Sociala skillnader i dödlighet i Östersunds församling 1915 – 1922 Vem kan tvätta händerna?

(1)

Vem kan tvätta händerna?

Sociala skillnader i dödlighet i Östersunds församling 1915–1922

Arvid Bergström

C-uppsats, 15 hp Historia C

HT-2020

(2)

1 Härmed ger jag mitt tillstånd att föreliggande uppsats får spridas och att forskare och

studerande får citera ur densamma. Uppgifter om uppsatsen får läggas ut på Internet.

Institutionen för idé-och samhällsstudier 901 87 Umeå 090786 50 00 www.umu.se

(3)

2

Innehåll

1. Inledning ... 3

1.1 Syfte och frågeställning ... 5

1.2 Bakgrund ... 6

1.3 Tidigare forskning ... 9

1.4 Teori ... 14

1.5 Källmaterial, metod och källkritik ... 17

2. Undersökningsdel ... 22

2.1 Resultat ... 22

2.2 Diskussion ... 28

3. Sammanfattning ... 33

4. Käll- och litteraturförteckning ... 34

Otryckta källor ... 34

Litteratur ... 34

Internetkällor ... 36

(4)

3

1. Inledning

I alla länder där det har varit möjligt att undersöka dödlighet och överlevnad genom historien har man hittat socioekonomiska skillnader mellan vilka det är som dör och vilka det är som överlever. Socioekonomiska skillnader är märkbara när vi tittar på vilka som drabbas av olika sjukdomar, eller dör av olika anledningar. Dessa skillnader återfinns när vi tittar på vilka som till exempel får cancer eller dör av alkoholmissbruk. Ett flertal studier har framfört att

spanska sjukan var en socialt neutral sjukdom som oavsett klass eller social status drabbade människor.¹ Förespråkare för att den spanska sjukan kan anses vara socialt neutral menade att spanska sjukan var olik någon annan tidigare influensa. De menade att spanska sjukan

introducerade en ny virusstam som ingen hade immunitet emot och slog mot alla grupper lika och att spanska sjukan var så olik den årliga influensan att den immunitet som kan ha skapats från tidigare epidemier inte spelade någon roll. Ett av argumenten till att spanska sjukan var olik tidigare influensor var att dödsoffer för spanska sjukan befann sig i åldersgruppen 20–40, och inte unga eller gamla som den vanliga influensan drabbar och kan därför anses vara olik någon tidigare influensa. Denna bild förmedlades av studier som använde sig av personliga berättelser av samtida läkare eller av den mediala rapporteringen och själva aldrig

genomförde statistiska analyser för att titta på samband mellan socioekonomisk status och dödlighet under spanska sjukan. En förklaring till varför just spanska sjukan har ansetts vara neutral, är att man troligtvis blandat ihop vilka det var som smittades av sjukan och vilka det var som dog. Bara för att en individ smittas av en sjukdom är det inte säkert att den dör, vilket gör att det är viktigt att inte endast undersöka vilka som blev smittade av spanska sjukan utan även vilka som faktiskt dog av den.² Debatten om huruvida spanska sjukan hade en social dimension har pågått sedan 1918, och forskningen pekar åt båda håll samtidigt.

Undersökningar från Norge och USA visade att det fanns tydliga socioekonomiska skillnader, både i vilka som blev smittade och vilka som dog av spanska sjukan. Liknande studier i

1 Brainerd, E., & Siegler, M. V. The Economic Effects of the 1918 Influenza Epidemic, Discussion Paper Series at Centre for Economic Policy Research. No. 3791, 2003; T.H.C. Stevenson. The incidence of mortality upon the rich and poor districts of Paris and London. Journal of the Royal Statistical Society. Vol. 84, nr. 1, 1921: 90–

99.

2 Mamelund, Svenn-Erik. A socially neutral disease? Individual social class, household wealth and mortality from Spanish influenza in two socially contrasting parishes in Kristiania 1918–19, Social Science & Medicine.

Vol. 62, n 4, r.2006: 923–940; Howard Phillips, The Recent Wave of ‘Spanish’ Flu Historiography, Social History of Medicine. Vol. 27, nr. 4, 2014: 789–808.

(5)

4 England uppvisade inte samma resultat och fann ingen korrelation mellan socioekonomiska skillnader och dödlighet.³

När spanska sjukan började sprida sig i det svenska samhället under sommaren och hösten 1918 gick kommunala hälsovårdsnämnder ut med en rad rekommendationer för att förhindra smittspridningen av den nya sjukdomen. Riktlinjer om att inte besöka offentliga tillställningar som biografer, cirkus och teaterföreställningar utfärdades.⁴ I Sörmlandsposten den 5 oktober 1918 finner vi förhållningsregler för att minska smittspridning, utgivna av

hälsovårdsnämnden, och dessa regler var till exempel att undvika köbildningar och andra folksamlingar, att inte anordna tillställningar i det egna hemmet, tvätta händerna och hålla sig ren med ett bad i veckan. Vid sjukdom skulle man, så gott det gick, undvika kontakt med andra människor. Hade man varit i kontakt med människor som varit sjuka skulle man undvika andras beröring i minst en vecka.⁵ Alla hade inte samma möjlighet att ta till sig av informationen eller att efterfölja råden. Individer som bodde trångt hade inte möjlighet att hålla avstånd från dem som var sjuka, om de ens visste att man skulle göra det. Rikare och mer välutbildade individer hade både möjlighet och kunde lättare ta till sig till de råd som hälsomyndigheter utfärdade. Den ekonomiska möjligheten att stanna i sängen tills symtomen gick över var något som oftast var tillgängligt endast för rikare människor då de ofta bodde större, vilket gjorde att de hade möjlighet att hålla fysiskt avstånd till varandra. Denna skillnad mellan fattig och rik är inte endast något som uppmärksammats i samband med spanska sjukan. Studier som undersökt dödlighet i influensa och lunginflammation för årliga epidemier har konstaterat att de uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna när det kommer till dödlighet.⁶

Spanska sjukan brukar räknas härja i Sverige under perioden 1918–1920, med en första våg under sommaren 1918, en andra våg under hösten 1918 och sedan en tredje våg våren 1919.⁷

Vol. 62, nr. 4, 2006: 923–940.

4 Sundsvallsminnen. Spanska sjukan 1918. https://sundsvallsminnen.se/handelser/spanska-sjukan/ (hämtad 2020-12-27).

5 Karlsson, Helena. I Spanska sjukans Sörmländska spår. 2020. Arkiv Sörmland, https://arkivsormland.se/i- spanska-sjukans-sormlandska-spar/ (hämtad 2020-12-27).

Vol. 62, nr. 4, 2006: 923–940.

7 Tommy Bengtsson, Martin Dribe, Björn Eriksson, Social Class and Excess Mortality in Sweden During the 1918 Influenza Pandemic, American Journal of Epidemiology. Vol. 187, nr. 12, 2018: 2568–2576.

(6)

5 Efter 1919 mattades spanska sjukan av och försvann efter 1920. Likt många andra

undersökningar om spanska sjukan kommer denna uppsats att ha sitt fokus på 1918, det år då spanska sjukan tog de flesta dödsoffren. Hela perioden som spanska sjukan varade i Sverige kommer att finnas med i undersökningen, men det största fokuset kommer att ligga på influensaåret 1918.

För att veta hur man ska bekämpa en sjukdom, är det viktigt att veta vilka grupper som drabbas. Då kan man införa de viktiga åtgärder som krävs, eller informera alla om hur man ska skydda sig. När virussjukdomen Covid-19 spreds globalt under våren 2020 undersökte några svenska forskare vilka grupper som var mest utsatta, så kallade ”riskgrupper”. Deras resultat visade att individer med låg inkomst och låg utbildning hade en högre risk att dö, både av Covid-19 och rent generellt.⁸ Finns det då anledning att tro att det skulle vara annorlunda i och med spanska sjukan? Vilka var det som drabbades av spanska sjukan, var det fattiga eller rika, män eller kvinnor, apotekare eller industriarbetare, bönder eller kungligheter?

1.1 Syfte och frågeställning

Debatten om huruvida spanska sjukan hade en social dimension eller inte har pågått sedan 1918 och nyare forskning har pekat mot att den inte var lika socialt neutral som tidigare ansetts. En av faktorerna till detta kan ha varit den oproportionerliga rapportering som skedde under spanska sjukan, där det riktades stor uppmärksamhet om en högt uppsatt person dog till följd av spanska sjukan.⁹ Kungens egen son, prins Erik, dog av spanska sjukan 1918 i

Drottningholms slott.¹⁰ Detta spädde bara på bilden om att alla drabbades lika av spanska sjukan. Senare forskning har dock börjat ifrågasätta bilden av spanska sjukan som socialt neutral. Delvis då ny forskning med nya inriktningar och användandet av annat datamaterial har genomförts, exempelvis av Svenn-Erik Mamelund i Norge¹¹, men också av ett nytt sätt att se på förekomsten av sjukdomar påverkas av sociala förhållanden. Tidigare forskning har

8 Drefahl, S., Wallace, M., Mussino, E. et al. A population-based cohort study of socio-demographic risk factors for COVID-19 deaths in Sweden. Nat Commun. Vol. 11, artikel nr. 5097, 2020.

9 Howard Phillips, The Recent Wave of ‘Spanish’ Flu Historiography, Social History of Medicine. Vol. 27, nr.

4, 2014: 789–808.

10 Åman, Margareta. Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918–1920 och dess internationella bakgrund.

Diss., Uppsala Universitet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1990. s. 46.

Vol. 62, nr. 4, 2006: 923–940.

(7)

6 använt sig av individuellt baserade riskfaktorer som träning, diet, kolesterolvärde och annat för att klargöra vilka det var som drabbades av sjukdomar. Senare forskning har dock

problematiserat detta och menat att det inte endast är individuella riskfaktorer som spelar roll, utan hur samhället ser ut runtomkring individer också.¹²

Syftet med denna uppsats är att undersöka dödligheten i Östersunds församling för att utröna om spanska sjukan var socialt neutral när det kom till dödsoffer eller om det fanns en social dimension i dödligheten. Uppsatsen kommer således att titta på den totala dödligheten i Östersund under perioden 1915–1922 för att se om spanska sjukan som varade under perioden 1918–1920 förändrade något, och i sådana fall undersöka denna förändring.

Uppsatsen använder sig utav individuella data angående individers sociala status, taget ur Östersunds folkräkning från 1910 och kopplar ihop denna med uppgifter ur dödboken för perioden 1915–1922. Östersunds församling är intressant att titta på då det var en växande stad under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, som under influensaåren 1918–1920 uppvisade en stor överdödlighet i spanska sjukan.¹³

Uppsatsen syftar således till att besvara följande frågeställning:

● Hur stor var dödligheten under spanska sjukan?

● Förändrades dödligheten beroende på klasstillhörighet? Hur såg i så fall denna skillnad ut?

● Hur såg skillnaden i dödlighet ut mellan könen?

● Förändrades skillnader i dödlighet utefter giftermålsstatus?

1.2 Bakgrund

Spanska sjukan, trots sitt namn, härstammade inte från Spanien. Exakt vart sjukdomen har sitt ursprung är inte klart. Det finns teorier om att spanska sjukan skulle komma från Asien, då en avhandling i USA menar att sjukdomen fördes över av kineser som jobbade för den

amerikanska militären bakom stridslinjerna under första världskriget. I samtiden trodde man också att det var kineser som förde med sig sjukdomen till Frankrike, dels då kineser var talrika i Frankrike under den tiden samt att det fanns osäkra rapporter om en epidemisk

12 Link, Bruce G., and Jo Phelan. "Social Conditions As Fundamental Causes of Disease." Journal of Health and Social Behavior. 1995: 80–94.

13 Åman. (1990) s. 127–131.

(8)

7 sjukdom i Kina under vintern 1917. Det troddes vid den tiden vara lungpest, men kan ha varit den sjukdom som senare blev känd som spanska sjukan. Det är således oklart exakt vart sjukdomen kommer ifrån, men det som är klart är att den kom till Europa via USA. Tidigt på våren 1918 hade sjukdomen iakttagits i amerikanska militärläger i USA och dessa soldater förde sedan med sig sjukdomen till Europa via de franska inskeppningshamnarna under första världskriget. De länder som först upptäckte att sjukdomen spreds sig var de krigande länderna Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Tittar man på tidslinjen över influensans utbredning i Europa kan vi se att i mars 1918 är det säkert att amerikanska militärläger i USA hade smittan. I ett amerikanskt militärläger vid den franska staden Bordeaux utbröt en

epidemi i början av april. Vid samma tidpunkt uppmärksammades sjukdomen hos brittiska, franska och tyska soldater. Eftersom dessa parter låg i krig ville man inte gå ut med denna information förrän långt efter kriget. I slutet av april ska sjukdomen ha spridit sig till Spanien och i maj ska den ha varit utbredd hos befolkningen. När detta uppmärksammades började Spanien, som inte deltog i första världskriget och inte hade något intresse av att hemlighålla sjukdomens existens, rapportera om denna nya influensa som spridit sig i det spanska samhället, och sjukdomen har sedan dess förknippats med landet. Det som då blev känt som spanska sjukan upptäcktes i andra länder. I början av sommaren kom uppgifter om epidemier i England, Tyskland och Schweiz, och under senare delen av juni i Österrike och Norge.

Samtidigt som spanska sjukan kom till Sverige i månadsskiftet juni-juli kom rapporter angående sjukdomens spridning i Sydamerika och Indien.¹⁴

Den 5 juli 1918 meddelade de svenska tidningarna att spanska sjukan hade kommit till södra Sverige. Till Malmö hade smittan kommit från Tyskland och till Göteborg hade den kommit med ett ångfartyg från England. En arbetare från Norge som arbetade i en stenkolsgruva i Hyllinge hade kommit för att fira midsommar med släkten insjuknade under midsommarafton och några dagar senare hade ett antal släktingar insjuknat och epidemin var nu ett faktum.

Utbrottet i Hyllinge är det första bekräftade utbrottet av spanska sjukan i Sverige och några veckor efter det spred sig sjukdomen till övriga Sverige. Den 9 juli rapporterades det om fall både i Arvika och Luleå, men någon stor oro över spanska sjukan fanns inte i varken hos tidningarna eller hos gemene man. Ett tecken på detta var när ett skepp från Petrograd med passagerare som insjuknat i kolera anlände till Sverige tog koleraskräcken över, och i en vecka var det inte den nya influensan, som endast tagit ett fåtal liv dittills, som stod högst på

14 Åman. (1990) s. 32–33.

(9)

8 dagordningen, utan kolera. I augusti kunde tidningarna fortfarande ge detaljerad information angående varje dödsfall som exempelvis ålder, kön, yrke och tidvis namn. Allt eftersom månaden gick slutade den detaljerade informationen att ges och övergick till endast siffror.

Allt fler orter drabbades och allt fler dog. I mitten av augusti var Norrland i fokus för rapporteringen om spanska sjukan med ett flertal dödsfall i Luleå, Kiruna och Boden.

Dödsoffren var dock fortfarande tillräckliga för att kunna räknas vid denna tid.¹⁵

Spanska sjukan var en influensa olik den årliga influensan idag. Influensa A-virus är den typ av influensa som cirkulerar hos människor årligen och som exempelvis i USA leder till ungefär 30 000 dödsfall om året. Influensa A-virus är ett släkte inom virusfamiljen

Orthomyxoviridae och mutationer inom viruset kan tidvis leda till nya virusstammar som blir pandemier och sprider sig över hela världen. En av de värsta pandemierna i nedskriven historia var spanska sjukan och var en ny virusstam inom influensa typ A-virus och är förfadern till de människa- och svininfluensaviruset H1N1. Dessa slags influensavirus förändras hela tiden genom vad som kallas ett antigenskifte, vilket gör att det är extremt viktigt att identifiera detta skifte för att kunna framställa ett effektivt vaccin. 1900-talet upplevde tre stycken stora pandemier, ”Spanska sjukan” 1918 (H1N1), ”Asiaten” 1957 (H2N2) och ”Hong Kong” 1968 (H3N2). Både ”Asiaten” och ”Hong Kong” anses vara direkta ättlingar till spanska sjukan. Hundratals obduktioner som utfördes 1918 visade att det var lungorna som drabbades och att dödsorsaken var lunginflammation eller andningssvikt.

Majoriteten av de individer som dog i spanska sjukan dog av sekundär bakteriell

lunginflammation, vilket idag går att bota med antibiotika, men 1918 hade antibiotika inte än uppfunnits. Många dog också av akut lungblödning eller lungödem efter uppvisade symptom och dog inom fem dagar.¹⁶

Den första vågen av spanska sjukan som spred sig under sommaren 1918 var inte lika smittsam som den andra vågen och nådde inte heller alla världens länder. Hösten 1918

ändrades detta, då det redan under augusti började rapporteras om en ökad smittspridning och ökad dödlighet av influensan. På många håll i världen nådde dödligheten sin höjdpunkt i oktober 1918 och den grupp som drabbades värst var befolkningen som var mellan 20–40 år, som innan varit friska och starka. Under 1918 förändrades alltså vad som i början sågs som

15 Åman. (1990) s. 42–45.

16 Taubenberger, Jeffery K. “The origin and virulence of the 1918 "Spanish" influenza virus.” Proceedings of the American Philosophical Society. Vol. 150, nr. 1, 2006: 86–112.

(10)

9 en smittsam men annars ganska ofarlig influensa till en av de värsta epidemiska sjukdomar som människan genomlidit. Det var förvisso inget tal om en ny variant av digerdöden, då dödligheten var alltför liten för att jämföras med den. Däremot inträffade spanska sjukan i samband med första världskriget, då alla ansträngningar låg till att få slut på kriget. När första världskriget avslutades den 11 november 1918, fortsatte spanska sjukan. Efter ett lugn kring årsskiftet 1918–1919 kom spanska sjukan tillbaka i en tredje våg. Influensan var fortfarande dödlig, men inte lika dödlig som den hade varit under hösten 1918. Redan 1920 kunde man konstatera att det dött fler människor på några månader av spanska sjukan än det gjorde under de fyra år som första världskriget pågick.¹⁷

Beräkningen av antal dödsfall av spanska sjukan har förändrats över åren. 1927 gjordes en undersökning för att besvara hur många människor som dog av spanska sjukan 1918–1919 globalt. Undersökning visade på att ca 21,6 miljoner människor världen över dog av spanska sjukan. Detta skulle betyda en allmän dödlighet på runt 0,5% av befolkningen.¹⁸ 2002 kom det ny forskning som pekade på att den allmänna dödligheten inte var 0,5% av befolkningen, utan 2,5%. Undersökningen pekar mot att det är mer troligt att det var runt 50 miljoner människor som dog, men att även denna siffra kan vara underskattad. Det är fullt möjligt att det var så mycket som 100 miljoner människor som dog. Anledningen till denna stora skillnad i siffror är att i många delar av världen saknas det datamaterial som visar hur många som dog av spanska sjukan. Detta gör att det är väldigt svårt att komma fram till exakta antal.¹⁹ I Sverige finns det dock bättre datamaterial att arbeta med. Det totala dödsantalet av spanska sjukan i Sverige 1918–1920 hamnar på 37 573, vilket innebär en allmän dödlighet på 0,6%.²⁰

1.3 Tidigare forskning

Howard Phillips har gjort en historiografisk undersökning av spanska sjukan och identifierat två vågor av spanska sjukans historieskrivning. Den första vågen var mellan 1970-talet och tidiga 1990-talet och som försökte klargöra vad det var som hände under spanska sjukan och om det fanns någon historisk relevans att undersöka ämnet närmare. Den andra vågen började

17 Åman. (1990) s. 33–34.

18 Åman. (1990) s. 34–37.

19 Johnson, N.P.A.S., & Mueller, J. Updating the Accounts: Global Mortality of the 1918–1920 "Spanish"

Influenza Pandemic. Bulletin of the History of Medicine. Vol. 76, nr. 1, 2002: 105–115.

20 Åman. (1990) s. 66.

(11)

10 i slutet av 1900-talet och början på 2000-talet. Från och med den andra vågen började

forskare lägga till flera nya sätt att se på den spanska sjukan med nya metoder och

förklaringsmodeller. Phillips lyfter att analytiska verktyg som kön och klass är något som är utmärkande för den andra vågen av spanska sjukans historieskrivning. Phillips menar att den överdrivna mediala rapporteringen om dödsfall av spanska sjukan i samhällets toppskikt kan ha maskerat att social klass var en av de viktigaste, om inte den viktigaste, faktorn till vilka människor som dog. Länge föreställdes spanska sjukan som en demokratisk sjukdom som drabbade alla grupper lika, vilken senare forskning utmanar.²¹ I och med spridningen av Covid-19 under våren 2020 är det inte omöjligt att spanska sjukan kommer uppleva en tredje historiografisk våg. Tidigare har det visat sig att intresset för spanska sjukan har hängt ihop med andra sjukdomar som spridit sig över världen, eller när hotet om bioterrorism började uppmärksammas.²² Det är inte uteslutet att vi i och med spridning av covid-19 kommer att uppleva en ny våg av historieforskning för spanska sjukan. Denna uppsats använder sig av de analytiska verktygen som Phillips menar är utmärkande för den andra vågen, då vi tittar på skillnader i dödlighet beroende på social status och civilstånd.

Som tidigare nämnts kan en av anledningarna till att spanska sjukan framstod som en social neutral sjukdom vara att man tittade på vilka som smittades av spanska sjukan, och inte vilka som dog utav den. Svenn-Erik Mamelund undersökte i en artikel 2018 om sjukligheten, vilka som smittades, för spanska sjukan hade en social dimension. Det han hittade var att den första vågen slog hårdare mot den fattiga befolkningen, medan den andra vågen var sjukligheten högre för den rika befolkningen. Mamelund menar att samtida undersökningar hade gjorts angående kopplingen mellan sjuklighet och ekonomisk status, men uppvisat olika resultat. I USA fann man en negativ association mellan ekonomisk status och sjuklighet, men en positiv association mellan antal personer per rum och sjuklighet. I England fann man i en

undersökning av fem engelska städer en negativ association i tre av städerna och en positiv association i två av dem. Mamelunds egen undersökning visade att det fanns en positiv association mellan antal rum och sjuklighet i Bergen, Norge. Mamelund menar att antal rum är kopplat till trängsel och andra socioekonomiska faktorer. Trängsel är relaterat till

fattigdom och trängsel i sig leder till en ökad smittspridning. Mamelund lyfter fram ett antal

21 Howard Phillips, The Recent Wave of ‘Spanish’ Flu Historiography, Social History of Medicine. Vol. 27, nr.

4, 2014: 789–808.

22 Ibid.

(12)

11 andra socioekonomiska faktorer som har att göra med storlek på boende att göra. En kandidat han lyfter är exponering för sjukdomar i och med yrke. Boende i små lägenheter har oftast arbetarklassyrken med högre exponering än boende i större lägenheter som hade medel- eller överklassyrken. Mamelund menar att tidigare forskning hade visat att de första som

drabbades av smitta var i arbetare inom transport, hotell och industri. En annan

socioekonomisk faktor som kan ha påverkat var vilka som exponerades av den första vågen under sommaren. Människor som kunde semestra utanför staden under sommaren

exponerades inte av den första vågen i samma utsträckning som de som var kvar i staden.

Mamelund pekar mot att storleken på boendet var direkt kopplat till hushållets inkomstnivå, och att inkomstnivå och storlek på boende ofta används som indikatorer för socioekonomisk status. Det är således troligt att de som bodde i större hem hade råd med en sommarledighet utanför staden och således inte exponerades för den första vågen som kom under

sommarmånaderna. Detta menar Mamelund visas i att barn från rikare familjer var i högre grad hemma från skolan i sjukdom under hösten då den andra vågen slog till än barn från fattigare familjer.²³

Mamelund lyfter också en annan kandidat som socioekonomisk faktor, nämligen handhygienen. Att tvätta händerna har visat sig leda till mindre smittspridning och

undersökningar från USA visade att “rena hem” hade en mindre sjuklighet än “smutsigare hem”. Mamelund menar att detta också kan vara en faktor som spelade roll att den första vågen slog mer mot fattiga än mot rika. Större lägenheter hade ofta tillgång till badrum, vilket i sig ger möjlighet att tvätta händerna. Hälsomyndigheter i Norge gick tidigt under spanska sjukan ut med vikten av att tvätta händerna för att förhindra smittspridningen. Det var således troligare att människor med högre socioekonomisk status hade badrum och kunde tvätta händerna, vilket skulle leda till en mindre smittspridning. Mamelunds undersökning visade att även om grupper med lägre socioekonomisk status påverkades mer av spanska sjukan totalt, fanns det skillnader beroende på vilken våg av sjukdomen man befann sig i. Den första vågen slog hårdare mot fattiga människor, vilket kan ha lett till en högre motståndskraft under andra vågen, som drabbade rikare människor.²⁴ Detta tyder på att synen på spanska sjuka som en socialt neutral sjukdom när det kom till vilka som blev smittade inte heller

23 Mamelund, Svenn-Erik. 1918 pandemic morbidity: The first wave hits the poor, the second wave hits the rich.

Influenza Other Respi Viruses. Vol. 12, nr, 3, 2018: 307–313.

24 Mamelund, Svenn-Erik. 1918 pandemic morbidity: The first wave hits the poor, the second wave hits the rich.

Influenza Other Respi Viruses. Vol 12, nr, 3, 2018: 307–313.

(13)

12 stämmer, då även har uppvisat sociala skillnader för vilka som smittades och inte bara för dödlighet. Denna uppsats har inte tittat på vilka som blev smittade av sjukdomen utan har endast valt att undersöka dödligheten. Detta på grund av att även om det är intressant att veta vilka som blir smittade, är det viktigare att undersöka vilka som drabbades värst av

sjukdomen och fick sätta sitt liv till.

Mamelund har dock inte endast tittat på sociala skillnader i sjuklighet av spanska sjukan.

Mamelund har även gjort en undersökning av storleken på människors boende i två olika församlingar i Kristiania (dagens Oslo), då storleken på boendet har en direkt korrelation med inkomstnivån för att undersöka om det fanns sociala skillnader i dödlighet i och med spanska sjukan, men även för vanlig influensa och lunginflammation. Mamelunds studie kombinerar data för tre olika nivåer; för individer, för hushåll och för församlingar för att genomföra sin undersökning om spanska sjukan var en socialt neutral sjukdom när det kom till dödlighet.

Mamelund menar att en större lägenhet betyder att familjens/boendets inkomstnivå var högre.

Det Mamelund visade i och med sin studie var att individer med lägre inkomstnivå led högre risk att dö utav spanska sjukan än människor med högre inkomstnivå.²⁵

Det som Mamelund menar är viktigt är att titta på är hur mortaliteten skiljde sig mellan klasserna. Klasserna i Mamelunds studie är indelade efter yrken, vilket resulterade i tre klasser: bourgeoisie, medelklass och arbetarklass. I sin undersökning visar Mamelund att det var mellan 19–25% högre risk att dö av spanska sjukan för individer tillhörande

arbetarklassen än för individer tillhörande de två övre klasserna. Mamelund lyfter också diskussionen angående vilka som tog del av den information som gavs ut för att motverka spanska sjukan. I Kristiania 1918 trycktes det råd om hur man skulle agera för att förhindra smittspridning, men också hur man skulle agera om man själv uppvisade symptom. Det bästa var att förbli sängliggande vid uppmärksammade symptom. Mamelund menar att även om det trycktes i tidningen och lades upp på offentliga platser kunde inte de mindre utbildade ta till sig informationen. Det kan således ha varit att arbetarklassen var mycket sämre medvetna om hälsofaran och hur man skulle agera när symptom uppvisade sig. Mamelund menar dock att det inte finns tillräckliga data för att stödja denna hypotes, men att det kan ha haft en

Vol. 62, nr. 4, 2006: 923–940.

(14)

13 betydelse för dödligheten, både när det gäller spanska sjukan och andra sjukdomar.²⁶ I Norge fann Mamelund tydliga tecken på att det fanns sociala skillnader i dödlighet under spanska sjukan, och denna uppsats ämnar att undersöka om detta också stämmer i Sverige. Genom att använda sig av individuella data från folkräkningarna 1910 kan vi undersöka sociala

skillnader av dödlighet i Östersund och få en tydligare bild av vilka det var som dog av spanska sjukan.

För att veta hur spanska sjukan spred sig, både i Sverige och internationellt, har Margareta Åmans avhandling från 1990 legat till grund. Åman redogör för spanska sjukans svenska förlopp och internationella bakgrund i sin avhandling och lyfter kortfattat diskussionen angående dödlighet mellan olika sociala klasser, men menar att hon inte kunnat göra några bestämda slutsatser då datamaterialet angående hur spanska sjukan slog socialt var begränsat.

Hon menar dock att de stadsdelar i Karlstad som hade mest okvalificerade arbetare drabbades hårdare och att detta kan ha pekat mot att det fanns en social dimension i vilka som dog av spanska sjukan.²⁷

Åman lyfter också samma problematik som Philipps gjorde angående den mediala rapporteringen angående spanska sjukan. Det framstod i hög grad som att sjukdomen drabbade alla människor lika. Åman skriver följande om hur dödsfallen rapporterades i tidningen till den svenska befolkningen: ”Kända såväl som okända, rika såväl som fattiga, men unga förr än gamla – det var den bild av ’spanska sjukans offer’ som förmedlades till tidningsläsarna.”²⁸ Även om Åman inte kommer fram till några definitiva svar gör hon en kort undersökning för att se om det kan ha funnits sociala skillnader i dödlighet under spanska sjukan. I sin undersökning använde sig Margareta Åman utav stadsdelar som ett ombud för att utröna om det fanns sociala skillnader i dödlighet i Karlstad, men drar inte några bestämda slutsatser angående detta då hon saknar data för hela stadsbefolkningens sociala fördelning.²⁹ Genom att använda sig av data från folkräkningarna 1910 för Östersund, kan vi använda denna individuella data för att undersöka sociala skillnader i dödlighet under

Vol. 62, nr. 4, 2006: 923–940.

27 Åman. (1990) s. 121–124.

28 Åman. (1990) s. 46.

29 Åman. (1990) s. 122–123.

(15)

14 spanska sjukan. Detta gör att vi tydligare kan jämföra och dra slutsatser hur spanska sjukan slog mot olika sociala grupper.

En svensk studie av sociala skillnader i dödlighet under spanska sjukan har genomförts av Tommy Bengtsson, Martin Dribe och Björn Eriksson. De framför att samtida forskare inte fann någon social gradient i och med influensan under 1918, då undersökningar som gjordes på arbetstagare visade att det fanns en skillnad i ålder men inte för yrke eller boende.

Samtidigt fanns det dock samtida forskare som pekade mot att det fanns sociala skillnader i dödlighet under spanska sjukan. Social gradient är ett begrepp som används för att beskriva kopplingen mellan socioekonomisk status och hälsa, och då menat att människor med lägre socioekonomisk status har sämre hälsa och människor med högre socioekonomisk status har bättre hälsa. Bengtsson et al använde sig av individuella data från folkräkningarna från 1910 för att klassificera individerna och undersöka skillnader i dödlighet för dessa grupper. Deras undersökning fann märkbara sociala skillnader i dödlighet för män och kvinnor, men menade att andra faktorer än inkomst och levnadsstandard påverkade sociala skillnader i

överdödligheten. De menade att om det handlade om näring eller boendeförhållande skulle de finna en tydlig social gradient, och inte endast en skillnad för grupperna low-skilled workers och unskilled workers i jämförelse med de andra klasserna. Bengtsson et al menade att det var omöjligt att veta vad det var som orsakade dessa skillnader mellan klasserna, och att det skulle behövas fler studier om skillnader i dödlighet beroende på yrke. Exempelvis lyfter de att arbetsrelaterade skillnader i interaktioner med andra personer kan ha gett upphov till skillnader i dödlighet.³⁰ Resultatet i denna undersökning uppvisar tydligare sociala skillnader i dödlighet mellan sociala grupper. Genom att undersöka skillnader i dödlighet beroende på civilstånd kan vi också få en bättre bild av vilka som är i risk att dö av liknande sjukdomar.

1.4 Teori

Den teori som ligger till grund för uppsatsen är att hälsa och sjukdomar påverkas av en individs sociala förhållande, som exempelvis socioekonomisk status. Bruce G. Link och Jo Phelan menar att den tidiga forskningen angående vad som påverkar risken att bli drabbad av sjukdomar för det mesta undersökte individuellt baserade riskfaktorer som diet,

kolesterolvärde, träning och liknande. Istället för dessa individuella faktorer bör det

(16)

15 undersökas hur sociala förhållanden påverkade spridning av sjukdomar för att inte missa viktiga samhälleliga interventioner som kan genomföras för att hindra att medborgares hälsa hamnar i fara. I deras artikel från 1995 redovisar de korrelationen mellan sociala förhållanden och sjukdomar samt för en diskussion hur detta kan påverka forskning och socialpolitik. Link och Phelan hävdar att sociala förhållande är grundläggande orsaker till sjukdomar därför att det påverkar individers tillgång till viktiga resurser, påverkar en rad sjukdomsutfall genom ett flertal mekanismer och behåller en koppling till sjukdomar även när ingripande åtgärder förändras.³¹ Anledningen till att forskningen fokuserat mycket på individuellt baserade riskfaktorer är att de har varit lätta att kausalt koppla till risken att drabbas av sjukdomar.

Vissa menar att detta är den naturliga följeordningen för vetenskap, att man går från att titta på korrelationer för sjukdomar till kausala förklaringar. Det Link och Phelan dock menar är att man måste kontextualisera dessa riskfaktorer genom att titta på vad det är som påverkar de individuellt baserade riskfaktorerna. För att förklara hur de menar använder de AIDS som ett exempel. För att förhindra spridningen av AIDS måste befolkningen informeras om hur man skyddar sig mot sexuellt överförda sjukdomar. Det är dock inte alla som har möjlighet att ta del av denna information, eller agera med vetskapen. Hemlösa eller kvinnor som tvingats in i prostitution kanske inte har möjligheten att påverka hur de genomför sina sexuella aktiviteter, även om de vet om farorna. Forskare måste ställa sig frågan vad det är som gör att människor utför riskfyllda handlingar eller befinner sig i en specifik riskgrupp. Forskare måste ställa sig frågan vad det är som gör att människor utsätts för risker som oskyddat sex, dålig diet eller stressade liv.³²

Link och Phelan menar att det inte är konstigt att förklaringar till sjukdomar kopplas till individen och inte dennes sociala förhållanden, då det är starkt knutet i det västerländska kultur- och trossystemet att individen har möjlighet att påverka sitt öde och att det är viktigt att individen gör det. Detta gör att den moderna epidemiologin och kulturella värderingar förvränger undersökningar till de närliggande individuellt baserade riskfaktorerna, som ligger närmare den kausala kedjan, och bort från sociala förhållanden som orsaker till sjukdomar.³³

32 Ibid.

33 Ibid.

(17)

16 Att det finns en korrelation mellan socioekonomisk status och sjukdomar menar Link och Phelan är tydliga. Individer med låg socioekonomisk status associeras med lägre

livsmedelslängd, generellt högre dödlighet och högre spädbarnsdödlighet. Kopplingar mellan stressade händelser i livet och förekomsten av sjukdomar som hjärtfel, diabetes, cancer, stroke med flera pekar också mot att sjukdomar påverkas av sociala förhållanden. Det räcker dock inte med att man ser kopplingar mellan sociala förhållanden och sjukdomar, utan det är också viktigt att titta på om sociala förhållanden orsakar sjukdomar, om det finns ett kausalt samband. För att undersöka detta kausala samband har man arbetat med två problem, (1) vilken riktning det kausala sambandet mellan sociala förhållanden och sjukdomar har och (2) de mekanismer som förklarar den observerade associationen. Det första problemet handlar om vilket håll sambandet går. Leder låg socioekonomisk status till sämre hälsa, eller leder sämre hälsa till låg socioekonomisk status? Studier som undersökt det kausala sambandet har inte förnekat att sjukdomar påverkar de sociala förhållanden, men de har funnit att sociala förhållanden har en kausal roll när det kommer till förekomsten av sjukdomar. Exempelvis har en modell visat på att låg socioekonomisk status är kopplad till kranskärlssjukdomar hos män. Modellen visar att förekomsten av jobbstress (vilket är en kombination av högt

arbetstempo och låg möjlighet till beslutsfattande) är högre i yrken med låg socioekonomisk status och jobbstress är kopplat till kranskärlssjukdomar. Således kan man se att en person som innehar ett lågstatusyrke, vilket generellt innebär en högre jobbstress, har högre risk att utveckla kranskärlssjukdomar.³⁴

Det Link och Phelan menar är viktigt är att samhället prioriterar åtgärder som antingen minimerar eller ignorerar individens tillgången till resurser eller individuella beteenden. De lyfter krockkuddar i bilar som exempel på en åtgärd som hjälper alla bilförare, oavsett om individen använder bilbälte, eller erbjudandet av hälsoundersökningar via skola eller

arbetsplats. På liknande sätt vill de att samhälleliga åtgärder genomförs, så att alla tar del av det. Skydd ska inte vara något som kräver speciell kunskap eller en viss mängd resurser, utan skydd kan och bör finnas för alla. Link och Phelan påpekar dock att även om individer med tillgång till mer resurser troligtvis kommer klara sig bättre, är det viktigt att minska klyftorna mellan fattiga och rika.³⁵

35 Ibid.

(18)

17

1.5 Källmaterial, metod och källkritik

Det källmaterial som ligger som grund i uppsatsen är folkräkningen från 1910 i Östersund samt Östersunds dödbok mellan 1915 och 1922. Den informationen som framgick i dödboken var personens för- och efternamn samt deras flicknamn (om de hade något), födelsedatum, dödsdatum, i vilken församling de föddes, vilken stad de dog i, deras kön och deras

äktenskapsstatus. I folkräkningen framgick det mer information angående dessa personer, som andra familjemedlemmar, vilket yrke de hade samt vilken social status de hade. Det har således gjorts en matchning mellan dödboken och folkräkningen från 1910.³⁶ I dödboken framgick inte individernas sociala status, utan detta återfanns i folkräkningen. Likt Bengtsson et al gjordes en matchning mellan dödboken och folkräkningen beroende på namn,

födelseförsamling, kön och födelsedatum.³⁷

Uppsatsen har även använt sig av de summariska folkmängdsredogörelserna från Riksarkivet för perioden 1915–1925 för att titta på den allmänna dödligheten i Östersund.³⁸ Detta för att fastställa om det fanns någon skillnad i dödlighet under perioden som spanska sjukan härjade i Östersund. I dödboken framgick det inte någon dödsorsak, vilket gör att vi endast kan titta på den totala dödligheten, men genom att jämföra dödligheten över tid kan vi utläsa om det fanns någon överdödlighet i Östersund under den period då spanska sjukan härjade.

Indelningen i grupper efter social status i folkräkningen 1910 var redan kodifierad av någon annan och dessa personer använde sig av metoden HISCO (Historical International Standard Classification of Occupations), vilket är ett klassificeringssystem för historiska yrken. Detta i sin tur gör att man kan dela in yrken i sociala klasser. Bart van de Putte och Andrew Miles menade att det fanns ett stort problem inom social historia då det saknades en metod för att kunna jämföra yrkesuppgifter mellan länder då metoder och terminologi var så annorlunda.

36 Svenska Riksarkivet, och Minnesota Population Center. Personuppgifter från Folkräkningarna 1910. (2011).

Version 3.0. Minneapolis: Minnesota Population Center. https://www.nappdata.org/napp/, Östersunds församling 1910; Sveriges släktforskarförbund. Sveriges dödbok 1860–2017. 2018, Östersunds församling 1915–1922.

38 Statistiska Centralbyrån (SCB) – samlingspost, Summariska folkmängdsredogörelser från församlingarna m.

fl. 1860–1972. (https://sok-riksarkivet-se.proxy.ub.umu.se/summariska-

folkmangdsredogorelser?Forsamling=%C3%B6stersund&Lan=0&page=3#tab) Östersunds församling 1915–

1925.

(19)

18 Deras sociala klassificeringsschema, kallas SOCPO, var tänkt att underlätta omvandlingen av historiska yrkestitlar till ett användbart social- eller klasschema.³⁹

I folkräkningarna från 1910 var, som nämnt ovan, SOCPO-indelningen för en persons yrke redan gjord, och bestod av följande klassificeringar: Elite, Middle Class, Middle Class:

Farmers, Skilled Workers, Semi-skilled workers och Unskilled workers. Elite förblev sin egen kategori och benämns i denna uppsats som Elit. Yrkestitlar som tillhörde denna grupp var exempelvis handelsföreståndare, löjtnant, apotekare, ingenjör, bankdirektör, fabriksägare, fältskär, kapten och bankkamrer med mera. Middle Class och Middle Class: Farmers slogs ihop till kategorin Medelklass och yrkestitlar inom denna kategori var exempelvis skrivare, tågmästare, fiskhandlare, möbelhandlare, lärarinna, kassörska och gårdsägare med mera.

Grupperna Skilled workers, Semi-skilled workers och Unskilled workers blev ihopsatta till kategorin Arbetare och yrkestitlar i denna kategori är exempelvis byggnadsarbetare, eldare, åkare, kopparslagare, snickeriarbetare, bagare och skomakare med mera. Denna uppsats använder således kategorierna Elit, Medelklass och Arbetare.

Individernas sociala status i denna uppsats är beroende av familjeöverhuvudets sociala status.

Detta på grund av att i de flesta fall hade barn inget yrke, vilket gör att de får samma sociala status som familjeöverhuvudet. I folkräkningen från 1910 hade vissa kvinnor ett eget yrke medan andra inte. För att underlätta analysen har således familjeöverhuvudets sociala status använts. Detta gör att det inte är möjligt att fullständigt undersöka varje individs sociala status när de dog. Deras sociala status är beroende av den sociala status som

familjeöverhuvudet hade i folkräkningen 1910, inte vilken status de själva kan ha haft vid deras dödstillfälle. Som exempel kan vi titta på en person som var 14 år när folkräkningen genomfördes 1910. Denna person har fallit under samma kategori av social grupp som familjeöverhuvudet. Det är möjligt att om personen dog åtta år senare under spanska sjukan, när personen då var 22 år, har den möjligtvis införskaffat sig ett eget yrke eller gift sig och tilldelats en annan social status. Detta reflekteras då inte i uppsatsen, utan endast vilken social status personen hade 1910.

39 Van de Putte, Bart & Miles, Andrew. A Social Classification Scheme for Historical Occupational Data.

Historical Methods. Vol. 38, nr. 2, 2005: 61–94.

(20)

19 Det som uppsatsen är tänkt att mäta är sociala skillnader i dödlighet under spanska sjukan och det utfall vi tittar på är de som dör under spanska sjukan. Det är viktigt att poängtera att denna uppsats inte kommer att kunna redovisa sociala skillnader i dödsfall av just spanska sjukan. Den data som skulle behövas för detta finns inte tillgänglig, nämligen dödsorsaken.

Då dödsorsaken inte redovisades i dödboken som använts för att länka samman personer mellan dödboken och folkräkningarna, där den sociala statusen finns redovisad kan vi således inte titta på sociala skillnader i dödsoffer av spanska sjukan, utan tittar på den överdödlighet som uppstod under denna period till följd av spanska sjukan. Denna uppsats tittar på den totala dödligheten, och jämför den med tidigare år för att undersöka en överdödlighet i Östersund under spanska sjukan. Överdödligheten är den dödlighet som överstiger det

”normala”. Genom att titta på överdödligheten och jämföra denna dödlighet mellan de sociala grupperna kan vi se om någon grupp upplevde en skillnad under spanska sjukan jämfört med andra år och gör att vi kan jämföra skillnader mellan olika sociala grupper.

Den riskbefolkningen som vi har tittat på i denna uppsats är alla som de som befann sig i arbetsför ålder under spanska sjukan, alltså mellan 15–65. Denna grupp är således de som är i risk att uppleva det utfall vi har tittat på, nämligen att dö under spanska sjukan och som använts för att jämföra sociala skillnader i dödlighet. Det har skett två olika beräkningar för att besvara uppsatsens frågeställning. Först och främst för att fastställa att individerna befann sig i riskbefolkningen när det kommer till ålder gällande den allmänna dödligheten. Detta kan exemplifieras genom att för unga eller för gamla har sållats bort i undersökningen, då de inte befann sig mellan åldrarna 15–65 under perioden 1915–1921. En person som var över 65 år eller under 15 år när spanska sjukan härjade i Östersund finns således inte redovisade för i jämförelsen över sociala skillnader.

Spanska sjukan gjorde sitt intåg i Sverige och Östersund 1918, medan den data vi använder oss för att utläsa vilken social status individer hade var från 1910. Detta har lett till att en beräkning av riskbefolkningen genomförts som är beroende på vilken period som undersöks.

Perioden 1915–17 innehåller alla individer mellan åldrarna 7–60, perioden 1918 alla individer mellan åldrarna 7–57 och perioden 1919–21 innehåller alla individer som var mellan åldrarna 4–56 i folkräkningen från 1910.

Den andra beräkningar är för de personer som kan gifta sig. Efter en lagändring 1915 kunde ingen svensk kvinna under 18 år gifta sig, och för männen var giftermålsåldern 21 fram till en

(21)

20 lagändring 1973 då detta sänktes till 18 år.⁴⁰ De män och kvinnor som befann sig under den lagliga åldern att gifta sig är inte heller medtagna i riskbefolkningen för dödlighet beroende på civilstånd. Personer som inte var gifta, alltså tillhörande kategorin ogifta, och var under den tillåtna giftermålsåldern är inte medräknade i kategorin ogifta. Även om dessa personer tillhör gruppen ogifta, räknas de inte med i denna uppsats då de inte fick gifta sig enligt lag och tillhör således inte riskbefolkningen.

Genom att undersöka en period före och en period efter det att spanska sjukan inträffade kan man se hur dödligheten har sett ut över tid, och om det kan noteras någon förändring. Om det är en ökad dödlighet under den period som spanska sjukan härjade för att sedan återvända till någon normalnivå efter, kan man dra slutsatsen att den ökade dödligheten berodde på spanska sjukan. Genom att samtidigt titta på dödligheten för klasserna över tid kan vi jämföra dessa och utläsa skillnader. Om dödligheten ökar under perioden då spanska sjukan härjade, och var mindre både perioden innan och efter spanska sjukan, kan vi anta att den ökade

dödligheten berodde på spanska sjukan. Detta gör att det blir intressant att undersöka denna skillnad i dödlighet och se vilken effekt spanska sjukan hade på dödlighet för olika sociala grupper.

Martin Dribe och Maria Stanfors menar att om man ska jämföra befolkningsförändringar över tid eller i olika geografiska områden är det bättre att använda sig av relativa tal än absoluta tal. De relativa talen beräknas genom att man relaterar antalet demografiska händelser under en viss period till den samlade tiden som människor är utsatta för risken att råka ut för dessa händelser. Allmänna demografiska tal, som allmänna dödstal och allmänna födelsetal anges per 1000 invånare och beräknas som kvoten mellan antalet döda eller födda och

medelfolkmängden under ett år.⁴¹ För att beräkna den totala dödligheten i Östersund under perioden 1915–25 tar man de som dog under ett år delat på befolkningen som fanns i början av året. Befolkningsmängden och antal döda finns redovisade i SCB:s summariska

folkmängdsredogörelser som är tillgängliga via Riksarkivet.

För att beräkna dödstalen i denna uppsats har antalet döda delats med antalet som befann sig i riksbefolkningen, sedan är denna siffra multiplicerad med 1000 vilket gör att dödstalen som redovisas är per 1000 invånare. När vi undersöker dödligheten beroende på social status och

40 Inger, Göran. Svensk rättshistoria. 5 uppl. Malmö: Liber. 2011, s. 243, 325–326.

41 Dribe, Martin och Stanfors, Maria. Demografins grunder. 2. uppl. Stockholm: SNS Förlag, 2010. s. 11–12.

(22)

21 civilstånd har åren 1915, 1916 och 1917 kombinerats för att skapa en tidsperiod, och åren 1919, 1920 och 1921 kombinerats för att skapa en annan. Året 1918 har lämnats själv, då detta är den tid då den högsta dödligheten för spanska sjukan uppmäts. Perioderna 1915–17 och 1919–21 är således dödligheten i snitt per år, vilket beräknas genom att addera antalet döda per år och dividera detta med tre, vilket sedan divideras med riskbefolkningen.

För att tydliggöra skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor redogörs också den relativa dödligheten, vilket visar skillnaden i dödlighet mellan könen i procent. I denna uppsats jämför vi den relativa dödligheten för män i jämförelse med kvinnor, vilket betyder att man tar dödstalet för män under det årtalet och dividerar det med dödstalet för kvinnor. Då får man fram en procentsats, där allt över 1 är en högre dödlighet, och allt under 1 är en lägre dödlighet.

Källmaterialet som används för denna undersökning är kvantitativa data med officiell befolkningsstatistik. Statistik och siffror kan ofta ses som oproblematiskt ur ett källkritiskt perspektiv då det endast är siffror som redovisas. Det finns ingen uppenbar tendens till att siffrorna skulle vara felaktiga, då det är i folkbokförarnas eget intresse att räkna så rätt som möjligt för att veta hur stor befolkning är, vad de arbetar med, deras ålder samt civilstånd.

Det är viktigt för planering av samhället, för exempelvis skolor eller vilka som kan betala skatt. Det som dock är viktigt att uppmärksamma är att det kan finnas inkodningsfel i

källmaterialet. Sifferuppgifter kan alltid skrivs in fel, det kan vara fel datum eller siffror som hamnar på fel ställe på grund av att den som skrivit in informationen gjort fel eller inte uppfattat hur det ska gå till. Det är då viktigt att tittar på rimligheten med siffrorna. Om siffrorna är rimliga kan man troligen bortse från att det skulle ske något fel vid inkodningen.⁴² Allt material har varit digitaliserat och i fallet med de summariska folkmängdsredogörelserna har jag tagit del av bilder från originalkällorna. Perioden som undersökts är 1915–1922 och källmaterialet från dödboken 1915–1922, folkräkningarna 1910 och de summariska

folkmängdsredogörelserna under perioden 1915–1925 gör att källmaterialet är i närhet med den undersökta perioden. En problematik som vi redan berört är skillnaden i tid mellan folkräkningen 1910 och dödsfall som sker 5–12 år senare. Det gör att representativiteten kan ifrågasättas något, men då det inte finns något annat källmaterial med liknande information som är närmare är detta vad vi har att utgå från. Utifrån ett beroendeperspektiv är uppsatsen

42 Florén, Anders, Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna. Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2018, s. 81.

(23)

22 beroende av att de personer som använt sig av metoderna HISCO och SOCPO för att

kategorisera de yrken som fanns angivna från folkräkningen 1910. Det har inte funnits tid att i ramen för denna uppsats genomföra samma kategorisering av de cirka 6000 personerna och deras yrken själv, utan här har jag förlitat mig på att de personer som genomfört

kategoriseringen gjort det korrekt. I övrigt kan källmaterialet sägas vara trovärdigt och tillräckligt för att genomföra denna undersökning. Genom att bredda källmaterialet med fler församlingar eller använda sig av fler åldersgrupper hade det möjligtvis kunnat leda till andra slutsatser eller ge en mer representativ bild av sociala skillnader i dödlighet.

2. Undersökningsdel

Under den senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet växte Östersunds församling snabbt. I och med anläggningen av den norrländska tvärbanan mellan åren 1876–1882 upplevde Östersund en allt ökande befolkningstillväxt. Mellan 1881–1885 var den starkaste expansionen och efter det avtog befolkningstillväxten något. Förutom tillkomsten av

järnvägen blev Östersund en garnisonsstad under 1890-talet och allt fler regementen flyttade dit i början av 1900-talet. 1893 flyttade Norrlands artilleriregemente A 4 in i en nybyggd kasern och 1910 stationerades Jämtlands fältjägarregemente i staden. Militären fick en

betydande roll i Östersund, då regementena var de största arbetsgivarna tillsammans med SJ:s verkstad.⁴³ Östersund såg mer än en fördubbling av sin befolkning under en tjugo års period, från cirka 6100 personer år 1900 till runt 13 200 personer år 1920.⁴⁴ En växande stad betydde också växande problem. Bostadsbrist rådde på grund av den snabbt växande befolkningen och mindre samhällen runt staden, exempelvis Odenslund, inkorporerades i staden.⁴⁵

2.1 Resultat

Året innan spanska sjukan slog till, 1917, hade Östersund en av Sveriges näst lägsta dödstal hos städer med fler än 10 000 invånare. Detta förändrades 1918 då Östersund uppvisade bland de högsta dödstalen i Sverige, en förändring som nästan helt kan tillskrivas bero på spridningen av spanska sjukan.⁴⁶ 1917 var det totala dödstalet på 9,31 per 1000 invånare och

43 Åman. (1990) s. 127–128.

44 Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Summariska folkmängdsredogörelser från församlingarna m. fl. 1860–1972, SE/RA/420401/01/H 3 AA/183 (1900), bildid: A0043643_00575; Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, SE/RA/420401/01/H 3 AA/285 (1920), bildid: A0043745_00180

45 Åman. (1990) s. 128.

46 Åman. (1990) s. 131.

(24)

23 under 1918 dödstalet uppe på 23,91 per 1000 invånare. Det högre dödstalet hos män har kopplats till att de under denna period hade en större rörlighet ute i samhället vilket således ledde till en tidigare kontakt med smittämnet. Tidigare undersökningar har också visat att män var i högre utsträckning obenägna att stanna hemma från arbetet, tack vare sin roll som familjeförsörjare. De som fortsatte att arbeta fast sjukdom löpte en större chans att dö än de som stannade hemma tills symptomen var över.⁴⁷

Källa: SCB:s summariska folkmängdsredogörelser.⁴⁸

Figur 1.1 redovisar antal dödsfall per 1000 invånare under respektive år under perioden 1915–1925. Detta är gjort genom att använda sig av data från Riksarkivet angående SCB:s summariska folkmängdsredogörelser från Sveriges församlingar 1860–1972. Detta är gjort för att se om det fanns någon överdödlighet under 1918, det året då spanska sjukan slog till som värst i Sverige och Östersund, i jämförelse med andra år. Det vi kan se rent allmänt är att dödstalen var högre under 1918 än något annat år. Den stora skillnaden kan vi se för män, där dödstalet 1917 låg på 8,36 medan 1918 steg det till hela 30,2. Som nämnt tidigare uppvisade Östersund bland den lägsta dödligheten i Sverige 1917, vilket vi också kan se reflekteras i figur 1.1 då dödligheten är låg jämfört med andra år. Som vi kan se är det tidvis en skillnad i

47 Åman. (1990) s. 202.

48 Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Summariska folkmängdsredogörelser från församlingarnam. fl.

1860-1972, SE/RA/420401/01/H 3 AA/255 (1915), bildid: A0043715_00175; SE/RA/420401/01/H 3 AA/261 (1916), bildid: A0043721_00179; SE/RA/420401/01/H 3 AA/267 (1917), bildid: A0043727_00173;

SE/RA/420401/01/H 3 AA/273 (1918), bildid: A0043733_00164; SE/RA/420401/01/H 3 AA/279 (1919), bildid: A0043739_00164; SE/RA/420401/01/H 3 AA/285 (1920), bildid: A0043745_00180;

SE/RA/420401/01/H 3 AA/303 (1923), bildid: A0043763_00181; SE/RA/420401/01/H 3 AA/309 (1924), bildid: A0043769_00163; SE/RA/420401/01/H 3 AA/315 (1925), bildid: A0043775_00164.

1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 Män 16,15 13,88 8,36 30,2 11,9 15,86 10,65 12,43 9,99 16,1 11,32 Kvinnor 13,35 14,58 10,2 18,11 11,36 10,59 9,52 10,19 7,52 10,76 9,78 Totalt 14,7 14,24 9,31 23,91 11,62 13,13 10,06 11,27 8,71 13,31 10,51

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal döda per 1000 invånare

Årtal

Figur 1.1 Dödstal i Östersund 1915-1925

Män Kvinnor Totalt

(25)

24 dödligheten för män och kvinnor. I figur 1.2 ser vi den relativa dödligheten för män i

jämförelse med kvinnor. 1918 dog det 67% fler män än kvinnor, medan under 1917 dog det 18% färre män än kvinnor, dödligheten var således högre för kvinnor 1917 och högre för män 1918. Vi kan även se att 1920 och 1924 uppvisade män en mycket större dödlighet i

jämförelse med kvinnor.

Källa: SCB:s summariska folkmängdsredogörelser.⁴⁹

49 Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Summariska folkmängdsredogörelser från församlingarnam. fl.

1860-1972, SE/RA/420401/01/H 3 AA/255 (1915), bildid: A0043715_00175; SE/RA/420401/01/H 3 AA/261 (1916), bildid: A0043721_00179; SE/RA/420401/01/H 3 AA/267 (1917), bildid: A0043727_00173;

SE/RA/420401/01/H 3 AA/303 (1923), bildid: A0043763_00181; SE/RA/420401/01/H 3 AA/309 (1924), bildid: A0043769_00163; SE/RA/420401/01/H 3 AA/315 (1925), bildid: A0043775_00164.

21%

-5%

-18%

67%

5%

50%

12% 22%

33%

50%

16%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925

Procent

Årtal

Figur 1.2 Relativ dödlighet för män i jämförelse med

kvinnor i Östersund 1915-1925

1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921

Män 11,14 9,2 5,63 32,66 9,13 18,76 11,03

Kvinnor 7,9 9,55 6,04 16,86 9,23 11,13 7,91

11,14

9,2

5,63

32,66

9,13

18,76

11,03

7,9 9,55

6,04

16,86

9,23 11,13

7,91

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal döda per 1000 invånare

Årtal

Figur 1.3 Dödstal i Östersund 1915-1921 (Urval)

Män Kvinnor

(26)

25

Källa: Folkräkningarna 1910, dödboken 1915–1922.⁵⁰

I figur 1.3 ser vi dödstalet per år under perioden 1915–1921. Beräkningarna bygger på uttag från folkräkningen 1910 där alla personer befinner sig mellan 7–57 års ålder. Dessa personer ska då ha varit i arbetsför ålder när spanska sjukan slår till i Östersund 1918. Uppgifter om antalet döda är hämtade från Sveriges dödbok och bygger på ett uttag som består av alla som dog i Östersunds församling från 1915 till 1922 och var mellan 15 och 65 år gamla. Figur 1.3 är beräknat på uttaget från dödboken och uttaget från folkräkningen 1910. Det är dessa uttag som sen har använts för att utläsa individernas sociala status.

Likt figur 1.1 kan vi se att 1918 avviker från de andra åren med en högre dödlighet. Från ett snitt på 8,6 per år mellan 1915–1917 för männen, till 32,66 1918 och från ett snitt på 7,83 per år mellan 1915–1917 till 16,86 för kvinnor under 1918. Vi kan även se en ökning 1920 då männens dödstal hamnar på 18,76 och kvinnornas på 11,13. Tittar vi på den relativa

dödligheten mellan män och kvinnor (figur 1.4) ser vi ännu en gång att under 1918 drabbades männen värst med en dödlighet som var 94% högre för män än för kvinnor. Likt figur 1.2 kan vi se att året innan, 1917, var dödligheten högre för kvinnorna med 7%.

Källa: Folkräkningarna 1910, dödboken 1915–1922.⁵¹

50 Svenska Riksarkivet och Minnesota Population Center. Personuppgifter från Folkräkningarna 1910. (2011).

51 Svenska Riksarkivet, och Minnesota Population Center. Personuppgifter från Folkräkningarna 1910. (2011).

41%

-4% -7%

94%

-1%

69%

39%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921

Procent

Årtal

Sociala skillnader i dödlighet i Östersunds församling 1915 – 1922 Vem kan tvätta händerna?

Vem kan tvätta händerna?