35.1. Meddelande - Månadsrapport oktober (Sollentuna)

(1)

Månadsrapport oktober 2017

Sollentuna

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

1.1 Årets prognostiserade resultat... 3

2 Ekonomisk uppföljning ... 4

2.1 Driftredovisning ... 4

2.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 5

2.3 Kommungemensamt ... 8

2.4 KS oförutsedda medel ... 9

2.5 Skatte- och finansnetto ... 9

2.6 Investeringsprognos ... 10

3 Viktiga förändringar ... 11

4 Nya data och resultat ... 12

(3)

1 Sammanfattning

1.1 Årets prognostiserade resultat

Årets resultat per oktober prognostiseras till 57,6 miljoner kronor. Prognosen är 3,8 miljoner kronor bättre än budget (53,7 mkr). Oktoberprognosen indikerar ett resultat som är 2,9 miljoner kronor sämre än föregående delårsrapportering. Försämringen beror framförallt på att en kostnad på 32 miljoner kronor bokats upp avseende evakueringskostnader för skola som skrivs av under en treårsperiod samt nedskrivning av bokfört värde på byggnader som har rivits samt avetablering av paviljonger. Den ökade kostnaden för förgävesprojekteringen motverkas till stor del av bättre prognoser för nämnder och KS oförutsedda.

Nämnderna

I oktoberprognosen rapporterar nämnderna sammantaget ett överskott gentemot budget på 22,8 miljoner kronor, jämfört med 12,0 miljoner kronor i augustirapporten. Samtliga nämnder utom vård- och omsorgsnämnden (VON) och överförmyndaren (ÖFN) rapporterar överskott.

Resultatenheterna för Kommunala skolor och förskolor har per oktober lyft ett underskott motsvarande 3,7 miljoner kronor avseende avetablering av tillfälliga lokaler. Solom produktion rapporterar också ett underskott beroende på en bokföringsmässig förändring mellan nämnd och utförare i samband med nytt bemanningsavtal.

Riktvärdet per oktober är 83,3 procent. Periodutfallet för oktober visar att nämndernas resursförbrukning är något lägre än budget 81,6 procent.

(4)

2 Ekonomisk uppföljning

2.1 Driftredovisning

Riktvärde för perioden 83,3 % Nämnd/styrelse i tkr Budget

helår

Perioutfall oktober

Periodutfall i förhållande till årsbudget

Årsprognos Avvikelse prognos/bu

dget

Kommunstyrelsen -179 827 -122 775 68,3% -177 737 2 090

Barn- och

ungdomsnämnden

-1 587 536 -1 315 160 82,8% -1 571 091 16 445

Kommunala skolor och förskolor

0 6 383 ---- -3 680 -3 680

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-340 649 -270 691 79,5% -334 249 6 400

Rudbecksskolan 0 1 979 ---- 0 0

Vård- och omsorgsnämnden

-914 928 -780 298 85,3% -929 434 -14 506

Solom 0 -1 552 ---- -1 847 -1 847

Socialnämnden -267 211 -214 321 80,2% -256 892 10 319

Kultur- och fritidsnämnden -143 565 -119 486 83,2% -143 065 500 Miljö- och

byggnadsnämnden -21 737 -13 383 61,6% -15 098 6 639

Trafik- och fastighetsnämnden

-55 731 -33 687 60,4% -54 585 1 146

Överförmyndarnämnden -5 825 -7 250 124,5% -6 565 -740

Summa -3 517 009 -2 870 241 81,6% -3 494 243 22 766

Pensionskostnader -87 000 -58 432 67,2% -104 000 -17 000

Avgår internränta 45 000 41 770 92,8% 49 000 4 000

Oförutsedda medel bundna -5 200 0 0,0% 0 5 200

Oförutsedda medel

obundna -8 490 0 0,0% 0 8 490

Internationaliseringbidraget 0 -827 -1 500 -1 500

Kommungemensamma

poster 0 163 0 0

Förgävesprojekteringar och

nedskrivningar 0 -6 347 -32 000 -32 000

Verksamhetens

nettokostnader -3 572 699 -2 893 914 81,0% -3 582 743 -10 044

Skattenetto 3 587 589 2 997 757 83,6% 3 598 993 11 404

Finansnetto 38 821 4 850 12,5% 41 300 2 479

Årets resultat, exkl.

realisationsvinst

53 711 108 693 202,4% 57 550 3 839

(5)

2.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget

Kommunstyrelsen

Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos

Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 2,1 miljoner kronor. Tidigare prognos visade ett överskott om 2,8 miljoner kronor. Prognosförsämringen hänförs till ökade kostnader inom kommunledningskontoret avseende konsultstöd i samband med upphandlingar.

Stadsbyggnadsavdelningen bidrar till överskottet med ca 1,5 miljoner kronor och kommunledningskontoret med 0,4 miljoner kronor.

Utfallet jämfört med riktvärde och prognos

Utfallet ligger på 68 procent för kommunstyrelsen vilket är lägre än riktvärdet för perioden 83 procent. Detta beror bland annat på att kostnader för It-projekt, utredningar och

konsultkostnader väntas komma in under årets sista två månader.

Prognosbedömning

Prognosen bedöms som relativt säker men det finns fortfarande några kostnader som kan ses som osäkra då det gäller löpande konsultuppdrag som ännu inte är färdigställda.

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 16,4 miljoner kronor i nettokostnad för perioden. Avvikelsen mot föregående månadsrapportering per augusti uppgår till 6,3 miljoner kronor i minskade nettokostnader.

Förändringen utgörs av lägre volymer för barn inom förskola samtidigt som en uppräkning gjorts för skola och särskola. Resterande förändring är medel som inte beräknas tas i anspråk.

Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna visar på ett underskott om 3,7 miljoner kronor. Detta avser primärt avetablering av tillfälliga lokaler.

Utfallet jämfört med riktvärdet efter tio månader ska uppgå till 83 procent av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall till och med oktober uppgår till 83 procent. Förbrukningen

varierar dock mellan de olika verksamhetsområdena.

I denna rapport minskar volymkostnaderna med 12 miljoner. I månadsrapporten för maj konstaterades just att det förekommer osäkerhet i barnantalet i förskolan. Det har visat sig att fler förskolebarn har börjat i förskolan jämfört med majprognosen. Det är dock färre än budget.

Det är svårt att fånga denna grupp eftersom tidpunkt för start i förskolan varierar. I denna prognos har även intäkter vid avgiftskontrollen tagits med.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Helårsprognosen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive resultatenheten Rudbeck, är ett gemensamt överskott på 6,4 miljoner kronor för 2017.

Överskottet uppstår inom verksamheterna gymnasieutbildning samt gymnasiesärskola främst på grund av lägre volymer jämfört med budgeterade volymmått inom både verksamheterna.

Arbetsmarknadsenhetens tidigare prognosticerade överskott på 0,7 miljoner kronor kommer att behöva nyttjas under innevarande budgetår. Kommunfullmäktige har gett enheten i uppdrag att förstärka insatserna kring åtgärder för att underlätta nyanländas väg in på arbetsmarknaden och detta görs bland annat genom utökning av tjänster inom befintlig ram.

Rudbeck

Den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck beräknas redovisa ett nollresultat i

helårsprognosen. I utfallet per sista oktober uppvisar Rudbeck ett överskott på drygt 2 miljoner

(6)

kronor. Kostnaderna beräknas dock öka de sista månaderna.

I tidigare prognoser har Rudbeck rapporterat ett underskott. Sedan sommaren har extra personell resurs från kommunledningskontoret med särskilt uppdrag att arbeta med ekonomistyrningen förstärkt arbetet. Rudbecks ledningsgrupp har tillsammans med förvaltningschef arbetat fram en åtstramad bemanningsplan för höstterminen med fokus på att samtliga lärare ska uppnå

förväntad undervisningstid. Åtgärderna har gett effekt i form av bättre balanserade

personalkostnader, men även medfört försiktighet kring större inköp och personalvårdande aktiviteter, vilket torde vara förklaringen till att övriga kostnadsnivåer är låga. Rudbeck bedöms i dagsläget leverera en ekonomi i balans.

Riktvärdet per den sista oktober är att 83,3 procent av lagd budget bör vara förbrukad, båda vad gäller intäkter och kostnader. Utfallet jämfört med riktvärdet för utbildnings- och

arbetsmarknadsnämndens alla verksamhetsområden, exklusive Rudbeck, ligger på 79 procent.

Sett till varje separat område varierar faktiska kostnader och intäkter mot budgeterade och ger både positiva och negativa avvikelser men på totalen ligger nämndens verksamheter något lågt mot budget. Att utfallet ligger lågt mot gällande riktvärde återspeglas även i helårsprognosen där nämnden i dagsläget prognosticerar ett överskott som en effekt av lägre elevvolymer.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens prognosbedömning är att det fortsättningsvis kan råda en viss osäkerhet kring volymerna. Osäkerhet kring volymer gäller både för

gymnasieutbildning, gymnasiesärskolan samt Kunskapsparkens verksamheter.

Prognosen för den intäktsfinansierade resultatenheten Rudbeck bedöms även den som osäker i dagsläget. En balansering i personalkostnaderna kan utläsas vilket betyder att åtgärderna har haft planerad effekt. Översyn kring inköp av möbler samt genomförda lokalanpassningar sker varvid vissa kostnader planeras att ombokas som investering vilket kan komma att påverka prognosen framåt.

Vård- och omsorgsnämnden

Helårsprognosen för vård- och omsorgsnämndens samhällsuppdrag per oktober 2017 bedöms uppgå till 929 miljoner kronor vilket är drygt 9 miljoner kronor bättre än föregående prognos.

Med denna prognos rapporterar nämnden ett underskott på 14,5 miljoner kronor att jämföra med beviljat underskott enligt åtgärdsplanen på 20 miljoner kronor. Den förbättrade prognosen gör att nämnden med denna rapportering bedöms uppnå målet för en ekonomi i balans enligt åtgärdsplanen.

Förändringen mot föregående rapportering är främst att jämförelsestörande poster om cirka 5 miljoner kronor avseende felperiodiserade intäkter från 2016 medräknats. 2 miljoner kronor avseende omföring av kostnader enligt nya bemanningsavtalet har medfört att nämnden rapporterar ett bättre resultat medan Solom Produktion försämrar sin prognos med dito belopp.

Solom

Solom rapporterar en sämre prognos mot tidigare rapportering. Den försämrade prognosen är en konsekvens av nya bemanningsavtalet där poster omfördelats mellan nämnd och produktion.

Utfallet för nämnden exklusive åtgärdsplanen ligger på 85 procent mot riktvärdet för perioden 83 procent. Inklusive åtgärdsplanen följer nämnden riktvärdet. Flertalet verksamhetsområden rapporterar dock en lägre nettoförbrukning vilket motiverar den positiva prognosen.

Vård- och omsorgsnämndens prognos påverkas av volymutvecklingen vilket är en

osäkerhetsfaktor. Ökar volymutvecklingen i form av ökat antal individer med behov av insats samt om vårdtyngden ökar mer än givna antaganden kommer prognosen att försämras.

(7)

Socialnämnden

Prognosen visar ett överskott om 10,3 miljoner kronor jämfört med budget, en försämring om 0,5 miljoner kronor jämfört med prognos för augusti. Överskottet avser återsökta medel för 2015 och 2016 för ensamkommande barn samt flyktingstöd, samt vändning av en reserv på flyktingstöd där kostnaden inte kommer att belasta socialnämnden. Missbruk, socialpsykiatri samt barn och unga visar ett fortsatt underskott på grund av ökade placeringskostnader.

Socialnämndens kostnads- och intäktsutfall ligger något under riktvärdet. Reserv för

omställningskostnader från årsbokslutet har vänts tillbaka in i resultatet och lägre kostnader för uppdragstagare och omkostnadsersättning resulterar i att kostnaderna totalt är lägre än budget.

Intäkterna är lägre då framförallt ersättning från migrationsverket inte blev uppbokad i oktober.

Den stora risken/osäkerheten i Socialnämndens prognos ligger på flyktingmottagandet.

Avseende ekonomiskt bistånd finns en osäkerhet då både hushållens storlek och placeringar i tillfälliga boenden driver upp kostnaderna. Även antalet nya placeringar enligt LVM/LVU kan påverka prognosen då en placering kan kosta upp till 2,0 miljoner kronor på årsbasis.

Kultur- och fritidsnämnden

Prognosen rapporterar ett överskott om 0,5 miljoner kronor vilket även är en förbättring mot föregående prognos. I juni beslutade KS att KFN får en tilläggsbudget på 0,7 miljoner kronor på halvårsbasis för att utöka antalet tjänster inom området för fältverksamhet. Då dessa tjänster beräknas tillsättas först i slutet av året prognosticeras ett överskott med 0,5 miljoner kronor. För de övriga verksamheterna prognosticeras inga avvikelser jämfört med budget och det är heller ingen skillnad mot föregående månads prognos.

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett nettoutfall för perioden på 119,5 miljoner kronor. Detta innebär att 83 procent av årets tilldelade budgetram har förbrukats vilket ligger helt i linje med riktvärdet för perioden.

Kultur- och fritidsnämnden arbetar aktivt med att hålla budget och några avvikelser rapporteras inte ännu utöver de ovan nämnda 0,5 miljoner kronorna.

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden prognostiserar för år 2017 ett positivt resultat om ca 6,6 miljoner kronor jämfört med budget. Prognosen är ca 4 miljoner kronor bättre än föregående prognos. De skillnader som främst uppkommit sedan tidigare prognos är ökade intäkter för

bygglovsverksamheten. Den tidigare aviserade prognosen om ytterligare intäkter ser nu ut att realiseras varför de nu presenteras i prognosen.

Riktvärdet för perioden är 83 procent medan utfallet redovisas till 62 procent.

Anledningen till det bättre riktvärdet beror på intäktssidan och där på grund av ökade bygglovsintäkter och ökad intäkt från Energimyndigheten.

Bedömningen av intäkterna fram till november antas säkra. I en känslighetsanalys, där

jämförelse görs av mer eller mindre intäkter, antas även decembers intäkter vara relativt säkra.

Dessa ärenden är dock beroende på nämndbeslut och när ansökningarna är kompletta.

(8)

Prognosen visar även att de tjänster som planerats för att täcka de vakanser som uppstått blir svåra att besätta under året. Anledningen är att det fortfarande är svårt att hitta kompetent personal till de vakanta tjänsterna vilket får som följd att personalkostnaderna minskar under hösten.

Trafik- och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden prognostiserar ett överskott om 1,1 miljoner kronor jämfört med budget. Ökade intäkter om 4,1 miljoner kronor och ökade kostnader om 1,6 miljoner kronor avser åtgärder kopplade till Parkeringsplanen. Fastighetsavdelningen sänker prognosens på fastighetsintäkter om 1,3 miljoner kronor kopplade till kulturfastigheter.

Nettoutfallet är 16 % lägre jämfört mot riktvärdet. Trafik- och fastighetsnämnden har säsongsbetonade kostnader för till exempel uppvärmning, vinterväghållning och beläggningsarbeten.

Det råder en osäkerhet kring prognosen kopplad till budgeterade framtida intäkter avseende kulturfastigheter som trafik- och fastighetsnämnden saknar avtal på.

Överförmyndaren

Nämnden bedömer att utfallet för helåret för överförmyndarnämnden som helhet kommer att avvika mot budget med 1,7 miljoner kronor. För Sigtuna kommuns del innebär det en avvikelse med 0,6 miljoner kronor. För Upplands Väsby kommun innebär det en avvikelse med 0,4 miljoner kronor. För Sollentuna kommun innebär det en avvikelse med 0,7 miljoner kronor.

Det finns inga kända risker i prognosbedömningen.

2.3 Kommungemensamt

Pensioner

Kommunens kostnader för pensioner uppgår till 104 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor mer än budget (87 miljoner kronor). Pensionskostnaden avser pensioner intjänade innan 1998, vilka bokförs som kostnad i samband med pensionsutbetalning, samt 35 procent av pensioner som intjänas i dag. Verksamheterna betalar cirka 65 procent av nyintjänad pension genom ett personalomkostnadspålägg

Ett förtida uttag av pensioner, efterlevandepensioner samt ändringar i basbelopp innebär ofta förändringar mellan prognoser. Kommunens pensionsskuld enligt pensionsbolagets prognos från augusti 2017 är 10 miljoner högre än prognosen från december 2016. Ökningen beror främst på att en större andel av kommunens personal har löner över 7,5 basbelopp vilket motsvarar 38 400 kronor per månad och berättigar till högre pensionsavsättningar. Ökade pensionskostnader innebär också en högre kostnad för löneskatt.

Ränteuppräkningen av pensionsskulden uppgår för 2017 till 3 miljoner kronor och redovisas under finansiella poster.

Internränta

I kommunens internredovisning belastas enheter som har gjort investeringar med en internränta som motsvarar kapitalbindningen under investeringens livslängd. Motsvarande intäkt redovisas i driftredovisningen som internränta.

I prognosen uppgår internräntan till 49 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor mer än budget.

(9)

Internationaliseringsbidrag

Utbetalningar avseende internationaliseringsbidraget beräknas uppgå till 1,5 miljoner kronor.

Av totalt 10 miljoner kronor finns för närvarande 5,4 miljoner kronor kvar per oktober då utfallet uppgår till 0,8 miljoner kronor.

Förgävesprojektering, evakueringskostnader och nedskrivningar

Förgävesprojektering avser projekt från exploateringen och andra investeringsprojekt som inte kan redovisas som tillgångar i anläggningsredovisningen. Kostnaden 32 miljoner kronor beror på evakueringskostnader för skola som skrivs av under en treårsperiod samt nedskrivning av bokfört värde på byggnader som har rivits samt avetablering av paviljonger.

2.4 KS oförutsedda medel

Anslaget för 2017 är uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel. Av det ursprungliga anslaget (22,4 respektive 30,0 miljoner kronor) har 17,2 respektive 21,5 miljoner kronor ormbudgeterats till nämnderna. För oktober beräknas att återstående medel (5,2 miljoner kronor respektive 8,5 miljoner kronor) inte kommer att nyttjas. Den hemställan (2,5 miljoner kronor för Länsprislistan 2017) som inkom från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avslogs då nämnden rapporterar ett överskott.

2.5 Skatte- och finansnetto

Skattenetto

Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt kommunal fastighetsavgift. Prognosen för skattenettot bedöms bli bättre än budget 11,4 miljoner kronor, vilket beror på de så kallade välfärdsmiljarderna som inte ingick i budgeten.

Finansnetto

Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och kostnader och avser framför allt tre delar;

utdelning från bolagen, medelsförvaltningen samt ränta på avsättningen till pensioner.

Prognosen för finansnettot är något bättre än budgeten.

Kommunens har sålt sina kapitalplaceringar under 2017 för att stärka likviditeten. Resultatet för 2017 uppgår till 0,8 miljoner kronor.

Istället för utdelningen från AB Sollentunahem och Sollentuna Energi & Miljö AB kommer kommunen att få 36 miljoner kronor i utdelning från Sollentuna Stadshus AB. Kommunen kommer även att få ränta från Sollentuna Stadshus AB.

Kommunen har lånat 200 miljoner kronor, räntan är förnärvarande negativ.

Realisationsvinster

Realisationsvinster ingår inte i kommunens finansiella resultatmål och redovisas därför inte i

(10)

den löpande månadsrapporteringen. Under året har kommunen sålt mark. Reavinsterna beräknas till 34 miljoner kronor för 2017.

2.6 Investeringsprognos

Nämnd (Belopp i tkr) Budget

helår Periodutfall

okt Per.utfall av

årsbudget Årsprognos

Avvikelse prognos-

budget

Kommunstyrelsen -5 200 -189 3,6% -200 5 000

*Barn- och

ungdomsnämnden -15 000 -11 583 77,2% -15 000 0

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden -1 400 -164 11,7% -1 400 0

Vård- och omsorgsnämnden

-3 700 -465 12,6% -1 500 2 200

**Socialnämnden -1 600 -714 44,6% -1 600 0

Kultur- och

fritidsnämnden -1 700 985 -57,9% -1 000 700

Miljö- och

byggnadsnämnden

-2 000 0 0,0% 0 2 000

Trafik- och fastighetsnämnden

-846 000 -290 214 34,3% -449 500 396 500

Överförmyndarnämnden --- --- --- --- 0

Summa -876 600 -302 344 34,5% -470 200 406 400

Exploateringsredovisning:

Konto 195 -187 676 -106 681 56,8% -212 300 -24 624

***Exploateringsredovisni ng: KS Skatter

158 400 -29 766 -18,8% 0 -158 400

Total -905 876 -438 791 48,44% -682 500 223 376

Not:

*Barn och ungdomsnämnden har beviljats utökad investeringsram från 8 till 15 miljoner kronor

** Socialnämnden har beviljats utökat investeringsram från 0,5 Till 1,6 miljoner kronor

***En fördröjningsfaktor har lagts till för 2017 på 15%

Nettoutgifterna för kommunens investeringar prognosticeras till 682,5 miljoner kronor, ett överskott på 223,4 miljoner kronor gentemot budgetens 905,9 miljoner kronor rapporteras.

Största delen av investeringsutgifterna avser trafik- och fastighetsverksamheten som

prognosticeras till 449,5 miljoner kronor vilket ger ett överskott med 396,5 miljoner kronor.

Exploateringsverksamheten prognosticerar en negativ avvikelse på totalt -24,6 miljoner kronor vilket beror på ett antal förändringar i olika projekt.

Från och med oktober har barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden fått beviljat en utökad investeringsram. Det gör att investeringsbudgeten för verksamhetsnämnderna ökat från 22,5 miljoner kronor till 30,6 miljoner kronor. Verksamhetsnämnderna prognosticerar ett utnyttjande av sina ramar på 20,7 miljoner kronor. Kommunstyrelsen, vård- och

omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden prognosticerar en lägre volym mot budgeterat.

(11)

3 Viktiga förändringar

Kommunstyrelsen

Uppdraget att ta fram en ny översiktsplan har ändrat inriktning och kommer istället leda till en aktualitetsförklaring av den nuvarande översiktsplanen som antogs 2012-12-12.

Aktualitetsförklaringen kommer att beslutas i Kommunfullmäktige innan sommaren 2018.

Arbetet med det ursprungliga uppdraget - att ta fram en helt ny översiktsplan - fortsätter men med målsättning att den kan antas under 2019 eller 2020 istället.

Inga större avvikelser eller andra förändringar som påverkat eller kan komma att påverka nämndens löpande verksamhet eller planerat utvecklingsarbete har inträffat sedan tidigare månadsrapportering.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inget har rapporterats.

Inga större avvikelser eller andra förändringar har inträffat sedan delårsrapport augusti.

Socialnämnden

Inget att rapportera för perioden.

Inga nya viktiga förändringar att rapportera i samband med månadsrapporten för oktober.

Under året har det uppstått vakanser för bygglovsenheten vilket gett effekter på

handläggningstiden. För att hålla rimliga handläggningstider har bygglovsenheten tagit hjälp av konsultstöd. Det är fortfarande mycket svårt att rekrytera kompetent personal eftersom det råder brist på bygglovshandläggare på arbetsmarknaden. Som följd av detta uppstår det en högre belastning på befintliga bygglovshandläggare.

Trafik- och fastighetsnämnden Inget har rapporterats.

Överförmyndarnämnden Inget har rapporterats.

(12)

4 Nya data och resultat

Kommunstyrelsen

Svenskt Näringslivs enkätundersökning och rankningen av kommuners företagsklimat I slutet av maj kom resultatet från Svenskt Näringslivs enkätundersökning om företagsklimat.

För Sollentunas del fortsätter företagsklimatet att bli allt bättre. Sollentunaföretagen sätter höga betyg på kommunens service och information till företagen, där vi ligger högst i länet.

Tillsammans med Solna har kommunen även länets bästa värde när det gäller kommunpolitikernas attityder till företagande.

Revisionsrapport, granskning av delårsrapport 2017

Kommunens revisorer har översiktligt granskat Sollentuna kommuns delårsrapport per 2017-08- 31.

 Utifrån den översiktliga granskningen har det inte kommit fram några omständigheter som tyder på att kommunens delårsbokslut inte är upprättat i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.

 Det prognostiserade resultat bedöms förenligt med det finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2017.

 Utifrån redovisningen av de åtaganden som kopplats till fokusområden och de övergripande målen görs bedömningen att måluppfyllelsen avseende

verksamhetsmässiga målen delvis är förenlig med de mål som fastställts av kommunfullmäktige.

PwC har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en nationell benchmarkstudie om effektiviteten i den svenska grundskolan. Syftet har varit att identifiera framgångsfaktorer för vad som skapar en resurseffektiv grundskola med höga resultat.

Sollentuna placerades i rankningen för nuläge på 9:e plats och för progression under perioden läsåret 2007/08 till 2014/15 på 26:e plats av 290 kommuner.

Framgångsfaktorerna för effektiva verksamheter har identifierats i två steg. I första steget har PwC tillsammans med Svenskt Näringsliv utvecklat en utvärderingsmodell som visar de kommuner som hade en hög grad av effektivitet läsåret 2014/15 och som haft en hög grad av progression vad gäller resultatutveckling och resurseffektivitet över tid. I nästa steg har PwC intervjuat representanter för dessa kommuner och i en sammanvägd analys har kritiska framgångsfaktorer identifierats.

Den övergripande slutsatsen är att de kommuner som lyfts fram i modellen som framgångsrika, i fråga om effektivitet och positiv progression, i flera delar och på flera områden arbetar med ett långsiktigt fokus där resurserna fokuseras till de områden där de gör mest nytta.

 Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen. Gränsdragningen mellan politiker och tjänstemän (styrelse och tjänstemän) innebär att beslut och verkställighet vilar på tydliga roller och nivåer i organisationen. Det administrativa stödet organiseras med rektorers behov och förutsättningar som utgångspunkt. Rektorerna har ett tydligt ansvar för den inre organisationen och budget med möjlighet att agera inom dessa ramar.

 Enhetlighet och kommunikation. Flera kommuner visar på en övergripande helhetssyn på utbildningsverksamheten som finns i hela organisationen. Detsamma gäller för den fristående koncernen. Det handlar bland annat om att medarbetarna är medvetna om vilken organisation de befinner sig i, vilka styrprocesser som verkar, ansvarsfördelningen, gemensamma grundläggande rutiner samt tydliga målsättningar.

Dessa faktorer kommuniceras tydligt inom organisationen och det finns utrymme för att gemensamt tolka och förtydliga för rektorerna.

 Systematiskt kvalitetsarbete. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete med fungerande analyser där utvecklingsområden och styrkor lyfts fram. Det är en regelbunden och systematiskt uppföljning och analys som bygger på ett elevnära förhållningssätt.

(13)

 En övergripande faktor som påverkar flera delar är att arbeta långsiktigt med bibehållet fokus. Man konstaterar att flera av huvudmännen och tjänstemännen i studien under en längre tid har arbetat utifrån ett övergripande fokus eller en tydlig målsättning. Genom att över tid bibehålla detta fokus och regelbundet kommunicera detta i verksamheten skapas en tydlig riktning för verksamheten.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade rapporten Öppna Jämförelser:

gymnasieskola 2017 under september månad. Rapporten beskriver resultat på ett urval av nyckeltalen och ger en bild av gymnasieskolans genomströmning inom tre och fyra år samt uppnådd högskolebehörighet. Ungdomars etablering i arbete och fortsatta studier visar status två år efter gymnasieskolan. Statistiken bygger huvudsakligen på uppgifter för läsåret 2015/16.

Resultaten har rapporterats muntligt till nämnden.

I oktober kom resultatet från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" Sammantaget ligger Sollentuna kvar på ungefär samma resultat som vid förra mätningen medan andra kommuner i landet förbättrat sina resultat något. På frågan om "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" är andelen positiva svar 89 procent vilket motsvarar resultatet för riket och ligger något högre än länet, men ligger under målvärdet på 92 procent. På frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?" är andelen positiva svar 82 procent vilket motsvarar resultatet för riket och ligger högre än länet, men ligger under målvärdet på 88 procent. Totalresultatet innebär dock att de äldre i Sollentuna sammantaget är mycket nöjda med sin äldreomsorg. Som ett led i

verksamhetsutvecklingen kommer alla utförare att upprätta en handlingsplan utifrån sina egna resultat. Nästa mätning påbörjas i april 2018.

Resultatet från brukarundersökningen avseende funktionshinderområdet är fortfarande under bearbetning.

Socialnämnden

Inget att rapportera för perioden.

Under oktober och november pågår en utvärdering av bibliotekets Klartextprojekt i samarbete med KC. Resultaten av utvärderingen kommer att finnas tillgängliga innan årsskiftet.

Inga nya data eller resultat att rapportera.

Trafik- och fastighetsnämnden

Revisions granskning av nämndens återrapportering och uppföljning av investeringsprojekt pågår. Rapporten planeras vara klar under år 2017.

Överförmyndarnämnden Inget har rapporterats.