System atiskt kvalitetsarbete
ThorenG ruppen som huvudm an har ett tydligt ansvar att system atiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla de utbildningar vi bedriver.
K valitetsarbetet syftar främ st till utveckling, m en också till att kontrollera att resultat, processer och förutsättningar ligger på avsedd nivå. System atiken bygger vi kring följande m odell, som utgör grunden i det system atiska kvalitetsarbetet:
Inom om rådet m ål ingår förutom de nationella m ålen fastställda i lag och
förordningar, främ st den skolplan som fastställs av huvudm annen. Skolplanen är fastställd på 3 år, m en uppdateras årligen utifrån hur verksam heten utvecklas.
U tifrån skolplanen, sam t åtgärdsredovisningar skapas årligen en verksam hetsplan.
Verksam hetsplanen skapas lokalt på skolan, m en skall godkännas av
huvudm annen. Till skolplan och verksam hetsplan finns även en skolpärm m ed beskrivning av processer och rutiner på främ st enhetsnivå, en form av
kvalitetsm anual, som sam tliga m edarbetare på skolorna får ta del av.
En granskning av m åluppfyllelsen sker kontinuerligt i form av:
• Verksam hetsbedöm ningar
• U tvärderingar
• Självskattningar
Mål
Granskning
Åtgärdsredovisning Utvecklingsåtgärder
Roll- och resursfördelning G enom förande
Resultat Analys och bedöm ning D ialog
Verksam hetsbedöm ningar genom förs dels lokalt på skolan av rektor sam t m edarbetare, m en även i form av verksam hetsbesök av huvudm annen.
U tvärderingar av m åluppfyllelsen sker dels lokalt på skolan, m en även styrda utvärderingar i form av enkäter där sam m a enkät genom förs på sam tliga huvudm annens skolor. Enkäter genom förs i tre form er:
1. Ö vergripande elevenkäter på skolnivå (2 ggr/år)
2. Ö vergripande m edarbetarenkäter på skolnivå (1 ggn/år) 3. K ursenkäter (två enkäter/år i varje äm ne)
Enkätresultat sam m anställs digitalt och kan därför användas för jäm förelser och analyser av m åluppfyllelse.
Regelbundet genom förs även självskattningar bland rektorer och m edarbetare.
Självskattningarna lyftar fram viktiga utvecklingsfrågor och skapar främ st m öjligheter till förebyggande diskussioner kring viktiga utvecklingsom råden.
Checklistor tillsam m ans m ed självskattningar används vid uppstarter av skolor för att kvalitetssäkra att sam tliga processer fungerar/kom m er igång vid skolstart.
K valitetsindikatorer används nationellt på sam tliga huvudm annens skolor.
K valitetsindikatorerna har som syfte att dels lyfta upp viktiga kvalitetsindikatorer på en skola, m en även för att kvalitetssäkra viktiga processer på skolan och ge tydlig återkoppling till huvudm annanivå och enhetsnivå om när verksam heten inte fungerar tillfredsställande. K valitetsindikatorerna följs upp m ånadsvis.
D en granskning som genom förs leder till en m ål- och åtgärdsredovisning som genom förs 4 ggr per år och redovisas sam t godkänns av huvudm annen.
Åtgärdsredovisningen skall innehålla en analys och bedöm ning av resultat och förbättringsarbete från föregående åtgärdsredovisning sam t den nyligen genom förda granskningen. G ranskning, sam t analys och bedöm ning sker i sam verkan m ellan rektor, m edarbetare, elever och vårdnadshavare.
Åtgärdsredovisningen skall innehålla konkreta åtgärder som är tidsatta,
ansvarsbestäm da, specifika, m ätbara sam t realistiska. Åtgärdsredovisningen skall vara utvecklingsorienterad och leda till kontinuerliga förbättringar som följs upp senast vid utform ningen av en ny åtgärdsredovisning.
U tifrån åtgärdsredovisningen initieras utvecklingsåtgärder på skolan vilket granskas och m äts vid nästa granskning. Årligen sam m anställs en större åtgärdsredovisning och kvalitetsrapport för varje skola som presenteras och godkänns av huvudm annen. G ranskningar, åtgärdsredovisningar sam t
kvalitetsrapport leder till en revidering av skolplanen sam t utvecklingen av en ny verksam hetsplan för varje skola.
M er specifikt för grundskolan gäller även detta:
5.1 Våra mål och löften
Skolans m ål konkretiseras i form av dessa löften till våra elever.
M ÅL LÖ FTE
1. Eleven visar på en positiv utveckling av sina förm ågor och kunskaper utifrån sina individuella förutsättningar
V i ska hjälpa dig att prestera ditt allra bästa
2. Eleven är förberedd för sitt nästa steg efter utbildningen
V i ska utveckla de förmågor som krävs för att du ska klara nästa steg i din utbildning!
3. Eleven har stärkt sin självkänsla och tilltro till
den egna förm ågan V i ska stärka ditt självförtroende!
4. Eleven har utvecklat sin kreativitet och förm åga att sam arbeta och interagera m ed andra.
V i ska ha spännande och kul!
5. Eleven vistas i en lugn och trygg studiem iljö. V i ska se till att du trivs och känner dig trygg!
“Fritidshemmet och skolan är fräsch och allt funkar så bra!”
6. Eleven uppfattar att vi är en attraktiv skola D u ska gå på en populär skola med gott rykte
7. Eleven uppfattar vår personal som professionell i alla lägen
”V i lovar att vår personal alltid är proffsiga
8. Eleven uppfattar att det är struktur, ordning och reda på skolan och fritidshem m et
V i lovar att ha koll på läget!
9. Eleven uppfattar skola och fritidshem m et som m er än en skola och fritidshem
V i ska ge dig mer än en skola/fritidshem!
5.2 Uppföljning
Skolans kvalitetssystem följer prim ärt följande nyckeltal.
Skolan R IKE T 2011
N yckeltal 1 M ÅL M edel M edian
Andel som uppnått m ålen I
sam tliga äm nen 100 76,6 76,7
G enom snittligt m eritvärde 215 208,8 204,2
Andel behöriga till
gym nasieskolan 100 88,2 88,2
Lärartäthet 6,0 8,20 8,40
Lärare m ed pedagogisk
högskoleexam en 100 86,9 88,9
Elevnöjdhet (utifrån
riksenkäten) 7,5 6,38
Föräldrar nöjdhet 90
O giltig frånvaro 2,0% 5,6%
Antal elever i kö per plats 2,0
5.3 Elev- och föräldraundersökning
Elevundersökningar och föräldraenkät genom förs två gånger per läsår.
U ndersökningen utgår från följande jäm förelser:
E nkät K om m entar Jäm för
Riksenkät
A llmänna frågor från Skolinspektionens undersökningar
Riksjäm förelser
Thorenenkät
Specifika frågor riktad mot elever utifrån vårt koncept med syfte att identifiera goda exempel och evidens för konceptets påverkan på skolans resultat.
M ellan skolor Ö ver år
Thoren Fram tids Fam iljeenkät
Specifika frågor riktad mot elevernas familjer med fokus på familjens uppfattning om trygghet, kvalitet på undervisning och samverkan mellan familj och Thoren Framtid
M ellan skolor Ö ver år
1Källa: SKL öppna jämförelser
5.3.1 Skolinspektionens elevenkät
Skolinspektionen genom för årligen en elevenkät där m an som skola kan delta. I denna undersökning m äts alla de delar som återfinns i våra styrdokum ent. D å
enkäten genom förs av skolinspektionen sam t publiceras via deras hem sida har denna undersökning stor trovärdighet. O m råden i enkäten m äts via index för varje om råde som tillsam m ans utgör ett K PI. Skalan går från 0 till 10 där 10 är det bästa resultatet.
Thoren Fram tid
R IKE T 2011
M ätom råde M ÅL M edel
Veta vad som krävs 7,5 6,3
Elevens utveckling 8,0 6,6
Tillit till elevens förm åga 8,6 7,6
Lust att lära/U tvecklas 7,5 5,0
Ansvar eget lärande/U tveckling 9,2 8,2
Anpassning efter elevens förm åga 1 (hjälp) 8,1 7,1
Anpassning efter elevens förm åga 2 (utm aningar) 7,5 6,5
D elaktighet/Inflytande 7,5 5,1
Regler 7,5 5,5
Studiero 7,5 5,1
Trygghet 9,0 7,9
Respekt och öm sesidigt förtroende 7,5 5,6
5.3.2 Nationella prov
N ationella prov används som en indikator till genom snittligt m eritvärde sam t behörighet till gym nasiet.
Skolan R IKE T
2011
Indikator
Andel elever m ed m inst E i N P i M atem atik
Andel elever m ed m inst E i N P i Engelska
Andel elever m ed m inst E i N P i Svenska
O giltig frånvaro
5.4 Systematiskt kvalitetsarbete i processer
Centralt hos Thorengruppen och lokalt av rektor och skolan och fritidshem m et kom m er utvecklingsom råden att identifieras. D essa redovisas i skolans och
fritidshem m ets gem ensam m a verksam hetsplan. D e utvecklingsprocesser som dessa utvecklingsom råden genererar kom m er system atiskt att följas upp för att ge rektor stöd i det strategiska arbetet. För oss är grunden i system atiskt kvalitetsarbete att identifiera de viktigaste utvecklingsom rådena och inom dessa driva fram gångsrika processer som ger en bättre skola och fritidshem för våra elever.
Resultatet vid m ätningar av nyckelfaktorer och indikatorer ger Rektor en bild av styrkor och svagheter. Som en följd av dessa resultat genom för rektor lokalt
fördjupade undersökningar för att ta reda på bakom liggande faktorer till resultaten.
D enna fördjupande studie m ynnar ut i ett eller flera utvecklingsom råden för skolan vilka redovisas i skolans verksam hetsplan.
I de utvecklingsprocesser som skolan driver ska elever alltid involveras. D etta kan till exem pel göras genom att ha elever m ed i processgruppen, som referensgrupp eller genom att hålla elevrådet uppdaterat.
Även m agkänsla, dagliga m öten och sam tal kan leda till att en fördjupande undersökning startas av rektor.
Centrala mätningar
• Nyckeltal
• Indikatorer
Lokal utredning
• Rektors fördjupade studie
Utvecklingsområden
• Genererade från den fördjupande studien
Processer
• För varje utvecklingsområde
Uppföljning
• Processerna ska löpande följas upp och resultat utvärderas
