Å r s r e d o v i s n i n g
2008
SPARBANKSSTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla tisdagen den 28 april kl 18.30.
Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla
INNEHÅLL
VD:s kommentarer 1
Förvaltningsberättelse 2
Fem år i sammandrag 4
Resultaträkning 7
Balansräkning 8
Eget kapital 9
Kassaflödesanalys 10
Noter till de finansiella rapporterna 11
Revisionsberättelse 42
Företagsstyrning 43
Huvudmän, styrelse mm 44
Näsumskontoret
Under våren beslöt vi att göra en ombyggnad och modernise- ring av vårt kontor i Näsum. Eftersom vi sedan november 2007 äger fastigheten disponerar vi alla tre våningsplanen.
Källarplanet är nu inrett som arkiv och förrådsutrymme och ovanplan som personalutrymme med en ljus och trevlig sam- lingssal. Expeditionslokalen har fått helt nytt utseende med ändamålsenliga och trevliga arbetsplatser. Kundmottagningen har blivit mer sekretesskyddad och hänsyn till gällande säker- hetsbestämmelser har också tagits, vilket gjort att ny teknik för detta installerats.
Till invigningen den 14 november kom många besökare och de aktiviteter vi hade anordnat blev uppskattade. Nya kunder, både privatpersoner och företagare, har också kommit till oss sedan invigningsdagen, vilket är speciellt glädjande. Jag tror att denna tillströmning av nya kunder inte enbart beror på ombyggnaden av banklokalen utan till stor del på att vi visar att vi satsar på Näsumsbygden och att vi har en grundsyn där ett trevligt bemötande och en god kundvård är vägledande för oss alla.
Bromölla i mars 2009.
Hans-Åke Olsson Verkställande direktör Resultat
Under året har vår utlåning till både privatpersoner och före- tagare ökat. Vi har nu strax över 1,3 miljarder kronor utlånat, vilket är en ökning under året med 156 miljoner kronor. In- satta medel hos oss ökade med 51 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor. Vårt resultat före kredit- förluster blev i nivå med föregående år, 17,1 miljoner kronor.
Redovisningsregler säger att värdenedgången på vårt aktie inne- hav i Swedbank måste avräknas, vilket gör att årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt blir 4,0 miljoner kronor.
Låt oss hoppas på att dagens låga räntenivå gör att våra kunder klarar sina ekonomiska åtaganden och att våra företag är konkurrenskraftiga på sina respektive marknader. Med den oro som råder på arbetsmarknaden är det svårt att göra någon exakt bedömning angående 2009 års resultat men med för- hoppningen om fortsatt låga räntor bör resultatet före kredit- förluster bli i nivå med föregående år.
Världsekonomin
Den amerikanska bolånekrisen blev startskottet till en världs- omspännande finanskris och stora globala börsfall. Vi är inne i en global konjunkturnedgång som förutses långsamt vända uppåt tidigast under år 2010.
Svensk ekonomi
Regeringen har beslutat om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet och i denna plan lanserades ett program för att garan tera svenska bankers återfinansiering. Svensk ekonomi vilar dock idag på en stabilare grund jämfört med 1990-tals- krisen. En ökad oro om den framtida arbetsmarkanden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till att hushållen blivit allt mer pessimistiska om framtiden både om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Men fortsätter arbetsmarkanden att försämras i lika snabb takt som tidigare ökar det dock sanno- lik heten för ett högre hushållssparande.
Lägre räntor
Sedan räntehöjningen i början av september har Riksbanken under hösten 2008 sänkt styrräntan med hela 2,75 procenten- heter till 2,00 %. Ytterligare en sänkning med 1 procentenhet kom under februari 2009 och fler kan säkert komma om kon- junkturnedgången fortsätter. Detta har en positiv inverkan på våra kunders betalningsförmåga och kan vara en faktor som gör att många familjer kan bo kvar i sina fastigheter trots den rådande arbetsmarknaden med hög arbetslöshet och många varsel.
VD:s kommentarer
Redovisning för verksamhetsåret 2008
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, sparbankens 104:e verksamhetsår.
Verksamheten
Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Renovering av bankfastigheten i Näsum
Banken ser när heten till sina kunder som en av sina abso- lut största och viktigaste tillgångar. Efter att banken i november 2007 köpt fastigheten i Näsum där man har sitt avdelningskontor genomfördes en större renovering av densamma under hösten 2008. Fastigheten anpassades till de krav som ställs på en modern bankbyggnad både med tanke på kundvänlighet, arbetsmiljö och säkerhet.
Personal och utveckling
Banken sysselsatte i medeltal 21 medarbetare vilket är en ökning med 1 jämfört med året innan. Banken ser med-
arbetarnas kompetens som en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten och arbetar aktivt med kom- petensutveckling och vidareutbildning.
Resultat
Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 8.719 tkr.
Årets resultat har påverkats negativt av värdeförändringen i bankens innehav av aktier i Swedbank AB. Detta be- skrivs närmre under nästa rubrik. Trots att räntemargina- len minskat från 2,30% till 2,19% har räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, ökat med 9,7%, från 32.223 tkr till 35.345 tkr. Detta tack vare de ökade inlånings- och utlåningsvolymerna.
I räntenettot ingår avgift för insättningsgarantin med 599 tkr (618 tkr).
Affärsvolym, tkr 2008 2007
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 371 177 1 193 719
Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 319 357 292 314
Inlåning från allmänheten 1 107 859 1 056 864
Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 351 692 519 993
Övriga 245 319 261 940
Total affärsvolym 3 395 404 3 324 830
Bankens affärsvolym ökade under året med ca. 71 mkr vilket motsvarar en ökning på 2,1%.
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 3.395 mkr.
Inlåning 1.108
Utlåning 1.371
Swedbank Hypotek
292 Swedbank
Robur 520352
319 Övrigt
245
Nedskrivning av värdet på aktieinnehav i Swedbank AB
Enligt gällande regler har banken i årets bokslut gjort ned- skrivning av värdet på innehavet i Swedbank AB. I not 2 Redovisningsprinciper och under rubriken ”Kreditförlus- ter och nedskrivningar på finansiella instrument” beskrivs principerna som styr redovisningen. Sålunda har bankens aktieinnehav i Swedbank AB inneburit att fond för verk- ligt värde upplösts med 22.490 tkr och årets resultat be- lastats med 8.476 tkr.
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten passerade vid års- skiftet 2007-2008 för första gången en miljard kronor och under 2008 fortsatte utvecklingen för att vid detta årsskif- te uppgå till 1.107.859 tkr. En ökning med 50.995 tkr som i procent motsvarar 4,8%. Under året gottgjordes allmän- heten räntor med 32.835 tkr.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2008 års utgång till 1.346.699 tkr mot 1.190.286 tkr vid 2007 års slut. En ökning med 156.413 tkr eller 13,1%.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finan- siella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likvidi tets- risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kon- trollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kredit- givning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instru- ment redo visas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Information om förväntad framtida utveckling lämnas i VD:s kommentar (sid 1).
Inlåning Utlåning
2000 2002 2004 2006
In- och utlåning 1999-2008, mkr
2008 1400
1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2008* 2007* 2006** 2005 2004
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 3 395 3 325 3 067 2 731 2 588
förändring under året, % 2,1 8,4 12,3 5,5 10,9
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital Soliditet
Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen 11,0 13,7 12,7 13,7 14,4
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 2,3 2,3 2,5 2,5
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,6 2,6 2,9 3,0
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 2,6 2,7 2,7 2,9 3,2
Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,3 0,5 0,4 0,0 0,4
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 3,8 7,9 6,0 0,1 5,3
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,60 0,69 0,93 0,71
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,60 0,71 0,99 0,75
Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 15 43 59 48 35
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,1 0,4 0,2 0,5 0,6
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker) 0,0 0,0 0,1 0,3 0,2
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 21 20 19 20 20
Antal kontor 2 2 2 2 2
* Enligt lagbegränsad IFRS
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2008* 2007* 2006** 2005 2004
Resultaträkning
Räntenetto 35 345 32 223 27 724 27 819 28 006
Provisioner, netto 7 333 8 425 8 021 7 993 7 360
Nettoresultat av finansiella transaktioner 192 393 164 245 178
Övriga intäkter 2 056 2 215 4 017 1 662 1 224
Summa intäkter 44 926 43 256 39 926 37 719 36 768
Allmänna administrationskostnader -22 560 -20 887 -20 108 -23 393 -18 286
Övriga kostnader1 -5 250 -4 863 -7 523 -11 663 -7 929
Kreditförluster 79 -212 -901 -2 402 -1 218
Summa kostnader -27 731 -25 962 -28 532 -37 458 -27 433
Värdeförändring på finansiella tillgångar -8 476 0 0 0 0
Rörelseresultat 8 719 17 294 11 394 261 9 335
Bokslutsdispositioner -668 -343 1 554 17 136 716
Skatter -4 023 -4 283 -3 167 -4 625 -2 515
Årets resultat 4 028 12 668 9 781 12 772 7 536
Balansräkning
Kassa 12 190 6 685 6 309 9 294 6 839
Utlåning till kreditinstitut 1 410 513 267 45 158 8 564
Utlåning till allmänheten 1 354 565 1 183 291 1 027 730 835 906 824 952
Räntebärande värdepapper 0 0 10 022 10 067 10 112
Aktier och andelar 19 222 42 197 19 260 18 506 18 396
Materiella tillgångar 30 118 28 183 29 487 31 981 29 985
Övriga tillgångar 12 285 24 784 16 704 10 705 15 904
Summa tillgångar 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617 914 752
Skulder till kreditinstitut 137 072 32 269 26 866 732 1 631
Inlåning från allmänheten 1 107 859 1 056 864 925 000 812 565 766 254
Övriga skulder 22 944 16 606 13 873 12 774 9 654
Avsättningar för pensioner m m 3 703 3 323 2 964 2 696 0
Summa skulder och avsättningar 1 271 578 1 109 062 968 703 828 767 777 539
Obeskattade reserver 3 248 2 580 2 237 3 792 20 927
Eget kapital 154 964 174 011 138 839 129 058 116 286
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617 914 752
* Enligt lagbegränsad IFRS
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 4 028 Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 4 028 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med spar- bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,05 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,27). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdis- position till 137 835 mkr (133 124 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 61 317 mkr (58 608 mkr). Speci- fikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas full- göra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 1999-2008, mkr
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
Not 2008 2007
Ränteintäkter 73 619 56 633
Räntekostnader -38 274 -24 410
Räntenetto 4 35 345 32 223
Erhållna utdelningar 5 2 011 1 843
Provisionsintäkter 6 10 904 12 083
Provisionskostnader 7 -3 571 -3 658
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 192 393
Övriga rörelseintäkter 9 45 372
Summa rörelseintäkter 44 926 43 256
Allmänna administrationskostnader 10 -22 560 -20 887
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -2 789 -2 539
Övriga rörelsekostnader 11 -2 461 -2 324
Summa kostnader före kreditförluster -27 810 -25 750
Resultat före kreditförluster 17 116 17 506
Kreditförluster, netto 12 79 -212
Nedskrivningar av finansiella tillgångar 13 -8 476 0
Rörelseresultat 8 719 17 294
Bokslutsdispositioner 14 -668 -343
Skatt på årets resultat 15 -4 023 -4 283
Årets resultat 4 028 12 668
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
Not 2008 2007
Tillgångar
Kassa 12 190 6 685
Utlåning till kreditinstitut 16 1 410 513
Utlåning till allmänheten 17 1 346 699 1 190 286
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 17 7 866 -6 995
Aktier och andelar 18 19 222 42 197
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 6 606 7 860
- Byggnader och mark 23 512 20 323
Övriga tillgångar 15, 20 8 162 20 236
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 123 4 548
Summa tillgångar 1 429 790 1 285 653
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 137 072 32 269
Inlåning från allmänheten 23 1 107 859 1 056 864
Övriga skulder 24 11 665 8 467
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 11 279 8 139
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 3 703 3 323
Summa skulder och avsättningar 1 271 578 1 109 062
Obeskattade reserver 27 3 248 2 580
Eget kapital
Reservfond 151 521 138 853
Fond för verkligt värde -585 22 490
Årets resultat 4 028 12 668
Summa eget kapital 28 154 964 174 011
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 429 790 1 285 653 Poster inom linjen
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser 29 24 478 3 433
- Garantier 24 478 3 433
Åtaganden 30 74 362 80 026
- Övriga åtaganden 74 362 80 026
Sammandrag avseende förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2007-01-01 129 058 0 9 781 138 839
Justering för ändrad redovisningsprincip 14 37 125 0 37 139
Justerat eget kapital 2007-01-01 129 072 37 125 9 781 175 978
Vinstdisposition 9 781 0 -9 781 0
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 -14 635 0 -14 635
Årets resultat 0 0 12 668 12 668
Utgående eget kapital 2007-12-31 138 853 22 490 12 668 174 011
Fond för Årets Totalt eget
Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01 138 853 22 490 12 668 174 011
Vinstdisposition 12 668 0 -12 668 0
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 -23 075 0 -23 075
Årets resultat 0 0 4 028 4 028
Utgående eget kapital 2008-12-31 151 521 -585 4 028 154 964
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december 2008 2007
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 8 719 17 294
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) -14 861 5 343
Av-/nedskrivningar (+) 11 265 2 539
Kreditförluster (+) -79 212
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -95 0
Betald inkomstskatt (-) -4 023 -4 283
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 926 21 105
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -156 334 -162 768
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 50 995 131 864
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 104 803 5 403
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 12 499 -8 080
Förändring av övriga skulder (+/-) 6 719 4 758
Kassaflöde från den löpande verksamheten 19 608 -7 718
Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 205 10 022
Investering i finansiella tillgångar (-) -8 686 -447
Försäljning av materiella tillgångar (+) 120 0
Förvärv av materiella tillgångar (-) -4 845 -1 235
Kassaflöde från investeringsverksamheten -13 206 8 340
Årets kassaflöde 6 402 622
Likvida medel vid årets början 7 198 6 576
Likvida medel vid årets slut (not 32) 13 600 7 198
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden 13 600 7 198
Summa enligt balansräkningen 13 600 7 198
Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara
(avgår skuld på checkräkningskredit) 63 434 213 716
Summa likvida medel och outnyttjad del av checkräkningskredit 77 034 220 914
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och av- ser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla.2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORM GIVNING OCH LAG
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings re- kommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för till- lämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 mars 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 28 april 2009.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan siella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska an- skaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redo- visade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finan- siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPOR TERINGSVALUTA
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be- dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på histo- riska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av des- sa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedöm- ningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER IASB gjorde under hösten ändringar i IAS 39 och IFRS 7, som också godkänts för tillämpning i EU, som medger att finansiella tillgångar under vissa förutsättningar tillåts om- klassificeras från innehav för handelsändamål om tillgång- en inte längre innehas med avsikten att sälja eller återköpa den i en nära framtid. Vidare tillåts numera också om- klassificering från ”Finansiella tillgångar som kan säljas”
om tillgången uppfyllde definitionen ”Lånefordringar och kundfordringar” om den inte hade klassificerats som ”Finansiella tillgångar som kan säljas”, om företaget avser och har förmåga att behålla den finansiella tillgången under förutsebar framtid eller till förfall. Sparbanken har ej omklassificerat några finansiella tillgångar.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transak- tionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som upp- står vid omräkningarna redovisas i resultat räkningen.
Noter till de finansiella rapporterna
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTE KOSTNADER, SAMT UTDELNING
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det re- dovisade värdet av fordran eller skulden.
Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekom- mande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effek tivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till verkligt värde över resultaträkningen
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För rän- tederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas be- tald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värde förändringar på derivat redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sann- olikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdig- ställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett till- förlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provi- sioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersätt- ningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de för- medlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av pro- visioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Netto- resultat av finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
- Valutakursförändringar
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, ar- betsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassa- differenser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då un- derliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseen- de aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, upp- skjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät- tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och re- dovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräk- ningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för- utom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklu- sive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klas- sificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de val- möjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovis- ningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella
tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Op- tion). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö- pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår deri- vat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transak- tioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaff- ningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall.
Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaff- ningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redo visas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivränte- metoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första
tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finan- siella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leveran törsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i er- sättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter av- drag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkrings- redovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivat- instrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono- miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt spar- bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon- traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över re- sultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning till- lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av för- ändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan över- stiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redo-
visning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeför- ändringen på den säkrade posten i resultaträkningen un- der posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstru- menten redovisas bland Nettoresultat av finansiella trans- aktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån för - väntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säk- ringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste- ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräk- nade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på ränte- säkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfa- rande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejuste- ringar.
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa för- lusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens inne- havare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal- ningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en in- vestering i en finansiell placering klassificerad som en finan siell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråkstagande av pant, även när ianspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effek- tivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen re- dovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskon- terade värdet av framtida kassaflöden, redovisas föränd- ringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de för- väntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av för- väntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga låne vill- koren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvär- det av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukture- ring förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig- ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om betydan- de finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomst- deklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärde- ringen av kundens kreditvärdighet som ingår som en
integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårig- heter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Till- gångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskriv- ning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaff- ningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värde- nedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en vär- denedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas om- föres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upp - lupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassi- ficerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidiga re redovisats i resultaträkningen återförs ej via resul- taträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vil- ket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost- nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under öv- riga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från an- vändning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange- ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljnings- priset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. Operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma före taget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redo- visas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Even- tuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponen- ter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnads- föres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anlägg- ningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivnings- perioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år
Rörelsefastigheten i Bromölla
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggna- derna består emellertid av flera komponenter vars nytt- jandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- Stomme 100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt; golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i för- hållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda av- skrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter av- slutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare av- gifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga till- gångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts- bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedöm-
ningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbets givare är tillämplig även för sparbankens pensions- plan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgifts- bestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgifts bestämda planer redovisas som en kostnad i resul- taträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepen- sionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.
För pensioner i egen regi dvs när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning, följer sparbanken Tryggandelagens be- stämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för be- räkning av åtagandenas storlek istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en för- utsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skill naderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskon- teringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbe- stämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande löne nivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktua- riella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före komst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram- tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte re- dovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel- bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga pro- cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk- kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom- mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan- siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn- da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande trans- aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelega- tioner.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kredit risken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kre- ditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är lånta- garnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bank- mässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god risk- spridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kre- dittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbin- delser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbe- viljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifi- ceringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal- ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings- problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand- läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med auto- matik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erfor- derlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne- fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på sidan 20.
Kreditriskexponering 2008 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 111 830 - 111 830 111 830 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 891 677 700 890 977 848 119 42 858
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 24 472 - 24 472 24 229 243
Pantbrev i jordbruksfastigheter 97 497 - 97 497 95 267 2 230
Pantbrev i andra näringsfastigheter 78 553 1 000 77 553 67 474 10 079
Företagsinteckning 39 484 500 38 984 38 820 164
Övriga5 105 927 541 105 386 10 194 95 192
varav: kreditinstitut 3 066 - 3 066 3 066 0
Summa 1 349 440 2 741 1 346 699 1 195 933 150 766
Derivat
- A6 5 037 - 5 037 - 5 037
Summa 5 037 - 5 037 - 5 037
Åtaganden
Utställda lånelöften 4 897 - 4 897 - 4 897
Utställda finansiella garantier 24 477 - 24 477 - 24 477
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 69 465 - 69 465 - 69 465
Summa 98 839 - 98 839 - 98 839
Total kreditriskexponering 1 453 316 2 741 1 450 575 1 195 933 254 642
Total kreditrisk- exponering (före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av säker- heter avseende poster i balans-
räkningen
Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter
Kreditriskexponering 2007 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 111 782 1 150 110 632 110 632 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 761 051 - 761 051 727 306 33 745
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 24 701 - 24 701 24 496 205
Pantbrev i jordbruksfastigheter 83 037 - 83 037 81 716 1 321
Pantbrev i andra näringsfastigheter 74 619 1 000 73 619 62 658 10 961
Företagsinteckning 38 654 - 38 654 38 209 445
Övriga5 99 929 1 337 98 592 7 906 90 686
varav: kreditinstitut 3 086 - 3 086 3 086 0
Summa 1 193 773 3 487 1 190 286 1 052 923 137 363
Derivat
- A6 18 966 - 18 966 - 18 966
Summa 18 966 - 18 966 - 18 966
Åtaganden
Utställda lånelöften 6 460 - 6 460 - 6 460
Utställda finansiella garantier 3 433 - 3 433 - 3 433
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 73 566 - 73 566 - 73 566
Summa 83 459 - 83 459 - 83 459
Total kreditriskexponering 1 296 198 3 487 1 292 711 1 052 923 239 788
Total kreditrisk- exponering (före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av säker- heter avseende poster i balans-
räkningen
Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter
4 inklusive bostadsrättsföreningar
5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 A-rating enligt Standard & Poor’s rating
