Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR): Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

(2)

(3)

Innehåll

Förord och sammanfattning ...

4 Inledning ...

6 Kommunbeskrivningar ...

7

Ale kommun ... 7 Alingsås kommun ... 8 Göteborgs Stad ... 9 Härryda kommun ... 10 Kungsbacka kommun ... 11 Kungälvs kommun ... 13 Lerums kommun ... 14

Lilla Edets kommun ... 15

Mölndals Stad ... 16 Partille kommun ... 17 Stenungsunds kommun ... 18 Tjörns kommun ... 20 Öckerö kommun ... 21

Resultat ...

22

3.1 Bakgrundsdata ... 22 3.1.1 Antal funktionshindrade ... 22

3.1.2 Funktionshindrade per personkrets ... 22

3.1.3 Kostnad per invånare ... 23

3.1.4 Kostnad per funktionshindrad ... 23

3.1.5 Köpta insatser ... 24

3.1.6 Ökning av LSS-kostnader 2002-2003 ... 24

3.1.7 Standardkostnad ... 24

3.1.8 Kostnader i förhållande till riket alla insatser ... 25

3.2 Nettokostnad olika insatser i jämförelse med standardkostnaden per kommun ... 26

3.3 Beslutskostnader per insats ... 28

3.3.1 Personlig assistans ... 28 3.3.2 Boende vuxna ... 28 3.3.3 Daglig verksamhet ... 29 3.3.4 Korttidsvistelse ... 30 3.3.5 Övriga insatser ... 31 3.4 Insatsmix ... 32

(4)

Förord och sammanfattning

GR

har tillsammans med samtliga tretton medlems-kommuner – Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungs-und, Tjörn samt Öckerö – sammanställt nyckeltal för kom-munernas LSS-verksamhet under 2004.

Det är andra året i rad som GR presenterar nyckeltal för insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Föregående år deltog tolv kom-muner och fem stadsdelar i Göteborg i nyckeltalsarbetet. Det medförde att Göteborg som helhet inte kunde jäm-föra sig med övriga kommuner. I år har därför inga stadsdelar deltagit, utan Göteborg har redovisat sin verksamhet totalt för alla stadsdelar. På grund av Göteborgs stora verksamhet har det i någ-ra fall varit omöjligt för dem att ta fram alla uppgifter, vilka dessa är framgår i re-sultatsammanställningen.

Eftersom alla kom-muner, utom Göteborg, även deltog i nyckelta-len för 2003, görs jäm-förelser mellan åren i den här rapporten. För en del kommuner är skillnader-na mellan åren väldigt sto-ra. Det beror på att det för 2003 fanns en överenskom-melse inom Västkom för att kompensera att systemet för utjäm-ning av LSS-kostnader mellan kom-muner har en fördröjning på två år. Det är framförallt för insatsen ”Boende Vuxna” som de

stora förändringarna sker, när det tidigare var placerande-kommunens beslut som man betalade vistelsekommunen för. I och med utjämningssystemet flyttas beslutet och kost-naderna till den kommun där personen bor. Det här för-ändrar situationen för Alingsås och Lilla Edet, där Alingsås har många boende från tidigare andra kommuner medan Lilla Edet haft många boende i andra kommuner. Det medför att alla siffror inte är helt jämförbara mellan 2003 och 2004.

Nyckeltalen är en sammanställning av hur kommuner-nas kostnader fördelas för de olika LSS-insatserna. Vidare görs en jämförelse med den så kallade standardkostnaden som SCB räknar fram och anger vad kommunernas kost-nader för LSS bör kosta. Nyckeltalen säger ingenting om

vilken kvalitet insatserna har, utan grundar sig enbart på kommunernas produktionskostnader.

Sedan kommunerna tog över ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade år 1994, har kostnaderna för LSS i riket ökat med i genomsnitt tio procent per år. För GR-området visar mätningen både för 2003 och 2004 att ut-vecklingen är liknande här. Omräknat för hela perioden 1994-2004, betyder det att den totala kostnaden för LSS har ökat cirka 2,5 gånger i landet.

Nyckeltalen för GR-området fortsätter att visa på stora kostnadsskillnader mellan kommuner-na för olika insatser. Totalkostkommuner-nade- Totalkostnade-rna per invånare skiljer sig beroen-de på hur många funktionshin-drade som finns i kommunen, men även kostnaden per in-sats skiljer sig mellan

kom-munerna.

Det är inte unikt att kommunerna skiljer sig åt inom GR-området. Dessa skillnader är stora även i övriga landet. Därför inför-de staten år 2004 ett system för utjämning av LSS-kost-nader mellan kommuner. Staten tillför inga extra med-el till verksamheten, utan om-fördelar endast kommunernas kostnader genom avgifter för ”bil-liga” kommuner som blir till bidrag för ”dyra” kommuner.

Avgiften/bidraget för 2006 baseras på hur många LSS-beslut kommunerna fattade under 2004, samt särskilda index som räknats fram för varje kommun. Dessa index baserades på uppgifter som kom-munerna lämnat 2002 och mycket kritik har riktats för att de inte omräknas med hjälp av senare uppgifter. Inför bi-drags- och avgiftsåret 2006, räknades indexen om efter 2004 års uppgifter och preliminära avgifter/bidrag publicerades den 1 oktober 2005. Den 20 oktober 2005, räknade staten om indexen ytterligare en gång, baserade på ett genom-snitt av kommunernas uppgifter mellan 2002-2004. Den här situationen är besvärlig, särskilt för de kommuner som får en avgift. Kommunerna befinner sig vid tidpunkten av publiceringen av avgifterna i slutfasen av budgetarbetet för nästkommande år. Avgiften blir på det sättet en bud-getpost vars storlek är omöjlig att beräkna.

(5)

Avgiften/bidraget till utjämningssystemet har stor be-tydelse för kommunerna. För exempelvis Tjörns kommun inom GR-området är avgiften till systemet lika stor som vad LSS-verksamheten kostar för kommunen. Eftersom systemet har så stor betydelse, försöker kommunerna an-passa verksamheten till det, för att mildra konsekvenserna så mycket som möjligt.

Insatserna Personlig assistans, Daglig verksamhet, Bo-ende vuxna och Korttidsvistelse utgör cirka 90 procent av kommunernas totala nettokostnader för LSS. I rapporten redovisas respektive kommuns fördelning av kostnader för de olika insatserna.

Det är vår förhoppning att årets nyckeltal utgör ett bra underlag för GR-kommunernas analyser av den egna verk-samheten samt att man ska kunna göra jämförelser både över tid och med andra kommuner.

Deltagare i arbetet med nyckeltalen:

Ale Sirpa Niemi, Inger Nordberg, Gisela Askne Alingsås Eva-Lena Egsonius

Göteborg Christina Eide, Lars Eriksson

Härryda Anna Eriksson, Ida Pettersson, Annelie Johansson Kungsbacka Bo Rundberg, Birgitta Gustafsson

Kungälv Kersti Jacobsen, Frida Bengtson Lerum Astrid Levin, Andreas Hasselteg,

Lilla Edet Elvy Svantesson, Lena Glavander, Ulrika Ohlsson Mölndal Ingela Petersson, Lena Nicklasson

Partille Birgitta Sävinger, Katarina Noord Stenungsund Kerstin Nilrud, Lena Litzén

Tjörn Ingegärd Gundersvik, Anne-Marie Nykvist Öckerö Johanna Johansson, Cathrine Eriksson GR Projektledning och sammanställning:

(6)

Inledning

GRs

sociala styrgrupp och socialchefsnätverket har gett GR uppdraget att tillsammans med medlemskommu-nerna ta fram nyckeltal för LSS varje år. Nyckeltalen görs på hösten för att kunna jämföras med riket. Statistiska Cen-tralbyrån presenterar den 1 oktober varje år ett antal upp-gifter om landets samtliga kommuners LSS-verksamhet, samt standardkostnaden för respektive kommun. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för kommunernas avgift till eller bidrag från det utjämningssystem som finns för LSS-området. De siffror som presenterades i oktober 2005, baseras på kommunernas uppgifter för 2004 och ger avgift eller bidrag 2006. I år har SCB ändrat beräkningsunderlag tre gånger och det senaste kom i mitten av december 2005, beroende på att regeringen har ändrat förutsättningarna flera gånger under hösten 2005. Detta har bidragit till att arbetet med årets rapport blivit försenat.

Det är andra året som nyckeltal för LSS inom GR-området tas fram. I 2003 års mätning deltog fem stadsdelar i Göteborg, men för 2004 beslutade sig Göteborg att delta som helhet. Det betyder att i årets nyckeltal, deltar GRs samtliga tretton medlemskommuner. Eftersom det är an-dra året, medger årets nyckeltal jämförelse med 2003 års nyckeltal för samtliga kommuner utom Göteborg.

Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att utveckla verksamheten ge-nom att lära sig av goda exempel och fungera som under-lag för prognoser och verksamhetsuppföljning. Arbetet kan också leda till att redovisningen förbättras, vilket möjlig-gör ökad förståelse och bättre uppföljning av den egna verksamheten samt utgöra en bra grund för diskussioner, nya frågeställningar och fortsatta analyser.

Genomförande

Inför arbetet bildades en grupp med verksamhetsföreträ-dare och ekonomer från respektive kommun tillsammans med projektledning från GR. Gruppen diskuterade hur och vilka uppgifter som skulle tas fram. Eftersom de flesta varit med och tagit fram uppgifter till föregående års nyck-eltal, fanns det en erfarenhet som underlättade arbetet.

Gruppen har sedan samlats vid ytterligare två tillfällen för genomgång av sammanställningen och analysera resul-tatet.

Respektive kommun har lämnat uppgifter om netto-kostnad för de olika LSS-insatserna. Därefter har jämförel-se gjorts mellan varandra, med föregående år och i förhål-lande till riket.

Kostnaderna som redovisas är för de insatser om stöd och service enligt LSS 9 §, förutom insatsen ”Rådgivning” som är landstingens uppgift.

Kommunernas insatser som redovisas är: - personlig assistans

- ledsagarservice - kontaktperson - avlösarservice - korttidsvistelse

- korttidstillsyn för skolungdom över 12 år - boende i familjehem för barn och ungdom - särskilt boende för barn och ungdom - särskilt boende för vuxna

(7)

Kommunbeskrivningar

Ale kommun

Ale kommun gränsar i söder till Göteborg. Befolkningen är ganska jämt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, från söder: Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors, Älvängen, Alvhem och längst uppe i norr Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolk-ning. Många Alebor pendlar till andra arbeten i Göteborgs-regionen.

Strategi/inriktning

I kommunens handikapplan står att: ”det ska inte vara ett handikapp att vara funktionshindrad i Ale”. Bostäder ska utformas med möjlighet till individuella lösningar. Utifrån den enskildes behov vill Ale kommun erbjuda funktions-hindrade stöd i boendet. Det kan innebära allt från boen-destöd med glesa besök till en gruppbostad med beman-ning dygnet runt.

Arbete och sysselsättning ska skapas. Politiskt finns en uttalad vilja att vi ska eftersträva ”hemmaplanslösningar” och därmed i minsta möjliga utsträckning köpa tjänster av andra kommuner/entreprenörer. Socialnämndens presidier i Ale och Kungälv har tagit initiativ till ett samarbete mel-lan kommunerna i syfte att hitta bra lösningar kring olika gemensamma frågor.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksam-hetsgrenar: äldreomsorg, handikappomsorg samt individ-och familjeomsorg. Inom handikappomsorgen fanns 2004 fem chefer underställda förvaltningschefen. En av chefer-na har uppdrag att i en del av sin tjänst samordchefer-na de över-gripande frågorna inom verksamhetsområdet och sitter med i förvaltningens ledningsgrupp. Områdena var uppdelade enligt följande:

• Personliga assistenter. Har till hjälp en samordnare på 75 procent.

• Samordnare för enheten, samt ansvar för en gruppbo-stad och två enheter med stöd- och serviceboende.

• Dagliga verksamheter (4). Korttidsverksamheter (2). Led-sagning, kontaktpersoner, avlösning, familjehem samt stödfamiljer. Har till hjälp en arbetssamordnare på 100 procent.

• Psykiatri (daglig verksamhet samt ett boende enligt SoL). Chef för ett personligt ombud, psykiatrisjuksköterska samt medlevare. (En ny verksamhet där tre personal tu-ras om att veckovis bo nära en person med stora stödbe-hov.)

• Två gruppboenden samt en daglig verksamhet för per-soner med autism.

Som ytterligare stöd för de fem cheferna finns en adminis-tratör på 50 procent.

Biståndsbedömningen av insatserna enligt LSS och SoL, utreds och beviljas på en fristående enhet.

Personlig assistans

Kommunen har 24 ärenden. Två av personerna har valt annan utförare än kommunen. Samarbetet mellan kom-munen och försäkringskassan sker vid utredning om per-sonlig assistans enligt LASS samt kontinuerligt vid redo-visning av utförda Lass-timmar.

Daglig verksamhet

I kommunen finns sex olika inriktningar på den dagliga verksamheten för personer med intellektuella funktions-hinder. Fyra av dem ligger i Älvängen och en verksamhet finns ute på landet. Följande inriktningar:

• Lantlig miljö för personer med autism. I huvudsak med följande inriktningar: djurhållning, vedhantering, hus-hållsnära tjänster, sinnesupplevelser, naturvistelse. • Industrigruppen, packar och sorterar för olika

industri-er.

• Skapande Center, textilarbeten, målning, tryck m.m. • Nätverket, datakommunikation samt sinnesupplevelser,

keramik och köksgrupp.

• Mångsysslarna, sköter gräsklippning, diverse utearbeten, snickeri m.m.

• Under våren 2004 startade ytterligare en inriktning inom vår dagliga verksamhet, en servicegrupp vid namn AXET. Arbetstagarna städar tillsammans med sin arbetshandle-dare vård och omsorgskontorets lokaler, sköter kaffe-kokning m.m. samt hanterar återvinning av papper. Pla-ner på att gruppen ska ta hand om tvätt åt avdelningar inom äldreomsorgen planeras.

I Nödinge finns Treklövern, en verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Den besöks av cirka 15-20

I

det här kapitlet presenterar respektive kommun sin

LSS-verksamhet. Beskrivningarna innehåller hur verksamhe-ten är organiserad och vilken strategi man arbetar efter. Vidare beskrivs hur man arbetar med respektive insats och beskrivningen avslutas med egna kommentarer. Efter be-skrivningen finns en faktaruta för varje kommun, för att ge en snabb överblick av några grundläggande fakta.

(8)

personer dagligen. De lagar mat tillsammans, ordnar kur-ser och aktiviteter, gör utflykter, arbetar med data, syr och skapar av bland annat trä. Treklövern är en öppen verk-samhet och för att delta krävs inget biståndsbeslut.

Boenden

Det bor 16 personer i gruppboende, 19 personer i service-bostad samt 6 personer på boendet för psykiskt funktions-hindrade.

Gruppbostäder enligt LSS

Tre gruppbostäder, varav två med inriktning för personer med autism och består av fem lägenheter i varje hus. Till dessa boenden på landet finns en daglig verksamhet i nära anslutning. Den tredje gruppbostaden finns i Älvängen och har sex lägenheter med promenadavstånd till flera av de dagliga verksamheterna och service i övrigt.

Servicebostad enligt LSS

I Älvängen finns också ett stöd- och serviceboende. Det är organiserat så att sex lägenheter finns i markplan bredvid varandra i anslutning till en personallägenhet med gemen-samma utrymmen. Kopplat till detta boende finns sex lä-genheter i bostadsområdet, som får stöd av samma perso-nalgrupp. I Surte finns ytterligare en servicebostad med sju lägenheter. Två av hyresgästerna har personliga assis-tenter, de andra fem får stöd av personalgruppen.

Särskilt boende enligt SOL

För psykiskt funktionshindrade finns ett boende i Älväng-en med sex lägÄlväng-enheter. De funktionshindrade kan delta i verksamheten som finns på Treklövern i Nödinge. Från detta boende utgår även personal som ger boendestöd till ett flertal personer som bor i lägenheter runt om i kom-munen.

Övriga insatser

Korttidsverksamhet finns i Nödinge. Korttidshemmet där främst barn upp till cirka 12 år är och Aktiviteten som främst servar ungdomar och vuxna. Båda verksamheterna erbjuder korttidstillsyn och korttidsvistelse. Insatserna kon-taktperson, avlösning, stödfamilj och ledsagning samnas av en enhetschef på del av tjänst. Lägerverksamhet ord-nas inte av kommunen, vid enstaka behov av läger köper kommunen detta av annan utförare.

Kommentarer

I Ale säljs genom gamla avtal 12 platser till andra kommu-ner och vi köper under 2004 boende till 14 persokommu-ner och daglig verksamhet för 12 personer. Vi har 4 placeringar enligt § 17a (LSS). Produktion av en ny servicebostad på-går i Nödinge, där kommer 6-9 personer att få hjälp och stöd i sina lägenheter. Flertalet av de planerade hyresgäs-terna har beviljats LASS. Vi planerar ytterligare ett boende till år 2006 för ett antal ungdomar i 20-25-årsåldern som vill flytta till egen bostad.

ALE KOMMUN

Antal invånare ... 26 441 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 52 Kostnad 2004 netto LSS tkr ... 67 290 Kostnad per invånare kr ... 2 320 Kostnad/funktionshindrad kr ... 447 161 Andel köpt insats av totalt % ... 32 Ökning LSS-kostnader 2003–2004 % ... 19,4

Alingsås kommun

Alingsås är en kommun i Västra Götaland som förutom tätorten Alingsås även inkluderar landsbygdsorter som Hemsjö och Bjärke. År 2004 bestod kommunen av 35 761 invånare, av dessa har 233 invånare insatser enligt LSS.

Organisationsbeskrivning

Sedan 2001-07-01 organiserar socialnämnden i Alingsås handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg samt den kommunala psykiatriska verksamheten. Handikappomsor-gen leds av en avdelningschef. Beslut verkställs av 11 om-rådeschefer inom handikappomsorgen. Tre LSS-handläg-gare utreder och fattar beslut om insatser enligt LSS och SoL.

Råd- och stöd är organiserad inom vuxenhabilitering-en på Landstinget. För HSL-insatserna i handikappom-sorgens verksamhet ansvarar tre sjuksköterskor, varav en har i uppdraget att arbeta som medicinskt ansvarig sjuk-sköterska (MAS), en arbetsterapeut, en sjukgymnast. En utvecklingsledare finns knuten till handikappomsorgen samt en handikappkonsulent. Socialförvaltningens administra-tiva avdelning ger stöd och service till verksamheten.

Personlig assistans

I kommunen har 110 personer personlig assistans enligt LASS. Av dessa utför kommunen själva assistansen för 88 personer, 22 personer använder sig av annan utförare. 13 personer har insatsen personlig assistans enligt LSS. Tre områdeschefer av totalt 11 arbetar enbart med extern per-sonlig assistans.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet består av 19 arbetsplatser. Storleken på grupperna varierar från en person till cirka 10 st. Totalt har 143 personer insatsen daglig verksamhet. 133 av dessa är kommuninvånare och 10 platser säljer vi till andra kom-muner. Vi köper 5 platser från ett privat vårdhem som finns inom kommunen.

Enligt plan för handikappomsorgen som arbetats fram under år 2004, visar prognosen att det mellan 2004-2007 kommer att behövas 34 nya platser inom daglig verksam-het. Planering pågår för denna utbyggnad.

(9)

Göteborgs Stad

Inledning

Göteborg är landets andra stad med drygt 481 000 invåna-re. Göteborgs Stad består av skärgård, landsbygd, storstads-kärna och områden av förortskaraktär. Bebyggelse, service, boendefor mer och befolkningsstruktur och socio-ekonomiska förhållanden varierar mellan stadsdelarna. Gö-teborgs Stad är en stor organisation där verksamheten be-drivs både i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har kon-cernen en omslutning på 45 miljarder kronor och antalet anställda är cirka 45 000. Av dessa arbetar cirka 30 000 inom de 21 stadsdelsförvaltningarna. Dessutom finns det ett 20-tal fackförvaltningar och cirka 25 bolag.

Strategi och politisk viljeinriktning

Kommunfullmäktige har antagit en handikapplan – Syn-vändan – som inriktningsdokument för Göteborgs Stads nämnder och styrelser för åren 2003-2008. Planen anger mål och inriktning för ökad delaktighet i Göteborg för människor med funktionshinder. Varje nämnd och bolag ska inom sitt grunduppdrag uppmärksamma, planera, ge-nomföra och följa upp sådana åtgärder som gör det möj-ligt för människor med funktionshinder att leva som an-dra.

Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till utveckling av staden. I budget 2006 anges bl.a att: ”Personer med funk-tionshinder har precis som alla andra göteborgare unika och indi-viduella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för inte-gritet och självbestämmande och så långt det är möjligt vara indi-viduellt anpassade till den enskildes behov och önskemål.

Män-niskor med psykiskt funktionshinder har en särskilt utsatt situa-tion. Behovet av vård, boende och sysselsättning måste ses som en helhet. Brister i någon del leder till att övriga insatser inte kan tillgodogöras.” Ett prioriterat mål i budget 2006 för männis-kor med psykiska funktionshinder är att antalet fullvärdiga bostäder och möjligheter till meningsfull sysselsättning ska öka.

Organisation

I Göteborg finns 21 stadsdelsnämnder. Deras uppgift be-står av verksamheter som har stor betydelse för männis-kors vardag under olika skeden i livet. De ansvarar för för-skola, grundför-skola, grundsärför-skola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg.

Stadsdelsnämnderna bestämmer själva hur de organi-serar sin verksamhet. Detta innebär att handikappverksam-heten är organiserad på olika sätt i olika stadsdelar; som ett eget verksamhetsområde eller tillsammans med äldreom-sorg alternativt individ- och familjeomäldreom-sorg. Det finns också exempel där delar av funktionshinderverksamhet är orga-niserad i olika verksamhetsområden.

Fyra stadsdelsnämnder har ett stadsdelsregionalt ansvar för planering och samordning inom funktionshinderom-rådet. I detta ingår inventering och planering av bostäder, daglig verksamhet/sysselsättning och korttidshem, förmed-ling av bostäder och daglig verksamhet samt att arbeta med kompetensutveckling för personal.

Personlig assistans

800 personer har beslut om personlig assistans i Göteborg. Det är stora skillnader i arbetssätt mellan stadsdelarna be-roende på olika befolkningsstruktur, organisation m.m.

Daglig verksamhet

Cirka 1 200 personer har beslut om daglig verksamhet i Göteborg. Verksamhet bedrivs av stadsdelarna i egen regi, köps av andra stadsdelar och av externa utförare. Antalet platser är totalt sett tillgodosett men det finns ett behov av att utveckla befintliga verksamheter för att möta brukar-nas behov och önskemål - t.ex. mot mer arbetsliknande verksamhet där daglig verksamhet kan utgöra en integre-rad del på en arbetsplats.

Boenden

2005 finns i Göteborg knappt 750 lägenheter i bostad med särskild service enligt LSS varav ett 30-tal för barn och unga. Vidare finns drygt 150 lägenheter i bostad med sär-skild service enligt SoL. Därutöver köper stadsdelarna 573 boenden av externa utförare, varav 387 enligt SoL.

Behovet av bostäder är stort och kommunfullmäktige avsätter årligen medel i budget för utbyggnad. Inriktning-en för planeringInriktning-en är att skapa Inriktning-en variation av bostäder för att motsvara personers olika behov och önskemål. Beho-vet av gruppbostäder i små egna hus är totalt sett tillgodo-sett men det är brist på olika servicebostäder och

lägenhe-Boenden

Det finns 22 boendeenheter med totalt 115 lägenheter inom handikappomsorgen. Inom den kommunala psykiatrin finns ytterligare en boendeenhet med 6 lägenheter. Antal perso-ner med beslut om bostad med särskild service är 123.

Enligt plan för handikappomsorg kommer det mellan år 2004-2007 att finnas ytterligare behov av 43 platser bo-stad med särskild service. Några problem att verkställa dessa insatser har det inte varit hittills. Planering pågår för fort-satt utbyggnad.

ALINGSÅS KOMMUN

(10)

ter i ordinarie bostadsbestånd. Därför inriktas planeringen mot att skapa fler bostäder med särskild service integrerat i ordinarie bostadsbestånd.

Övriga insatser

Öviga insatser svarade 2004 för 16 procent av kommunens totala kostnader för insatser enligt LSS. I flera stadsdelar redovisas ökande kostnader för korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Insatsen kontaktperson kan ibland vara svår att verkställa på grund av rekryteringssvårigheter.

Kommentarer

Kostnadsutvecklingen i för insatser till funktionshindrade i Göteborg följer utvecklingen i riket. Kostnaderna i Gö-teborg för funktionshinderverksamhet har ökat 2,5 ggr sedan 1997 eller med cirka 10 procent per år.

Stadsdelarna får kommunbidrag för sin verksamhet ut-ifrån fastställda kriterier i en resursfördelningsmodell. En översyn av resursfördelningsmodellen har initierats. Initi-alt är arbetet fokuserat på bostäder enligt LSS personkrets 1 och 2 och uppdraget är att ta fram förslag till modell för en behovsbaserad resursfördelning. Syftet är att åstadkom-ma en ekonomistyrning som bidrar till och ger incitament för utveckling av boende och boendestöd. Uppdraget ska ses som ett första steg. Tanken är att modellen ska kunna utvecklas till att omfatta både fler insatser och fler grupper med funktionshinder.

GÖTEBORGS STAD

Antal invånare ... 484 551 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 56 Kostnad 2004 netto LSS tkr ... 1 442 030 Kostnad per invånare kr ... 2 691 Kostnad/funktionshindrad kr ... 479 244 Andel köpt insats av totalt % ... uppgift saknas Ökning LSS-kostnader 2003–2004 % ... 15,7

Härryda kommun

Inledning

Härryda kommun består av sex orter varav centralorten Mölnlycke är den största. Orternas karaktär skiljer sig åt, Landvetter är ett förortssamhälle medan de mer östligt belägna orterna är jordbruksbygder. Boendestrukturen varierar således i kommunen – Mölnlycke präglas av vil-lor, radhus och lägenheter, Landvetters invånare bor oftast i egna villor, Härryda är glest bebyggt med villor och fri-tidshus, i Rävlanda och Hällingsjö bor de flesta i villor men det finns även ett antal flerfamiljshus med lägenheter. Majoriteten av befolkningen, närmare 90 procent, bor i tätorter. Kommunen är geografiskt vidsträckt och sträcker sig från Göteborgs gräns i väster till Bollebygd i öster.

Strategi och politisk viljeinriktning

Under 2003 antog kommunstyrelsen en Handikappolitisk plan för Härryda kommun. Det övergripande målet är att personer med funktionshinder ska kunna leva, bo och ar-beta som andra kommuninvånare. Visionen är att innehål-let i Agenda 22 ska vara genomfört för Härryda kommun inom 10 år. För att konkretisera de antagna målen har rikt-linjer utarbetats och alla sektorer ansvarar för att göra en årlig uppföljning i samband med bokslut. Kommunen har en hög ambition att bygga ut den lokala handikappomsor-gen för att kunna tillgodose behoven inom den egna verk-samheten.

Organisation

Handikappomsorgen tillsammans med Äldreomsorg, In-divid- och Familjeomsorg samt Administration bildar Sek-torn för socialtjänst. Verksamhetscheferna utgör socialtjänst-ens ledningsgrupp där socialchefen är sammankallande. Handikappomsorgen har en egen ledningsgrupp som un-der 2004 bestod av en verksamhetschef, en verksamhets-utvecklare, en assistent, fyra enhetschefer för boende (va-rav en även är psykiatrisamordnare), två enhetschefer för daglig verksamhet, två enhetschefer för personlig assistans/ ledsagarservice/avlösarservice samt en vardera för områ-dena myndighetsutövning och korttidsboende. Inom han-dikappomsorgen finns även tre och en halv handläggar-tjänst som utreder LSS-insatser samt insatser enligt SoL för psykiskt funktionshindrade. Denna grupp verkställer även beslut om kontaktperson. Organisationsförändringar på-går under 2005 inom vissa verksamheter.

Psykiska funktionshinder

En av handikappomsorgens enhetschefer har huvudansva-ret för insatser till psykiskt funktionshindrade. Inom om-rådet finns tre gruppboenden samt ett boendestödsteam. Enhetschefen har ett nära samarbete med öppenpsykiatrin och psykiatrivården på Mölndals sjukhus. Härryda kom-mun erbjuder även en daglig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Denna leds av en enhetschef. Verksamheten är inte biståndsbedömd.

Personlig assistans

Under 2004 låg personlig assistans, ledsagning och avlös-ning under en gemensam enhet med två enhetschefer och två samordnare. Enheten var uppdelad i två lika stora delar med en enhetschef och en samordnare knuten till var del. Under 2005 genomförs organisationsförändringar som kommer att innebära att personlig assistans samt ledsagar-service och avlösarledsagar-service till vuxna ligger under en ge-mensam enhet med en enhetschef, två biträdande enhets-chefer och två samordnare.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet för personer med beslut enligt LSS bedrivs i tre olika lokaler under ledning av en enhetschef. För personer som ingår i personkrets 2 har platser köpts av

(11)

Kungsbacka kommun

Inledning

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. I norr gränsar kommunen mot Göteborg och Mölndal och i öster mot Marks kommun och i söder mot Varberg. Europaväg 6/20 och västkustbanan mellan Göte-borg och Malmö går som två parallella pulsådror i nord-sydlig riktning genom kommunen.

Attraktiva boendemiljöer, närheten till Göteborg och goda kommunikationer har gjort Kungsbacka till en av Sveriges mest expansiva kommuner. Några utmärkande drag är att en stor andel av befolkningen pendlar, inkom-sterna är relativt höga och det är stor efterfrågan på bostä-der. Arbetslösheten är relativt låg och befolkningens med-elålder är låg. Demografiskt skiljer sig Kungsbacka där-med från övriga hallandskommuner.

Befolkningen är koncentrerad till kustbygden i väster och till Kungsbacka centralort. Staden har relativt liten andel av kommunens totala befolkning.

Inom kommunområdet finns inga större miljöstöran-de industrier.

Åldersfördelning: Kommunen har 20 496 invånare mel-lan 0 och 20 år, 38 196 melmel-lan 21 och 64 och 10 004 invå-nare över 65.

Utbildningsnivå: 38 procent av kvinnorna och 34 pro-cent av männen har högskoleutbildning.

Kommunen har låg arbetslöshet, 4 procent av befolk-ningen mellan 18 och 64 var arbetslösa i mars 2005, att jämföra med 6 procent i Halland och 6 procent i riket som helhet. En procent var i arbetsmarknadsåtgärder.

19 934 personer pendlar varje dag ut från kommunen för arbete i annan kommun. 4 897 personer pendlar in till Kungsbacka

Inkomster: medelinkomsten i kommunen är 262 000 kr/år. Männens medelinkomst är 318 000 kr/år medan kvinnornas är 207 000 kr/år.

Kommunens areal är 900 kvadratkilometer.

Under 2003 ökade befolkningen med 1 034 invånare. 6 procent av befolkningen är födda utrikes, att jämföra med 12 procent för riket i helhet.

Strategi och politisk viljeinriktning

Hösten 2005 föreligger ett förslag till handikappolicy för Kungsbacka kommun att ersätta det tidigare gällande han-dikappolitiska programmet från 1996. Följande skrivning föreslås:

”Vårt samhälle skall utgöra en gemenskap som omfat-tar alla. Var och en skall ha rätt till bostad, arbete och me-ningsfull fritid.

Handikappolitiken ska med utgångspunkt från män-niskors lika värde syfta till att hävda funktionshindrades rätt till delaktighet på samhället alla områden.

Även personer med funktionshinder på grund av psy-kiska sjukdomar ska få kommunens stöd och uppmärk-annan utförare. Under 2005 kommer kommunen att starta

upp en ny enhet för dessa personer.

Boenden

Handikappomsorgen hade under 2004 sex gruppbostäder och tre servicebostäder för personer med beslut enligt LSS. Under 2005 har ytterligare en gruppbostad öppnat. Kom-munen köper enstaka platser av annan utförare för vuxna personer. För barn och ungdom köps samtliga boende-platser. Under 2004 sålde kommunen ingen plats till an-nan kommun. Kommunen har en långsiktig lokalresurs-planering. Denna uppdateras årligen på basis av handläg-garnas behovsinventering. Antalet personer som får stöd från servicebostäderna har ökat de senaste åren.

Övriga insatser

Härryda kommun har ett eget korttidsboende med sex platser. Målsättningen är att verksamheten i största möjliga mån ska tillgodose kommuninvånarnas behov av korttids-boende men ett antal platser köps fortfarande av annan utförare. Kommunen har ingen egen lägerverksamhet utan köper alla dessa platser. Det har skett en mycket liten ök-ning av antalet stödfamiljer under 2004. Besluten har verk-ställts av handläggargruppen. Under 2005 genomförs en organisationsförändring där ansvaret för avlastning till barn ska övergå till den enhetschef som ansvarar för korttidsbo-endet med stöd av en biträdande enhetschef. Förhopp-ningen är att detta ska bidra till att mer energi kan läggas på att underhålla och rekrytera stödfamiljer.

Insatsen korttidstillsyn utreds av LSS-handläggare men beslutas och utförs av Sektorn för utbildning och kultur.

Kommentarer

Härryda kommun har en väl utbyggd handikappomsorg med möjlighet att tillgodose den största delen av stöd och service inom den egna verksamheten. Tack vare en lång-siktig lokalresursplanering är framförhållningen god för att möta nya behov. Handläggningstiderna för beslut är korta och uppföljningen av beslut god.

HÄRRYDA KOMMUN

(12)

samhet i samma utsträckning som individer med fysiska orsaker till sin funktionsinskränkning. Anhöriga skall be-traktas som en resurs och erbjudas kontakt och stöd från kommunen.

Med utgångspunkt från FN:s standardregler ska kom-munen utforma en verksamhet som underlättar för funk-tionshindrade att leva på samma villkor som andra. Det innebär att alla som är verksamma i Kungsbacka kommun ska medverka till att full delaktighet, jämlikhet och jäm-ställdhet uppnås och att handikappfrågorna betraktas i all policy- och planeringsarbete.”

Organisation

Kungsbacka kommun har 11 facknämnder med var sin för-valtning kopplad till sig. Handikappomsorgen är organise-rad som egen nämnd och förvaltning med ansvar för insat-ser till stöd för funktionshindrade under 65 år. För insatinsat-ser till personer över 65 ansvarar äldreomsorgen. För bostad-sanpassning ansvarar serviceförvaltningen och för korttids-tillsyn (LSS 9:7) ansvarar förskole- och grundskoleförvalt-ningen.

Förvaltningen för handikappomsorg är organiserad i två verksamheter, som består av två respektive tre team.

Den ena verksamheten består av teamen daglig verk-samhet och boende vuxna samt team boende barn, kort-tid, familjehem och stödfamiljer. Den andra verksamheten består av team socialpsykiatri, team SoL och HSL samt team personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice och kontaktpersoner.

I de fem teamen finns både handläggning och verkstäl-lighet.

Till förvaltningschefen finns knutet ett verksamhets-stöd med verksamhetsutveckling, nämndsadministration, MAS och ekonomi- och personalspecialister.

Förvaltningen har cirka 400 anställda.

Psykiska funktionshinder

Handikappförvaltningen har ett socialpsykiatrisk team med handläggning, gruppbostäder, boendestöd, sysselsättning och dagverksamhet ingående i teamet. Uppsökande verk-samhet bedrivs av personligt ombud. Kungsbacka deltar i ett länsövergripande (Halland) samverkansprojekt med kommuner och landsting för utveckling av rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.

Personlig assistans

Handläggningen av assistansansökningar är specialiserat till en handläggare. För verkställigheten ansvarar tre enhets-chefer, som även ansvarar för kostnaderna för assistansupp-drag i privat regi.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet är organiserad i två enheter med en stor variation av grupper, integrerade med lokala närings-livet, ett kooperativ som drivs som en ekonomisk förening (hunddagis) och egen uppbyggd verksamhet.

Boenden

Kungsbacka har totalt 12 gruppbostäder för vuxna med 65 lägenheter. Boendeenheter är relativt nya och således mo-derna i sin utformning. Det finns servicebostäder som är knutna till gruppbostäder. Under de närmaste åren be-döms det finnas ett behov av utbyggnad av bostäder med särskild service.

För barn finns två gruppbostäder om sammanlagt åtta platser.

Handikappomsorgen säljer verksamhet internt till kom-munens äldreomsorg för de personer som erhåller insatser med stöd av LSS, men där personen fyllt 65.

Under hösten 2005 påbörjas ett benchmarkingprojekt avseende bostäder med särskild service enligt LSS.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Kungsbacka kommun har ett korttidshem med sex platser och ett helgkorttidshem med fyra platser. Ett antal platser köps även externt av andra kommuner pga individuella behov eller platsbrist. Dessutom har förvaltningen avtal med 24 stödfamiljer.

KUNGSBACKA KOMMUN

(13)

Personlig assistans

Tre enhetschefer ansvarar för personlig assistans. Verkstäl-lighet av personlig assistans, både enligt LASS och LSS, är indelad utefter målgrupp, personer med utvecklingsstör-ning och personer med fysiska funktionshinder. Något som påverkar kommunens kostnader är de fördröjningar som sker av retroaktiva utbetalningar från försäkringskassan.

Det finns utarbetat regler och riktlinjer för vad som gäller när den enskilde anlitar Kungälvs kommun som verk-ställare av personlig assistans. En överenskommelse mellan uppdragsgivaren/brukaren och enhetschefen tecknas som regel skriftligt.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt vuxenhjärnska-dade fanns som en enhet inom Handikappomsorgen t.o.m. 31 december 2004. Verksamheten är differentierad och finns i olika lokaler och med en geografisk spridning. Enheter-na är utformade utefter enskilda personers/gruppers för-måga och behov av sysselsättning. Detta innebär allt ifrån sinnesträning till industriell produktion.

Från årsskiftet ingår daglig verksamhet i Arbetslivscen-trum. Handläggare i Handikappomsorgen beslutar om LSS-insatsen daglig verksamhet.

Boenden

För personer med psykiska funktionshinder finns en bo-stad med 8 lägenheter med särskild service och för perso-ner med utvecklingstörning/autism finns 12 bostäder med sammanlagt 65 lägenheter med särskild service för vuxna. Under 2004 skedde en utökning med 11 lägenheter.

I Handikappomsorgen finns en bogrupp, som leds av verksamhetschefen och vars uppdrag är att arbeta långsik-tigt med boendefrågor för handikappomsorgens målgrup-per, beskriva behoven för socialnämnden samt att fördela platser. Kommunen köper i dagsläget ett fåtal (6) platser, varav fyra är från den läkepedagogiska verksamheten To-biasgården, som ligger inom Kungälvs kommun. Platser säljs för närvarande inte till andra kommuner.

Övriga insatser

Korttidstillsyn för ungdomar 12-21 år och korttidsverk-samheten för ungdomar/vuxna flyttade under året till ny-byggda lokaler och ryms nu i samma hus, Näckrosen. Kort-tidsvistelse för barn/ungdomar finns på Villa Tveten dit även en bostad med särskild service för barn och ungdo-mar med 4 platser är knuten. Korttidsvistelse i form av läger samt avlösarservice anordnas via Villa Tveten.

Korttidsvistelse ges även genom stödfamilj (26 verk-ställda beslut). Ett fåtal beslut om korttidsvistelse verkställs genom köp av plats.

Avlösarservice för vuxna med fysiska funktionshinder utgår från handikappomsorgens hemtjänst som ger stöd till denna grupp.

Kungälvs kommun

Inledning

Kungälv är en kommun med blandad bebyggelse: lands-bygd, kustbygd och flera mindre tätorter utöver Kungälvs stad. Antalet invånare var vid årsskiftet 38 257. Enligt be-folkningsprognosen beräknas folkmängden öka till 44 169 år 2010. Nybyggnationen av bostäder planeras på olika stäl-len i kommunen och består både av småhusbebyggelse och flerfamiljshus.

Strategi och politisk viljeinriktning

Handikappomsorgen har som uppdrag att ge stöd till soner under 65 år med funktionshinder samt stöd till per-soner som pga svåra somatiska sjukdomstillstånd är i be-hov av stöd i hemmet. Insatserna ges med stöd av social-tjänstlagen och LSS.

Socialtjänsten skall stödja brukarna till ett ökat obero-ende och självständighet.

De insatser som ges i handikappomsorgen skall bidra till den enskildes möjligheter att leva i samhället utifrån sina individuella förutsättningar. Insatserna skall stimulera till ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Verksam-heten skall i alla delar arbeta utifrån målen trygghet, delak-tighet och utveckling, med ett tydligt brukarperspektiv.

Organisation

Socialtjänsten i Kungälv är indelad i fyra olika verksam-hetsområden – handikappomsorg, hälso- och sjukvård, in-divid- och familjeomsorg och äldreomsorg. Handikapp-omsorgens verksamhetsledning består av verksamhetschef, verksamhetssekreterare och 10 enhetschefer.

För att kunna utforma ett så väl anpassat stöd som möjligt är verksamheten till stor del uppbyggd utefter mål-gruppsinriktning:

- Stöd till personer med psykiska funktionshinder. - Stöd till personer med fysiska funktionshinder. - Stöd till personer med utvecklingsstörning/autism Utredning, behovsbedömning och beslut enligt Social-tjänstlagen och LSS sker inom enheten för handläggning och administration. Handläggare och enhetschefer har ett nära samarbete. Där finns även en tjänst som habiliterings-pedagog för stöd till personer med speciell problematik t.ex. autism och autismliknande tillstånd.

Psykiska funktionshinder

Inom enheten som ansvarar för stödet till människor med psykiska funktionshinder finns en bostad med särskild ser-vice med 8 lägenheter, boendestöd samt, t.o.m. den 31 de-cember 2004, en träffpunkt för gemenskap och aktivitet, ”88-an”. Från årsskiftet ingår ”88-an” i Arbetslivscentrum, där det även finns verksamhet för sysselsättning och reha-bilitering för målgruppen. Vid behov av korttidsvistelse köps platser.

(14)

Lerums kommun

Inledning

Lerums kommun, två och en halv mil öster om Göteborg, har cirka 36 000 invånare. I kommunen finns tre central-orter: Lerum, Floda och Gråbo. De flesta som bor i kom-munen bor i eget hus, andelen hyreslägenheter är liten. Många i arbetsför ålder har sin arbetsplats på annan ort. Lerums kommun är den största arbetsgivaren i kommu-nen. Närhet till naturen och goda kommunikationer bl.a. gör Lerums kommun attraktiv att bo i.

Organisation

Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för äldreomsor-gen, handikappomsorgen och socialpsykiatrin. I handikapp-omsorgens verksamhet finns, förutom verksamhetschefen, två LSS-handläggare, en psykiatrihandläggare, sex enhets-chefer, omsorgssjuksköterska, psykiatrisjuksköterska och administrativ service. Enhetschefernas ansvarsområden är funktionsindelade, en ansvarar för daglig verksamhet, en för boenden för personer över 18 år, en för korttidshem och korttidsvistelse, två för personlig assistans, kontaktper-soner och ledsagar- och avlösarservice och en för social-psykiatrin.

Ledsagarservice utförs av olika enheter inom handi-kappomsorgen beroende av det individuella behovet.

Kontaktperson verkställs av habiliteringspedagogen inom enheten för handläggning och administration. Det finns ett stort antal personer som är engagerade som kon-taktpersoner för människor med olika funktionshinder.

Kommentarer

Utökningen av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning/autism har inneburit att det inte finns en akut brist för denna målgrupp. Dock vet vi att det finns ett antal unga personer som inom en tvåårsperiod är i behov av bostad med särskild service.

För personer med psykiska funktionshinder är bristen däremot akut och därför har pengar avsatts i budgeten från halvårsskiftet 2006 för en servicebostad.

KUNGÄLVS KOMMUN

Psykiska funktionshinder

I kommunen finns sju bostäder med service till psykiskt funktionshindrade, daglig verksamhet och boendestödjare. Samarbetet med öppenvårdsmottagningen är väsentligt i arbetet med personer med psykiska funktionshinder.

Personlig assistans

Ungefär hälften av de personer som har personlig assistans har valt kommunen som utförare.

Daglig verksamhet

Behovet av daglig verksamhet ökar. Hösten/vintern 2004-05 gjordes en kartläggning av kommande behov och den planering som nu görs har sin grund i den. Vid senaste årsskiftet övertog kommunen en daglig verksamhet (Häl-lebergsvägen), som tidigare drivits i privat regi. Resurs-centrum ”Möjligheten” har förutom daglig verksamhet en öppen del med s.k. upplevelserum som kan hyras. Fixa-centrum har bedrivit daglig verksamhet med varierat inne-håll för unga vuxna i flera år. Två projektanställda har till uppgift att leta praktik- och arbetsplatser för att tillgodose behoven.

Boenden

Idag finns sex gruppboenden för vuxna. Genom nybygg-nation tillkommer under 2006 ytterligare 12 lägenheter i gruppbostäder. Ett nytt korttidsboende är under uppfö-rande. Inom socialpsykiatrin planeras för en gruppbostad. Förvaltningens ambition är att kunna erbjuda bostäder och service inom kommunens gränser och därmed begränsa behovet av att köpa dessa insatser av någon annan.

LERUMS KOMMUN

(15)

Lilla Edets kommun

Inledning

Lilla Edets kommun ligger längs Göta Älvs dalgång och gränsar till kommunerna Ale, Kungälv, Trollhättan och Uddevalla. Kommunen består av tre tätorter: Lilla Edet, som är centralort, samt Göta och Lödöse. I övrigt har kom-munen öppna jordbruksbygder och stora sjörika skogs-områden. Den huvudsakliga näringsgrenen är industri och jordbruk. Boendestrukturen består i huvudsak av egna hem.

Strategi och politisk viljeinriktning

Lilla Edet har haft en tradition att köpa boende och daglig verksamhet av Solhaga By som finns beläget i kommunen. Solhaga By AB är ett privat alternativ till daglig verksam-het och boende enligt LSS. I samband med införandet av utjämningssystemet LSS valde kommunen att öppna en ny gruppbostad med särskild service samt utöka antalet platser i daglig verksamhet.

Organisation

Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden, individ- och familjeomsorg samt äldre- och handikapp-omsorg som leds av var sin verksamhetschef.

Inom individ- och familjeomsorgen ingår kommunens psykiatri som består av boendestöd och dagverksamhet. I äldre- och handikappomsorgen ingår särskilt boende, hem-tjänst, kostproduktion, hemsjukvård, rehabenheten, boen-de med särskild service enligt LSS och dagligverksamhet, personliga assistenter samt biståndsenheten – varav två handläggare (50 procent var) ansvarar för och handlägger ärenden enligt LSS. För varje enhet ansvarar en enhets-chef, förutom för hemsjukvården och rehabenheten, där ansvarar en enhetschef som tillika är MAS. Enhetschefen för personliga assistenter har också ett utökat ansvar för att verkställa övriga insatser enligt LSS.

Psykiska funktionshinder

Verksamheten tillhör Individ- och Familjeomsorgen och en psykiatrisjuksköterska är anställd som enhetschef och ansvarar för den dagliga verksamheten och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten bedrivs i lokaler i centrala Lilla Edet och personalen arbe-tar på ett individanpassat sätt genom att stödja människor att växa socialt, kulturellt och personligt.

Personlig assistans

De personliga assistenterna har en enhetschef och en vård-samordnare. Enhetschefen för personliga assistenter har ett utökat ansvar för att verkställa övriga insatser enligt LSS. Arbetet utförs i hemmet hos brukarna. Inom samarbetet med försäkringskassan förekommer det gemensamma upp-följningsmöten. Ett fåtal brukare är egna företagare och för en del brukare använder sig kommunen av GIL och LSS-partner.

Daglig verksamhet

Kommunen har två dagliga verksamheter. Syftet med den dagliga verksamheten är att skapa en meningsfull syssel-sättning utifrån den enskildes önskemål och förmåga. Verk-samheterna har därför skiftande innehåll och inriktning. Ett flertal platser av dagligverksamhet köps av Solhaga By AB och av föreningen Geist i samverkan med arbetsmark-nadsenheten.

Boenden

I kommunen finns det två gruppboenden med totalt 11 lägenheter varav det ena är beläget i en villa med 6 lägen-heter och det andra gruppboendet startades våren 2004 och är inrymt i ett hyreshus. Där finns det olika typer av boende alltifrån självständigt boende till dygnet-runt-stöd.

Övriga insatser

För verkställighet av övriga insatser enligt LSS ansvarar enhetschefen för personliga assistenter. Ledsagarservice och kontaktpersoner ordnas i samförstånd med brukare och anhöriga och utförs av kommunen.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år köper Lilla Edets kommun av andra kommuner. Korttidsvistelse ut-anför det egna hemmet köper Lilla Edets kommun av ett fåtal familjehem, resterande platserna köps av andra kom-muner och privata företag.

Kommentarer

Under 2004 anställdes en ny chef för särskilt boende och daglig verksamhet. LSS och planering påbörjades för sam-lokalisering av de dagliga verksamheterna.

LILLA EDETS KOMMUN

Antal invånare ... 12 875 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 53 Kostnad 2004 netto LSS tkr ... 38 304 Kostnad per invånare kr ... 2 530 Kostnad/funktionshindrad kr ... 480 324 Andel köpt insats av totalt % ... 48 Ökning LSS-kostnader 2003–2004 % ... –2,0

(16)

Mölndals Stad

Inledning

Mölndal strax söder om Göteborg är en naturskön kom-mun med ett dynamiskt näringsliv och en intressant histo-ria.

57 752 människor bor i Mölndal och över 22 500 pend-lar för att arbeta på någon av de många arbetsplatserna. Moderna bostadsområden samsas med vidsträckta natur-områden och idyllisk landsbygd. Det är nära till vardags-service och rekreation, samtidigt som storstadens hela ut-bud finns inom räckhåll.

Strategi och politisk viljeinriktning

Handikappolitisk plan för Mölndals kommun 2002-2006 har som syfte att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder att på lika villkor delta i samhällslivet.

Planen ska motivera nämnder, styrelser, kommunala bolag och förvaltningar att aktivt arbeta med handikapp-frågor.

Organisation

Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Hemsjukvård och bistånd, Äldreomsorg och Handikappomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: förvaltningschef, avdelningschef och verksam-hetschef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska finns som stabs-funktion.

Handikappomsorgen leds av en avdelningschef. På av-delningen finns två planeringssekreterare med ansvar för utredningsuppdrag, utvecklings- och utbildningsfrågor samt en förvaltningsassistent.

Avdelningen har 19 verksamhetschefer som ansvarar för cirka 45 enheter/verksamheter.

Verksamhetsområdena är av olika storlek och kan om-fatta en eller flera verksamheter. Varje verksamhetschef har ansvar för personal, arbetsmiljö, budget samt utvecklings-och kompetensfrågor inom ansvarsområdet.

Verksamhetschefen har ansvar för att insatserna verk-ställs enligt gällande lagstiftning och lokala riktlinjer och att brukarnas behov av stöd och omvårdnad tillgodoses.

Handikappomsorgen verkställer bistånd/insatser enligt SoL och LSS till personer med funktionshinder under 65 år efter beslut om beviljad insats av handläggare inom av-delningen

Hemsjukvård och Bistånd ansvarar för köpta platser/in-satser i den mån Handikappomsorgen inte kan verkställa beviljad insats/bistånd. Detta sker oftast när specialkom-petens erfordras i enskilda ärenden.

Insatser till personer med psykiska

funktionshinder

För målgruppen finns en servicebostad och en gruppbo-stad enligt LSS med sammanlagt 11 lägenheter.

Kommunens ansvar för att erbjuda människor med

psy-kiska funktionshinder stöd i sin vardag tillgodoses i de flesta ärenden genom bistånd enligt SoL.

Boendestöd innebär ett socialpsykiatriskt stöd till cirka 50 personer som har sin bostad i ordinär bostad. Stödet syftar till att skapa förutsättningar för ett eget boende och vardagliga aktiviteter i samhället.

Cirka 150 personer deltager i daglig sysselsättning i ak-tivitetshus som erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och arbetsförberedande rehabilitering.

Personlig assistans

Personlig assistans är dels organiserad som en särskild en-het med två verksamen-hetschefer som verkställer assistans, där den enskilde som bor i ordinär bostad väljer kommu-nen som assistansanordnare. Dels ansvarar verksamhetsche-ferna på servicebostäderna för verkställigheten av assistan-sen för de personer som har bostad med särskild service. Ett skriftligt avtal upprättas, mellan den assistansberättiga-de och kommunen som reglerar åtaganassistansberättiga-det för genomför-andet av assistansen.

Kommunen köper assistans av extern anordnare som assistansberättigade väljer för att verkställa LSS-beslut. Lång handläggningstid på försäkringskassan innebär att kommu-nen fattar LSS-beslut i avvaktan på LASS-beslut. Den långa handläggningstiden innebär svårigheter i ekonomisk prog-nos och budgetarbete.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet omfattar fem verksamhetsområden, med olika inriktning beroende på personernas funktionshinder och stödbehov. Verksamheten består av flera basverksam-heter samt utflyttade arbetsgrupper, bl.a. på caféer, Gun-nebostallet, IKEA och individuellt integrerade platser. En seniorverksamhet finns anpassad för äldre personer med utvecklingsstörning som behöver en daglig verksamhet med ett lugnare tempo. Särskild verksamhet finns för personer med förvärvad hjärnskada samt för unga personer med neuropsykiatriska funktionshinder.

Inom daglig verksamhet ryms även organisation för per-sontransporter och en arbetsanskaffningsenhet.

Bostad med särskild service

I kommunen finns 47 lägenheter i 9 gruppbostäder samt 68 lägenheter i 10 servicebostäder.

Därutöver finns bostad med särskild service för barn med 3 platser. Kommunen har dessutom tecknat samver-kansavtal med två kooperativ om totalt 27 lägenheter. I servicebostäderna verkställs även personlig assistans samt på 2 enheter daglig verksamhet. Kommunen säljer inga platser men köper ett fåtal platser med specialkompetens. Planering och projektering för bostäder med särskild ser-vice fortgår, i syfte att täcka behovet av ytterligare bostä-der.

Övriga insatser

(17)

famil-Partille kommun

Inledning

Partille är en av Sveriges minsta kommuner till ytan men medelstor ur befolkningssynpunkt med cirka 33 300 invå-nare. Befolkningstätheten är relativt hög. 582 invånare per km2_{. I Västra Götalands län är det bara Göteborg som har}

högre befolkningstäthet. Bebyggelsen är koncentrerad till vissa områden och stråk och enbart en fjärdedel av kom-munen är bebyggd. Resterande delar utgörs i stor utsträck-ning av naturmark. Det aktuella antalet lägenheter i kom-munen uppskattas till cirka 13 800. Bostadsbeståndet är modernt – omkring 70 procent av lägenheterna är upp-förda under de senaste 35 åren. Fördelningen mellan anta-let lägenheter i småhus och flerbostadshus är förhållande-vis jämn.

Partille kommun är en så kallad förortskommun, vilket innebär att mer än 50 procent av befolkningen pendlar till en närliggande storstad för arbete eller studier.

Strategi och politisk vilja

Handikappomsorgens affärsidé/uppdrag är att tillgodose omsorgsbehov hos personer med fysiska, psykiska och in-tellektuella funktionshinder samt utföra hälso- och sjuk-vårdsinsatser. I reviderat handikappolitiskt program har kommunfullmäktigt beslutat målet om full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Handikapp-frågor skall vara en naturlig del av all kommunal plane-ring. Utifrån målet i handikappolitiskt program skall del-mål utarbetas på nämnd- och styrelsenivå i de årliga del- mål-och budgetdokumenten. Övriga mål för handikappom-sorgen 2004-2006 är:

• Den enskilde skall uppleva ett gott bemötande. • Anhöriga/brukare skall uppleva att det är möjligt för

funktionshindrade barn och ungdomar att bo kvar hem-ma.

• Den så kallade ”habiliteringsersättningen” bibehålls oför-ändrad.

jehem för barn verkställs av en verksamhetschef. Verkstäl-lan av ledsagar- och avlösarservice för vuxna handläggs av enheten för personlig assistans. För dessa insatser finns rikt-linjer vars syfte är att reglera samverkan mellan den enskil-de och Mölndals Stad.

MÖLNDAL STAD

Organisation

Vård- och omsorgsförvaltningen består av tre avdelningar med varsin ansvarig avdelningschef. Biståndsenheten lig-ger som en separat enhet med en ansvarig chef. Bistånds-enheten fattar beslut enligt SoL och LSS.

Avdelningen för handikappomsorgen är uppdelad i sju verksamheter. För varje verksamhet ansvarar en verksam-hetschef som har budget- och personalansvar. Utredare och assistent arbetar direkt under avdelningschefen. Inom fyra av verksamheterna finns förutom verksamhetschef även verksamhetsledare.

Avdelningen ger insatser enligt Lagen om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen.

Psykiska funktionshinder

I kommunen finns två särskilda boenden med 15 platser för personer med psykiska funktionshinder. En boende-stödsgrupp ger stöd i det särskilda boendet och till cirka 25 personer i eget boende. I Finngösa aktivitetshus finns en daglig sysselsättning för personer med psykiska funk-tionshinder. Verksamheten har ett väl uppbyggt samarbete med den öppenpsykiatriska mottagningen med regelbund-na träffar.

Personlig assistans

Inom verksamhet med personlig assistans finns verksam-hetschef, verksamhetsledare, metodutvecklare samt assis-tent som arbetar med korttidsrekrytering.

Vid utgången av 2004 fick 54 personer assistansersätt-ning enligt LASS. Av dessa har 21 anlitat kommunen en-bart som assistanssamordnare, 2 har anlitat både privata fö-retag eller brukarkooperativ jämte kommunen, 31 har en-bart anlitat brukarkooperativ eller privata företag.

Vid utgången av året fanns dessutom 2 personer med beslut om personlig assistans i avvaktan på försäkringskas-sans beslut.

Personlig assistans enligt LSS, mindre än 20 tim/vecka, har erhållits av 18 personer under året.

Ledsagarservicen för personer under 65 år är organise-rat under verksamheten med personlig assistans.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet i Partille omfattar dagcenter Stubbvä-gen i Furulund samt ett annex. I Sävedalen finns Säven med café och hantverksförsäljning och i Jonsered finns en grupp som främst arbetar med montering och förpack-ningsarbeten. Ytterligare en grupp finns på Lexby Mellan-gård, som är ett torp i Lexby.

Inom de närmaste åren förväntas en kraftig ökning på LSS-insatser när det gäller behovet av daglig verksamhet och särskilda boenden.

Boenden

I Partille finns sex särskilda boende enligt LSS med 45 lägenheter inklusive satellitlägenheter till personer med

(18)

in-tellektuella funktionshinder. Dessutom finns en bostad med särskild service för barn och ungdomar med 2 platser. Han-dikappomsorgen köper platser till barn, ungdomar och vuxna i särskilt boende när det gäller personer med intel-lektuella och psykiska funktionshinder.

Övriga insatser

Övriga insatser är korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj och läger där det pågår ett arbete att hitta fler hemmaplanslösningar för barn och ungdomar som vi idag köper insatser för. Behovet av korttidsinsatser fortsätter att öka. Genom att en satsning på ett utökat arvode till stödfa-miljer slagit mycket väl ut har efterfrågan på korttidshem och läger minskat något. För att kunna möta framtida be-hov av korttidshem och läger pågår en planering att utöka antalet platser inom kommunen. Insatserna i form av kort-tidsvistelse verkställs av ett verksamhetsområde som också ansvarar för ledsagar- och avlösarservicen och kontaktper-soner till barn och unga.

Övriga kommentarer

Vård- och omsorgsförvaltningen påbörjade 2004 ett arbe-te med en kvaliarbe-tetsmodell som kommer att innebära en systematisk utvärdering av verksamheten utifrån perspek-tiven brukare, personal, ekonomi och säkerhet i lokaler för brukare och personal. I modellen ingår även en omvärlds-analys, vilket innebär att noggrant följa befolkningsutveck-lingen, behovsutvecklingen samt bevaka politiska beslut om förändringar när det gäller lagar och avtal. Utvärde-ringen bygger på en brukarenkät, en kommuncentral per-sonalenkät och faktaunderlag i form av ekonomisk upp-följning och statistik i säkerhetsarbetet inklusive avvikel-serapportering. En resultatredovisning kommer att ske år-ligen på förvaltnings-, avdelnings- och verksamhetsnivå i form av en kvalitetsbild. Kvalitetsbilden skall resultera i en handlingsplan som följs upp årligen. Uppföljningen bin-der på så sätt ihop processen med kvalitetsarbetet till en röd tråd som går genom hela verksamheten och som fung-erar som en länk mellan uppdraget och verksamhetens mål. Måluppfyllelsen redovisas i årsredovisningen.

PARTILLE KOMMUN

Stenungsunds kommun

Inledning

Stenungsunds kommun ligger 5 mil norr om Göteborg och har en relativt ung och välutbildad befolkning. Sten-ungsund erbjuder ett varierat boende, två tredjedelar bor i eget hus och övriga i hyres- eller bostadsrätt. Kommunen har under de senaste åren varit den relativt snabbast väx-ande kommunen i Sverige. Stenungsunds centralort do-minerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål.

De petrokemiska industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund.

Strategi och politisk vilja

Kommunfullmäktige antog en handikapplan för Stenung-sunds kommun 2004-11-15. Enligt planen skall kommu-nen integrera handikapperspektivet i all planering och alla verksamhetsområden skall i 2006 års budget beakta funk-tionshindrades behov.

En beredning bestående av politiker har tillsatts för att utreda och göra en ekonomisk planering för kommande behov av bostäder med särskild service.

Organisation

Handikappenheten är organiserad inom Individ- och fa-miljeomsorg som också omfattar Barn och Unga, Vuxenen-heten och Familjerådgivning.

Handikappenheten består av verksamheter enligt LSS och biståndsbedömning enligt SoL för funktionshindrade under 65 år.

Handikappenheten leds av en enhetschef och fem om-rådeschefer. En handläggare utreder och fattar beslut ligt LSS oavsett ålder och en utreder och fattar beslut en-ligt SoL för personer under 65 år.

SoL-besluten verkställs av Social omsorg och LSS-be-slut om korttidstillsyn för skolungdom verkställs av sär-skolan. Övriga LSS-beslut verkställs av Handikappenhe-ten.

Psykiska funktionshinder

Verksamheten för psykiskt funktionshindrade är organise-rad inom Vuxenenheten och består av ett boende, en dag-lig sysselsättning och boendestöd/kontaktlägenhet.

Boendet har nio lägenheter. Till den dagliga sysselsätt-ningen kommer cirka 45 personer regelbundet.

Verksamheten erbjuder förutom ”öppet hus” datakur-ser, matlagningskurs samt fysisk aktivitet.

Personalen i boendestödet/kontaktlägenheten samver-kar med andra vårdgivare, främst psykiatrin på Kungälvs sjukhus och psykosteamet Aston Villa.

24 personer har insatser från boendestödet.

En socialsekreterare gör en samlad biståndsbedömning-en, vilket innebär att personer med psykiska funktions-hinder inte behöver söka bistånd på flera olika enheter.

(19)

STENUNGSUNDS KOMMUN

Antal invånare ... 22 958 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 55 Kostnad 2004 netto LSS tkr ... 57 102 Kostnad per invånare kr ... 2 482 Kostnad/funktionshindrad kr ... 447 864 Andel köpt insats av totalt % ... 15 Ökning LSS-kostnader 2003–2004 % ... –0,2 Verksamheten leds av en områdeschef som är

psykia-trisjuksköterska.

Personlig assistans

Hälften av LASS-besluten verkställs av privata assistansan-ordnare. I de fall kommunen är assistansanordnare förelig-ger det ofta ett mer komplicerat vårdbehov där assistans-ersättningen inte täcker hela kostnaden. Vid några tillfällen har personal från bemanningsföretag anlitats.

En områdeschef ansvarar för cirka 30 HÖK-anställda och 15-20 PAN-anställda assistenter.

Daglig verksamhet

Den dagliga verksamheten består av åtta verksamhetsgrup-per som är anpassade utifrån den enskildes förutsättningar och intressen. En av dessa grupperna ingår i ett EU-jekt tillsammans med Kulturförvaltningen. Syftet med pro-jektet är att bevara och återuppbygga en kulturminnes-märkt gård, bl.a. bygga upp en kvarn och ett fähus enligt gamla ritningar och på traditionsenligt sätt.

En områdeschef ansvarar för verksamheten och har cirka 20 anställda. En utvecklingsledare arbetar med att utveckla nya verksamheter och knyta kontakter med det lokala nä-ringslivet för att skaffa legoarbete. Utvecklingsledaren har också kontakt med arbetsplatser med individuellt integre-rade platser.

Boende

Stenungsund har fem gruppbostäder, med två satellitlä-genheter och ett serviceboende, sammanlagt 34 lägenhe-ter. Två områdeschefer ansvarar för boendena och de har cirka 30 respektive 20 anställda.

På en av gruppbostäderna finns en jourplats, som ock-så utnyttjas som korttidsboende för vuxna.

Stenungsund köper tre platser i andra kommuner enl gamla avtal som kommer att upphöra 2005-01-01.

Stenungsunds kommun kommer under de närmaste åren att ha stora behov av nya bostäder med särskild servi-ce för funktionshindrade. Ett serviservi-ceboende planeras att starta under 2006.

Övriga insatser

Stenungsunds kommun har ett korttidsboende för barn och ungdomar med olika funktionshinder.

Verksamheten som har öppet dygnet runt har fyra plat-ser och en jourplats för barn och ungdomar upp till 18 år. Personalen har olika yrkesbakgrund och består av ha-biliteringspersonal, fritidspedagog, socialpedagog och för-skollärare. 17 familjer har sin avlastning på korttidsboen-det. Lägervistelse är en annan form av korttidsvistelse som 29 familjer utnyttjar.