnittskostnaden för en placerad i familjehem under 2004 och 2005 per kommun. Kostna-den är en kombination av antal dygn i vårdformen och dygnskostnad, som redovisas i nästa diagram.

3.6.2 Kostnad per vårddygn i familjehem

Kostnaderna per vårddygn i familjehem ökar för flertalet kommuner i jämförelse med 2004. Även i detta fall är ökade satsningar på mera kvalificerade familjehem orsaken och att man där kan placera personer med svårare problematik. DIAGRAM 21. NETTOKOSTNAD PER PLACERAD PERSON I FAMILJEHEM; TKR DIAGRAM 22. NETTOKOSTNAD PER VÅRDDYGN I FAMILJEHEM; KR

(28)

3.7 INSTITUTION

I det här avsnittets redovisning av institutionsvård gäller liknande resonemang som för familjehem, med den skillnaden att institutionsvård generellt sett är mycket mera kostnadskrävande än familjehem.

3.7.1 Kostnad per placerad i institutionsvård

Nedanstående diagram visar genomsnittskostnaden för en placering i institutionsvård under 2004 och 2005 per kom-mun. Flera kommuner redovisar minskade

placeringskost-3.7.2 Kostnad per dygn i institutionsvård

Kostnaderna per vårddygn på institution minskar för flera kommuner. Trots att Lerum under 2005 har ökat kostna-derna per vårddygn kraftigt, så har ändå den totala place-ringskostnaden minskat (se föregående diagram), vilket tyder på att Lerum köpt färre dygn.

nader, även genomsnittskostnaden för samtliga kommuner minskar. I Ale och Lerum minskar kostnaden per placerad på institution kraftigt. DIAGRAM 23. NETTOKOSTNAD PER PLACERAD PERSON PÅ INSTITUTION; TKR DIAGRAM 24. NETTOKOSTNAD PER VÅRDDYGN PÅ INSTITUTION; KR

(29)

3.8 AVSLUTADE INSATSER

Följande avsnitt är nytt för 2005 års nyckeltal och visar hur många insatser som har kunnat avslutas under året.

3.8.1 Påbörjade insatser i förhållande till avslutade

DIAGRAM 25. ANDEL PÅBÖRJADE INSATSER I FÖRHÅLLANDE TILL AVSLUTADE INSATSER 2005

3.8.2 Fördelning av avslutade insatser

Följande diagram visar hur de avslutade insatserna fördelar sig mellan öppenvård, familjehem och institution. I Lilla Edet är institutionsvård en tredjedel av de avslutade

insat-DIAGRAM 26. PROCENTUELL FÖRDELNING AV AVSLUTADE INSATSER 2005

I nedanstående diagram redovisas andelen påbörjade in-satser under 2005 i förhållande till antalet avslutade insat-ser. Det betyder att i Lilla Edets fall har 73 procent fler insatser påbörjats under 2005 än vad som har avslutats,

an-talet med insatser totalt ökar med andra ord. För Kungs-backa är det omvänt förhållande, antalet avslutade insatser är nästan 40 procent fler än antalet påbörjade insatser un-der 2005, vilket innebär att antalet insatser minskar totalt.

serna, medan Stenungsund till största delen avslutat öppenvårdsinsatser.

(30)

(31)

(32)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 880 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgif-ter från medlemskommunerna (cirka 25 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to

|

www.gr.to