Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(1)

(2)

(3)

F

ortsatt höga ohälsotal gör frågor om orsaker, mönster och åtgärder för att stärka personalens hälsa till en av de viktigaste utmaningarna i våra kommunala förvaltningsorganisationer.

Vid årsskiftet 2002/2003 startade ett regionalt samarbete med att ta fram gemensamma personalnyckeltal inom området hälsa/ohälsa. Frågor-na har fortfarande lika hög aktualitet.

Personalredovisning är förhållandevis nytt. De första åren av vårt arbete har präglats av sökande efter relevanta nyckeltal och tydliga och gemen-samma definitioner. Lagstiftningen har flera gånger under denna tid för-ändrat förutsättningar och krav.

I vår strävan mot tydliga definitioner och tillförlitliga mätningar har vi tagit steg i rätt riktning. Göteborgs anpassning till SKL:s rekommenda-tioner innebär att tidsbegränsade sjukersättningar numera ingår i sjukstatis-tiken, vilket medför att den redovisade sjukfrånvaron är högre än föregåen-de år.

Våra tretton kommuner i regionen skiljer sig åt i storlek, struktur och organisering. Trots dessa olikheter är det mest slående i materialet att likheterna är så stora. Mönstren kring hälsa/ohälsa är likartade.

Med stöd av materialet kan vi få indikationer på verkningsfulla åtgär-der i någon kommun. Vi vet att det redan pågår mycket arbete kring hälsa och rehabilitering. Det är arbete som vi alla kan lära av. En annan nytta av materialet är att vi kan identifiera gemensamma och kommunspecifika riskgrupper i våra verksamheter. Denna kunskap ger ett underlag för att gemensamt eller enskilt arbeta vidare med de mest angelägna områdena.

Ett mycket påtagligt mönster är att sjukfrånvaron för gruppen kvinnor i

åldern 30-49 år fortsätter att öka. Samtidigt minskar sjukfrånvaron något för

andra grupper, men det mönstret är inte entydigt.

Rapporten ”nyckeltal, hälsa – ohälsa” är vårt bidrag till det stora pusslet med ohälsofrågorna i samhället. Ändrade livsstilsmönster och attityder är några andra pusselbitar. Statliga regler och hur de tillämpas av försäkring-skassan är också av stor vikt. Samarbetet mellan den enskilda kommunen och försäkringskassan fungerar mycket olika. Sannolikt påverkar detta sjuk-frånvarotalen.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att arbetsorganisationerna ska ge goda förutsättningar för medarbetarna att bevara eller få tillbaka en god hälsa.

Denna rapport har blivit möjlig tack vare en engagerad projektgrupp. Ett stort tack för ett gott arbete!

Göteborg den 20 september 2005

Ulla-Britt Ek

Representant för det regionala personalchefsnätverket

Förord

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 5

2. Kommunfakta ... 6

2.1 Ale kommun ... 6 2.2 Alingsås kommun ... 7 2.3 Göteborgs Stad ... 7 2.4 Härryda kommun ... 7 2.5 Kungsbacka kommun ... 7 2.6 Kungälvs kommun ... 8 2.7 Lerums kommun ... 8

2.8 Lilla Edets kommun ... 8

2.9 Mölndals Stad ... 8 2.10 Partille kommun ... 9 2.11 Stenungsunds kommun ... 9 2.12 Tjörns kommun ... 9 2.13 Öckerö kommun ... 9

3. Jämförande personalfakta ... 10

4. Sjukfrånvaro ... 12

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda ... 12

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta sjuka” ...14

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön ... 15

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp ...16

5. Sjukfrånvarons längd ...

17

5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda .. 18

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar ... 18

6. ”Långtidsfriska” ...20

7. Hel- och deltidssjukskrivna

för samtliga månadsanställda ... 21

8. Sjuklönekostnad ... 25

9. Arbetad tid och kostnader ...26

10. Ledartäthet ... 28

11. Sammanfattning...29

Bilagor ... 32

Bilaga 1 Personalkategori och BSK ...

32

(5)

Medverkande i arbetsgruppen

· Marja Jumisko ... Ale kommun · Peter Sonesson ... Lerums kommun

· Agneta Carlson ... Alingsås kommun · Anna Wrangstadh ... Lilla Edets kommun

· Elisabeth Persson ... Göteborgs Stad · Maria Andersson ... Mölndals Stad

· Ann-Christine Eliasson ... Göteborgs Stad · Kristin Perem ... Mölndals Stad

· Claes-Göran Frisell ... Härryda kommun · Hans Nikell ... Partille kommun

· Ulla-Britt Ek ... Kungälvs kommun · Monika Johansson ... Stenungsunds kommun

· Anders Brännström ... Kungälvs kommun · Johan Stein ... Tjörns kommun

· Birgitta Rein ... Kungsbacka kommun · Agneta Carlsson ... Öckerö kommun

· Birgitta Wennerbom-Palm .... Kungsbacka kommun

D

enna rapport är den tredje i ordningen av Nyckeltal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohäl-sa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner. Den för-sta rapporten togs fram som ett arbetsmaterial och under-lag för fortsatt arbete och avsåg verksamhetsåret 2002.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytterligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälso- och ohäl-sofrågorna och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivar-na, både genom medfinansiering och obligatorisk redo-visning av sjukfrånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningens innehåll).

Syfte

Syftet med gemensamma nyckeltal är att:

• Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda.

• Regionalt och kommungemensamt agerande – ger dynamik för förändring.

• Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Uppdrag och process

Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett re-presentanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kungälv, uppdraget att representera personalcheferna i arbetsgrup-pen. Maria Andersson, Mölndals Stad har varit samordnare för projektet. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning m.m.

Starten för arbetet med nyckeltalen började i april månad. Arbetsgruppen har sedan träffats vid ytterligare tre tillfällen under arbetets gång.

I ett tidigt skede diskuterades om de timanställda skul-le vara med i årets rapport. Gruppen beslutade att låta dem vara med för att få möjligheten att jämföra med 2003 års siffror, även om detta innebar att SKLs rekommendationer inte efterlevs fullt ut.

I likhet med föregående år har en av utmaningarna i arbetet med rapporten varit att personalsystemen i kom-munerna har varierande förutsättningar och möjligheter för att ta fram jämförbara uppgifter.

2004 har kommunerna Alingsås, Stenungsund och Tjörn dessutom bytt ut sina personalsystem vilket medfört att de haft svårigheter att ta fram vissa uppgifter i rapporten.

1. Inledning

Medverkande i arbetsgruppen

· Marja Jumisko ... Ale kommun · Peter Sonesson ... Lerums kommun · Agneta Carlson ... Alingsås kommun · Anna Wrangstadh ... Lilla Edets kommun · Elisabeth Persson ... Göteborgs Stad · Maria Andersson ... Mölndals Stad · Ann-Christine Eliasson ... Göteborgs Stad · Kristin Perem ... Mölndals Stad · Claes-Göran Frisell ... Härryda kommun · Hans Nikell ... Partille kommun · Ulla-Britt Ek ... Kungälvs kommun · Monika Johansson ... Stenungsunds kommun · Anders Brännström ... Kungälvs kommun · Johan Stein ... Tjörns kommun · Birgitta Rein ... Kungsbacka kommun · Agneta Carlsson ... Öckerö kommun · Birgitta Wennerbom-Palm .... Kungsbacka kommun

(6)

2. Kommunfakta

I

detta kapitel finns en faktaruta för varje kommun avse-ende verksamhetsåret 2004. Innehållet i faktarutorna för-klaras enligt nedan.

Bokslut för kommunen 2004

Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personal-kostnader och övriga personal-kostnader, i procent av bruttokost-nad och i tkr. I personalkostader ingår alla kostbruttokost-nader som kan kopplas till anställd personal: lön, fyll-nadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klas-sas som personalkostnader enligt ovan.

Befolkning

Siffrorna är hämtade från SCB befolkningssta-tistik och visar antal invånare den 31/12 2004. Att ha med denna siffra i faktarutan här är för att visa ett mått på kommunens storlek.

Skatteintäkter

Siffrorna är hämtade från RSV och finns med här för att visa på skatteuttaget i kommunen.

Personal 1/11 2004

I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 sum-merat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redovi-sas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommuna-la bokommuna-lag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrand-män ingår inte i redovisningen.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden är de anställdas genomsnittliga arbets-tid i förhållande till ordinarie arbetsarbets-tid vid helarbets-tidsanställ- heltidsanställ-ning.

Personal fördelat på

verksamhetsområden

Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommunför-bundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varie-rande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksam-hetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egen-definierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möj-ligt BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 60% ... 721 500 tkr Övriga kostnader ... 40% ... 483 100 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 204 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 26 288 SKATTEINTÄKTER

Total kommunal skatt ... 32:25 Varav primärkommunal skatt ... 22:00 PERSONAL 1/11 2004

Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1)

Antal årsarbetare ... 1 846 Antal anställda ... 2 100 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 83% Män ... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR

>29 år ... 11% 30–49 år ... 49% 50< år ... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER ... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN

Vård & Omsorg ... 32% Skola & Förskola ... 41%

(7)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 64% ... 1 080 000 tkr Övriga kostnader ... 36% ... 616 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 697 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 35 761 SKATTEINTÄKTER

Antal årsarbetare ... 3 157 Antal anställda ... 3 445 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 80% Män ... 20%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år ... 9%

30–49 år ... 47%

50< år ... 44%

PERSONALENS MEDELÅLDER ... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg ... 45%

Skola & Förskola ... 31%

Fritid & Kultur ... 3%

Teknik ... 14%

Administration ... 7%

2.2 Fakta Alingsås kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 53% ... 11 928 000 tkr Övriga kostnader ... 47% ... 10 455 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 22 383 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 481 410 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:80 Varav primärkommunal skatt ... 21:55 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 31 713 Antal anställda ... 33 670 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 80% Män ... 20%

30–49 år ... 39%

50< år ... 40%

Teknik ... 11%

2.3 Fakta Göteborgs Stad

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 64% ... 874 782 tkr Övriga kostnader ... 36% ... 493 818 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 368 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 31 676 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:55 Varav primärkommunal skatt ... 21:30 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 2 522 Antal anställda ... 2 762 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 52%

50< år ... 39%

Teknik ... 14%

2.4 Fakta Härryda kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 63% ... 1 691 002 tkr Övriga kostnader ... 37% ... 999 798 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 690 800 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 68 696 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:25 Varav primärkommunal skatt ... 21:53 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 4 788 Antal anställda ... 5 323 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 86,2% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 50%

50< år ... 42%

Teknik ... 14%

(8)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 66% ... 1 084 614 tkr Övriga kostnader ... 34% ... 548 486 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 633 100 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 38 257 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 49%

50< år ... 40%

Teknik ... 15%

2.6 Fakta Kungälvs kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 34% ... 201 200 tkr Övriga kostnader ... 66% ... 385 900 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 587 100 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 12 902 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 33:05 Varav primärkommunal skatt ... 22:80 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 871 Antal anställda ... 1 016 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 86% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 85% Män ... 15%

30–49 år ... 50%

50< år ... 40%

2.8 Fakta Lilla Edets kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 59% ... 1 468 857 tkr Övriga kostnader ... 41% ... 1 005 943 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 2 474 800 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 57 752 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:39 Varav primärkommunal skatt ... 21:14 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 4 326 Antal anställda ... 4 683 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 48%

50< år ... 42%

2.9 Fakta Mölndals Stad

30–49 år ... 38%

50< år ... 39%

Teknik ... 15%

(9)

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 58% ... 813 689 tkr Övriga kostnader ... 42% ... 580 611 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 1 394 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 33 281 SKATTEINTÄKTER

30–49 år ... 52%

50< år ... 36%

Teknik ... 13%

2.10 Fakta Partille kommun

30–49 år ... 51%

50< år ... 41%

Teknik ... 11%

2.11 Fakta Stenungsunds kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 62% ... 383 400 tkr Övriga kostnader ... 38% ... 230 000 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 613 400 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 15 019 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:09 Varav primärkommunal skatt ... 20:84 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 1 042 Antal anställda ... 1 296 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 80% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 86% Män ... 14%

30–49 år ... 50%

50< år ... 44%

Teknik ... 13% Administration ... 10%

2.12 Fakta Tjörns kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader ... 56% ... 306 600 tkr Övriga kostnader ... 44% ... 239 900 tkr Bruttokostnad ... 100% ... 546 500 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2004 ... 12 142 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt ... 31:44 Varav primärkommunal skatt ... 21:19 PERSONAL 1/11 2004 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare ... 819 Antal anställda ... 985 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ... 84% Män ... 16%

30–49 år ... 51%

50< år ... 41%

Teknik ... 14%

(10)

I

tabell 1 har några av de siffror som finns i kommuner-nas faktarutor samlats för att enklare möjliggöra en jäm-förelse. Antal årsarbetare anger hur många anställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska syssel-sättningsgraden görs om till heltidsanställningar. I uppgif-ten ingår endast de personer som har månadslön.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mel-lan 84-95 procent, för 2004, inom kommunerna. Syssel-sättningsgraden är i stort sett densamma i de flesta kom-muner jämfört med tidigare år. Medelvärdet ligger för tredje året i rad på 88 procent. I Göteborg ökade sysselsättnings-graden mest och på Tjörn minskade den mest. Medel-åldern i GR kommunerna förändras från 44,7 år 2003 till 45,2 år 2004.

Antalet anställda fördelat på kvinnor och män visar att förhållandena mellan kommunerna är ganska lika. Medel-värdet är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göte-borg och Alingsås har högst andel män, 20 procent, och fyra kommuner ligger under medelvärdet.

Att andelen kvinnor är så hög inom kommunerna be-ror på att merparten av personalen i kommunerna finns inom verksamheterna vård- och omsorg samt förskola och

skola, vilka har flest kvinnodominerande yrken. Att flickor och pojkar fortfarande gör traditionella val i skolan är allt-så något som påverkar rekryteringsbasen.

Jämför man personalfakta över åren 2002-2004 är det inte olikheterna som är mest slående, utan likheterna. Köns-fördelningen, medelåldern och sysselsättningsgraden har små variationer kommunerna emellan.

I diagram A visas en sammanställning över hur kom-munernas personal fördelar sig procentuellt mellan de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kom-muns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befattning-skoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksamhetsrubrik. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kom-munerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egen-definierade koder och har anpassat dem till Svenska kom-munförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt.

3. Jämförande personalfakta

Ale 1 846 1 811 89% 89% 2 100 83% 17% 45,6 Alingsås 3 157 3 199 89% 89% 3 445 80% 20% 45,2 Göteborg 31 713 32 897 90% 84% 33 670 80% 20% 45,2 Härryda 2 522 2 478 89% 89% 2 762 84% 16% 44,0 Kungsbacka 4 788 4 766 86% 86% 5 323 84% 16% 45,0 Kungälv 2 975 2 978 88% 88% 3 382 82% 18% 45,1 Lerum 2 538 2 518 89% 90% 2 839 81% 19% 45,6 Lilla Edet 871 887 86% *86% 1 016 85% 15% 46,0 Mölndal 4 326 4 282 92% 92% 4 683 84% 16% 44,5 Partille 2 329 2 389 91% 91% 2 557 82% 18% 44,0 Stenungsund 1 709 1 754 95% 92% 2 061 81% 19% 46,0 Tjörn 1 042 938 80% 85% 1 169 86% 14% 45,8 Öckerö 819 839 84% 84% 985 84% 16% 46,1 GÖTEBORGSREGIONEN 60 635 61 736 – – 65 992 82% 18% – MEDELVÄRDE – – 88% 88% – 83% 17% 45,2 ÅR TABELL 1

Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens sysselsättningsgrad i % anställda medelålder 2004 2003 2004 2003 2004 Kvinnor Män

(11)

(12)

4. Sjukfrånvaro

H

är redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie ar-betstid. Redovisningen följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet ”i tjänsten” skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet ”från tjänsten” inte skall ingå. I bilaga 2 finns utdrag från Svenska kommunförbundets cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligade. Redo-visningen i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstaga-re i kommunen som under 2004 haft en eller flera anställ-ningar, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovis-ning. Göteborg inkluderade inte tidsbegränsade sjukersätt-ningar i 2003 års siffror men gör det i årets rapport.

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda

Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbets-tid i kommunerna. Sjukfrånvaron är därefter uppdelad på tillsvidareanställda och övriga anställda. Att särredovisa tills-vidareanställda påverkar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vikarier och timavlönade, som har kortare an-ställningsperioder än tillsvidareanställda, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar. Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 9,0 procent vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med 2003. I Göteborg, Lilla Edet, Härryda, Mölndal och Partille är den totala sjukfrånvaron högre. Kommunerna Stenungsund, Kungsbacka och Ale har lägst sjukfrånvaro. För enbart tillsvidareanställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 10,2 procent. Göteborg har den högsta sjuk-frånvaro bland tillsvidareanställda, 11,9 procent. I Härryda, Mölndal, och Partille är frånvaron också högre än medel-värdet.

*Alingsås sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2003 avser endast 2003-07-01—2003-12-31

** Då rapporten färdigställts för tryckning upptäcktes att Lerums underlag för sjukfrånvaron inte är identisk med det som återfinns i kommunens årsredovisning. Sjukfrånvarouppgiften för Lerums kommun ska därför bortses från.

*** Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31 **** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2004 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, övriga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män TABELL 2 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2003 Ale 7,7% 7,9% 9,3% 2,7% 8,8% 3,0% Alingsås* 9,0% 8,6% 10,1% 4,5% 10,3% 4,4% Göteborg 10,9% 8,9% 11,9% 5,3% 12,0% 6,5% Härryda 10,3% 10,1% 11,7% 4,3% 11,0% 3,6% Kungsbacka 7,2% 7,7% 8,1% 3,9% 7,7% 4,8% Kungälv 8,9% 9,1% 9,8% 5,3% 9,9% 4,5% Lerum** 9,3% 7,6% 10,0% 4,3% 10,7% 4,1% Lilla Edet 9,5% 10,4% 10,7% – 10,3% 5,1% Mölndal 10,3% 10,0% 11,2% 4,8% 11,4% 4,9% Partille 10,0% 9,7% 11,7% 3,1% 11,1% 5,1% Stenungsund*** 9,0% 7,4% 9,4% 6,4% 10,2% 4,7% Tjörn**** 7,7% 8,2% 8,7% 4,7% 8,6% 4,4% Öckerö 7,8% 9,2% 9,0% 3,0% 9,9% 4,4% MEDELVÄRDE 9,0% 8,8% 10,2% 4,5% 10,3% 4,6%

(13)

DIAGRAM B

DIAGRAM C

Jämför man 2003 års siffror med 2004 ser man att kvin-nornas sjukfrånvaro ökar med 0,4 procent från 9,9 procent till 10,3 procent. Männens sjukfrånvaro är betydligt lägre och minskar med 0,1 procent från 4,7 procent till 4,6 pro-cent.

Ett önskemål från personalchefsgruppen har varit att redovisa hur stor del av sjukfrånvaron som utgörs av tids-begränsade sjukersättningar. Tyvärr har hälften av kom-munerna inte lyckats få fram denna uppgift och vi väljer

därför att inte redovisa den. Tidsbegränsade sjukersättningar kan utgöra ett fördjupningsområde att arbeta vidare med inom den egna kommunen.

Diagrammen B och C nedan har skapats utifrån tabel-len ovan. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat ef-ter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor.

(14)

4.2 Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta

sjuka”

Tabell 3 visar antal tillsvidareanställda som under 2004 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 tillfäl-len är att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsut-redning för de anställda som har en upprepad sjukfrånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabilite-ringsansvar kommunen har utöver det för långtidssjuk-skriven personal.

Erfarenheter finns att för de personer som har många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en

TABELL 3 Antal tillsvidare-anställda under 2004 Andel tillsvidareanställda under 2004 med 6 eller fler sjuktillfällen

Andel tillsvidareanställda under 2003 med 6 eller fler sjuktillfällen

Ale 2 146 2,2% 3,9% Alingsås 3 332 4,2% – Göteborg 29 716 5,1% 4,6% Härryda 2 553 4,0% 2,2% Kungsbacka* 4 886 3,8% 2,0% Kungälv 3 141 3,8% 3,5% Lerum 2 729 0,9% 1,7% Lilla Edet 857 2,8% 3,0% Mölndal 4 484 3,3% 3,6% Partille 2 646 – – Stenungsund 1 927 3,8% – Tjörn 1 095 2,6% 1,8% Öckerö 921 3,4% 1,7% SUMMA 60 433 – – MEDELVÄRDE – 3,3% 2,8% DIAGRAM D

långtidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyg-gande och med målsättningen att minska antalet personer med upprepad sjukfrånvaro.

Jämfört med 2003 har medelvärdet ökat från 2,8 pro-cent till 3,3 propro-cent. Göteborg har högst andel ”ofta sju-ka” med 5,1 procent. Lägst andel ”ofta sjusju-ka” har Lerum med 0,9 procent. I övriga kommuner är skillnaderna mot 2003 inte speciellt stora.

De kommuner som för andra året i rad redovisar en minskning av frånvaron ”ofta sjuka”, kan vara intressanta att fördjupa sig i.

(15)

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på åldrar

och kön

Tabell 4 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbets-tid, totalt i kommunerna. Personalens sjukfrånvaro är i ta-bellen uppdelad på åldersgrupperna –29 år, 30-49 år och 50– år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder, dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrupperna. Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgiften fördelat på kön.

För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjuk-frånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kommuns

siffror finns stora variationer, i jämförelse med andra kom-muner och med medelvärdet. I diagrammet kan utläsas att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med stigande ålder än motsvarande för männen. Kvinnor i åldersgrup-pen 50 år och äldre har den högsta sjukfrånvaron, 10,6 procent.

För andra året i rad kan vi konstatera att det sker en kraftig ökning av sjukfrånvaron för kvinnor inom ålders-gruppen 30-49 år, från 8,6 procent 2003 till 9,3 procent, en ökning med 0,6 procent.

Ett intressant fördjupningsområde är att se vilka åtgär-der och förbättringar som arbetsgivaren kan vidta för att förhindra att sjukfrånvaron ökar så markant för kvinnor i åldersgruppen 30-49 år.

DIAGRAM E

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Ale 3,7% 4,3% 1,8% 7,6% 8,7% 2,8% 8,9% 10,1% 3,7% 11% 49% 40% Alingsås 4,0% 4,3% 3,0% 9,5% 10,8% 4,3% 10,0% 11,6% 4,9% 9% 47% 44% Göteborg 6,8% 7,4% 4,3% 10,8% 12,0% 6,1% 12,0% 13,3% 7,5% 21% 39% 40% Härryda 5,4% 5,3% 5,7% 10,5% 11,0% 5,5% 11,5% 12,6% 0,6% 9% 52% 39% Kungsbacka 4,0% 4,4% 2,1% 6,7% 7,1% 4,2% 8,7% 9,2% 6,2% 8% 50% 42% Kungälv 5,0% 5,4% 3,0% 9,6% 10,9% 3,7% 9,3% 10,3% 5,8% 11% 49% 40% Lerum 7,1% 8,1% 2,6% 8,8% 10,1% 3,6% 10,5% 12,1% 4,9% 10% 50% 40% Lilla Edet 4,7% 4,9% 3,8% 8,9% 9,8% 3,5% 11,4% 12,3% 6,8% 11% 53% 36% Mölndal 5,2% 5,6% 2,6% 10,0% 11,0% 4,5% 11,7% 13,3% 5,7% 10% 48% 42% Partille 4,4% 4,9% 1,8% 9,9% 11,5% 3,3% 12,2% 13,2% 8,3% 12% 52% 36% Stenungsund 6,2% 6,9% 3,2% 9,5% 10,4% 5,8% 9,0% 10,5% 3,7% 8% 51% 41% Tjörn 3,8% 4,2% 2,0% 8,3% 9,0% 4,1% 8,0% 9,3% 2,8% 6% 50% 44% Öckerö 3,1% – – 7,3% – – 9,4% – – 8% 51% 41% Medelvärde 5,1% 5,2% 2,8% 9,0% 9,3% 3,9% 10,4% 10,6% 4,8% 11% 49% 40% Åldersgruppen –29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30–49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50– år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i ålders-gruppen –29 år Andel anställda i ålders-gruppen 30–49 år Andel anställda i ålders-gruppen 50– år TABELL 4

(16)

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga

anställda, uppdelad på verksamhet

och yrkesgrupp

I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns mer-parten av personalen inom verksamheterna vård och om-sorg respektive skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter. Då yrkes-grupperna undersköterskor och förskollärare utgör en stor del och var lätta för samtliga kommuner att definiera, re-dovisas dessa särskilt.

Anställda inom vård och omsorg samt

undersköterskor

Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrånva-ron är för samtliga anställda. I kommunerna Ale, Kungälv, Göteborg och Mölndal är sjukfrånvaron högre än medel-värdet, 11 procent. Öckerö har lägst sjukfrånvaro med 8,6 procent.

För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,9 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgsom-rådet. Öckerö har lägst sjukfrånvaro med 5,6 procent. Tjörn 8,9 procent, och Kungsbacka, 10,1 procent, har också en låg sjukfrånvaro bland undersköterskorna jämfört med medelvärdet. I Mölndal är sjukfrånvaron bland underskö-terskorna 14,7 procent, vilket är högst bland kommuner-na.

Anställda inom skola och förskola samt

förskollärare

Tabell 5 visar också att i kommunerna Göteborg, Kungs-backa, Kungälv, Lilla Edet och Partille är sjukfrånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrånvaron för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och förskola är 9,1 procent. Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille lig-ger över medel. Härryda har högst sjukfrånvaro med 13,8 procent. Siffrorna visar att de anställda inom skola och för-skola i regionen har en lägre sjukfrånvaro jämfört med vård och omsorg.

För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons med-elvärde 10,7 procent, vilket är en minskning från 2003 med nästan en procent, från 11,6 till 10,7 procent.

I alla kommuner, utom i Göteborgs Stad, blir antal an-ställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket få. Detta gör att en enskild individ kan få en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slår övriga GR kommuner samman männen inom yrkesgrupperna till en något större population. Samma siffror visas separat för Göteborgs Stad. Resultatet redovisas i tabell 6 tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgruppen uppdelat på kön. Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Personal inom Vård och omsorg Personal inom

Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare TABELL 5

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2004

*Lerum redovisar endast per yrkesgrupp

Ale 7,7% 12,4% 8,0% 14,6% 8,7% Alingsås 9,0% 10,5% 8,8% 11,5% 10,6% Göteborg 10,9% 13,0% 10,3% 13,7% 11,5% Härryda 10,3% 10,9% 10,4% 10,9% 13,8% Kungsbacka 7,2% 8,9% 7,0% 10,1% 8,4% Kungälv 8,9% 12,1% 8,5% 12,2% 12,5% Lerum* 9,3% – – 13,5% 12,4% Lilla Edet 9,5% 11,2% 8,6% 10,4% 11,0% Mölndal 10,3% 12,0% 10,5% 14,7% 10,7% Partille 10,0% 10,6% 9,9% 13,0% 13,1% Stenungsund 9,0% 9,9% 8,9% 12,4% 13,4% Tjörn 7,7% 11,1% 8,3% 8,9% 6,9% Öckerö 7,8% 8,6% 8,6% 5,6% 5,6% MEDELVÄRDE 9,0% 11,0% 9,1% 11,9% 10,7%

(17)

Tabell 6 visar att männen som arbetar som underskö-terskor och förskollärare, har betydligt lägre sjukfrånvaro än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper.

Vid en jämförelse för enbart män i de båda yrkesgrupper-na framgår att de manliga undersköterskoryrkesgrupper-na har en högre

sjukfrånvaro, 7,6 procent mot förskollärarnas som har 5,8 procent. Motsvarande uppgifter för kvinnorna är för un-dersköterskor 12,3 procent och för förskollärare 10,9 pro-cent. För Göteborg redovisas uppgifterna separat i tabel-len, och även här är situationen motsvarande som ovan.

5. Sjukfrånvarons längd

H

är redovisas sjukfrånvaron i kommunerna uppdelad på kön, ålder och yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare. Vid halvårsskiftet 2003 ändrades lagen, vad gäller antalet dagar som är arbetsgivarens betalning-sansvar, från tidigare 14 dagar till 21 dagar. Detta ändrades dock tillbaka till 14 dagar 2005 då arbetsgivaren fick ett generellt medfinansieringsansvar på 15 procent för medar-betare sjukskrivna på heltid. Inför nästa års rapport kom-mer vi att kunna se på vilket sätt detta påverkar sjukfrån-varon.

I år har samtliga kommuner kunnat redovisa sjukfrån-varons längd i timmar. Dock har det varit svårt att få en enhetlig redovisning av olika intervall och vi har därför

valt att här i avsnitt 5 enbart redovisa den lagstadgade obli-gatoriska redovisningen vad gäller sjukfrånvarons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar i inter-vallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt.

De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning, dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar an-givna.)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

12,1% 12,3% 7,6% 10,8% 10,9% 5,8% 3 825 3 498 327 2 531 2 482 49

13,7% 14,0% 9,5% 11,5% 11,7% 7,2% 3 363 3 119 244 2 337 2 249 88 TABELL 6

Undersköterskor Förskollärare

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2004 Antal anställda i yrkesgruppen 2004

Undersköterskor Förskollärare Summerat för

kommunerna

Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(18)

5.2 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda, uppdelat på

åldrar

Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur de ungas respektive äldres sjukdomsperioder fördelar sig. Tabell 8 visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 66 procent för frånvaro under-stigande 60 dagar och 34 procent för frånvaro över 60 da-gar.

För åldersgruppen 30-49 år är situationen den

omvän-dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas frånvaron enligt 26 procent under 60 dagar och hela 74 procent över 60 dagar.

I kommunerna Ale, Göteborg, Mölndal, och Öckerö är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än i övriga kommuner.

Tabell 8 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelat på åldrar och två tidsintervaller, för samt-liga arbetstagare i kommunen som under 2004 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i diagram F.

5.1 Sjukfrånvarons längd för

samtliga anställda

Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, fram-går att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjuk-frånvaron överstigande 60 dagar. Medelvärdet är 66 pro-cent och för sjukfrånvaro understigande 60 dagar är medel-värdet 34 procent. Jämfört med 2003 har den korta sjuk-frånvaron ökat med 2 procent. Tabell 7 visar hur sjuk-frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I Mölndal, Göteborg, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är mer än 70 procent av frånvaron överstigande 60 dagar. Kungsbacka har med sina 59 procent sjukfrånvaron som är över 60 dagar, den lägsta andel långtidsfrånvaro bland kommunerna.

TABELL 7

för samtliga anställda (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvarons längd 2004 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2004

1-59 dagar i % av totalen 60– dagar i % av totalen därav 1-59 dagar därav 60– dagar

* Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31 ** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31

Ale 39% 61% 7,7% 3,0% 4,7% Alingsås 36% 64% 9,0% 3,2% 5,8% Göteborg 23% 77% 10,9% 2,5% 8,4% Härryda 33% 67% 10,3% 3,4% 6,9% Kungsbacka 41% 59% 7,2% 3,0% 4,2% Kungälv 40% 60% 8,9% 3,6% 5,3% Lerum 37% 63% 9,3% 3,4% 5,9% Lilla Edet 28% 72% 9,5% 2,7% 6,8% Mölndal 20% 80% 10,3% 2,1% 8,2% Partille 38% 62% 10,0% 3,8% 6,2% Stenungsund * 29% 71% 9,0% 2,6% 6,4% Tjörn ** 29% 71% 7,7% 2,2% 5,5% Öckerö 28% 72% 7,8% 2,2% 5,6% MEDELVÄRDE 34% 66% 9,0% 3,1% 5,9%

Tabell 7 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelade på två tidsintervaller, för samtliga arbets-tagare i kommunen som under 2004 haft en eller flera an-ställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, ferie-arbetare m.fl.). Lilla Edet inkluderar inte timavlönade i sin redovisning.

Faktorer som påverkar andelen långtidsfrånvarande anställda är flera. Det kan handla om hur rehabiliterings-arbetet fungerar när det gäller att få personer åter i arbete eller hur snart kommunen avslutar de rehabiliteringsären-den där en återgång i arbete inte är möjlig. Det kan också vara beroende av samarbetet med andra myndigheter, som t.ex. Försäkringskassan, som är en viktig samarbetspartner i rehabiliteringsarbetet.

(19)

TABELL 8

1–59 dagar Andel anställda i åldersgruppen

–29 år Ale 52% 44% 32% 48% 56% 68% 11% 49% 40% Alingsås – – – – – – 9% 47% 44% Göteborg 53% 24% 19% 47% 76% 81% 21% 39% 40% Härryda 63% 35% 27% 37% 65% 73% 9% 52% 39% Kungsbacka 80% 43% 34% 20% 57% 66% 8% 50% 42% Kungälv 73% 38% 35% 27% 62% 65% 11% 49% 40% Lerum 65% 42% 30% 35% 58% 70% 10% 50% 40% Lilla Edet 92% 28% 21% 8% 72% 79% 11% 53% 36% Mölndal 54% 21% 15% 46% 79% 85% 10% 48% 42% Partille 89% 40% 29% 11% 60% 71% 12% 52% 36% Stenungsund * 60% 27% 24% 40% 73% 76% 8% 51% 41% Tjörn * 68% 31% 21% 32% 69% 79% 6% 50% 44% Öckerö 54% 30% 24% 46% 70% 76% 8% 51% 41% MEDELVÄRDE 66% 34% 26% 34% 66% 74% 11% 49% 40% 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år –29 år 30–49 år 50– år 60– dagar

* Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31 ** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast 2004-07-01—2004-12-31

(20)

D

et finns flera definitioner av långtidsfrisk, där defini-tionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Vi har valt det mått som de flesta personalsystem i kommunerna kan ta fram på ett någorlunda enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar därmed den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kom-munen och som inte haft någon sjukfrånvaro. De flesta kommunerna har inga större variationer i sina tal för långt-idsfriska, jämfört med 2003, och medelvärdet har bara änd-rats med en procent från 38 procent till 39 procent.

Skillnaden är 11 procent mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst andel. Sten-ungsund hade 45 procent och Göteborg 34 procent lång-tidsfriska under perioden.

6. ”Långtidsfriska”

Inom kommunens verksamhet finns flera yrkesgrup-per som arbetar nära människor, dessa löyrkesgrup-per större risk än övriga anställda att bli smittade. Olika förutsättningar för att vara långtidsfrisk borde därmed variera med verksam-hetsområde. Likaså om man har möjlighet att arbeta he-mifrån, utnyttja flex, ta semesterdagar vid sjukdom etc.

Även inom detta nyckeltalsområde är den mest påtag-liga slutsats att kommunerna är så lika varandra och att variationerna är så små.

Diagram G nedan är sorterat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. DIAGRAM G Ale 40% 39% 9,3% 2 146 Alingsås 40% 38% 10,1% 3 332 Göteborg 34% 37% 11,9% 29 716 Härryda 44% 37% 11,7% 2 553 Kungsbacka 39% 40% 8,1% 4 886 Kungälv 37% 36% 9,8% 3 141 Lerum 35% 36% 10,0% 2 729 Lilla Edet 44% 41% 10,7% 857 Mölndal 39% 38% 11,2% 4 484 Partille 37% 39% 11,7% 2 646 Stenungsund 45% – 9,4% 1 927 Tjörn 43% 31% 8,7% 1 095 Öckerö 36% 38% 9,0% 921 MEDELVÄRDE 39% 38% 10,2% 4 876 TABELL 9 Andel tillsvidare-anställda under 2004 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Antal tillsvidare-anställda under 2004 Andel tillsvidare-anställda under 2003 med 0 sjukdagar

(21)

DIAGRAM H

7. Hel- och deltidssjukskrivna för

samtliga månadsanställda

D

et har funnits funderingar kring att chanserna för att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Nu visar fler studier på en motsatt trend. I allmänhet verkar personer som sjukskrivits på deltid i början av sjukfallet vara sjuk-skrivna längre tid jämfört med dem som sjukskrivs på heltid. Nedan redovisas hur andel deltids- och heltidssjukskriv-ningar fördelar sig i kommunerna. Tabell 10 visar att det finns stor variation mellan kommunerna. Kungälvs kom-mun har lika andelar hel- som deltidssjukskrivna medan Göteborgs kommun endast har 27 procent deltidssjukskriv-na och 73 procent heltidssjukskrivdeltidssjukskriv-na.

Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november 2004. I tabellens första två kolumner nedan visas andelen av månadsanställd personal som är fullt arbetsföra och sjukskrivna. I de två sista ko-lumnerna visas hur stor andel av de sjukskrivna som är heltids- respektive deltidssjukskrivna. Partille och Stenung-sund har inte haft möjlighet att ta fram uppgifterna.

Diagrammet H visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabellen ovan, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sor-terat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda.

TABELL 10

1 november 2004

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 87,5% 12,5% 54% 46% Alingsås 88,3% 11,7% 46% 54% Göteborg 91,1% 8,9% 73% 27% Härryda 89,5% 10,5% 45% 55% Kungsbacka 90,1% 9,9% 48% 52% Kungälv 89,8% 10,2% 52% 48% Lerum 89,6% 10,4% 68% 32% Lilla Edet 91,5% 8,5% 64% 36% Mölndal 87,0% 13,0% 55% 45% Partille – – – – Stenungsund – – – – Tjörn 91,7% 8,3% 54% 46% Öckerö 91,7% 8,3% 46% 54% MEDELVÄRDE 89,8% 10,2% 57% 43%

(22)

DIAGRAM I

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Ale 86,0% 94,8% 14,0% 5,2% 53% 67% 47% 33% Alingsås 86,6% 94,8% 13,4% 5,2% 45% 56% 55% 44% Göteborg 88,4% 92,5% 11,6% 7,5% 60% 66% 40% 34% Härryda 88,6% 94,2% 11,4% 5,8% 43% 62% 57% 38% Kungsbacka 89,5% 93,2% 10,5% 6,8% 46% 59% 54% 41% Kungälv 88,9% 93,9% 11,1% 6,1% 53% 43% 47% 57% Lerum 88,0% 96,4% 12,0% 3,6% 68% 63% 32% 37% Lilla Edet 90,9% 94,9% 9,1% 5,1% 64% 63% 36% 38% Mölndal 85,8% 93,1% 14,2% 6,9% 54% 66% 46% 34% Partille – – – – – – – – Stenungsund 60,4% 63,5% – – – – – – Tjörn 90,8% 96,1% 9,2% 3,9% 55% 38% 45% 63% Öckerö 90,9% 96,1% 9,1% 3,9% 43% 83% 57% 17% MEDELVÄRDE 77,8% 82,2% 11,6% 5,4% 52% 62% 48% 38% TABELL 11 1 november 2004

Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid

Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (del-tidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för res-pektive år 2004 och 2003. Tjörn kan inte redovisa siffror för 2003 och kommunerna Partille och Stenungsund har inte haft möjlighet att redovisa siffror för år 2004.

(23)

DIAGRAM J

Fler kvinnor än män är sjukskrivna på deltid. En möj-lig förklaring kan vara att det i samhället finns ett större tryck på kvinnor att både yrkesarbeta samt ta huvudansvar för hem och familj. Kan det vara så att deltidssjukskriv-ning blir en strategi för att balansera arbetsliv och privat-liv?

Att deltidssjukskrivningar anses öka den sjukskrivnes möjlighet att komma tillbaka eftersom kontakten då fort-farande finns med arbetsplatsen. En kritisk aspekt på detta är att om man är sjukskriven två timmar per dag är det inte speciellt troligt att den tiden ägnas åt rehabilitering. Det finns för mycket annat att ta tag i under de där tim-marna.

Diagrammen J nedan visar andelen sjukskrivna i pro-cent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och

kvin-nor från tabell 11 ovan, uppdelat på heltids- respektive del-tidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män.

Statens Folkhälsoinstituts rapport 2004:15 ”Den höga

sjukfrånvaron, sanning och konsekvens” visar på några

ekono-miska aspekter av deltidssjukskrivningar. Inkomstnivån spelar roll, ju högre inkomst en individ har, desto vanligare är det att deltidssjukskrivas.

Studien visar även på att deltidssjukskrivna har svaga ekonomiska incitament att återgå i arbete då inkomstbort-fallet är litet. I praktiken får man därför en finansierad del-tidstjänst och risken att den blir permanent ökar. Moroten att arbeta med rehabilitering försvinner därför för både den anställde och arbetsgivaren.

(24)

DIAGRAM K

Diagram K visar andel månadsanställda i arbete (del-tidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för res-pektive år 2004 och 2003, för kvinnor i första diagrammet och för män i det andra. Kommunerna Tjörn och Öckerö har inte möjlighet att redovisa nedanstående siffror för år 2003. För Partille och Stenungsund gäller motsvarande för 2004 års siffror.

(25)

S

juklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgiva-ren betalar vid sjukskrivning. Under 2004 betalar ar-betsgivaren sjuklönekostnaden för de första 21 sjukdaga-rna. Från den 1 januari 2005 gäller åter nya regler inom sjukförsäkringen, bl.a. är det som tidigare 14 dagars sjuk-lönekostnad för arbetsgivaren men en medfinansiering av sjukpenningen för heltidssjukskrivna tillkommer. Tjörn och Stenungsund har inte kunnat redovisa siffror för hela 2004 och redovisas därför inte i tabellen.

Antal anställda som kostnaden för sjuklönekostnad re-lateras till i tabell 12 och diagram L nedan är det antal anställda som angetts i faktarutan. Personalkostnaden är hämtad från samma ställe.

Värt att notera är att variationerna mellan GR-kom-munerna även i denna uppgift är små.

8. Sjuklönekostnad

Ale 5 280 kr 1,5% Alingsås 5 166 kr 1,6% Göteborg 5 630 kr 1,6% Härryda 5 177 kr 1,6% Kungsbacka 5 005 kr 1,6% Kungälv 5 137 kr 1,6% Lerum 4 723 kr 1,5% Lilla Edet 4 285 kr 1,5% Mölndal 5 365 kr 1,7% Partille 5 114 kr 1,6% Öckerö 4 551 kr 1,5% Medelvärde 5 039 kr 1,6% TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt

po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader DIAGRAM L

(26)

I

tabell 13 redovisas arbetad tid och kostnader fördelat på fyllnadstid/mertid, övertid, tid som utförs av timavlö-nade och månadsanställda. Olika förutsättningar och ar-betssätt påverkar hur arbetad tid och kostnader fördelar sig. Exempel på detta är att den administrativa personalen vanligen har flextid, flera verksamheter använder sig av årsarbetstid, individuella scheman, flextid eller arbetar en-ligt 3-3 modellen, vilket kan påverka övertidsuttaget. Kom-munernas PAN*-anställda redovisas som timavlönade i ta-bell 13.

Syftet med att redovisa hur den arbetade tiden fördelar sig är att se om det finns något samband mellan andelen övertid, eller tid utförd av timavlönade, och sjukfrånvaron. Andelen övertid kan vara en indikation på hur arbetsbe-lastningen är i kommunen. Medelvärdet för tid som utförs som övertid är 0,4 procent. Öckerö har högst värde med 0,7 procent. Göteborg har lägst andel övertid med 0,1 pro-cent.

9. Arbetad tid och kostnader

Jämfört med 2003 har andelen fyllnadstid/mertid mins-kat med 0,3 procent, övertiden har minsmins-kat med 0,2 pro-cent och 2004 är andelen tid som utförs av timavlönade 9,6 procent mot 10,2 procent 2003.

Andelen tid som utförs av timavlönade varierar mellan 3,2 procent för Göteborg, vilket är lägst, och 14,7 procent för Härryda, vilket är högst. När det gäller fyllnadstid/ mertid ligger Tjörn högst med 1,8 procent, men även Öckerö, Lilla Edet, Kungsbacka och Härryda ligger över medelvärdet på 1,1 procent. Om en kommun inrättat poo-ler med månadsavlönade elpoo-ler arbetar mycket med alter-nativa arbetstidsmodeller kan andelen timavlönade, fyll-nadstid/mertid och övertid minska. Alingsås har inte haft möjlighet att redovisa kostnaderna och Tjörn kan inte sär-skilja timavlönade. Ale 0,5% 0,4% 9,9% 89,2% 7,7% 9,3% Alingsås – – – – 9,0% 10,1% Göteborg 0,3% 0,1% 3,2% 96,3% 10,9% 11,9% Härryda 1,1% 0,4% 8,1% 90,5% 10,3% 11,7% Kungsbacka 1,2% 0,4% 8,9% 89,4% 7,2% 8,1% Kungälv 1,1% 0,5% 9,4% 89,1% 8,9% 9,8% Lerum 0,6% 0,5% 10,2% 88,8% 9,3% 10,0% Lilla Edet 1,5% 0,6% 10,0% 87,9% 9,5% 10,7% Mölndal 1,0% 0,5% 10,5% 88,0% 10,3% 11,2% Partille 1,0% 0,4% 9,0% 89,6% 10,0% 11,7% Stenungsund 0,8% 0,3% 6,8% 92,1% 9,0% 9,4% Tjörn 1,8% 0,4% – – 7,7% 8,7% Öckerö 1,6% 0,7% 10,0% 87,7% 7,8% 9,0% MEDELVÄRDE 1,1% 0,4% 8,9% 89,9% 9,0% 10,2% TABELL 13

ANDEL AV DEN TOTALA ARBETSTIDEN Fyllnadstid/

mertid Övertid

Tid som utförs av timavlönade

Tid som utförs av månadsanställda (ordinarie arbetstid)

Sjukfrånvaro relaterat till ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1)

Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda

(27)

Tabell 14 visar att medelvärdet för kostnaden för fyll-nadstid/mertid är 1,1 procent. Högst kostnad har Tjörn med 1,8 procent. Därefter har Kungälv 1,5 procent och Öckerö 1,4 procent av kostnaderna för fyllnadstid/mertid. Lägst kostnad har Göteborg med 0,7 procent. Sten-ungsund har den högsta genomsnittliga sysselsättningsgra-den. Högst kostnader för övertid har Öckerö och Kungälv med 1,4 procent, medelvärdet ligger på 0,8 procent. Lägst kostnad för övertid har Göteborg med 0,1 procent. Jämför man med 2003 har kostnaden för övertid minskat från 1,1

Ale 0,5% 0,8% 8,0% 90,7% 1,5% Alingsås – – – – 1,6% Göteborg 0,7% 0,1% 7,0% 92,2% 1,6% Härryda 1,0% 0,7% 6,3% 92,0% 1,6% Kungsbacka 1,0% 0,7% 7,5% 90,7% 1,6% Kungälv 1,5% 1,4% 10,5% 86,6% 1,6% Lerum 0,9% 0,8% 7,5% 90,8% 1,5% Lilla Edet 1,1% 1,2% 8,1% 89,6% 1,5% Mölndal 0,9% 0,9% 8,1% 90,1% 1,7% Partille 0,7% 0,6% 8,8% 89,9% 1,6% Stenungsund 1,0% 0,6% 4,8% 93,6% – Tjörn 1,8% 0,6% 7,1% 90,5% – Öckerö 1,4% 1,4% 8,1% 89,1% 1,5% MEDELVÄRDE 1,1% 0,8% 7,9% 90,2% 1,6% TABELL 14

ANDEL AV DEN TOTALA LÖNEKOSTNADEN Kostnad för fyllnadstid/ mertid Kostnad för övertid Kostnad för timavlönade Kostnad för månadsavlönade (ordinarie arbetstid exkl ob-tillägg) Sjuklönekostnad i % av kommunens totala personalkostnader (från avsnitt 8)

procent till 0,8 procent av den totala lönekostnaden, med-an kostnaden för timmed-anställda ökat från 7,3 procent till 7,9 procent.

När det gäller sjuklönekostnaden i procent av perso-nalkostnaden kan den kostnaden jämföras med hur sjuk-frånvarons längd fördelas, från avsnitt 5.1. Mölndal har den högsta kostnaden på 1,7 procent. Medelvärdet är 1,6 pro-cent. Alingsås har inte haft möjlighet att lämna dessa siffror. Tjörn och Stenungsunds kostnad avser 040501-041231.

(28)

E

n faktor som ofta diskuteras i samband med ohälsan är hur ledartätheten ser ut och om det finns någon på-verkan på hälsan/ohälsan beroende på antalet medarbetare som en chef ansvarar för.

Med chef avses här samtliga anställda chefer/ledare i kommunen med fullt personal-, rekryterings-, ekonomi-och verksamhetsansvar. Antal anställda ekonomi-och antal chefer avser den 1 november 2004.

Den kommun som har flest antal månadsanställda per chef är Öckerö med 33 anställda, detta är dock en minsk-ning från 2003 då de hade 39. Göteborg som har högst

10. Ledartäthet

Ale 22 7,7% 62% 38% 83% 17% Alingsås 27 9,0% 56% 44% 80% 20% Göteborg 22 10,9% 66% 34% 80% 20% Härryda 25 10,3% 68% 32% 84% 16% Kungsbacka 30 7,2% 68% 32% 84% 16% Kungälv 25 8,9% 60% 40% 82% 18% Lerum 24 9,3% 60% 40% 81% 19% Lilla Edet 29 9,5% 63% 37% 85% 15% Mölndal 26 10,3% 66% 34% 84% 16% Partille 31 10,0% 57% 43% 82% 18% Stenungsund 26 9,0% 68% 32% 81% 19% Tjörn 19 7,7% 63% 37% 86% 14% Öckerö 33 7,8% 53% 47% 84% 16% MEDELVÄRDE 26 9,0% 65% 35% 83% 17% TABELL 15 Antal månadsanställda per chef/arbetsledare (antal anställda hämtat

från faktarutan)

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1)

Andel chefer som är Kvinnor Män

Andel anställda som är Kvinnor Män

sjukfrånvaro bland kommunerna har färre anställda per chef än medelvärdet. Vi har för tredje året i rad inte kunnat se något samband mellan stort antal underställda och hög sjuk-frånvaro. Resultatet kan dock vara ett annat på verksam-hets- eller enhetsnivå. Lägsta siffran har Tjörn med 19 an-ställda per chef och ligger en bit under medelvärdet för sjukfrånvaron.

Ämnet ledarskap och hälsa är föremål för ett flertal ut-redningar, bland annat Ingrid Tollgerdt-Anderssons studie över ”Goda exempel” i Göteborgsregionen.

(29)

Av de olika nyckeltal som finns i rapporten har tretton valts ut och sammanställts i spindeldiagrammen nedan. Spindeldiagrammen är till för att ge en snabb överblick över varje kommuns siffror i relation till medelvärdet. De ger också en överskådlig grafisk bild vid jämförelser mel-lan kommuner. Samtliga diagram bygger på att medelvär-det har antagits till index 100 (den streckade svarta linjen) och kommunernas nyckeltal relateras till det. På så sätt kan man enkelt se om en kommun ligger över eller under medelvärde. Samtliga diagram har en skala från 0 till 150. Göteborgs Stad går dock utanför denna skala på en av pa-rametrarna. Parametrarna 1-7 är parametrar som är ”posi-tivt” att ligga lägre än medelvärdet. Parametrar 8-10 är inte självklara att klassa som varken positiva eller negativa i sam-manhanget. Parametrarna 11-13 är de parametrar som det är ”positivt” att ligga högre än medelvärdet.

Nyckeltalen i spindeldiagrammen är:

1. Sjukfrånvaro samtliga anställda kvinnor (från 4.1) 2. Sjukfrånvaro samtliga anställda män (från 4.1) 3. Sjukfrånvaro samtliga anställda (från 4.1)

4. Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, för samtliga anställda (från 5.1)

5. Sjuklönekostnad per anställd (från 8)

6. Anställda med 6 sjuktillfällen eller fler under 2004 (från 4.2)

7. Heltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2004 (från 7)

8. Deltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2004 (från 7)

9. Anställda per Chef/Ledare 1 november 2004 (från 11) 10. Medelålder (från 3)

11. Sysselsättningsgrad (från 3)

12. Andel månadsanställda i arbete 1 november 2004, fullt arbetsföra + deltidssjukskrivna (från 7)

13. ”Långtidsfriska” (0 sjukdagar under 1 år) 1/11 2003-1/11 2004 (från 6).

11. Sammanfattning

E

tt av syftena med rapporten har varit att ge underlag/ instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda. En åtgärd som diskuterats och som möjliggör detta är att ha en gemensam ”mötesplats” där deltagande kommuner delar med sig av goda exempel på åtgärder som vidtagits. Utifrån det resultat som framkommer i rapporten fö-reslås följande områden som viktiga att belysa där kom-munerna medverkar med sina erfarenheter:

- Likheterna som finns kommunerna emellan.

- Låg andel ”ofta sjuka” – Har några åtgärder vidtagits? - Ohälsan ökar mest för kvinnorna i åldersgruppen 30-49

år. Det är även i den åldersgruppen som långtidsfrånva-ron över 60 dagar ökar. Har någon kommun vidtagit några särskilda åtgärder för den gruppen?

- Ohälsan är högst inom vård- och omsorgssektorn. Finns det exempel från kommuner där åtgärder vidtagits för just denna grupp?

Fördjupningsområde att arbeta vidare med inom den egna kommunen,

- Andelen långtidsfriska – vilka arbetsförhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? - Hur arbetar man med dem som har tidsbegränsade

sjuk-ersättningar?

- Hur fördelar sig andelen ”ofta sjuka” inom olika verk-samheter?

(30)

Kungsbacka kommun

Härryda kommun

Göteborgs Stad

Alingsås kommun

Ale kommun

Kungälvs kommun

1. Sjukfrånvaro samtliga anställda kvinnor (från 4.1) 2. Sjukfrånvaro samtliga anställda män (från 4.1) 3. Sjukfrånvaro samtliga anställda (från 4.1)

4. Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, för samtliga anställda (från 5.1)

5. Sjuklönekostnad per anställd (från 8)

6. Anställda med 6 sjuktillfällen eller fler under 2004 (från 4.2)

7. Heltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2004 (från 7)

8. Deltidssjukskrivna månadsanställda 1 november 2004 (från 7)

9. Anställda per Chef/Ledare 1 november 2004 (från 11)

10. Medelålder (från 3) 11. Sysselsättningsgrad (från 3)

12. Andel månadsanställda i arbete 1 november 2004, fullt arbetsföra + deltidssjukskrivna (från 7) 13. ”Långtidsfriska” (0 sjukdagar under 1 år) 1/11

2003-1/11 2004 (från 6).

(31)

Lilla Edets kommun

Lerums kommun

Öckerö kommun

Mölndals Stad

Partille kommun

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 870 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgif-ter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg

|

Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.

Layout och grafisk design: Infogruppen GR 031-335 50 35. T