Tid Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 14:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

(1)

1(2) KALLELSE/

FÖREDRAGNINGSLISTA

Socialnämnden

Tid

Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 14:00.

Plats

Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Partigruppmöten

S, V, C tisdagen den 23 februari kl. 8:00, sammanträdesrum plan 3.

M, L, KD tisdagen den 23 februari kl. 8:00, grupprum plan 3.

Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon 0480-45 07 59 eller e-post martina.eriksson@kalmar.se.

Välkomna!

Enligt uppdrag

Martina Eriksson Nämndsekreterare

Behandling av mötesärende

1. Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Nasim Malik (S)

Beslutsärenden

2. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 3. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 4. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 5. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 6. Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till Kalmar

Tingsrätt, särskilt förordnad vårdnadshavare. Sekretess 7. Utförd egen- och internkontroll 2015

8. Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016- 2020

9. Redovisning av vidtagna åtgärder som svar på krav från IVO efter tillsyn

10. Yttrande över laglighetsprövning - personlig assistans och entreprenad. Omedelbar justering

(2)

2 (2)

Socialnämnden

^KALLELSE/

FÖREDRAGNINGSLISTA

Informationsärenden

11. Information från förvaltningschef och ordförande 12. CAN Skolundersökning 2015

13. Kalmar kommuns samverkansavtal

14. Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet 15. Årsrapport för 2015

16. Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen 17. Supported employment och Slussen

18. Anmälan av delegationsärenden 19. Anmälan av kännedomsärenden 20. Inbjudningar och förrättningar 21. Övrigt

(3)

Socialförvaltningen Familjerätt Tel 0480-45 00 00 vx │ Birgitta.Jansson@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Birgitta Jansson 2016-02-05 SN 2016/0032.11.03

0480-450940

Socialnämnden

Nedläggning av faderskapsutredning

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag.

Bakgrund

Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrå- gasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 § FB.

Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om

 det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet,

 det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol,

 modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämna samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a § FB eller

 det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för på- frestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa.

Birgitta Jansson Cecilia Frid

Enhetschef Socialchef

Bilaga

Utredning daterad 2016-01-12

(4)

0480-450940

Socialnämnden

Nedläggning av faderskapsutredning

Bakgrund

Bilaga

(5)

0480-450940

Socialnämnden

Nedläggning av faderskapsutredning

Bakgrund

Bilaga

(6)

Socialförvaltningen Familjerätt Tel 0480-45 00 00 vx │Birgitta.Jansson@kalmar.se

0480-450940

Socialnämnden

Nedläggning av faderskapsutredning

Bakgrund

Bilaga

(7)

0480-450940

Socialnämnden

Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt

Bakgrund

Socialnämnden har enligt 5 kap. 2 § socialtjänstförordningen skyldighet att göra en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad.

När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en sär- skilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 § Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap. 9 § FB) eller varaktigt för- hindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 a § FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten.

Bilaga

(8)

Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Kristina.Appert@kalmar.se

Kristina Appert 2016-02-09 SN 2014/0652.03.01

0480-450950

Socialnämnden

Utförd egen- och internkontroll 2015

Socialnämnden godkänner redovisningen av utförd egen- och internkontroll för 2015.

Bakgrund

Socialnämnden har fastställt egen- och internkontrollplan för 2015 enligt kommunens reglemente. I bilaga finns sammanställning av de kontroller som skett enligt planen för 2015.

Kristina Appert Cecilia Frid

Avdelningschef, ekonomi Socialchef

Bilaga

Sammanställning av utförd egen- och internkontrollplan 2015

(9)

1 (4)

SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK

Fastställt av Dokumentansvarig Datum

Socialnämnden Dnr SN 2015/0033 Avdelningschef Ingela Möller 2015-01-13 1 (4)

Sammanfattning av utförd egen- och internkontroll 2015

Kontrollområde Kontrollmoment Rapportering Chefer

Aktgranskning Granskning av dokumentation vid myndighetshandläggning

Enhetschefer inom myndighetshandläggningen gör stickprov en gång per månad, urval görs av IT samordnaren, och dokumenterar granskningen i blankett aktgranskning. Verksamhetschef tar del av samtliga genomförda aktgranskningar.

Journalgranskning Granskning av

dokumentation i insatser Enhetschefer inom insatsområdena granskar ett ärende per månad, eget urval, och dokumenterar granskningen på blankett journalgranskning. Granskningen görs fullt ut inom område insatser funktionsnedsättning och insatser arbete och sysselsättning. Jämfört med föregående år har de flesta enhetschefer kommit igång med granskningen men inom de verksamheter som har haft stor andel serviceinsatser och/eller inte dokumenterat fullt ut tidigare ser vi att granskningen inte helt kommit igång. Vi ser att fler avvikelser som kommer från journalgranskningen kommer in i

avvikelsehanteringssystemet. De avvikelser som rapporterats handlar i de flesta fall om att genomförandeplaner ej följts upp enligt plan eller att plan för uppföljning saknas.

Akt- och journalgranskning

Granskning av akt och journal granskning

Granskningen är genomförd enligt rutin av verksamhetscheferna.

Utbetalningar från verk-

samhetssystemet Kontroll av utbetalningar

från Procapita. Enhetschefer inom verksamhetsområdet för myndighet och handläggning gör dagligen kontroll av attestlistor över beviljade utbetalningar ur Procapita i samband med att betalningsfil skickas till plusgiro och bankgiro. Inga avvikelser har rapporterats.

(10)

2 (4) Kompetens-

utvecklingsplaner Kontroll av att samtliga månadsavlönade som varit anställda minst ett år har en skriftlig kompetens-

utvecklingsplan

I blanketten för medarbetarsamtal finns punkt angående kompetensutvecklingsplan. En gång per år ska varje chef kontrollera att plan finns för medarbetarna. Uppföljning saknas, eftersom det inte finns övergripande rutiner över hur kontroll ska gå till.

Sjukfrånvaro Avstämning av rapporterad sjukfrånvaro i självservice mot anmäld sjukfrånvaro.

Anmäld sjukfrånvaro till bokning och till chef rapporteras till lön som bevakar detta.

Avvikelserapport skickas till lön inför varje lönebryt. Rapportering sker inte via blankett för intern- och egenkontroll utan sker via kommunikation chef och löneadministratör. Uppföljningen behöver utvecklas.

Ekonomiavdelningen

Attestrutiner Kontroll av att befintlig

attestförteckning är aktuell. Ekonom har uppdaterat attestlistan när det skett någon förändring i verksamheten och detta har ägt rum 18 gånger under 2015.

Utbetalningar från verk-

samhetssystemet Kontroll av att utbetalningar från Procapita skett redo- visningsmässigt korrekt.

Ekonom har gjort stickprov på 10 st utbetalningar vid tre tillfällen under året: 2015-04-17, 2015-09- 04, 2015-12-11. Resultatet blev att det inte fanns någon avvikelse att rapportera.

Handkassor Kassakontroll av handkassor samt kontroll av för- varing av handkassan

Kvitton kontrolleras alltid i samband med utbetalningar till handkassor. Ekonomiadministratörer har dessutom kontrollerat sex handkassor som finns ute i verksamheterna. 3 av dem fanns inga avvikelser. I tre hittades mindre avvikelser (160 kr plusdiff, 51 kr plusdiff, 600 kr minusdiff) Avvikelserna har åtgärdats. Handkassor har även kontrollerats i samband med förvaltningens internrevision. I samband med kontroll har även handkasserutinen gåtts igenom med

handkasseansvariga.

Handkassor Kontroll att utkvitterade kassor är aktuella. Om inte ska de återredovisas.

En genomgång har gjorts av samtliga handkassor. Ekonom har uppdaterat förteckningen över handkassor så att den innehåller rätt innehavare och rätt belopp

Inköpskort Kontroll av att koden och kort förvaras inlåsta och åtskilda.

Kontroll har skett i samband med handkassekontroll. Ingen avvikelse har rapporterats.

(11)

3 (4) Inköpskort Kontroll av att rutinen kring

inköpskort följts.

Ekonomiadministratörer kontrollerar alltid kvitton i samband med att fakturor betalas från inköpen med kort. Kontinuerlig dialog sker med kortinnehavare som t ex inte lämnat in kvitton i tid. I några fall har kvitton saknats. Efter dialog med berörda enhetschefer har konstaterats att det funnits godtagbara anledningar till att kvitto har saknats. Innan en kortinnehavare kvitterar ut ett inköpskort läser denne igenom rutinerna kring inköpskort samt får information från kommunens redovisningschef.

Personalavdelningen Långvarig sjukfrånvaro/

rehabilitering

Kontroll av ärendehantering i Adato.

Personalutvecklare kontrollerar regelbundet den långvariga sjukfrånvaron i systemet. På bevakningslistan ligger ärenden kvar lång tid trots påminnelse. Introduktion och information samt påminnelser till chefer fortsätter för att förbättra användningen av systemet.

Lön Kontroll av utbetald lön

mot korrekt lön. Inför varje löneutbetalning läser löneadministratörer lönerna och kontroll sker. Vid avvikelse rapporteras detta till berörd chef och felaktigheter rättas till.

Rekrytering Genomförd lagstadgad registerkontroll vid rekrytering till barnverksamhet.

Uppföljning har inte skett under 2015. Rutinen kommer att genomföras under 2016.

Arbetsmiljö Uppföljning av att tillbuds- och arbetsskadeanmälningar hanteras i lokal samverkan.

Tillbudsanmälningarna sammanställs numera i Hypergene och arbetsskadeanmälningar sammanställs av Kommunhälsan. Uppföljning har inte skett under 2015.

Inköpskort Kontroll av att inköp med inköpskorten ej görs hos leverantörer som det finns ramavtal med.

Av totalt 502 inköp är 27 st gjorda hos 7 leverantörer där avtal finns. Dessa leverantörer skulle därmed ha fakturerat förvaltningen istället. Inköpen uppgår sammanlagt till 8 tkr. Arbetet sker kontinuerligt med att förtydliga och påminna om vad som gäller för användning av

inköpskorten.

Boendes tillgångar Kontroll av kassaböcker, kvittounderlag, förvaring av tillgångar

Uppföljning har inte skett under 2015. Rutinen kommer att uppdateras under 2016.

Behörigheter i Procapita Kontroll av att användaren har rätt behörighet och skall finnas i behörighetsregistret

Stickprov har skett kontinuerligt under året.

(12)

4 (4)

Avdelningen för verksamhetsutveckling Kontroll av

åtgärdsplaner Lex Sarah Uppföljning av att

åtgärdsplaner slutförts enligt tidplan

Uppföljningen har brustit under 2015. Sammanställningen över åtgärder är inte komplett vilket gör att uppföljning omöjliggörs. Anledning till att uppföljningen brustit är att den arbetsmässiga belastningen varit hög under året.

Kontroll av

klagomål/avvikelser

Uppföljning av att klagomål/avvikelser hanterats enligt rutin

Uppföljning görs genom att kvalitetssamordnaren går igenom och avslutar samtliga klagomål i Streamflow. Avvikelser finns fram för allt när det gäller tiden för hantering av klagomål samt att grundorsaksanalyserna i vissa fall brister i kvalitet.

(13)

Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 vx │ingela.moller@kalmar.se

Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01

0480-450885

Socialnämnden

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kom- mun 2016-2020

Socialnämnden beslutar att överlämna förslaget till Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 utan ytterligare ändringar till Kommun-

fullmäktige för beslut.

Bakgrund

Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att samordna arbetet med att ta fram ett drogpolitiskt program för Kalmar kommun. Arbetet är ut- fört tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, kommunlednings- kontoret, Södermöre kommundelsförvaltning, gymnasieförbundet och polisen.

Ansvariga för att samordna arbetet har varit Kjell Lindberg och Ingela Möller.

I bilaga finns förslag till drogpolitiskt program som nu är ute på remiss till samtliga nämnder i Kalmar kommun. Socialnämnden ska i likhet med övriga nämnder yttra sig över förslaget.

Ingela Möller Cecilia Frid

Avdelningschef Förvaltningschef

Bilaga

Förslag till Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020

(14)

Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

www.kalmar.se

DROGPOLITISKT PROGRAM

Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier.

2016

2020

(15)

2 3

Landstinget i Kalmar län har tillsammans med samtliga länets kommuner antagit en Folkhälsopo- litisk plan för Kalmar län. I planen prioriteras nationella målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, utifrån de nationella målområdena för folkhälsoarbetet.

Det länsövergripande målet är att:

”Antalet personer som utveck- lar riskbruk, missbruk eller be- roende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska fram till år 2016. ”

Kommunfullmäktige i Kalmar kommun antog 2008 en alkohol- och drogpolicy. Denna policy omfattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun. Syftet med policyn är att:

Kalmar kommun ska ha alkohol- och drogfria arbets- platser, förebygga riskbruk/

missbruk av alkohol och miss- bruk av droger samt skapa en attityd till alkohol och droger som baseras på kunskap, gott omdöme och omtanke.

INLEDNING

Kalmar kommun har under många år bedrivit ett intensivt och på många områden framgångsrikt arbete inom det drogpolitiska området. Syftet med Kalmar kommuns drogpolitiska program är att med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narko- tika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Program- met beskriver också på vilket sätt arbetet ska organiseras och hur det ska följas upp.

BEFINTLIG STYR- NING PÅ ANDT- OMRÅDET

På nationell nivå finns Sveriges riks- dags antagna strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- politiken. Det övergripande målet för arbetet är:

”Ett samhälle fritt från narko- tika och dopning, med mins- kade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaks- bruk”.

Länsstyrelsen i Kalmar län har med utgångspunkt från den nationella strategin tagit fram en strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Kalmar län. Syftet är att bidra till att den nationella ANDT-strategin blir verklighet i Kalmar län. I handlingsplanen beskrivs Länsstyrelsens ansvar för handlingsplanen, vilken samverkan som ska bedrivas och hur uppföljning ska gå till. Hand- lingsplanen innehåller också tips på lokala aktiviteter för att uppnå de nationella målen för ANDT- arbetet.

(16)

4 5

I Kalmar kommuns välfärdsbokslut 2015 redogörs för såväl ungas som vuxnas alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksvanor. Efter det att välfärdsbokslutet sammanställ- des har ytterligare en CAN-mätning genomförts 2015 och resultatet presenteras kort nedan. För en mer utförlig bakgrundsbeskrivning hän- visas till välfärdsbokslutet.

LÄGET I KALMAR KOMMUN

Kalmar kommun har 2010, 2013 och 2015 i samarbete med CAN (centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomfört undersökningar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet.

Resultat från undersökningar gällande ungdomar

Alkohol

Kalmar kommun har en trend som visar att det är allt färre elever i årskurs nio som drick- er alkohol överhuvudtaget.

I Kalmar är det färre elever i års- kurs nio jämfört med övriga landet som dricker alkohol. Men bland de pojkar som dricker alkohol så dricker man mycket. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i årskurs

nio ligger på 10 % för pojkar och 6 % för flickor 2015. I gymnasiets årskurs två finns en positiv trend när det gäller andelen alkoholkon- sumenter, framförallt för pojkar, men Kalmar ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Andelen intensivkonsumenter har också minskat men även där ligger Kalmar kommun fortfarande över riksgenomsnittet.

30% av pojkarna och 20%

av flickorna i årskurs två på

gymnasiet är intensivkonsu-

menter av alkohol 2015.

(17)

6 7

Narkotika

Andelen elever i årskurs nio såväl som årskurs två på gymnasiet som använt narkotika (huvudsakligen cannabis) har tyvärr legat ganska konstant mellan åren.

5% av eleverna i årskurs nio och 10% av eleverna på gym- nasiet, något fler pojkar än flickor, har använt narkotika de senaste 12 månaderna 2015.

Tobak

Det är ca 10% av eleverna i årskurs nio som röker, något fler pojkar än flickor vilket är en förändring mot tidigare då flickorna var de som rökte mest. I årskurs två på gymnasiet är det betydligt fler flickor som röker (37%) än pojkar (24%) och flickorna röker betydligt mer än flickor i landet som genomsnitt.

Pojkarna använder istället snus i betydligt större omfattning än flickorna (20% jämfört med 2%) men snusanvändningen har minskat mellan åren för såväl pojkar som flickor.

Resultat från undersökningar gällande vuxna

När det gäller den vuxna befolkningen i Kalmar kommun görs mätningar av folkhälsomyndighe- ten.

Kalmar kommun har en högre andel vuxna med riskabla alkoholvanor än riket som helhet och andelen har ökat mellan de senaste mätningarna.

Detta gäller särskilt den kvinnliga befolkningen där 16% har riskabla alkoholvanor jämfört med 13% i riket som helhet. Av de personer som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar och skador är män- nen kraftigt överrepresenterade och männen i Kalmar kommun har i högre grad än övriga landet alkoholrelaterade sjukdomar och skador.

(18)

8 9

ORGANISATION

Styrgrupp för ANDT-arbetet i Kalmar kommun

Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med Kalmar mot droger.

ANDT-samordnarens roll

ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet med Kal- mar mot droger och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget redovisas till kommunstyrelsen. ANDT-samordnaren ansvarar för att det årliga åtgärdspake- tet redovisas till kommunstyrelsen och att måluppfyllelse redovisas.

KALMAR MOT DROGER

Kalmar mot droger är en samverkan mellan socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, serviceförvaltningen, omsorgs- förvaltningen, samhällsbygg- nadskontoret, Kalmarsunds

gymnasieförbund, Södermöre kom- mundelsförvaltningen, och polisen i Kalmar.

» Förvaltningarna utser minst en representant var som ingår i den samordnande arbetsgruppen Kalmar mot droger. Kommun- ledningskontoret utser en representant att ingå i arbetsgruppen.

» Den samordnande gruppen ansvarar för att skapa de arbetsgrupper som behövs för att genomföra aktiviteter. De arbetsgrupper som finns 2015 redovisas i bild nedan.

» Kalmar mot droger ska årligen ta fram ett åtgärdspaket med aktiviteter för att arbeta mot de delmål som Kalmar kommun beslutat om och som beskrivs i detta program.

» Representanterna i den samordnande gruppen ansvarar för kommunikation med och förankring i respektive nämnd så att nämnden kan anta de mål som behövs.

» ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget och åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen.

UPPDRAG TILL NÄMNDERNA

» Nämnderna ansvarar för att utse varsin representant till Kalmar mot drogers samordnande grupp. Socialnämnden, barn och ungdomsnämnden, kultur och fritidsnämnden, service- nämnden, omsorgsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden samt gymnasieförbundet.

» Samtliga nämnder ansvarar för att årligen anpassa sina aktiviteter till den aktuella problem- bilden genom att genomföra aktiviteter och avsätta resurser

med utgångspunkt i Kalmar mot drogers åtgärdspaket.

» Nämndernas mål och aktiviteter utifrån åtgärdspaketet ska läggas in i och följas upp via Hyper- gene.

(19)

10 11

DELMÅL

» Andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor minskar med 3%.

Andelen män med riskabla alkoholvanor minskar med 2% fram till 2020.

» Andelen rökare i årskurs nio minskar med 5% fram till 2020.

» Andelen rökare i årskurs två på gymnasiet minskar med 15% för flickor och 5% för pojkar fram till 2020.

» Andelen intensivkonsumenter av alkohol minskar med 5% för elever i såväl årskurs nio som på gymnasiet fram till 2020.

» Andelen unga som använder narkotika minskar med 5% för elever i såväl årskurs nio som på gymnasiet fram till 2020.

UPPFÖLJNING

» Uppföljning av det årliga arbetet sker i uppföljning av mål och aktiviteter i verksamhetsplanen på såväl förvaltningsnivå som på kommunövergripande nivå och redovisas i Hypergene.

» ANDT-samordnaren ansvarar för att måluppfyllelse relaterade till externa mätningar redovisas till uppföljningen i Hypergene.

» Uppföljande mätningar görs av folkhälsomyndigheten avseende den vuxna befolkningen och av CAN avseende unga.

(20)

KONTAKTA OSS

Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

www.kalmar.se

(21)

Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 vx│ingela.moller@kalmar.se

Ingela Möller 2016-02-12 SN 2015/0374.01.08

0480-450885

Socialnämnden

Redovisning av vidtagna åtgärder som svar på krav från IVO efter tillsyn

Socialnämnden beslutar att godkänna bilagda svar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Bakgrund

Efter tillsyn av Amorvägen som är en bostad med särskild service för barn och ungdomar har Inspektionen för vård och omsorg ställt följande krav på social- nämnden.

Nämnden ska:

 Säkerställa att registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister inhämtas för personal före anställning i verksamheter som riktar sig till barn och unga.

 Säkerställa att registerutdrag eller kopia på registerutdrag bevaras i minst två år.

 Säkerställa att den dokumentation som upprättas på den enskilde finns tillgänglig för all personal som kan behöva ta del av den för att en god och säker vård ska kunna garanteras.

Bilagor

1 Redovisning av vidtagna åtgärder

2 Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

3 Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn - tillägg

(22)

Ingela Möller 2016-01-07 SN 2015/0374

Dnr 8.4.2-27167/2015-8 0480 450885

Inspektionen för vård och omsorg Avdelning sydöst

Box 2163

550 02 Jönköping

Redovisning av vidtagna åtgärder

Ärende nr 8.4.2-27167/2015-8

Efter inspektion av Amorvägen, bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt 9§8 i Kalmar kommun fick socialnämnden följande krav på åtgärder:

Socialnämnden ska vidta följande åtgärder:

1. Säkerställa att registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister inhämtas för personal före anställning i verksamheter som riktar sig till barn och unga

2. Säkerställa att registerutdrag eller kopia på registerutdrag bevaras i minst två år.

3. Säkerställa att den dokumentation som upprättas på den enskilde finns tillgänglig för all personal som kan behöva ta del av den för att en god och säker vård ska kunna garanteras.

Bakgrund

Redovisning av vidtagna åtgärder

1 och 2

Kalmar kommun har en rutin för ”Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn” och socialförvaltningen har ett tillägg till denna rutin. Se bilaga.

Båda rutinerna finns i verksamhetshandboken och är uppdaterade och innehål- ler enligt vår bedömning tillräckligt för att uppfylla kraven i tillsynen. Det som brustit vid den enhet som varit föremål för tillsyn är att nytillträdd enhetchef inte fått introduktion enligt den introduktionsplan som finns för chefer inom socialförvaltningen och därmed missat information om rutinen för registerkontroll. De åtgärder som vidtas är därför:

(23)

2 (2)

 Ansvariga verksamhetschefer påminns om vikten av att följa intro- duktionsplanen för nyanställda chefer.

 Enhetschefer för barnverksamheter påminns om att följa rutinen för registerkontroll.

Båda dessa åtgärder är genomförda.

3

Socialförvaltningen har i tidigare tillsyner fått krav om att upprätthålla åtskill- nad mellan HSL dokumentation och SoL dokumentation. Dokumentationen fanns tidigare i gemensam pärm men under olika flikar i pappersversion. Med anledning av tidigare tillsyn separerades dokumentationen och såväl HSL som SoL dokumentation förs nu digitalt i verksamhetssystemet Procapita. Den legitimerade personalen har inte tillgång till SoL dokumentation och SoL personal har inte tillgång till HSL journal. Aktuell genomförandeplan ska dock alltid finnas i utskrift och vara tillgänglig för såväl HSL som SoL personal.

Nuvarande situation har upplevts som kommunikationsmässigt osäker av personalen men förvaltningen har uppfattat det som att regelverket inte tillåter direktåtkomst till dokumentation mellan HSL och SoL verksamhet. Denna uppfattning förstärktes särskilt med anledning av nedanstående dokument.

I Bilaga till slutbetänkande av utredningen om rätt information i vård och omsorg SOU 2014:23 kan följande läsas på sidan 173:

Bestämmelser om direktåtkomst saknas

I dagsläget saknas däremot bestämmelser som tillåter direktåtkomst mellan hälso- och sjuk- vård och socialtjänst. Det finns varken i hälso- och sjukvårdslagstiftningen eller i socialtjänst- lagstiftningen.

Med anledning av att IVO gör en annorlunda tolkning kommer socialnämnden att vidta följande åtgärder:

 SoL dokumentationens behörighetsreglering ändras så att legitimerad personal får läsbehörighet till journalanteckningar. Legitimerad personal får i samband med detta information om hur denna del av verksamhetssystemet fungerar och används. Detta genomförs under mars månad.

 Kalmar kommun har köpt in modul till verksamhetssystemet för

”Hälso- och sjukvårdsuppdrag”. Denna modul kommer att börja an- vändas i verksamheten under 2016 men exakt datum för implemente- ring finns ännu inte då införandet i äldreomsorgen ligger först och detta ska koordineras med deras ÄBIC införande. Efter implemente- ring av HSL uppdrag i verksamhetssystemet kommer SoL verksamheten att få tydliga uppdrag från den legitimerade personalen via verksamhetssystemet.

Ingela Möller Avdelningschef Socialförvaltningen Kalmar kommun

(24)

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

Kommundirektör Annette Andersson Förhandlingschef Mats Gustafsson 2015-04-21 1 (2)

Personal - Arbetsmiljö Rekrytering och introduktion

Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

I Kalmar kommun ska alla nyanställda inklusive timvikarier och praktikanter som ska arbeta med barn under 18 år uppvisa ett registerutdrag ur belastningsregistret innan anställning eller praktik får påbörjas.

I annonser vid rekrytering bör det framgå att sökanden ska kunna uppvisa ett registerutdrag ur belastningsregistret.

I anställningsbeslutet skriver ansvarig chef i rutan anteckningar:

Registerutdrag uppvisat den plus aktuellt datum.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn (Lag 2013:852). Lagen trädde i kraft 2013-12-18.

Bakgrunden till den nya lagstiftningen är stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp.

Lagen i förhållande till övriga författningar om registerkontroll

Det finns redan lagstiftning inom förskola/skola och hem för vård och boende som ålägger arbetsgivare att inhämta registerutdrag. Den nu nya lagen avser att komplettera befintlig lagstiftning och ger arbetsgivare och uppdragstagare inom t ex ideella föreningar möjlighet att inhämta registerutdrag för personer som ska arbeta med barn.

Det betyder att förskola/skola och hem för vård och boende har skyldighet att inhämta registerutdrag från personer som ska arbeta inom dessa verksamheter.

Övriga verksamheter som har barn under 18 år får numera (men har enligt lagstiftningen ingen skyldighet) att inhämta registerutdrag.

Vilka brott omfattas av registerkontrollen?

Samtliga sexualbrott och barnpornografibrott.

Vem inhämtar registerutdrag?

Det är den sökande själv som ska inhämta registerutdraget.

Registerutdragets giltighetstid

Utdraget får inte vara äldre än ett år vid uppvisandet.

(25)

2 (2) Återlämnande av registerutdrag

Arbetsgivare har inte någon rätt att behålla registeruppdraget eller en kopia av det. Ett registerutdrag som har uppvisats får inte dokumenteras på annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp.

Undantag från regeln om återlämnande av registerutdrag gäller dock för HVB- hem enligt LAG (2007) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn.

På begäran av den som lämnat ett registerutdragskall det återlämnas i original.

Utdrag eller kopia därav skall dock avseende den som erhåller anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande bevaras under minst två år från det an- ställningen uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande påbörjades.

(26)

SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK

Avdelningschef Barbro Schött Personalutvecklare Therese Gullander 2016-01-01 1 (2)

Personal - Arbetsmiljö Rekrytering och introduktion

Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn - tillägg

Syfte

Syftet med denna rutin är att säkerställa att lagkraven följs när det gäller registerutdrag vid anställning av personal som ska arbeta i verksamhet med barn och/eller ungdomar.

Ansvar

Anställande eller praktikansvarig chef ansvarar för att rutinen följs.

Rutin

Rutinen omfattar alla personer i verksamhet med barn och/eller ungdomar.

Kravet på att uppvisa registerutdrag omfattar personal i samband med anställ- ning, uppdrag och praktik. Vid intervjutillfället uppmanas den sökande att be- gära ut registerutdrag. Utdrag för redan anställd personal behöver inte begäras, däremot begärs utdrag då en person byter arbetsställe från vuxenverksamhet till barnverksamhet.

Personen begär själv ut registerutdrag från Polisen. Blanketter kan laddas ner på www.polisen.se. Notera att registerutdrag finns i flera versioner och att de används för olika arbetsområden, vilka anges på blanketten;

 Vid arbete/praktik inom LSS-verksamhet begärs utdrag ur belastningsregister.

 Vid arbete/praktik inom hem för vård eller boende (HVB) samt stöd- boende begärs utdrag ur belastningsregister och misstankeregister.

 Vid arbete/praktik som socialsekreterare begärs utdrag ur belastningsregister och misstankeregister.

Normal handläggningstid för att få ett registerutdrag är ca två veckor om blanketten är korrekt ifylld. Utdraget har en angiven giltighetstid.

Registerutdraget ska visas upp i original men behöver inte överlämnas i ett obrutet kuvert. Observera att om det finns en notering i registret har ut draget flera sidor, noteringen finns då på sidan två.

Registerutdraget uppvisas för ansvarig chef vid anställning/ uppdrag/praktik.

Personalavdelningen registrerar i Winlas att utdraget har uppvisats.

(27)

2 (2)

Anställning/praktik på hem för vård eller boende samt stödbo- ende

Vid anställning/praktik på HVB samt stödboende får utdraget vara högst sex månader gammalt. Anställande chef är skyldig att arkivera utdraget under minst två år. Utdraget ska kunna uppvisas om Inspektionen för vård och om- sorg (IVO) gör en tillsyn av verksamheten.

Internkontroll

Personalavdelningen gör stickprov på registerutdrag enligt fastställd internkontrollplan.

(28)

Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Cecilia.Frid@kalmar.se

Cecilia Frid 2016-02-10 SN 2016/0040.11.01

0480-453891

Socialnämnden

Yttrande över laglighetsprövning - personlig assistans och entreprenad

Socialnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande angående beslut om entreprenaddrift av personlig assistans.

Bakgrund

Socialnämndens beslut 2015-12-15 beträffande entreprenaddrift av personlig assistans har överklagats till Förvaltningsdomstolen i Växjö.

Förvaltningsdomstolen har begärt in ett yttrande från Kalmar kommun angå- ende laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Cecilia Frid Socialchef

Bilaga

Yttrande i mål nr. 33-16 angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

(29)

Adress Tel 0480-45 00 00 vx │

Cecilia Frid 2016-02-15 SN 2016/0040.11.01

0480-453891

Förvaltningsrätten i Växjö Box 42

351 03 Växjö

Yttrande i mål nr. 33-16 angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Förvaltningsrätten i Växjö har förelagt Socialnämnden i Kalmar kommun att inkomma med yttrande med anledning av Birgitta Callenbergs överklagande av socialnämndens beslut den 15 december 2015, § 209.

Socialnämnden yrkar i första hand att talan skall avvisas på den grunden att det överklagade beslutet är av rent förberedande art och därmed enligt 10 kap. 2 § 2 punkten kommunallagen inte överklagbart. I andra hand bestrider social- nämnden klagandens talan. Klaganden har inte anfört några omständigheter som medför att det överklagade beslutet med tillämpning av 10 kap. 8 § kommunallagen skall anses olagligt.

Genom det överklagade beslutet har socialnämnden godkänt socialförvaltning- ens förslag om att kommunens verksamhet för personlig assistans läggs ut på entreprenad samt överlämnat det till kommunfullmäktige för beslut. Enligt 10 kap. 2 § 2 punkten kommunlallagen får ett beslut i en nämnd överklagas om beslutet inte är av rent förberedande art. Socialnämndens bedömning är att det aktuella beslutet är av rent förberedande art och därmed inte överklagbart.

Överklagandet bör därför avvisas.

Vidare bestrider socialnämnden bifall till överklagandet då beslutet har till- kommit i laga ordning, hänför sig till nämndens ansvarsområde och inte strider mot lag eller annan författning. Beslutet innebär endast att förvaltningens för- slag godkänns och översänds till kommunfullmäktige för beslut i sak. Kom- munfullmäktige är således beslutande organ och socialnämnden endast bered- ningsorgan. Enligt socialnämndens uppfattning kan det överklagade beslutet inte anses olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 § kommunallagen. Överklagandet bör därför avslås.

Cecilia Frid Socialchef

(30)

Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Barbro.Schott@kalmar.se

Barbro Schött 2016-02-08 SN 2016/0082.11.01

0480-450931

Socialnämnden

Kalmar kommuns samverkansavtal

Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen.

Bakgrund

Kalmar kommun har haft en tvisteförhandling med Vision och Lärarförbundet angående brott mot samverkan.

Kalmar kommuns samverkansavtal omfattar även förtroendevalda, vilket inne- bär att förvaltningarna måste samverka innan en nämnd fattar beslut i frågor som regleras i samverkansavtalet.

Alla frågor som berör personal och anställningsvillkor ska samverkas och sam- verkansgruppen ska vara med i ärendet från dess början.

Parterna enades om att ge i uppdrag till förvaltningsledningarna på alla förvalt- ningar, att på respektive nämndsmöte under våren 2016 informera om Kalmar kommuns samverkansavtal och hur detta avtal påverkar nämndens arbete.

Barbro Schött Cecilia Frid

Avdelningschef personal Socialchef

(31)

Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 vx │ingela.moller@kalmar.se

Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0011.11.01

0480-450885

Socialnämnden

Årlig bedömning av verksamhets- ledningssystemet

Bakgrund

Den övergripande ledningen för kommunens verksamhetsledningssystem skall varje år göra en samlad bedömning av verksamhetsledningssystemet och uti- från denna fastställa om systemet är lämpligt, tillräckligt och väl fungerande.

Därutöver skall den övergripande ledningen ta ställning till om kravet på stän- diga förbättringar är uppfyllt och fatta nödvändiga beslut om eventuella för- ändringar av det fortsatta arbetet.

Som underlag för detta arbete skall de lokala ledningarnas genomgång (förvalt- ningsledningarna) i februari varje år svara på ett antal frågor om förvaltningens arbete med ledningssystemet. I bifogad handling redogörs för de svar som lämnats från socialförvaltningen till den övergripande ledningen.

Bilaga

1 Utvärdering av verksamhetsledningssystemet

(32)

Svarsjournal

Publikationsnamn Utvärdering av verksamhetsledningssystemet 2015

Namn ^Anonym

Datum 2016-02-10 11:16:07

1. Välj förvaltning Socialförvaltningen

2. Internrevision - Hur har planeringen av

internrevisionen fungerat? ^Bra

2. Internrevision - Hur fungerade genomförandet av internrevisionen?

Bra 2. Internrevision - Hur har stödfrågorna till

internrevisionen fungerat?

Bra 2. Internrevision - Hur upplevs antalet

internrevisorer?

Bra 2. Internrevision - Hur upplevs kvaliteten på

revisionsrapporterna?

Bra 2. Internrevision - Hur fungerade stängningen av avvikelserna?

OK men med vissa brister 2. Internrevision - Hur upplevs den tid som

avsatts för internrevisionen? ^Bra

2. Internrevision - Hur har internrevisionen fångat förbättringsområden?

Bra 2. Internrevision - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir:

"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Avvikelserna från en revision ej stängd före externrevision.

3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Hur

fungerar rutiner för bevakning och uppföljning av lagar och andra krav?

OK men med vissa brister

3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Skriv kort kommentar när svaret blir: "Ej tillfredsställande"

eller "OK, men med vissa brister"

Uppföljning inom miljöområdet behöver förbättras. Tillägg till rutin lagbevakning ska in i verksamhetshandboken.

Nej

- Kommentar I huvudsak uppfylls lagar och andra krav. Brister finns inom ensamkommande verksamheten, brist på uppföljning av beslut inom LSS verksamheten, långa väntetider inom handläggningen i vissa områden. Vissa brister inom område brand och miljö.

4. Extern revision - Hur har planeringen av den externa revisionen fungerat?

Bra 4. Extern revision - Hur upplevs revisionsplanen?Bra 4. Extern revision - Hur fungerade

genomförandet av den externa revisionen (inklusive revisorernas kompetens)?

Bra

4. Extern revision - Hur upplevs kvaliteten på revisionsrapporten?

Bra 4. Extern revision - Hur upplevs kvaliteten på avvikelserapporten?

Bra 4. Extern revision - Hur fungerade stängningen av avvikelserna?

Bra 4. Extern revision - Hur upplevs den tid som

avsatts för extern revision?

Bra 4. Extern revision - Hur har samspelet med den övergripande kvalitets- och miljösamordnaren fungerat?

Bra

5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur har arbetet med utrymningsövningar fungerat?

OK men med vissa brister 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur har OK men med vissa brister

(33)

brandskyddsronder genomförts enligt rutin?

5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur väl efterlevs kraven på brandskyddsutbildning?

OK men med vissa brister 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Skriv kort

kommentar när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Området är väl kartlagt så kunskapen om vad som brister och var är stor. Åtgärdsplan för 2016 är framtagen.

6. Miljöarbetet - Hur väl bidrar vi till att minska våra kunders/brukares miljöpåverkan?

Bra 6. Miljöarbetet - Hur tar vi hänsyn till miljö i

beslutsunderlag som lyfts till politiken?

OK men med vissa brister 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med kemikalier

fungerat?

OK men med vissa brister 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med

avfallshanteringen fungerat?

Bra 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med att minska energiförbrukningen fungerat?

Bra 6. Miljöarbetet - Hur ser förvaltningens

miljökompetens ut?

Bra 6. Miljöarbetet - Skriv kort kommentar när

svaren på något av alternativen blir:

"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Svårt att få in kemikalielistor från alla enheter. Nya rutiner tas fram. I rutinen för beslutsunderlag finns miljöaspekt med, denna används dock inte alltid.

70 7. Processarbetet - Hur fungerar mätningen av förvaltningens processer?

Ej tillfredsställande 7. Processarbetet - Hur har behovet av utbildning

kring processer täckts in?

Bra 7. Processarbetet - Hur upplevs förvaltningens processer - är rätt processer beskrivna?

OK men med vissa brister 7. Processarbetet - Skriv kort kommentar när

svaren på något av alternativen blir:"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Huvudprocess behöver fastställas, delprocesser anpassas till huvudprocessen.

8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar förvaltningens arbete med att mäta kundtillfredsställelse?

8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet med att ta fram handlingsplaner efter

mätningar?

Bra

8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet med att genomföra de aktiviteter som finns i handlingsplanerna?

Bra

8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet med att följa upp handlingsplanerna?

Bra 8. Kundtillfredsställelse - Hur väl efterföljs den kommungemensamma rutinen "Verktyg för uppföljning av kvalitet"?

Föredömligt

8. Kundtillfredsställelse - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir:"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Mätningarna är inte heltäckande. Under 2015 har inte någon mätning gjorts då vi avvaktat SKLs nationella brukarundersökning.

9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur väl uppfyller förvaltningens detaljerade mål kraven på att vara SMARTA?

9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur väl bidrar valda aktiviteter till att målen uppfylls?

OK men med vissa brister 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur ser

måluppfyllelsen ut?

OK men med vissa brister 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Skriv

kort kommentar när svaren på något av

alternativen blir:"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Vi är på god väg och arbetet förbättras från år till år.

Fortfarande kvarstår att skapa accepterade och realistiska mål.

(34)

10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter (beröm,

förbättringar, klagomål, avvikelser) från de anställda?

10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter från kunderna?

10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Skriv kort kommentar när svaren på något av

alternativen blir:"Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister"

Förbättring har skett under 2015 men arbetssättet är inte implementerat fullt ut.

11. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren?

Ja

11. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren? - Om ni svarar "Ja" kommentera orsak och behov av åtgärd.

Förvaltningens kunskap om de olika områdena i enkäten har ökat genom bättre uppföljning inom olika områden.

Detta leder till att svaren i årets enkät är mer självkritiska jämfört med tidigare år men bygger på ett bättre

kunskapsunderlag. Generellt uppfattar vi att trenden är att förvaltningen gör ständiga förbättringar inom områdena.

12. Kvalitetspolicyn - Är kvalitetspolicyn relevant och aktuell?

Ja 12. Kvalitetspolicyn - Vid svar "Nej" lämna

kommentar.

Policyn har mer karaktär att vara en värdegrund. Den uppfyller inte riktigt kraven på en kvalitetspolicy.

13. Miljöpolicyn - Är miljöpolicyn relevant och aktuell?

Nej 13. Miljöpolicyn - Vid svar "Nej" lämna

kommentar.

Miljöpolicyn bör inriktas mot miljö och inte ekonomi och socialt. Social hållbarhet skulle kunna vara en del av kvalitetspolicyns ambitionsnivå.

14. Förändringar i verksamheten - Har det skett några förändringar i verksamheten som påverkar bedömningen av de betydande miljöaspekterna?

Ja

14. Förändringar i verksamheten - Vid svar "Ja"

lämna kommentar.

Färre antal interna tjänsteresor inom kommunen efter flytt till gemensamma lokaler. Förvaltningen har ökat antal boenden framförallt inom ensamkommande vilket ger fler resor och fler lokaler. Kraftig ökning av externa

placeringar utanför kommunen för ensamkommande flyktingbarn vilket har lett till en stor ökning av långa tjänsteresor. Förvaltningen har ökat elbilanvändningen.

Förvaltningen har investerat i utrustning för

webbmöten. Fler utbildningar har arrangerats via webb.

15. Uppfyller vi kraven på ständiga förbättringar?Ja 16. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl fungerande?

Ja 16. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl fungerande? - Om ni svarar "Nej" på någon av frågorna 15 eller 16 kommentera orsak och behov av åtgärd.

Det finns fortfarande mycket att göra för att göra systemet tillgängligt, implementerat och användbart ute i verksamheten. Verksamhetshandboken behöver göras enklare att använda och datorkunskapen behöver öka i förvaltningen.

17. Har vi tillräckligt med

kompetens/utbildning/resurser för systemet?

Nej 17. Har vi tillräckligt med

kompetens/utbildning/resurser för systemet? - Om ni svarar "Nej" kommentera orsak och behov av åtgärd.

Datakunskapen i förvaltningen är för låg hos användarna ute i verksamheten.

18. Ge förslag på områden till höstens internrevision som er förvaltning önskar revidera.

Brand, intern kontroll, inköpsprocessen, information - kommunikation, verksamhetsunika processer och rutiner.

(35)

Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Kristina.Appert@kalmar.se

Kristina Appert 2016-02-09 SN 2014/0652.03.01

0480-450950

Socialnämnden

Årsrapport för 2015

Bakgrund

Det åligger varje nämnd att sammanställa en årsrapport. Den består av en sammanställning av viktiga händelser/ändrade förutsättningar, ekonomisk re- sultatanalys, måluppföljning, kvalitetsberättelse samt ett framtidsavsnitt som är ett viktigt underlag inför arbetet med den kommunövergripande verksamhetsplanen för 2017-2019.

Vid socialnämndens sammanträde i mars fastställs årsrapporten för 2015.

Kristina Appert Cecilia Frid

Avdelningschef, ekonomi Socialchef

(36)

Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Niklas.Hermansson@kalmar.se

Niklas Hermansson 2016-02-08 SN 2016/0085.11.01

0480-453819

Socialnämnden

Personlig assistans och Dom i Högsta förvalt- ningsdomstolen

Bakgrund

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade 150625 en dom som innebär en delvis förändrad tillämpning inom assistansersättningen. Domen kommer att på- verka kommunerna i landet både ekonomiskt och avseende planering. I korthet säger domen att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingå- ende kunskap om den funktionshindrade” nu bara gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fram tills nu har även personer med andra funkt- ionsnedsättningar, kunnat få beslut från Försäkringskassan utifrån samma grundläggande behov. Socialförvaltningen ser en stor risk i att personer nu kan få sina beslut indragna vid omprövning av beslut från Försäkringskassan.

Troliga konsekvenser av domen är att antalet ansökningar om personlig assistans enligt LSS kommer att öka – och därmed även kostnaderna för socialför- valtningen och Kalmar kommun. För att motverka en ökad kostnadsutveckling kan socialförvaltningen behöva bygga ut Bostad med särskild service enligt LSS. Även det sistnämnda innebär ökade kostnader för kommunen.

Sammanfattningsvis innebär domen från Högsta förvaltningsdomstolen mins- kade kostnader för staten och ökade kostnader för kommunerna.

Niklas Hermansson Cecilia Frid

Verksamhetschef Socialchef

(37)

SN 2016/0085 2 (2)

Bilaga

Frågor och svar (Försäkringskassan)

(38)

1 (3)

Datum

Frågor och svar. Tillämpning av dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande assistansersättning (HFD 3527-14)

2015-09-24

Frågor och svar

Försäkringskassans tolkning av dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande assistansersättning 1. Vad handlar domen om?

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 25 juni 2015 en dom som innebär en delvis förändrad tillämpning inom assistansersättningen.

I domen konstaterar HFD att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade” endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar.

2. Vad är en psykisk funktionsnedsättning?

Det finns inte någon enhetlig definition av vad som menas med en psykisk funktionsnedsättning. Vi kommer därför att ta fram ett rättsligt

ställningstagande kring hur Försäkringskassan definierar begreppet psykisk funktionsnedsättning vid tillämpning av 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det gör vi för att få fram en enhetlig rättstillämpning inom Försäkringskassan.

3. När har ni definierat begreppet psykisk funktionsnedsättning?

Arbetet pågår för fullt i den frågan och vår förhoppning är att ha det klart så snart som möjligt.

4. Vilken tolkning gör Försäkringskassan av domen från HFD?

För att det grundläggande hjälpbehovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” ska vara aktuellt krävs att det finns en psykisk funktionsnedsättning och att hjälpbehovet är en följd av denna nedsättning.

För att behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade ska kunna ses som ett grundläggande behov måste behovet av hjälp dessutom kunna kopplas till något av de andra grundläggande behoven, det vill säga hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att

kommunicera med andra.

5. Finns det personer som kommer att förlora sin assistansersättning till följd av domen?

Ja, det finns personer som utifrån den tidigare tillämpningen hade rätt till assistansersättning, men som nu inte längre kommer att ha rätt till ersättning.

Det är dock först i samband med en tvåårsomprövning som Försäkringskassan, med anledning av domen, kan dra in beviljad ersättning.

Wimi FK90010_006_G