Delårsrapport Regionstyrelsen

1

Delårsrapport 10 2017 Regionstyrelsen

Januari – oktober

Datum: 2017-11-27

Diarienummer: RS 2017-23

Innehåll

I korthet ... 1

Samhällsperspektivet ... 4

Medarbetarperspektivet ... 4

Processperspektivet... 7

Medarbetarperspektivet ... 7

Ekonomiperspektivet ... 13

Bilagor

1. Köutveckling 2012-2015

2. Tillgänglighet per verksamhetsområde 3. Underlag processperspektivet

4. Medarbetarstatistik 5. Resultat per nämnd/enhet 6. Lönekostnadsutveckling 7. Kostnadsutveckling läkemedel 8. Intäkts- och kostnadsutveckling 9. Omfördelningar mm

Bedömning av måluppfyllelsen

Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan:

Målet är uppfyllt



Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats



Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats



Uppgift/underlag saknas



I korthet

Me d b o rg ar e

Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri

Målvärdet för tillgänglighet under 2017 är att 85 procent av

patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten inom specialiserad vård exklusive psykiatri var i oktober 77 procent till besök och 75 procent till behandling. Detta följer trenden från tidigare år med en

upphämtning efter sommarens vikande tillgänglighet, dock till en lägre nivå än under 2016.

Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under oktober klarade 10 av 33 vårdcentraler i Region Östergötlands regi

tillgänglighetsmålet på 95 procent.

Vårdcentralen med högst respektive lägst tillgänglighet i oktober hade ett resultat på 99 respektive 61 procent. I

genomsnitt var tillgängligheten till regionens egna vårdcentraler 88 procent.

Tillgänglighet akutmottagningar

Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna är att 60 procent ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Andelen patienter som fick träffa läkare inom en timme var i oktober 48 procent och 63 procent av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar.

Proc ess

Produktion

Antalet genomförda besök och behandlingar ökade under

perioden januari- oktober jämfört med samma period föregående år.

Antalet vårdtillfällen i länets sjukhus var i oktober lägre än samma period föregående år, antalet vårddagar och

medelvårdtiden var i stort oförändrade. DRG-vikten för öppenvården ökade i oktober något jämfört med föregående år.

Me d ar b et a re

Antal anställda i heltidsmått I slutet av oktober hade regionen 12 930 anställda omräknat i heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med motsvarande 235 heltidstjänster sedan årsskiftet och totalt 227 medarbetare den senaste

tolvmånadersperioden. Köp från bemanningsföretag under perioden januari till oktober har minskat med 21 procent, jämfört med samma period förra året.

E ko nomi

Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen efter oktober är 4,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Lönekostnadsutvecklingen har varit hög under flera år. Ur ett ekonomiskt perspektiv är

kostnadsökningen för medarbetare fortfarande inte hållbar i

förhållande till Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar utan behöver dämpas ytterligare.

E ko nomi

Region Östergötlands samlade resultat

Region Östergötlands samlade resultat till och med oktober är 579 miljoner kronor. Det

finansiella nettot uppgår till 294 miljoner kronor (årsbudget 169 miljoner kronor) efter en återhämtning på den finansiella marknaden under september och oktober. Under de första dagarna i november har dock marknaden åter vänt nedåt.

Resultat enligt blandmodellen uppgår till 445 miljoner kronor.

Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter oktober ett resultat på minus 222 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 102 miljoner kronor. En trendanalys visar ett årsresultat på minus 293 miljoner kronor. Inför 2018 visar en första prognos att

produktionsenheternas

ekonomiska underskott beräknas till minus 225 miljoner kronor, vilket innebär såväl att pågående strategier och åtgärder fortsätter att genomföras som att nya kompletterande åtgärder ska formuleras och genomföras.

Därutöver kommer samtliga produktionsenheter att få ett generellt resultatförbättringskrav.

Samhällsperspektivet

Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet:

 Utvecklad regional handlingsförmåga

 Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet

 Goda och jämlika livsvillkor

Utveckling inom dessa strategiska mål följs enbart i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen.

Medborgarperspektivet

Tillgängligheten till vården i Region Östergötland är ytterst ett ansvar av hälso- och

sjukvårdsnämnden. Regionstyrelsen har dock intresse av att följa tillgängligheten för att säkerställa att en effektiv och säker sjukvård bedrivs.

Målet för tillgängligheten till somatiska specialistvården i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I regionens totala tillgänglighetsresultat för väntetider i specialistvården inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 77 procent av patienterna i oktober hade väntat mindre än 60 dagar till nybesök i den somatiska specialistvården och 75 procent hade väntat mindre än 60 dagar på sitt första behandlingstillfälle. Det är lägre tillgänglighet än under oktober 2016, och hittills under 2017 har tillgängligheten varit lägre samtliga månader än under motsvarande månader 2016. En upphämtning har, liksom tidigare år, skett efter sommarens vikande

tillgänglighet, dock till en lägre nivå än under 2016. Figur 1 skildrar utvecklingen under 2016 och framåt.

Figur 1. Andel patienter som väntat på läkarbesök eller behandling inom somatisk specialistvård mindre än 60 dagar

I slutet av oktober väntade 13 176 patienter på läkarbesök inom specialistvården inklusive psykiatrin. Det totala antalet som väntade på besök är högt jämfört över en längre tidsperiod.

Motsvarande väntade i oktober 7 519 patienter på behandling. Figur 2-3 nedan illustrerar antalet

patienter som väntat mer och mindre än 60 dagar på besök respektive behandling inklusive psykiatri, patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan. I bilaga 1 återfinns köutvecklingen över en längre period.

Figur 2. Antal väntande på besök mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl psykiatri), 2016- 2017. (PVV = patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan.)

Figur 3. Antal väntande på behandling mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl psykiatri), 2016-2017. (PVV = patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan.)

I figur 4 och 5 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet (exklusive psykiatrin) i förhållande till varje centrums individuella målvärden, som har beslutats i överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. I oktober uppnådde 4 av 8 centrum sina mål gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar, se figur 4. Tillgängligheten var fortfarande bristande inom områden som hudsjukvård samt kirurgiska specialiteter så som ögon och öron/näsa/hals där också ett stort antal patienter fått vänta mer än 60 dagar på besök. Observera att för Hjärt- och

medicincentrum relaterar uppsatt målvärde till hud exkluderat, men i andelen som presenteras finns hud inkluderat.

Figur 4. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök fördelat per centrum

I oktober uppnådde ett centrum sitt centrumspecifika tillgänglighetsmål för behandling, se figur 5.

Flertalet kirurgiska specialiteter låg dock långt ifrån det regionövergripande målet om 85 procent, även om en förbättring uppvisades i förhållande till föregående månad. Det centrum som under den senaste tolvmånadersperioden uppvisat störst tillgänglighetsbrist är Sinnescentrum. I bilaga 3 specificeras tillgängligheten per verksamhetsområde.

Figur 5. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling fördelat per centrum.

Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent ska få träffa läkare inom sju dagar. I oktober var tillgängligheten till de vårdcentraler som drivs i Region Östergötlands regi 88 procent. 10 av 33 vårdcentraler uppnådde målet om 95 procent. Tillgängligheten varierade mellan 61 och 99 procent mellan vårdcentralerna.

Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp- fyllelse 23

*

God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen

Andel väntande patienter som väntat:

- högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård

- högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet

Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök)

Okt 2016:

Besök: 81 % Behandling: 83 %

Okt 2016:

Besök 93 % Behandling: 46 %

Okt 2016: 92 %

≥85 %

≥85 %

≥95 %

Okt 2017:

Besök: 77 % Behandling:

75 %

Okt 2017:

Besök: 91 % Behandling:

18 %

Okt 2017:

88 % (VC i RÖ-regi)









Processperspektivet

Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål:

 Kunskapsbaserad verksamhet

 En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

 Klimatneutral och giftfri verksamhet.

Vid denna uppföljning följs delar av följande strategiska mål upp:

 Effektiv verksamhet

 Säker verksamhet

Effektiv verksamhet

Effektiva vårdprocesser

Effektiva vårdprocesser är grunden för en högkvalitativ och effektiv vård. En indikator för vårdprocessernas effektivitet är medelvårdtiden som följs upp i varje delårsrapport.

Medelvårdtiden för oktober månad var 4,1 dagar vilket var något lägre än oktober föregående år, se figur 6. Den ackumulerade medelvårdtiden under 2017 är 4,4 dagar, vilket motsvarar de första tio månaderna 2016.

Figur 6. Medelvårdtiden i Region Östergötland per månad 2011-2017.

Antalet genomförda läkarbesök i öppenvården var något fler till och med oktober 2017 jämfört med perioden föregående år. Värt att notera är dock att det är privata vårdgivare som står för ökningen, i Region Östergötlands egna verksamheter har färre besök genomförts än förra året. Privata

vårdgivare står även för en stor del av ökningen från föregående år för sjukvårdande behandlingar.

Mer produktionsuppgifter finns sammanställda i tabell ”Produktion” på sidan 2 och mer utförligt i bilaga 3.

Nr Resultatmått Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse

63 Medelvårdtid (dagar) Skall vara

oförändrad/

minska*

Sept 2017: 4,0 Okt 2016: 4,3

Okt 2017: 4,1



*I relation till ingångsvärdet 4,7 i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2017

Optimal dimensionering av vårdplatser

För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgraden och återinläggningar. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgraden har under sista tiden varit hög i regionen. Satsningar pågår för att förbättra situationen, till exempel genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats samt i programmet ”hållbar verksamhet” som syftar till en mer effektiv resursanvändning.

Utlokalisering av patienter

Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra

vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 7 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset i Linköping (US) och Vrinnevisjukhuset.

Under oktober 2017 genomfördes utlokaliseringar motsvarande 463 vårddygn. US står för den allra största delen av utlokaliseringarna.

Figur 7. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset.

Beläggningsgrad

Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som nyttjas. Figur 8 visar beläggningsgraden av akutvårdsflödet för regionens tre sjukhus. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent, då en högre beläggningsgrad ses medföra risker för patientsäkerheten.

Beläggningsgraden i akutvårdsflödet uppgick i oktober till 99 procent och den totala

beläggningsgraden var 97 procent. Lägst beläggningsgrad uppvisades på Lasarettet i Motala där både den beläggningsgraden både i akutvårdsflödet som totalt låg nära målvärdet. Vid

Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset var beläggningsgraden i akutvårdsflödet 100 procent.

Figur 8. Beläggningsgrad akutvårdsflöde per månad för Region Östergötlands sjukhus 2013-2017.

Vårdplatser

Antalet disponibla vårdplatser beskriver hur många vårdplatser som funnits tillgängliga. Under 2015-2017 har antalet disponibla vårdplatser minskat. I oktober hade Region Östergötland cirka 35 platser färre jämfört med oktober 2016, och cirka 70 platser färre än i oktober 2015.

Figur 9. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser per dag 2015-2017.

Nr Nyckelindikator Mål Föregående utfall Utfall Målupp- fyllelse 36 Beläggningsgraden av vårdplatser:

- totalt

- akutvårdsflödet

≤90 % Okt 2016: 93 % Sept 2017: 96%

Okt 2016: 95 % Sept 2017: 99 %

Okt 2017: 97 %

Okt 2017: 99 %



Nr Resultatmått Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse 67 Utlokaliserade patienter

- antal vårddygn/månad

≤ 100 Okt 2016: 267 Sept 2017: 322

Okt 2017: 463

(410 US, 26 ViN)



69 Antal disponibla vårdplatser Ska inte

minska

Okt 2015: 885 Okt 2016: 850 Sept 2017: 800

Okt 2017:815



Säker verksamhet

Stark patientsäkerhetskultur

För att hantera de risker som kan uppstå i vårdsituationer är det viktigt med en stark

patientsäkerhetskultur. Detta bygger på ett systematiskt arbete och ett sätt att säkerställa en patientsäker miljö är genom god följsamhet till kläd- och hygienregler. Följsamheten till

hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamheten var i oktober 97 procent till klädreglerna och 86 procent till hygienreglerna. I figur 10 presenteras resultaten per centrum. Åtta av tio produktionsenheter nådde målvärdet för klädriktlinjer i oktober, men endast ett centrum uppnådde målvärdet för hygienriktlinjer.

Figur 10. Följsamhet till hygien- och klädriktlinjer per centrum.

Nr Resultatmått Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse 74 Andel observationer som visar att

hygienritlinjerna följs avseende:

- klädregler

-hygienregler

≥95 %

≥95 %

Okt 2016: 97 % Sept 2017: 98 %

Okt 2016: 87 % Sept 2017: 87 %

Okt 2017: 97 %

Okt 2017: 86 %



 

Medarbetarperspektivet

Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom medarbetarperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål:

 Ett engagerat medarbetarskap

 Tydligt och hållbart chef- och ledarskap

Vid denna uppföljning följs delar av följande strategiska mål upp:

 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar

Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar

Antalet anställda i Region Östergötland var i oktober 12 930 medarbetare, omräknat i heltidsmått.

Antalet anställda har ökat med 235 heltidstjänster sedan årsskiftet. Efter årsskiftet genomfördes en förändring av medarbetarnas kategorikoder. Detta innebär att medarbetare nu i systemet kan återfinnas i en annan yrkeskategori än tidigare. Ändringen har framför allt inneburit att chefer som inte arbetar kliniskt kodas i gruppen administrativ personal och inte i sin grundprofession längre.

Det förklarar den stora förändringen i vissa yrkeskategorier i figur 11. För att kunna se förändringen inom respektive profession jämförs också med utfallet i januari 2017 efter att omkategoriseringen var genomförd. Antalet sjuksköterskor och läkare som arbetar kliniskt har under perioden januari till oktober ökat med 90 sjuksköterskor och 55 läkare.

Figur 11. Antal anställda per yrkesområde omräknat i heltidsmått 2017. (Avrundningsfel kan förekomma).

Omklassificering har gjorts av vissa chefer till administrativ personal 1/1 2017 vilket förklarar variationer inom vissa yrkesgrupper.

Inom regionen råder en mycket restriktiv hållning vad gäller rekrytering. Syftet är att prioritera rätt områden och rätt rekryteringar. Prioriterade områden vid bedömningen är tjänster inom dygnet-runt-verksamheten (24sju) och konverteringar av kostsamma bemanningslösningar.

Regionen fortsätter arbetet utifrån den beslutade strategin för utfasning av bemanningsföretag.

Målet är att nå ett oberoende av inhyrd personal genom att nå en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. Kostnaderna för bemanningsföretag har

under januari till oktober minskat med 21 procent jämfört med samma period förra året.

Kostnaderna har minskat för både läkare och sjuksköterskor, och uppvisas både i primärvården och i specialistvården. Inhyrda läkare står för den högsta andelen av kostnaderna. Sedan årsskiftet 2016/2017 har anlitandet av hyrläkare i primärvården minskat och kostnaderna är 44 procent lägre jämfört med samma period föregående år.

Antalet unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform var i oktober 325 stycken.

Figur 12. Antal unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform.

I bilaga 4 redovisas fördelning av antalet anställda samt sjukfrånvaron på produktionsenheterna.

Vid årsskiftet gick stödcentrumen samman i ett gemensamt centrum, Centrum för

verksamhetsstöd och utveckling. I mars bildades även det nya Primärvårdscentrum vilket innebär att medarbetare i primärvården som tidigare varit anställda inom närsjukvårdscentrumen i östra, västra och centrala Östergötland nu istället är anställda inom Primärvårdcentrum.

Region Östergötlands totala sjukfrånvaro uppgick under oktober till 5,1 procent, vilket ligger i linje med föregående år. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och

långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron (över 30 dagar) var i oktober 1,3 procent vilket är något lägre än motsvarande månad föregående år, se figur 13.

Figur 13. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier och kön. I parentes visas förändring i procentenheter jämfört med samma månad föregående år.

Nr Resultatmått Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse 100 Andel medarbetare med sjukfrånvaro

>30 dagar

≤1,3 % Okt 2016: 1,7 % Sept 2017: 1,1 %

Okt 2017: 1,3 %



105 Kostnader för bemanningsföretag 70 mkr 2017

Jan- okt 2016:

105 mkr

Jan-okt 2017:

83 mkr -21% jfr samma period fg år



Ekonomiperspektivet

Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet:

 Ekonomi som ger handlingsfrihet

 Långsiktigt hållbar ekonomi

 Kostnadseffektiv verksamhet

Det strategiska målet långsiktigt hållbar ekonomi kommer enbart att följas i delårsrapporterna efter april och augusti samt i årsredovisningen.

Region Östergötlands resultat till och med oktober

Region Östergötlands samlade resultat till och med oktober är 579 miljoner kronor. Det finansiella nettot uppgår till 294 miljoner kronor (årsbudget 169 miljoner kronor) efter en återhämtning på den finansiella marknaden under september och oktober. Under de första dagarna i november har dock marknaden åter vänt nedåt. Enligt helårsbedömningen efter augusti förväntades Region Östergötlands samlade resultat vid årets slut uppgå till 128 miljoner kronor, det vill säga i nivå med budget. Detta trots att produktionsenheternas helårsresultat förväntades avvika negativt från budget. Flera produktionsenheter i denna delårsrapport aviserar att deras resultat förväntas bli sämre än vad som prognosticerades efter augusti. Utvecklingen på den finansiella marknaden och den slutliga skatteprognosen i december kommer att vara avgörande för att nå ett resultat på 128 miljoner kronor ska uppnås, se figur 14.

Verksamheten (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) visar ett resultat på minus 106 miljoner kronor efter oktober, vilket är 84 miljoner kronor sämre än

motsvarande period föregående år.

Figur 14. Nämndernas och produktionsenheternas resultat till och med oktober (miljoner kronor).

Ekonomi som ger handlingsfrihet

För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande:

 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget

 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen

Framgångsfaktorn balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget kommenteras i varje delårsrapport men nyckelindikatorn kopplat till framgångsfaktorn följs enbart i delårsrapporterna efter april och augusti samt i årsredovisningen.

Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget

Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Den ekonomiska utvecklingen inom sjukvårdsverksamheten är fortsatt bekymmersam och är inte hållbar för att klara ekonomin kommande år. Samtidigt är situationen inom slutenvården ansträngd med bland annat färre vårdplatser och försämrad tillgänglighet, se avsnitten medborgar- och processperspektivet. Under hösten har olika insatser vidtagits kring det ekonomiska läget. Hälso- och sjukvårdens

ledningsgrupp arbetar med att ta fram gemensamma åtgärder för att förbättra ekonomin, samtidigt har regiondirektör och ekonomidirektör haft enskilda genomgångar med varje produktionsenhet kring enhetens ekonomiska läge och plan för åtgärder.

Obalans i sjukvården

Sjukvårdsverksamheten visar efter oktober ett resultat på minus 222 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de

sjukvårdande enheterna är minus 102 miljoner kronor. En trendanalys baserad på årets tio första månader visar ett årsresultat på minus 293 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med utfallet i föregående månads trendanalys som gav ett årsresultat på minus 255 miljoner kronor, se figur 15. Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnade efter augusti var minus 256 miljoner kronor. Efter oktober har fyra produktionsenheter meddelat ett försämrat resultat jämfört med tidigare helårsbedömning:

Produktionsenhet Helårsbedömning 10 (Helårsbedömning 08)

Närsjukvården i centrala Östergötland Minus 40 miljoner kronor (-25 miljoner kronor) Närsjukvården i östra Östergötland Minus 70 miljoner kronor (-45 miljoner kronor) Sinnescentrum Minus 95 miljoner kronor (-80 miljoner kronor) Primärvårdscentrum Minus 5 miljoner kronor (+2,7 miljoner kronor)

I tidigare helårsbedömning har Närsjukvården i centrala Östergötland prognosticerat ett resultat på minus 25 miljoner kronor. Efter oktober revideras prognosen och resultatet förväntas uppgå till minus 40 miljoner kronor. Produktionsenheten förklarar det försämrade resultatet med att den utveckling som hänvisats till i tidigare delårsrapporter fortsätter. En utveckling med ökade

kostnader på grund av ett ökat patientflöde samt fler och mer omfattande röntgenundersökningar och provtagningar, men också ett ekonomiskt underskott inom psykiatrin som förklaras av effekter

till följd av vårdvalet inom vuxenpsykiatrin. Nya åtgärder kommer att tas fram samtidigt som produktionsenheten har stor restriktivitet vad gäller beviljandet av ökat personalbehov.

I tidigare helårsbedömning har Närsjukvården i östra Östergötland prognosticerat ett resultat på minus 45 miljoner kronor. Efter oktober revideras prognosen och resultatet förväntas uppgå till minus 70 miljoner kronor. De främsta orsakerna till det negativa resultatet är, enligt

produktionsenheten, ett högt tryck på verksamheten och ett intäktsbortfall i och med vårdval psykiatri. Produktionsenheten arbetar med handlingsplaner. Exempelvis har ett mobilt ALMA- team har startats för att avlasta trycket på akutmottagningen. Det har även varit fokus på att minska antalet utskrivningsklara patienter. Ett förbättringsarbete har startat med patientnära analyser på akuten vid Vrinnevisjukhuset, vilket börjat ge ekonomiska effekter i form av lägre provanalyskostnader. Stor restriktivitet råder vad gäller beviljande av ökat personalbehov.

I tidigare helårsbedömning har Sinnescentrum prognosticerat ett resultat på minus 80 miljoner kronor. Efter oktober gör produktionsenheten bedömningen att årsresultatet förväntas uppgå till minus 95 miljoner kronor. Det försämrade resultatet förklaras med att det under hösten har genomförts omfattande satsningar på tillgängligheten i form av remitterad vård. Takten i denna process har ökat under den senaste månaden och nuvarande bedömning är att dessa kostnader kommer bli cirka 15 miljoner kronor högre än vad som förväntades i samband med

helårsbedömningen efter augusti. Detta är, enligt produktionsenheten, helt nödvändiga satsningar om Sinnescentrum ska ha möjlighet att klara tillgänglighetsmålen för 2018 och framåt.

I tidigare helårsbedömning har Primärvårdscentrum prognosticerat ett resultat på 2,7 miljoner kronor. Efter oktober revideras prognosen och resultatet förväntas uppgå till cirka minus 5 miljoner kronor. Ökade personal- och läkemedelskostnader samt engångskostnader i samband med flytt bidrar till försämringen. Produktionsenheten kommer framöver att vara än mer restriktiv i samband med att personalbehov uppstår och arbeta med åtgärder inom läkemedelsområdet.

Nuvarande situation visar att det är av största vikt att vidtagna åtgärder och pågående aktiviteter leder till att de samlade resurserna används mer effektivt och sänker kostnaderna om

sjukvårdsverksamheten ska kunna nå en ekonomi i balans till 2019. Inför 2018 visar en första prognos att produktionsenheternas ekonomiska underskott beräknas till minus 225 miljoner kronor, vilket innebär såväl att pågående strategier och åtgärder fortsätter att genomföras som att nya kompletterande åtgärder ska formuleras och genomföras. Därutöver kommer samtliga

produktionsenheter att få ett generellt resultatförbättringskrav. De strategier och handlingsplaner som sammanfattats i uppdraget ”Övergripande långsiktig plan för hållbar verksamhet” ligger fast och ingående arbeten som pågår kommer att genomföras i sin helhet.

Figur 15. Resultat, sjukvårdande enheter (miljoner kronor) i förhållande till trend, helårsbedömning och budget.

Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 38 miljoner kronor efter oktober.

Områdena närsjukvård, smittskyddsverksamhet samt länssjukvård redovisar de största

överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och betalats ut. Detta överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. För 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden aviserat att det inom ram kan bli svårt att klara de höga läkemedelskostnaderna inom cancerområdet. För att hälso- och

sjukvårdsnämnden sammantaget ska klara en ekonomi i balans som inkluderar en ökad

läkemedelskostnad har regionsstyrelsen beslutat om utökat regionbidrag motsvarande maximalt 40 miljoner kronor.

Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader

Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 16 miljoner kronor efter oktober. Överskottet förklaras till största del av ett bättre resultat för uppdraget till Östgötatrafiken. Högre

biljettintäkter och lägre verksamhetskostnader kompenserar för en högre indexutveckling i trafikavtalen än förväntat. Ett överskott motsvarande knappt 5 miljoner kronor finns inom området samhällsplanering. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och

helårsbedömningen är ett nollresultat.

Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader

Regionutvecklingsnämndens resultat är 14 miljoner kronor efter oktober. Resultatet beror dels på att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut och dels på lägre kostnader i övrigt. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och

helårsbedömningen är ett nollresultat.

Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen

Lönekostnadsutveckling

Lönekostnadsutvecklingen efter oktober är 4,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år, vilket är en något lägre utvecklingstakt än för motsvarande period 2016 (5,2

procent). I delårsrapport 08 beräknades lönekostnaderna utifrån trend öka med 4,4 procent 2017 jämfört med 2016. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har sedan årsskiftet ökat

med 235 anställda. Lönekostnadsutvecklingen har varit hög under flera år (runt 6 procent) och nu är helårsvärdet (rullande 12), med start oktober 2017 och 11 månader bakåt något lägre, 4,4 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för medarbetare fortfarande inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar utan behöver dämpas ytterligare.

År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 142 miljoner kronor. Under 2016 minskade kostnaden till 129 miljoner kronor efter att grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag inte längre anlitades och specialistläkare inom

allmänmedicin, med några få undantag, fasats ut. Till och med oktober 2017 uppgår kostnaden till 83 miljoner kronor, vilket är 20,3 procent lägre än motsvarande period föregående år.

Målsättningen är att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag 2019. Se även medarbetarperspektivet.

Läkemedelskostnader

Kostnaderna för läkemedel har efter oktober ökat med 2,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är främst sidoöverenskommelser om återbäringen i nationellt

framförhandlade trepartsavtal och minskad kostnadsökning för läkemedel inom området blod och blodbildande organ som bidrar till att kostnaderna inte ökat i samma omfattning som motsvarande period 2016 (6,3 procent).

Ökade kostnader för läkemedel som används för prevention av stroke samt vid ögonsjukdomar bidrar till nuvarande kostnadsökning. Även ökade kostnader för läkemedel som används inom cancervården och vid inflammatoriska sjukdomar bidrar till ökningen. När det gäller

allmänläkemedel ökar kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel till barn¹. Detta samtidigt som nytt avtal rörande dispensering av läkemedel, till och med oktober, inneburit en besparing motsvarande cirka 7 miljoner kronor.

Volymen läkemedel har ökat med 1,2 procent jämfört med motsvarande period 2016.

Nuvarande utveckling inom ovan nämnda läkemedelsgrupper förväntas fortsätta.

Nettokostnadsutveckling

Nettokostnadsutvecklingen är 4,6 procent till och med oktober 2017 jämfört med motsvarande period föregående år. På helår bedöms skatteintäkterna och generella statsbidrag öka med 4,7 procent jämfört med föregående år enligt den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (oktober). Även om regionens nettokostnadsutveckling är lägre 2017 än 2016

motsvarande period är den fortfarande inte hållbar över tid utan behöver dämpas ytterligare.

Enligt helårsbedömningen efter augusti förväntas nettokostnadsutvecklingen uppgå till 4,3 procent.

Regiongemensamma poster

De regiongemensamma posterna svarar för 685 miljoner kronor.

1 I kostnadsutfallet för allmänläkemedel efter oktober 2017 ingår kostnaden för blodglukosstickor, vilket inte fanns med i kostnaden för allmänläkemedel 2016.

Figur 16. Regiongemensamma poster i relation till budget (miljoner kronor).

Det finansiella nettot (exklusive pensionskostnader och försäljning av aktier i det delägda bolaget Inera) är 294 miljoner kronor till och med oktober 2017, vilket innebär en avkastning med 5,5 procent på placerade medel. Den finansiella marknaden har under året varit positiv fram till och med maj för att därefter försämras till och med augusti. Under september och oktober har

marknaden utvecklats mycket positivt och avkastningen överstiger budgeterat helårsbelopp. Under de första dagarna i november har dock marknaden åter vänt nedåt.

Den senaste pensionsprognosen från KPA i augusti visar på lägre kostnader än beräknat för pensioner. Avvikelsen mot budget till och med oktober är 68 miljoner kronor. Skatteintäkterna, enligt senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting från september, är högre än budgeterat. I det generella statsbidraget ingår statsbidrag för läkemedelskostnader som bidragit med ökade intäkter med 86 miljoner kronor på helår jämfört med budget. Samtliga av dessa intäktsökningar är intecknade i nästa års budget.

Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 157 miljoner kronor mot budget och förklaras främst av att reserverade medel inte har förbrukats. En del av detta överskott bedöms även användas till att möta produktionsenheternas försämrade resultat och ändå nå budgeterat helårsresultat. Totalt 40 miljoner kronor finns även reserverade för att täcka kostnader för bland annat cancerläkemedel efter beslut i Regionstyrelsen.

Nr Nyckelindikator Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse 58 Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och

personalförändringar)

<3,0 % Jan-sep 2017:

4,3 % (4,4 % helårsbedömn- ing 08 2017)

4,3 %



Nr Resultatmått Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse 110 Läkemedelskostnadsutvecklingen

- allmänläkemedel

- totalt

0 %²

3 %

Jan-sep 2017:

4,2 % (3,0 % helårsbedömn- ing 08 2017) Jan-sep 2017:

3,4 % (3,8 % helårsbedöm- ning 08 2017)

4,6 %

2,7 %



2Målvärde exklusive genomförd omklassning av blodglukosstickor från klinik- till allmänläkemedel.

Regiongemensamma poster

Utfall jan - okt

2017

Utfall jan - okt

2016

Budget 2017

Helårs- bedömning 08

2017

Differens utfall jämfört med 10/12

budget 2017

Bokslut 2016

Finansiellt netto exkl pensioner och försäljning av aktier i egna bolag (Inera 1 mkr 2017)

294 210 169 169 153 256

Pensionskostnader inkl löneskatt -305 -100 -448 -368 68 -159

Skatteintäkter och generella statsbidrag 10 838 10 321 12 854 12 990 126 12 416

Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) -10 142 -9 803 -12 359 -12 419 157 -11 925

Totalt resultat/avvikelse 685 628 216 372 504 588

Kostnadseffektiv verksamhet

Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaden per DRG-poäng ökar. Under 2017 har regionen valt att följa personalkostnaden per DRG-poäng.

Jämfört med oktober 2016 har produktiviteten minskat med 2,4 procent. Försämringen är något lägre än regionindex³.

Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat under en period till följd av att kostnadsutvecklingen varit högre än ökningen av utförd verksamhet. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen. Till exempel arbetet kring

operationskapacitet och vårdplatser inom projektet hållbar verksamhet och ständiga förbättringar i form av exempelvis processutveckling och standardiserade vårdflöden. Effekten av dessa arbeten förväntas främst få genomslag efter 2017.

Figur 17. Personalkostnad per DRG-poäng inom regionens sjukvårdande centrum.

Nr Nyckelindikator Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse 60 Personalkostnad per DRG-poäng

(kostnadsproduktivitet)

Oförändrad 2017 sep (rullande 12):

3,1 %

okt (rullande 12):

2,4 %



3 2017 års vägda regionindex är 2,6 procent.

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning (miljoner kronor) Utfall jan-okt Utfall jan-okt Helårs- Godkänd budget Bokslut

2017 2016 bedömning 2017 2016

RÖ RÖ 08 - 2017 RÖ RÖ

Verksamhetens intäkter³⁾ 2 627 2 523 3 070 3 060 3 082

Verksamhetens kostnader -12 372 -11 850 -15 091 -14 926 -14 631

Avskrivningar -532 -500 -678 -680 -621

Verksamhetens nettokostnad -10 277 -9 827 -12 699 -12 546 -12 170

Skatteintäkter 8 279 7 899 9 919 9 862 9 509

Generella statsbidrag³⁾ 2 559 2 422 3 071 2 992 2 907

Finansiella intäkter 298 212 179 185 260

Finansiella kostnader ¹⁾ -280 -100 -342 -365 -108

Årets/periodens resultat enligt fullfondering 579 606 128 128 398

Årets/periodens resultat enligt blandmodell 445 351 -32 -29 88

Investeringar 1 069 999 1 620 1 950 1 416

Helårs-

Balansräkning (miljoner kronor) Bokslut Bokslut bedömning Godkänd budget Bokslut 2017-10-31 2016-10-31 2017-12-31 2017 2016-12-31

RÖ RÖ DÅ08 RÖ RÖ

Tillgångar

Anläggningstillgångar 8 874 8 083 9 281 9 860 8 346

Omsättningstillgångar²⁾ 7 525 7 357 7 121 6 231 7 599

Summa tillgångar 16 399 15 440 16 402 16 091 15 945

Eget kapital, avsättningar och skulder

Balanserat eget kapital 790 391 790 631 391

Justering ingående eget kapital 1

Årets förändring av eget kapital 579 606 128 128 398

Summa eget kapital 1 369 997 918 759 790

Pensionsskuld inkl löneskatt 12 322 12 112 12 356 12 405 12 147

Avsättningar 24 29 24 29 24

Långfristiga skulder 19 20 21 18 20

Kortfristiga skulder²⁾ 2 665 2 282 3 083 2 880 2 964

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 16 399 15 440 16 402 16 091 15 945

Soliditet 8,3% 6,5% 5,6% 4,7% 5,0%

1) i posten ingår: pensionskostnader med: -277 -98 -350 -349 -104

försäljningar av egna bolag (Inera AB): 1 0 1 0

Övriga finansiella intäkter och kostnader 294 210 169 169 256

2) Fr.o.m. 2016 utnyttjar regionenen en checkkredit och placerar medlen i en kortfond. Detta för att undvika inlåningsavgift. I bokslut 2016-12-31 var utnyttjad checkredit 445 miljoner kronor och ingår i kortfristiga skulder medan utnyttjad checkkredit 2017-10-31 ingår som ett negativt värde i omsättningstillgångar.

3) Jämfört med finansplan har statsbidraget som avser förstärkning av hälso- och sjukvården med 62 miljoner kronor flyttats från ett riktat statsbidrag till ett generellt statsbidrag.

Bilaga 1 – Köutveckling 2012-2015

Antal väntande på besök mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl psykiatri), 2012-2015.

Utfall saknas för oktober och november 2014. Presenteras inte i samma diagram som motsvarande uppföljning från januari 2016 och framåt då PVV/MOV inte har hanterats på samma sätt i uppföljningen. Cirka 150-300 PVV och cirka 200-300 MOV i slutet av varje månad.

Antal väntande på behandling mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård 2012-2015. Utfall saknas för oktober och november 2014.Presenteras inte i samma diagram som motsvarande uppföljning från januari 2016 och framåt då PVV/MOV inte har hanterats på samma sätt i uppföljningen. Cirka 100 PVV och 400 MOV i slutet av varje månad.

Bilaga 2 – Tillgänglighet per verksamhetsområde– andel som väntat mindre än 60 dagar på besök och behandling (inklusive privata aktörer)

Bilaga 3 - Underlag processperspektivet

Bilaga 4 - Medarbetarstatistik

OBS. Avrundningsfel kan förekomma

Vid årsskiftet 2016/2017 gick Centrum för hälso- och vårdutveckling, FM-centrum, Centrum för medicinsk teknik och IT, Upphandlingscentrum samt Resurscentrum samman i det gemensamma Centrum för verksamhetstöd och utveckling.

I mars 2017 bildades även det nya Primärvårdscentrum vilket innebär att medarbetare i

primärvården som tidigare varit anställda inom närsjukvårdscentrumen östra, västra och centrala Östergötland nu istället är anställda inom Primärvårdcentrum.

Bilaga 5 - Resultat per nämnd/enhet

Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-okt 2017

Resultat jan-okt 2016

Helårs- bedömning

08 2017

Helårs- bedömning

04 2017

Godkänd budget 2017

Resultat bokslut 2016

Nämnd/Styrelse

Hälso- och sjukvårdsnämnden 38,3 81,3 0,0 0,0 0,0 4,6

Regionstyrelsen 7,6 0,2 2,0 1,0 1,0 -0,2

Regionutvecklingsnämnden 13,6 6,9 0,0 0,0 0,0 0,2

Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 16,2 8,9 0,0 0,0 0,0 3,9

Sjukvård

Primärvårdscentrum ¹⁾ -0,9 - 2,7 0,0 - -

Närsjukvården i centrala Östergötland -32,9 3,7 -25,0 -15,0 5,0 -14,6

Närsjukvården i östra Östergötland -57,7 -30,7 -45,0 -35,0 -5,0 -33,8

Närsjukvården i västra Östergötland 10,1 35,2 0,0 4,0 4,0 17,6

Närsjukvården i Finspång 1,1 0,9 1,5 0,5 0,5 0,0

Hjärt- och medicincentrum -17,7 -19,7 -40,0 -40,0 -14,0 -10,2

Barn- och kvinnocentrum -13,0 2,9 -15,0 -15,0 5,0 1,3

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -42,6 -64,5 -50,0 -50,0 -50,0 -61,9

Sinnescentrum -69,5 -69,4 -80,0 -80,0 -52,5 -97,3

Diagnostikcentrum 0,8 -9,5 -5,0 0,0 5,0 -9,0

Summa sjukvård -222,3 -151,1 -255,8 -230,5 -102,0 -207,9

Tandvård

Folktandvården 23,7 17,4 14,0 11,0 11,0 13,3

Utbildning

Lunnevads folkhögskola 2,3 0,9 0,0 0,0 0,0 0,4

Naturbruksgymnasiet -4,0 -8,4 -7,5 -5,0 -3,0 -11,0

Övrig verksamhet

Katastrofmedicinskt centrum -3,2 -1,3 -1,5 -1,8 0,0 -1,5

FM centrum 6,9 12,0 -1,7 0,5 0,5 3,9

Centrum för medicinsk teknik och IT 0,7 2,3 2,0 0,7 2,0 0,0

Centrum för hälso- och vårdutveckling 4,2 7,4 0,5 1,0 1,0 1,4

Upphandlingscentrum 4,0 2,7 2,0 1,3 0,0 1,4

Resurscentrum 5,9 -1,4 2,2 1,5 1,5 2,2

Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa Verksamheten -106,1 -22,2 -243,8 -220,3 -88,0 -189,3

Finansförvaltningen 685,0 628,0 371,8 348,3 216,0 587,5

Summa Region Östergötland 578,9 605,8 128,0 128,0 128,0 398,2

Centrum för verksamhetsstöd och utveckling 21,7 23,0 5,0 5,0 5,0 8,9

1) Primärvårdscentrum bildades 1 mars 2017. Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna 2017.

Bilaga 6 – Lönekostnadsutveckling

Bilaga 7 - Kostnadsutveckling läkemedel

Bilaga 8 - Intäkts- och kostnadsutveckling

Bilaga 9 - Omfördelningar

Regional marknadsföringsstrateg, 2018 års budget

Regionutvecklingsnämndens budgetram förstärks med 2 000 tkr 2018 i syfte att förstärka och utveckla den regionala marknadsföringen. Av medlen omfördelas nu 928 tkr till regionstyrelsens ledningsstab i syfta att finansiera en tjänst som strateg för regional marknadsföring från och med 2018. (Under 2017 finansieras tjänsten och verksamheten med engångsmedel.)

Korrigering av tidigare beslut avseende hyreskompensation strategiska flyttar I delårsrapport 08 och 09 2017 omfördelades medel för strategiska flyttar. Härmed korrigeras dessa omfördelningar. Det belopp som inarbetas i form av hyresökning hos berörda

produktionsenheter är 3 877 tkr där hälso- och sjukvårdsnämnden får ett utökat regionbidrag.

Beslutet gäller från och med 2018.

Från enhet Till enhet Belopp (tkr)

Regionutvecklingsnämnden Regionstyrelsen 928 2018 (regionbidrag)

Från enhet Till enhet Belopp (tkr)

Finansförvaltningen HSN 3 877

2018 (regionbidrag)