Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö

(1)

(2)

(3)

Förord

H

öga ohälsotal är sedan några år ett av vårt samhälles största pro-blem. Det är problem som innebär mänskligt lidande och stora påfrestningar på alla nivåer i samhället. För oss som arbetsgivare medför hög sjukfrånvaro stora problem i våra verksamheter.

På initiativ från det regionala personalchefsnätverket påbörjades vid årsskiftet 2002/2003 ett regionalt arbete med att identifiera och ta fram personalnyckeltal som kan ha betydelse för kunskapen om hälsa/ohälsa.

Detta är andra gången vi tar fram ett gemensamt material med perso-nalnyckeltal. Föregående arbete präglades av att det var ett första utveck-lingsarbete på området. Till delar är det så fortfarande. Vissa ändringar har gjorts mot föregående material. Avsikten har varit att få en snävare avgräns-ning och tydligare koppling mot hälsoområdet.

Två faktorer har tydligt påverkat arbetet och medför begränsningar vad gäller möjligheterna att dra slutsatser av materialet. En av dessa faktorer är förändrad lagstiftning med krav på redovisning av vissa ohälsotal. Lag-stiftningen är dock i avsaknad av gemensamma och tydliga definitioner. Detta medför att jämförbarheten branscher emellan är starkt begränsad. Den andra faktorn som till en del präglat arbetet är att flera kommuner under året bytt personalsystem.

Det material som nu är färdigt ger vissa bilder av personalstruktur och hälsoläge i våra organisationer. Det är viktigt att se att det är ett begränsat antal bilder och inte en komplett beskrivning. Här finns viss kunskap, men inte hela sanningen.

Orsakerna till ohälsa och sjukskrivning är ofta komplexa. Det blir allt tydligare ju större kunskap man får inom området. Vår rapport är relaterad till våra arbetsorganisationer. Sannolikt har hälsa/ohälsa även samband med kommunens geografiska läge, befolkningsstruktur, kulturella särart med mera.

Min förhoppning är att materialet ska ge indikationer på områden som vi behöver arbeta vidare med – tillsammans eller inom den enskilda kom-munen. Vi kan också få uppslag till forskningsområden. Materialet kan med fördel användas för att identifiera den kommun som inom ett visst område ligger särskilt väl till och därmed ge ledtrådar till verkningsfulla insatser för att minska sjukfrånvaron. Detta kan resultera i ett antal goda föredömen och lärexempel till allas vår nytta.

Utan alla projektdeltagares stora engagemang och arbete hade detta arbete inte varit möjligt. Jag vill framföra ett stort tack till alla!

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 5

2. Kommunfakta ... 6

2.1 Ale kommun ... 6 2.2 Alingsås kommun ... 7 2.3 Göteborgs Stad ... 7 2.4 Härryda kommun ... 7 2.5 Kungsbacka kommun ... 7 2.6 Kungälvs kommun ... 8 2.7 Lerums kommun ... 8

2.8 Lilla Edets kommun ... 8

2.9 Mölndals Stad ... 8 2.10 Partille kommun ... 9 2.11 Stenungsunds kommun ... 9 2.12 Tjörns kommun ... 9 2.13 Öckerö kommun ... 9

3. Jämförande personalfakta ... 10

4. Sjukfrånvaro ... 12

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda ... 12

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta sjuka” ... 14

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön ... 15

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp ... 16

5. Sjukfrånvarons längd ...

18

5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda ... 18

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar ... 19

6. ”Långtidsfriska” ... 21

7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga

månadsanställda ... 22

8. Sjuklönekostnad ... 26

9. Arbetad tid och kostnader ... 27

10. Ledartäthet ... 29

11. Sammanfattning... 30

Bilagor ... 33

Bilaga 1 Personalkategori och BSK ... 33

Bilaga 2 Lagstadgad redovisning sjukfrånvaro ... 34

(5)

D

enna rapport är andra generationen av Nyckeltal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohälsa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionens kommunal-förbunds (GRs) medlemskommuner. Den första rappor-ten togs fram som ett arbetsmaterial och underlag för fort-satt arbete, och avsåg verksamhetsåret 2002.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytterligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälso- och ohälso-frågorna och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivarna. Från den 1 juli 2003 gäller obligatorisk redovisning av sjuk-frånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kom-muner och Landsting om redovisningens innehåll).

Syfte

Syftet med gemensamma nyckeltal är att:

• Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda.

• Regionalt och kommungemensamt agerande – ger dynamik för förändring.

• Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Uppdrag och process

Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett re-presentanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kungälv,

uppdraget att representera personalcheferna i arbetsgrup-pen. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompeten-ser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning m.m. GR har svarat för att hålla samman projektet och sammanställning av rapporten.

Under 2003 gjordes en pilotrapport för verksamhets-året 2002, som använts som underlag för arbetet med verksamhets-årets rapport, avseende verksamhetsåret 2003. Uppdraget för arbetet med rapporten förtydligades vid ett stormöte med arbetsgrupp och personalchefer i juni månad. Uppstart för arbetet med nyckeltalen började sedan efter sommaren. Gruppen har sedan träffats vid ytterligare fyra tillfällen under arbetets gång.

En av utmaningarna i arbetet med att ta fram upp-gifter och nyckeltal till rapporten ligger i att personal-systemen i kommunerna har varierande förutsättningar och möjligheter för att ta fram jämförbara uppgifter. Under 2003 och 2004 har kommunerna Alingsås, Stenungsund och Tjörn bytt ut sina personalsystem och fler kommuner är på gång att göra det samma. De kommuner som har genomfört ett sådant systemskifte har i flera fall haft be-gränsad möjlighet att ta fram uppgifterna i rapporten.

1. Inledning

Medverkande i arbetsgruppen

· Marja Jumisko ...Ale kommun · Anna Wrangstadh ... Lilla Edets kommun · Marita Brodén ...Alingsås kommun · Anna-Karin Alexandersson ... Mölndals Stad

(6)

2. Kommunfakta

I

detta kapitel finns en faktaruta för varje kommun,

avse-ende verksamhetsåret 2003. Innehållet i faktarutorna förklaras enligt nedan.

Bokslut för kommunen 2003

Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personal-kostnader och övriga personal-kostnader, i procent av bruttokost-nad och i tkr. I personalkostader ingår alla kostbruttokost-nader som kan kopplas till anställd personal: lön, fyll-nadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klassas som personalkostnader enligt ovan.

Befolkning

Siffrorna är hämtade från SCB befolknings-statistik och visar antal invånare den 31/12 2003. Att ha med denna siffra i faktarutan här är för att visa ett mått på kommunens storlek.

Skatteintäkter

Siffrorna är hämtade från RSV och finns med här för att visa på skatteuttaget i kommunen.

Personal 1/11 2003

I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 sum-merat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redo-visas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommuna-la bokommuna-lag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrand-män ingår inte i redovisningen.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden är de anställdas arbetstid i förhållan-de till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning.

Personal fördelat på

verksamhetsområden

Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommun-förbundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som in-går i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvi-sande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har an-passat dem till Svenska kommunförbun-dets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 60% ... 692 600 tkr Övriga kostnader ... 40% ... 453 700 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 146 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 25 993 SKATTEINTÄKTER

Total kommunal skatt ... 32:25 Varav primärkommunal skatt ... 22:00 PERSONAL 1/11 2003

Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1)

Antal årsarbetare ... 1 811 Antal anställda ... 2 076 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år ... 11%

30–49 år ... 49%

50< år ... 40%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 45,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg ... 31%

Skola & Förskola ... 40%

Fritid & Kultur ... 8%

Teknik ... 14%

Administration ... 7%

2.1 Fakta Ale kommun

(7)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 65% ... 1 076 336 tkr Övriga kostnader ... 35% ... 573 913 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 650 249 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 35 530 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 50%

50< år ... 38%

Teknik ... 13%

2.2 Fakta Alingsås kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 53% ... 11 703 000 tkr Övriga kostnader ... 47% ... 10 192 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 21 895 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 478 055 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:80 Varav primärkommunal skatt ... 21:55 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 32 897 Antal anställda ... 37 301 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 79% Män ... 21%

30–49 år ... 47%

50< år ... 34%

Teknik ... 10%

2.3 Fakta Göteborgs Stad

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 64% ... 841 573 tkr Övriga kostnader ... 36% ... 479 127 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 320 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 31 208 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:55 Varav primärkommunal skatt ... 21:15 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 2 478 Antal anställda ... 2 717 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

2.4 Fakta Härryda kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 65% ... 1 674 219 tkr Övriga kostnader ... 35% ... 914 081 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 588 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 67 653 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:25 Varav primärkommunal skatt ... 20:83 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 4 766 Antal anställda ... 5 319 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 86% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

2.5 Fakta Kungsbacka kommun

(8)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 58% ... 1 049 286 tkr Övriga kostnader ... 42% ... 769 786 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 819 072 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 38 154 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 49%

50< år ... 41%

Teknik ... 15%

2.6 Fakta Kungälvs kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 49% ... 275 100 tkr Övriga kostnader ... 51% ... 286 800 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 561 900 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 12 983 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 33:05 Varav primärkommunal skatt ... 22:80 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 887 Antal anställda ... 1 036 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 86% Män ... 14%

30–49 år ... 53%

50< år ... 36%

Teknik ... 12%

2.8 Fakta Lilla Edets kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 59% ... 1 437 614 tkr Övriga kostnader ... 41% ... 986 986 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 424 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 57 523 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:39 Varav primärkommunal skatt ... 21:14 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 4 282 Antal anställda ... 4 640 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17%

30–49 år ... 49%

50< år ... 40%

Teknik ... 13%

2.9 Fakta Mölndals Stad

30–49 år ... 50%

50< år ... 40%

Teknik ... 15%

2.7 Fakta Lerums kommun

(9)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 56% ... 793 851 tkr Övriga kostnader ... 44% ... 615 149 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 409 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 33 192 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 51%

50< år ... 35%

Teknik ... 13%

2.10 Fakta Partille kommun

30–49 år ... 51%

50< år ... 39%

Teknik ... 11%

2.11 Fakta Stenungsunds kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 62% ... 383 000 tkr Övriga kostnader ... 38% ... 233 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 616 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 14 891 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:09 Varav primärkommunal skatt ... 20:84 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare* ... 938 Antal anställda* ... 1 102 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 85% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

2.12 Fakta Tjörns kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader ... 57% ... 298 000 tkr Övriga kostnader ... 43% ... 224 400 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 522 400 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003 ... 12 081 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:44 Varav primärkommunal skatt ... 20:19 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 839 Antal anställda ... 1 007 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17%

2.13 Fakta Öckerö kommun

(10)

I

nedanstående tabell har några av de siffror som finns i kommunernas faktarutor samlats för att enklare möjlig-göra en jämförelse. Antal årsarbetare anger hur många an-ställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden görs om till heltidsanställningar. I uppgiften ingår endast de personer som har månadslön.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mel-lan 84-93 procent, för 2003, inom kommunerna. I sex av kommunerna har sysselsättningsgraden ökat jämfört med 2002. De kommuner som ökat mest är Mölndal, Öckerö och Stenungsund. Här har man gjort särskilda satsningar inom vård och omsorg för att höja sysselsättningsgraden. En farhåga som ofta diskuteras är att sjukfrånvaron kan komma att bli högre vid en höjning av sysselsättningsgraden. I materialet kan man inte se något sådant samband.

Det kan vara intressant att inom respektive kommun titta på den genomsnittliga sysselsättningsgraden och sjuk-frånvaron uppdelat på yrkes- eller verksamhetsområde för att ytterligare undersöka eventuella samband mellan syssel-sättningsgrad, sjukfrånvaro och olika yrkesgrupper.

Antalet anställda fördelat på kvinnor och män visar att förhållandena mellan kommunerna är ganska lika. Medel-värdet är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göte-borg har högst andel män, 21 procent, och fyra kommuner ligger under medelvärdet.

Att andelen kvinnor är så hög inom kommunerna be-ror på att merparten av personalen i kommunerna finns inom verksamheterna vård- och omsorg samt förskola och skola, vilka har flest kvinnodominerande yrken. I rappor-ten, avsnitt 4.4, redovisas hur sjukfrånvaron ser ut inom dessa verksamheter samt för en yrkesgrupp inom resp. verk-samhetsområde (undersköterskor och förskollärare).

I diagram A på nästa sida visas en sammanställning över hur kommunernas personal fördelar sig procentuellt i de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kommuns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befatt-ningskoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksam-hetsrubrik.

Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kom-munerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vis-sa fall finnas kodade under verkvis-samhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egen-definierade koder och har anpassat dem till Svenska kom-munförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt.

3. Jämförande personalfakta

Ale 1 811 1 836 89% 88% 2 076 83% 17% 45,8 Alingsås 3 199 3 183 89% – 3 512 81% 19% 44,4 Göteborg 32 897 32 406 84% – 37 301 79% 21% 44,6 Härryda 2 478 2 468 89% 89% 2 717 84% 16% 43,8 Kungsbacka 4 766 4 689 86% 86% 5 319 84% 16% 45,0 Kungälv 2 978 2 997 88% 89% 3 385 82% 18% 44,7 Lerum 2 518 2 471 90% 90% 2 820 81% 19% 45,0 Lilla Edet 887 896 93% 92% 1 036 86% 14% 44,5 Mölndal 4 282 4 322 92% 90% 4 640 83% 17% 44,2 Partille 2 389 2 352 91% 90% 2 640 83% 17% 44,0 Stenungsund 1 754 1 609 92% 90% 1 956 81% 19% 45,0 Tjörn 938 1 076 85% 84% 1 102 85% 15% 45,0 Öckerö 839 866 84% 81% 1 007 83% 17% 45,1 GÖTEBORGSREGIONEN 61 736 61 171 – – 69 511 81% 19% – MEDELVÄRDE – – 88% 88% – 83% 17% 44,7 ÅR TABELL 1

Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens sysselsättningsgrad i % anställda medelålder

(11)

(12)

4. Sjukfrånvaro

H

är redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie ar-betstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden re-lateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta inne-bär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet ”i tjäns-ten” skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänst-ledighet ”från tjänsten” inte skall ingå. I bilaga 2 finns ut-drag från Svenska kommunförbundets Cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligat. Redovisning-en i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstagare i kom-munen som under 2003 haft en eller flera anställningar, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Göteborgs Stad och Lilla Edet inkluderar dock inte timavlönade i sin redovis-ning.

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda

Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbets-tid, i kommunerna. Sjukfrånvaron är sedan uppdelad för tillsvidareanställda och övriga anställda (Kommunerna Alingsås och Öckerö har inte haft möjlighet att göra denna särredovisning). Att särredovisa tillsvidareanställda påver-kar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vipåver-karier och timavlönade, som har kortare anställningsperioder än tillsvidareanställda, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar.

Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 8,8 procent. I Göteborg, Lilla Edet, Härryda, Mölndal, Kungälv, Partille och Öckerö är den totala sjukfrånvaron högre. Kommunerna Stenungsund, Lerum, Kungsbacka och Ale har lägst sjukfrånvaro. För enbart tillsvidareanställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 10,2 procent. Lilla Edet har den högsta sjukfrånvaro bland tillsvidare-anställda, 12,1 procent. I Härryda, Mölndal, Kungälv och Partille är frånvaron också högre än medelvärdet. I tabel-len framgår också att sjukfrånvaron för kvinnorna är 9,9 procent medan männens sjukfrånvaro är betydligt lägre, 4,7 procent. Beroende på den lagstiftning om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron från 2003, och den definition som kommunförbundet nu rekommenderar, är det inte möjligt att jämföra sjukfrånvaron med år 2002. Först nästa år kan en jämförelse göras mellan åren.

I pilotrapporten som gjordes för verksamheten 2002 relaterades sjukfrånvaron till avtalad tid, utan hänsyn taget till tjänstledighet. Detta resulterar i en lägre sjukfrånvaro, men en mindre korrekt redovisning. Definitionen som Sveriges kommuner och landsting nu gjort rekommende-ras samtliga kommuner och landsting att använda, för att möjliggöra jämförelser mellan arbetsgivare och över tid. Trots att redovisning av sjukfrånvaron numera är lagstad-gad finns alltså ingen gemensam definition, för samtliga arbetsgivare, för hur redovisningen skall göras. Detta för-svårar möjligheten att jämföra sjukfrånvaron med andra branscher och verksamheter.

T Ale 7,9% 9,9% 2,0% 8,9% 3,1% T Alingsås* 8,6% – – 9,9% 4,3% D Göteborg 8,9% 9,7% 4,6% 9,8% 5,5% T Härryda 10,1% 11,8% 2,1% 11,2% 5,6% T Kungsbacka 7,7% 9,1% 4,2% 8,3% 4,9% T Kungälv 9,1% 10,4% 4,6% 10,2% 4,5% T Lerum 7,6% 9,1% 2,1% 8,7% 3,4% T Lilla Edet 10,4% 12,1% 4,5% 11,3% 5,7% T Mölndal 10,0% 10,8% 4,9% 11,1% 4,9% T Partille 9,7% 11,4% 3,3% 10,8% 5,3% D Stenungsund 7,4% 9,8% 2,1% 8,1% 3,9% T Tjörn 8,2% 8,5% 6,0% 8,9% 4,4% T Öckerö 9,2% – – 10,3% 4,6% MEDELVÄRDE 8,8% 10,2% 3,7% 9,9% 4,7% Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, övriga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor

* Alingsås sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast andra halvåret 2003.

Tim eller Dagar

(13)

Diagrammen nedan, B och C, har skapats utifrån tabel-len ovan. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor.

DIAGRAM B

(14)

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta

sjuka”

Tabellen visar antal tillsvidareanställda som under 2003 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 till-fällen beror på att arbetsgivaren ska upprätta en rehabilite-ringsutredning för de anställda som har en upprepad sjuk-frånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabiliteringsansvar kommunen har utöver det för lång-tidssjukskriven personal.

Erfarenheter visar att för personer med många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en lång-tidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och med målsättningen att minska antalet personer med

DIAGRAM D Ale 2 154 3,9% Alingsås 3 393 – Göteborg 33 038 4,6% Härryda 2 527 2,2% Kungsbacka 4 836 2,0% Kungälv 3 099 3,5% Lerum 2 215 1,7% Lilla Edet 828 3,0% Mölndal 4 465 3,6% Partille 2 654 – Stenungsund 1 878 – Tjörn 1 308 1,8% Öckerö 937 1,7% SUMMA 61 454 – MEDELVÄRDE – 2,8% TABELL 3 Antal tillsvidare-anställda under 2003 Andel tillsvidareanställda under 2003 med 6 eller fler sjuktillfällen

upprepad sjukfrånvaro. Göteborg har högst andel ”ofta sjuka” med 4,6 procent. Kommunerna Ale, Kungälv, Möln-dal och Lilla Edet har en högre andel än medelvärdet, 2,8 procent. Härryda, Kungsbacka och Tjörn har en lägre andel än medelvärdet. Lägst andel ”ofta sjuka” har kommunerna Öckerö och Lerum. Uppgifter har inte kunnat lämnas av kommunerna Alingsås, Partille och Stenungsund.

Ett fördjupningsområde skulle här kunna vara att ytter-ligare undersöka hur andelen ”ofta sjuka” fördelar sig inom olika verksamheter i den egna kommunen och därefter se om det finns skillnader mellan verksamheter inom kom-munen och om dessa skillnader även förekommer i andra kommuner.

(15)

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på åldrar

och kön

Tabell 4 nedan visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, totalt i kommunerna. Personalens sjukfrånvaro är i tabellen uppdelad på åldersgrupperna -29 år, 30-49 år och 50- år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder och dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrupperna. Kommunerna Alingsås och Tjörn har inte haft möjlighet att redovisa dessa upp-gifter alls och Öckerö kan inte redovisa uppgiften fördelat på kön.

För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjuk-frånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kommuns

DIAGRAM E

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt

T Ale 4,4% 4,3% 2,1% 7,7% 8,4% 2,6% 8,9% 10,7% 4,0% 11% 49% 40% T Alingsås – – – – – – – – – 12% 50% 38% D Göteborg 5,6% 6,1% 3,4% 8,4% 9,2% 5,1% 10,8% 11,9% 6,6% 19% 47% 34% T Härryda 6,8% 7,4% 4,2% 10,1% 11,0% 6,1% 11,3% 12,6% 5,3% 10% 52% 39% T Kungsbacka 4,4% 4,7% 2,7% 7,2% 7,9% 3,8% 9,2% 9,9% 6,4% 11% 50% 39% T Kungälv 4,4% 4,7% 3,1% 9,4% 10,6% 3,8% 10,2% 11,5% 5,5% 10% 49% 41% T Lerum 3,2% 3,7% 1,3% 7,4% 8,4% 2,8% 9,7% 11,0% 4,9% 10% 50% 40% T Lilla Edet 6,6% 7,3% 2,8% 9,3% 10,2% 3,5% 12,7% 13,8% 8,2% 11% 53% 36% T Mölndal 5,7% 6,0% 4,4% 9,5% 10,5% 4,2% 11,7% 13,2% 5,6% 11% 49% 40% T Partille 4,7% 5,3% 2,0% 9,3% 10,5% 4,1% 12,5% 13,7% 7,8% 14% 51% 35% D Stenungsund 2,0% 2,1% 1,1% 7,5% 8,4% 2,9% 9,9% 10,9% 5,9% 10% 51% 39% T Tjörn – – – – – – – – – – – – T Öckerö 4,4% – – 9,1% – – 10,6% – – 11% 49% 40% MEDELVÄRDE 4,7% 4,7% 2,5% 8,6% 8,6% 3,6% 10,7% 10,8% 5,5% 12% 50% 38% Åldersgruppen –29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30–49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50– år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i ålders-gruppen –29 år Andel anställda i ålders-gruppen 30–49 år Andel anställda i ålders-gruppen 50– år TABELL 4

siffror finns stora variationer, i jämförelse med andra kom-muner och med medelvärdet. I diagrammet kan utläsas att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med ålder än motsvarande för männen. Det är kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre som har den högsta sjukfrånvaron, 10,8 procent. Men den största ökningen av sjukfrånvaron sker för kvinnor i åldersgruppen 30-49 år. Sjukfrånvaron ökar då från 4,7 procent för kvinnor i åldersgruppen 29 år och yngre, till 8,6 procent. För männen i samma åldersgrupper ökar den från 2,5 procent till 3,6 procent. Frågan är vilka bakomliggande orsaker som finns och vilka åtgärder/möj-ligheter arbetsgivaren har att vidta? En orsak att sjukskriv-ningarna ökar för kvinnor kan vara att det är i den åldern som många idag bildar familj, och att kvinnor ofta tar ett större ansvar för barn och hushåll.

(16)

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på verksamhet

och yrkesgrupp

I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns mer-parten av personalen inom verksamheterna vård och om-sorg samt skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter, samt för yrkes-grupperna undersköterskor och förskollärare, särskilt. Kom-munerna Alingsås och Tjörn har dock inte haft möjlighet att redovisa uppgiften, Stenungsund redovisar endast för varje verksamhetsområde och Lerum redovisar endast per yrkesgrupp.

Anställda inom vård och omsorg samt

undersköterskor

Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrån-varon är för samtliga anställda. I kommunerna Ale, Kungälv, Lilla Edet och Mölndal är sjukfrånvaron högre än medel-värdet, 10,9 procent. Kungsbacka har lägst sjukfrånvaro med 8,8 procent.

För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,7 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgs-området. Lerum har lägst sjukfrånvaro med 9,1 procent.

Kommunerna Öckerö, 9,2 procent, och Kungsbacka, 9,6 procent, har också en låg sjukfrånvaro bland undersköter-skorna jämfört med medelvärdet. I Mölndal är sjukfrån-varon bland undersköterskorna 14,4 procent, vilket är högst bland kommunerna.

Anställda inom skola och förskola samt

förskollärare

Tabell 5 visar också att i kommunerna Göteborg, Kungs-backa, Kungälv, Lilla Edet och Mölndal är sjukfrånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrån-varon för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och för-skola är 9,0 procent och Ale, Göteborg, Kungsbacka, Kung-älv och Stenungsund ligger under medelvärdet. Härryda har högst sjukfrånvaro med 10,3 procent. Detta visar att de anställda inom skola och förskola har en lägre sjukfrånvaro jämfört med vård och omsorg, och för fem av kommuner-na är den lägre än för samtliga anställda.

För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons medel-värde 11,6 procent, vilket är jämförbart med medelmedel-värdet för undersköterskor, och också högre än medelvärdet för samtliga anställda. Ale har lägst sjukfrånvaro för förskol-lärare med 8,3 procent och i Härryda kommun är sjukfrån-varon 15,4 procent vilket är högst bland kommunerna.

T Ale 7,9% 13,0% 8,6% 13,3% 8,3% T Alingsås 8,6% – – – – D Göteborg 8,9% 10,8% 8,0% 11,1% 8,9% T Härryda 10,1% 10,9% 10,3% 12,1% 15,4% T Kungsbacka 7,7% 8,8% 7,2% 9,6% 8,8% T Kungälv 9,1% 12,1% 8,2% 13,6% 13,1% T Lerum 7,6% – – 9,1% 10,0% T Lilla Edet 10,4% 11,6% 10,0% 11,0% 13,2% T Mölndal 10,0% 12,1% 9,8% 14,4% 10,6% T Partille 9,7% 10,8% 9,7% 13,2% 12,4% D Stenungsund 7,4% 9,4% 8,3% – – T Tjörn 8,2% – – – – T Öckerö 9,2% 10,0% 9,7% 9,2% 12,9% MEDELVÄRDE 8,8% 10,9% 9,0% 11,7% 11,6% Samtliga anställda (från avsnitt 4.1)

Personal inom Vård och omsorg

Personal inom

Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare

Tim eller Dagar

TABELL 5

(17)

I alla kommuner, utom möjligen inom Göteborgs Stad, blir antal anställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket liten. Detta gör att en enskild individ kan ha en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slås här männen inom yrkesgrupperna samman till en något större population. Grundmaterialet som har rap-porterats in av kommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Öckerö (de kommuner som redovisat sjukfrånvaron i timmar) har i tabell 6 summerats för att se hur det påverkar sjukfrån-varon i procent av ordinarie arbetstid. Samma siffror redo-visas separat för Göteborgs Stad, då redovisning i timmar och dagar inte kan summeras. Resultatet redovisas nedan tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgruppen uppdelat på kön.

Tabell 6 visar att männen som arbetar som under-sköterskor och förskollärare, har betydligt lägre sjukfrån-varo än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper.

Vid en jämförelse för enbart män i de båda yrkesgrupperna framgår att de manliga undersköterskorna har en högre sjukfrånvaro, 8,7 procent mot förskollärarnas som är 3,7 procent. Motsvarande uppgifter för kvinnorna är för under-sköterskor 11,9 procent och för förskollärare 11,2 procent. För Göteborg redovisas uppgifterna separat och även här är situationen densamma som för övriga kommuner.

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

11,9% 11,9% 8,7% 11,0% 11,2% 3,7% 2 815 2 752 63 2 245 2 204 41

11,1% 11,3% 8,1% 8,9% 9,0% 5,7% 3 394 3 182 212 2 260 2 239 21

TABELL 6

Undersköterskor Förskollärare Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Antal anställda i yrkesgruppen Undersköterskor Förskollärare Summerat för kommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Öckerö Göteborgs Stad

T

(18)

5. Sjukfrånvarons längd

I

ntentionen här var att redovisa sjukfrånvaro under en

sammanhängande period, uppdelat på tre tidsinterval-ler, för samtliga arbetstagare i kommunen. Redovisningen skulle också göras uppdelad på kön, ålder och yrkesgrupper-na undersköterskor och förskollärare.

De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning och dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Vid halvårsskiftet 2003 ändrades lagen vad gäller an-talet dagar som är arbetsgivarens ansvar från tidigare 14 dagar till 21 dagar. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar angivna.) Under 2003 och 2004 har flera av kommunerna i Göteborgsregionen bytt personalsystem. Leverantörerna av kommunernas befintliga personalsystem har lagt in korrigeringar i systemen för att kunna ta fram uppgifter enligt lagkraven. Dessa olika faktorer har gjort att möjligheterna att ta fram ett material för hela 2003, som är jämförbart mellan kommuner, kraftigt har begrän-sats.

Vi har därför valt att här i avsnitt 5 enbart redovisa den lagstadgade obligatoriska redovisningen vad gäller sjukfrån-varons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar. Detta redovisas för andra halvåret 2003, i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt, i den mån det har varit möjligt för kommunerna. Övrig redovisning av sjuk-frånvarons längd finns i bilaga 3.

5.1 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda

Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, fram-går att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjuk-frånvaron överstigande 60 dagar. Medelvärdet är 68 pro-cent och för sjukfrånvaro understigande 60 dagar är medel-värdet 32 procent. Tabell 7 visar hur frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I Möln-dal, Partille och Lilla Edet är mer än 70 procent av från-varon överstigande 60 dagar. I kommunerna Ale, Kungs-backa, Kungälv och Lerum är det 60 procent av sjukfrån-varon som är över 60 dagar, vilket är lägsta andel långtids-frånvaro bland kommunerna.

Faktorer som påverkar andelen långtidsfrånvarande anställda är flera. Det kan handla om hur rehabiliterings-arbetet fungerar när det gäller att få personer åter i arbete eller hur snart kommunen avslutar de rehabiliteringsären-den där en återgång i arbete inte är möjlig. Det kan också vara beroende av samarbetet med andra myndigheter, som t.ex. Försäkringskassan, som är en viktig samarbetspartner i rehabiliteringsarbetet.

Tabellen nedan visar sjukfrånvaro under en samman-hängande period, uppdelade på två tidsintervaller, för samt-liga arbetstagare i kommunen som under 2003 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Göteborgs Stad och Lilla Edet inklu-derar inte timavlönade i sin redovisning.

T Ale 40% 60% 7,9% 3,2% 4,7% T Alingsås 36% 64% 8,6% 3,1% 5,5% D Göteborg 26% 74% 8,9% 2,3% 6,6% T Härryda 36% 64% 10,1% 3,6% 6,5% T Kungsbacka 40% 60% 7,7% 3,1% 4,6% T Kungälv 40% 60% 9,1% 3,6% 5,5% T Lerum 40% 60% 7,6% 3,0% 4,6% T Lilla Edet 31% 69% 10,4% 3,2% 7,2% D Mölndal 22% 78% 10,0% 2,2% 7,8% T Partille 25% 75% 9,7% 2,4% 7,3% D Stenungsund * 25% 75% 7,4% 1,9% 5,6% D Tjörn * 22% 78% 8,2% 1,8% 6,4% T Öckerö 28% 72% 9,2% 2,6% 6,6% MEDELVÄRDE 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0%

Tim eller Dagar

TABELL 7

för samtliga anställda (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 1-59 dagar i % av totalen 60– dagar i % av totalen därav 1-59 dagar därav 60– dagar

(19)

5.2 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda, uppdelat på

åldrar

Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur de ungas respektive äldres sjukdomsperioder fördelar sig. Tabellen visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 61 procent för frånvaro under-stigande 60 dagar och 39 procent för frånvaro över 60 dagar. För åldersgruppen 30-49 år är situation motsatt, 34 pro-cent under 60 dagar och 66 propro-cent över 60 dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas frånvaron enligt 25 procent under 60 dagar och hela 75 procent över 60 dagar. I kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än

i övriga kommuner. Medelvärdet är 39 procent och för dessa kommuner ligger värdet omkring 50 procent. I Tjörns kommun är 55 procent av sjukfrånvaron för den yngsta åldersgruppen frånvaro överstigande 60 dagar, i Kungälv är motsvarande siffra endast 20 procent.

Tabell 8 nedan visar sjukfrånvaro under en samman-hängande period, uppdelat på åldrar och två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2003 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i dia-gram F på nästa sida.

Tim eller Dagar

TABELL 8

1–59 dagar Andel anställda i åldersgruppen

–29 år T Ale 72% 47% 30% 28% 53% 70% 11% 49% 40% T Alingsås 56% 38% 29% 44% 62% 71% 12% 50% 38% D Göteborg 54% 27% 20% 46% 73% 80% 19% 47% 34% T Härryda 62% 37% 29% 38% 63% 71% 10% 52% 39% T Kungsbacka 75% 43% 33% 25% 57% 67% 11% 50% 39% T Kungälv 80% 41% 33% 20% 59% 67% 10% 49% 41% T Lerum 63% 44% 34% 37% 56% 66% 10% 50% 40% T Lilla Edet 72% 34% 21% 28% 66% 79% 11% 53% 36% D Mölndal 52% 23% 16% 48% 77% 84% 11% 49% 40% T Partille 52% 27% 17% 48% 73% 83% 14% 51% 35% D Stenungsund * 64% 27% 19% 36% 73% 81% 10% 51% 39% D Tjörn * 45% 21% 21% 55% 79% 79% – – – T Öckerö 50% 27% 25% 50% 73% 75% 11% 49% 40% MEDELVÄRDE 61% 34% 25% 39% 66% 75% 12% 50% 38% 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år 60– dagar

(20)

(21)

D

et finns flera definitioner av långtidsfrisk, där defini-tionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Här har valts det mått som de flesta personalsystem i kommunerna kan ta fram på ett någorlunda enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar därmed den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kom-munen och som inte haft någon sjukfrånvaro.

Medelvärdet är 38 procent och av de tolv kommuner som redovisat uppgiften har tre samma värde som medel-värdet och fyra kommuner har en högre andel långtids-friska.

6. ”Långtidsfriska”

Skillnaden är 10 procent mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst andel. Lilla Edet hade 41 procent och Tjörn 31 procent långtidsfriska under perioden.

Detta är en faktor som är viktig att fördjupa sig i. Hur fördelar sig t.ex. andelen långtidsfriska bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper? Varierar det mellan olika yrkesgrupper och vad beror det i så fall på?

Enligt rapport nr 2004:10 från Arbetslivsinstitutet

”Långtids-friskas arbetsvillkor” (Gunnar Aronsson och Tomas Lindh)

framkommer att det finns skillnader mellan olika yrkes-områden och andelen långtids-friska. Långtidsfriska benämns i den rapporten de som varken varit sjukfrånvarande eller sjuk-närvarande under två år.

Diagram G nedan är sorte-rat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. Ale 39% 9,3% 2 154 Alingsås 38% – 3 393 Göteborg 37% 9,7% 33 038 Härryda 37% 11,2% 2 527 Kungsbacka 40% 9,1% 4 836 Kungälv 36% 9,8% 3 099 Lerum 36% 9,1% 2 215 Lilla Edet 41% 12,1% 828 Mölndal 38% 10,8% 4 465 Partille 39% 10,1% 2 654 Stenungsund – 9,8% 1 878 Tjörn 31% 11,9% 1 308 Öckerö 38% – 937 GÖTEBORGSREGIONEN – – 61 454 MEDELVÄRDE 38% 10,2% – TABELL 9 Andel tillsvidare-anställda under 2003 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Antal tillsvidare-anställda under 2003 DIAGRAM G

(22)

DIAGRAM H

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda

D

et finns funderingar kring att chanserna för att kom-ma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Detta bl.a. beroende på att den sjukskrivne fortfarande känner att kon-takten med arbetet och de nätverk som arbetsplatsen och kollegor kan erbjuda finns kvar. Försäkringskassans projekt ”Släpp inte taget”, samt lagändringen från 1 januari 2005 med arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenning för hel-tidssjukskrivna, är tydliga exempel på detta.

Nedan redovisas hur andel deltids- och

heltidssjukskriv-ningar fördelar sig i kommunerna. Tabell 10 visar att det finns stor variation mellan kommunerna. Kungälvs kom-mun har lika andelar hel- som deltidssjukskrivna medan Göteborgs kommun endast har 27 procent deltidssjukskriv-na och 73 procent heltidssjukskrivdeltidssjukskriv-na. Tjörns kommun har inte haft möjlighet att redovisa dessa siffror.

Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november 2003. De två första kolum-nerna i tabell 10 visar andelen av månadsanställd personal som är fullt arbetsföra samt sjukskrivna. I de två sista ko-lumnerna visas hur stor andel av de sjuk-skrivna som är hel-tids- respektive del-tidssjukskrivna. Diagram H visar an-delen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabell 10, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskr ivna. Diagrammet är sor-terat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda. Ale 87,8% 12,2% 58% 42% Alingsås 89,8% 10,2% 57% 43% Göteborg 91,1% 8,9% 73% 27% Härryda 86,8% 13,2% 52% 48% Kungsbacka 90,7% 9,3% 54% 46% Kungälv 88,5% 11,5% 50% 50% Lerum 89,9% 10,1% 61% 39% Lilla Edet 90,7% 9,3% 59% 41% Mölndal 87,6% 12,4% 61% 39% Partille 90,0% 10,0% 54% 46% Stenungsund 90,8% 9,2% 54% 46% Tjörn – – – – Öckerö 89,8% 10,2% 45% 55% MEDELVÄRDE 89,5% 10,5% 56% 44% TABELL 10 1 november 2003

Andel fullt arbetföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Sjukskrivna heltid Sjukskrivna deltid

(23)

Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (deltids-sjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respek-tive år 2003 och 2002. Kommunerna Partille och Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa siffror för år 2002.

Jämförelsen mellan åren 2002 och 2003 visar att andelen personer som är i arbete samma mätdatum, den 1 novem-ber, har för de flesta kommuner ökat jämfört med 2002. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen över tid och se om den förändrade lagstiftningen om med-finansiering bidrar till att antalet deltidssjukskrivningar ökar och hur det påverkar den totala sjukfrånvaron.

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Ale 85,9% 96,9% 14,1% 3,1% 57% 73% 43% 27% Alingsås 88,4% 95,7% 11,6% 4,3% 55% 76% 45% 24% Göteborg – – – – – – – – Härryda 85,7% 92,5% 14,3% 7,5% 52% 52% 48% 48% Kungsbacka 90,0% 94,8% 10,0% 5,2% 55% 51% 45% 49% Kungälv 87,0% 95,1% 13,0% 4,9% 50% 50% 50% 50% Lerum 88,4% 96,2% 11,6% 3,8% 62% 60% 38% 40% Lilla Edet 90,0% 95,1% 10,0% 4,9% 58% 71% 42% 29% TABELL 11 1 november 2003

Andel fullt arbetföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid

Materialet i tabell 11 nedan visar inte på något direkt sam-band mellan kön och sjukskrivningens omfattning. Det är i genomsnitt lika vanligt bland män som hos kvinnor att vara deltidssjukskriven. I några kommuner är andelen del-tidssjukskrivna män högre än andelen deldel-tidssjukskrivna kvinnor, och tvärtom. Tjörn och Göteborg har inte haft möjlighet att redovisa dessa siffror.

(24)

Diagrammen nedan visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och kvinnor från tabell 11, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskriv-na. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män.

(25)

Nedanstående diagram visar andel månadsanställda i arbe-te (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2003 och 2002, för kvinnor i första dia-grammet och för män i det andra. Kommunerna Partille och Öckerö har inte möjlighet att redovisa nedanstående siffror för år 2002. För Göteborgs Stad gäller motsvarande för 2003 års siffror.

Enligt diagram K framgår att i merparten av kommu-nerna, som redovisar uppgiften, har andelen arbetsföra ökat

2003 jämfört med 2002 för både män och kvinnor. Det är endast i Kungsbacka och i Mölndal som andelen arbets-föra kvinnor minskat jämfört med 2002 och i Lilla Edet som andel arbetsföra män har minskat under 2003. Kom-munerna Partille och Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa siffror för 2002 i diagram I och K.

(26)

S

juklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgiva-ren betalar vid sjukskrivning. För första halvåret 2003 är det de första 14 dagarna av sjuklönen. Från den 1 juli 2003 har detta förändrats så att det är de första 21 sjuk-dagarna som arbetsgivaren betalar sjuklönekostnaden. Från den 1 januari 2005 gäller åter nya regler inom sjukförsäk-ringen, bl.a. är det som tidigare 14 dagars sjuklönekostnad för arbetsgivaren, men en medfinansiering av sjukpenning-en för heltidssjukskrivna tillkommer. Reglerna beskrivs i regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro

(2004/05:21).

Antal anställda som kostnaden för sjuklönekostnad rela-teras till i tabell 12 och diagram L nedan är det antal an-ställda som angetts i faktarutan. Personalkostnaden som relateras till i tabellen är den som angetts i faktarutan.

Siffrorna i tabell 12 visas grafiskt i diagram L nedan, sorterat efter högsta sjuklönekostnad per anställd.

8. Sjuklönekostnad

Ale 4 827 kr 1,4% Alingsås 4 740 kr 1,5% Göteborg 4 704 kr 1,5% Härryda 4 738 kr 1,5% Kungsbacka 4 590 kr 1,5% Kungälv 5 978 kr 1,9% Lerum 4 092 kr 1,3% Lilla Edet 3 784 kr 1,4% Mölndal 3 793 kr 1,2% Partille 4 600 kr 1,5% Stenungsund 4 292 kr 1,4% Tjörn 3 800 kr 1,1% Öckerö 4 119 kr 1,4% Medelvärde 4 466 kr 1,4% TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt

po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader DIAGRAM L

(27)

I

tabell 13 redovisas arbetad tid och kostnader fördelat på fyllnadstid/mertid, övertid, tid som utförs av timav-lönade och månadsanställda. Olika förutsättningar och ar-betssätt påverkar hur arbetad tid och kostnader fördelar sig. Exempel på detta är att den administrativa personalen vanligen har flextid, flera verksamheter använder sig av års-arbetstid, individuella scheman, flextid eller arbetar enligt 3-3 modellen, vilket kan påverka övertidsuttaget. Flera kommuner har också resursenheter/personalpooler som t.ex. arbetar inom äldre- och handikappomsorgen.

Syftet med att redovisa hur den arbetade tiden fördelar sig är att se om det finns något samband mellan andelen övertid, eller tid utförd av timavlönade, och sjukfrånvaron. Andelen övertid kan vara en indikation på hur arbetsbe-lastningen är i kommunen. Medelvärdet för tid som utförs som övertid är 0,6 procent. Öckerö har högst värde med 1,0 procent och Lerum har 0,9 procent. Kungsbacka har lägst andel övertid med 0,4 procent. En slutsats är att det i rapporten inte går att se något samband mellan sjukfrån-varon och andelen övertid som utförs, då kommuner som har hög andel övertid inte alltid har en hög sjukfrånvaro i de nyckeltalen som tagits fram i rapporten.

9. Arbetad tid och kostnader

Ale 0,6% 0,6% 9,8% 89,1% 7,9% 9,9% T Alingsås – – – – 8,6% – T Göteborg 0,8% 0,6% 9,1% 89,5% 8,9% 9,7% D Härryda 1,2% 0,5% 9,1% 89,2% 10,1% 11,8% T Kungsbacka 1,0% 0,4% 8,9% 89,7% 7,7% 9,1% T Kungälv 1,2% 0,7% 12,1% 86,0% 9,1% 10,4% T Lerum 1,0% 0,9% 14,8% 83,4% 7,6% 9,1% T Lilla Edet 1,9% 0,7% 9,7% 87,8% 10,4% 12,1% T Mölndal 1,0% 0,5% 9,6% 88,9% 10,0% 10,8% T Partille 1,5% 0,7% 8,4% 89,4% 9,7% 11,4% T Stenungsund – – – – 7,4% 9,8% D Tjörn 3,1% – 9,6% 87,3% 8,2% 8,5% T Öckerö 2,0% 1,0% 11,2% 85,9% 9,2% – T TABELL 13

ANDEL AV DEN TOTALA ARBETSTIDEN Fyllnadstid/

mertid Övertid

Tid som utförs av timavlönade

Tid som utförs av månadsanställda (ordinarie arbetstid)

Sjukfrånvaro relaterat till ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda

(från avsnitt 4.1)

Tim eller Dagar

Andelen tid som utförs av timavlönade varierar mellan 8,4 procent för Partille, vilket är lägst, och 14,8 procent för Lerum, vilket är högst. Detta kan bero på många orsaker då timavlönade kan användas vid ordinarie personals från-varo såsom studier, semestrar och inte enbart vid sjukfrån-varo. När det gäller fyllnadstid/mertid ligger Tjörn högst med 3,1 procent, men även Öckerö, Partille och Lilla Edet ligger över medelvärdet på 1,4 procent. Kommunerna Alingsås och Stenungsund har inte haft möjlighet att ta fram siffror för arbetad tid och kostnader. Om en kom-mun inrättat pooler med månadsavlönade eller arbetar mycket med alternativa arbetstidsmodeller kan andelen timavlönade, fyllnadstid/mertid och övertid minska. Det kan vara värdefullt att i den egna kommunen följa hur tiden fördelar sig och om den förändras mellan åren.

(28)

Ale 0,5% 1,1% 7,7% 90,6% 1,4% Alingsås – – – – 1,5% Göteborg 0,6% 0,8% 7,3% 91,3% 1,5% Härryda 1,1% 1,0% 5,8% 92,1% 1,5% Kungsbacka 1,0% 0,9% 7,5% 90,5% 1,5% Kungälv 1,3% 1,5% 7,5% 89,7% 1,9% Lerum 1,0% 1,1% 7,1% 90,8% 1,3% Lilla Edet 1,4% 1,3% 7,7% 89,6% 1,4% Mölndal 1,0% 1,0% 7,3% 90,7% 1,2% Partille 1,1% 1,0% 7,2% 90,7% 1,5% Stenungsund – – – – 1,4% Tjörn 1,4% 0,9% 7,3% 90,4% 1,1% Öckerö 1,8% 1,6% 8,0% 88,5% 1,4% MEDELVÄRDE 1,1% 1,1% 7,3% 90,4% 1,5% TABELL 14

ANDEL AV DEN TOTALA LÖNEKOSTNADEN Kostnad för fyllnadstid/ mertid Kostnad för övertid Kostnad för timanställda Kostnad för månadsanställda (ordinarie arbetstid exkl ob-tillägg) Sjuklönekostnad i % av personal-kostnaden (från avsnitt 8)

Tabell 14 visar att medelvärdet för kostnaden för fyllnads-tid/mertid är 1,1 procent. Noteras bör att Tjörn som har högst andel tid som utförs som fyllnadstid/mertid inte har den högsta kostnaden för detta bland kommunerna. Högst kostnad har Öckerö med 1,8 procent. Därefter har Tjörn och Lilla Edet 1,4 procent av kostnaderna för fyllnadstid/ mertid.

Lägst kostnad har Ale med 0,5 procent. Lilla Edet har den högsta genomsnittliga sysselsättningsgraden och sam-tidigt en hög kostnad för fyllnadstid/mertid. Högst kost-nader för övertid har Öckerö med 1,6 procent, Kungälv 1,5 procent och Lilla Edet med 1,3 procent och medel-värdet ligger på 1,1 procent. Lägst kostnad för övertid har Göteborg med 0,8 procent. När det gäller

sjuklönekostna-den i procent av personalkostnasjuklönekostna-den kan sjuklönekostna-den kostnasjuklönekostna-den jämföras med hur sjukfrånvarons längd fördelas, från av-snitt 5.1. Har man hög andel korttidsfrånvaro blir sjuk-lönekostnaden högre. Kungälv som har en hög andel kort-tidssjukfrånvaro, under 60 dagar, har den högsta kostnaden på 1,9 procent. Medelvärdet för sjuklönekostnaden i pro-cent av personalkostnaden är 1,5 propro-cent och samma värde har kommunerna Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka och Partille. Lägst kostnad har Tjörns kommun med 1,1 procent, som också har en mycket låg andel korttidssjuk-frånvaro.

(29)

E

n faktor som ofta diskuteras i samband med ohälsan är hur ledartätheten ser ut och om det finns någon på-verkan på hälsan/ohälsan beroende på antalet medarbetare som en chef ansvarar för.

Med chef avses här samtliga anställda chefer/ledare i kommunen med fullt personal-, rekryterings-, ekonomi-och verksamhetsansvar. Antal anställda ekonomi-och antal chefer avser den 1 november 2003.

Den kommun som har flest antal månadsanställda per chef är Öckerö med 39 anställda. Sjukfrånvaron för Öckerö ligger över medelvärdet men är inte högst bland kommu-nerna. Kungsbacka kommun har 32 månadsanställda per chef vilket också är högt bland kommunerna men Kungs-backas sjukfrånvaro ligger under medelvärdet. Det går inte att se något samband mellan den genomsnittliga

ledar-10. Ledartäthet

Ale 21 7,9% 64% 36% 83% 17% Alingsås – 8,6% – – 81% 19% Göteborg 22 8,9% 55% 45% 79% 21% Härryda 24 10,1% 68% 32% 84% 16% Kungsbacka 32 7,7% 67% 33% 84% 16% Kungälv 25 9,1% 60% 40% 82% 18% Lerum 25 7,6% 60% 40% 81% 19% Lilla Edet 28 10,4% 65% 35% 86% 14% Mölndal 30 10,0% 68% 32% 83% 17% Partille 26 9,7% 55% 45% 83% 17% Stenungsund 25 7,4% 66% 34% 81% 19% Tjörn 18 8,2% 50% 50% 85% 15% Öckerö 39 9,2% 42% 58% 83% 17% MEDELVÄRDE 26 8,8% 60% 40% 83% 17% TABELL 15 Antal månadsanställda per chef/arbetsledare (antal anställda hämtat

från faktarutan)

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid

(från avsnitt 4.1)

Andel chefer som är Kvinnor Män

Andel anställda som är Kvinnor Män

tätheten och sjukfrånvaro i materialet. Resultatet kan dock vara ett annat på verksamhets- eller enhetsnivå. Lägsta siffran har Tjörn med 18 anställda per chef och ligger strax under medelvärdet för sjukfrånvaron. Alingsås har inte haft möjlig-het att redovisa siffror för ledartätmöjlig-het.

Ett fördjupningsområde kan här vara att i enskilda verk-samheter i kommunerna se om det kan finnas samband mellan antalet anställda per chef och hälsa eller ohälsa.

I diagram M kan utläsas att medelvärdet för andelen kvinnliga chefer, 60 procent, är lågt i relation till andel kvinnligt anställda, 83 procent. Mölndal och Härryda har flest kvinnliga chefer med 68 procent och Kungsbacka har 67 procent. Lägst andel kvinnliga chefer har Öckerö med 42 procent.

(30)

Av de olika nyckeltal som finns i rapporten har 13 valts ut och sammanställts i spindeldiagrammen nedan. Spindel-diagrammen är till för att ge en snabb överblick över varje kommuns siffror i relation till medelvärdet. De ger också en överskådlig grafisk bild vid jämförelser mellan kom-muner. Samtliga diagram bygger på att medelvärdet har antagits till index 100 (den streckade linjen) och kommu-nernas nyckeltal relateras till det. På så sätt kan man enkelt se om en kommun ligger över eller under medelvärde. Samtliga diagram har en skala från 0 till 150. Göteborgs Stad går dock utanför denna skala på en av parametrarna. Parametrarna 1-7 är parametrar som är ”positivt” att ligga

lägre än medelvärdet. Parameter 8-10 är inte självklara att

klassa som varken positiva eller negativa i sammanhanget. Parametrarna 11-13 är de parametrar som det är ”positivt” att ligga högre än medelvärdet.

Nyckeltalen i spindeldiagrammen är:

1. Sjukfrånvaro samtliga anställda kvinnor (från 4.1) 2. Sjukfrånvaro samtliga anställda män (från 4.1) 3. Sjukfrånvaro samtliga anställda (från 4.1)

4. Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, för samtliga anställda (från 5.1)

5. Sjuklönekostnad per anställd (från 8)

6. Anställda med 6 sjuktillfällen eller fler under 2003 (från 4.2)

7. Heltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2003 (från 7)

8. Deltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2003 (från 7)

9. Anställda per Chef/Ledare 1 november 2003 (från 11) 10. Medelålder (från 3)

11. Sysselsättningsgrad (från 3)

12. Andel månadsanställda i arbete 1 november 2003, fullt arbetsföra + deltidssjukskrivna (från 7)

13. ”Långtidsfriska” (0 sjukdagar under 1 år) 1/11 2002-1/11 2003 (från 6)

11. Sammanfattning

E

tt av syftena med rapporten har varit att ge underlag/

instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommun-anställda. En åtgärd som diskuterats och som möjliggör detta är att ha en gemensam ”mötesplats” där deltagande kommuner delar med sig av goda exempel på åtgärder som vidtagits.

Utifrån det resultat som framkommer i rapporten före-slås följande områden som viktiga att belysa där kommu-nerna medverkar med sina erfarenheter:

- En hög eller ökad genomsnittlig sysselsättningsgrad – har det påverkat sjukfrånvaro på verksamhetsnivå eller för enskilda yrkesgrupper?

- Låg andel ”ofta sjuka” – har några åtgärder vidtagits? - Ohälsan ökar mest för kvinnorna i åldersgruppen 30-49

år. Det är även i den åldersgruppen som långtidsfrån-varon över 60 dagar ökar – har någon kommun vidtagit några särskilda åtgärder för den gruppen?

- Ohälsan är högst inom vård- och omsorgssektorn – finns det exempel från kommuner där åtgärder vidtagits för just denna grupp?

Fördjupningsområde att arbeta vidare med inom den egna kommunen,

- Andelen långtidsfriska – vilka arbetsförhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? - Finns det samband mellan ledartäthet och hälsa/ohälsa

inom enskilda verksamheter?

- Hur fördelar sig andelen ”ofta sjuka” inom olika verk-samheter?

(31)

Kungsbacka kommun

Härryda kommun

Göteborgs Stad

Alingsås kommun

Ale kommun

Lilla Edets kommun

Lerums kommun

(32)

Öckerö kommun

Mölndals Stad

Partille kommun

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 870 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgif-ter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to

|

www.gr.to