Edsbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Edsbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola och Särskola 7-9

Läsår

2015/2016

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola och Särskola 7-9

Ansvariga för planen

Rektor Sara Carlson. Kurator Linus Hultstrand

Vår vision

Trygga elever som trivs i skolan och är väl förberedda inför framtiden.

Planen gäller från

2015-08-01

Planen gäller till

2016-08-01

Läsår

2015/2016

Elevernas delaktighet

Eleverna får genom elevrådet får i september 2015 möjlighet att tycka till om det förslag som personalen arbetar fram.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Föräldrar får i juni 2015 genom föräldrarådet möjlighet att tycka till om det förslag som personalen arbetar fram.

Personalens delaktighet

Värdegrundsarbetet är ett pågående arbete som diskuteras i våra olweussamtalsgrupper. Där diskuteras även rutiner vid kränkande behandling. Hela personalen utvärderar gamla planen och arbetar fram konkreta förslag på främjande och förebyggande insatser på vår arbetsplatsträff i april 2015. Ledningsgruppen beslutar om vilka av förslagen som ska komma med i den slutgiltiga planen.

Förankring av planen

Den preliminära planen presenteras för personalen i augusti och efter att eleverna och föräldrar gett sina åsikter om planen läggs den ut på hemsidan och presenteras på föräldramöte.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Fjolåretsplan utvärderades på en arbetsplatsträff 28:e april.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

All personal som var med på arbetsplatsträffen 28:e april.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Vi arbetade fram konkretare förslag på insatser förra året, men de var inte grundade tydligt i diskrimineringsgrunderna. Detta år ska vi hitta främjande insatser för alla diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet och sexuell läggning). Vi har blivit bättre på att eleverna ska få tycka till om planen, men det kan förstärkas ytterligare och de behöver vara mer delaktiga att arbeta fram den. Vi behöver fortfarande arbeta mer på att förankra planen hos föräldrar och elever vid skolstart. Alla insatser vi beslutade oss för i fjolårets plan är genomförda, en del helt andra delvis. Faddersystemet genomfördes, men det behöver modifieras för att få önskad effekt. Att eleverna ska ha alltid ska ha bestämda platser blev svårt i vissa salar eftersom möbleringen ser annorlunda ut (t.ex NO-salar). Ett förslag är att i stället se eleverna som en grupp av fyra, vilket gör det lättare att placera dem trots olika möblering. Mentorerna ska göra placeringen och ge vidare till de andra lärarna. Rastvaktsystemet är genomfört, men kan bli mer effektivt. I olweusarbetet behövs mer handledning och stöd för mentorerna från samtalsledarna. I utvärderingen framkom att många av insatserna behöver modifieras och effektiviseras för att de ska ge önskat resultat. Dessa insatser skrivs om till årets plan.

Årets plan ska utvärderas senast

2016-03-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Årets plan ska utvärderas på en arbetsplatsträff senast 2016-04-30.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor i samarbete med kurator

Främjande insatser

Namn

Olweus

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Att all personal i skolan skall känna till och arbeta utifrån Olweusmodellen.

Insats

- Att skapa medvetenhet och sprida kunskap samt stärka en samsyn hos personalen om hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall bedrivas. - Att genom grundläggande utbildning i Olweusmodellen för all ny personal och återkommande Olweusmöten med övningar och diskussioner kring likabehandling öka kunskapen kring kränkande behandling och diskriminering. - Att i klassmöten föra diskussioner och genomföra värderingsövningar angående frågor som berör de olika diskrimineringsgrunderna.

Ansvarig

Rektor och olweuskoordinator tillsammans med olweusstyrgruppen är ansvariga för olweusarbetet. Mentorer är ansvariga för att hålla klassmöten två gånger i månaden.

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Kartläggningsmetoder

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Att arbeta fram metoder för kartläggning så att de också innefattar diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och bristande tillgänglighet (samt

gärna könsidentitet eller könsuttryck och ålder).

Insats

Kurator arbetar fram nya kartläggningsmetoder och genomför dessa.

Ansvarig

Kurator

Datum när det ska vara klart

November 2015

Namn

Ökade kunskaper om funktionsnedsättningar

Områden som berörs av insatsen

Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Att eleverna ska få kunskaper om några olika funktionsnedsättningar samt vad de innebär rent konkret. Utvärdering sker vid studiedagarna runt jul.

Insats

Representanter från särskolan går ut i årskurs 7 under första terminen på Edsbergsskolan för att informera om vad det innebär att gå i särskolan.

Vi ska arbeta fram en presentation om neuropsykiatriska diagnoser och andra funktionsnedsättningar så att vi kan informera om detta i klasserna.

Ansvarig

Ledning är ansvariga för att planera in besöken i kalendariet, representanter från särskolan är ansvariga för att besöken genomförs på utsatt tid.

Datum när det ska vara klart

December 2015

Namn

Minskad segregering

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön och Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Att minska segregeringen bland eleverna. Utvärdera detta vid höstterminens slut.

Insats

Se till att blanda elever från olika klasser redan i 7:an och se till att dessa har regelbundna träffar, minst tre gånger per termin och till exempel vid temadagar.Mentorstiden för alla sjuor kommer att läggas parallellt, så att det möjliggör att träffas i så kallade kompisgrupper över klassgränserna. Detta kommer att ersätta faddersystemet. Särskolan kommer dock att behålla sin fadderverksamhet med 9e2/9m under detta läsår.

Ansvarig

Mentorer, schemaläggare

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela terminen.

Namn

Etnisk mångfald i undervisningen

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Att öka den etniska mångfalden i undervisningen. Utvärdera detta vid vårterminens slut.

Insats

Lärarna har också ett ansvar att presentera olika delar från olika kulturer (till exempel musik) och inte bara fokusera på den svenska/nordiska kulturen.

Lärare ska tänka på att elever med annan etnisk bakgrund ska få bidra med ett annat perspektiv i undervisning.

Ta upp och diskutera åtgärder på ämneslagen

Ansvarig

Ämneslag

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret

Namn

Lika villkor för alla religioner och trosuppfattningar

Områden som berörs av insatsen

Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Alla människor oavsett religion eller annan trosuppfattning ska bemötas på lika villkor.

Halvtidsutvärdering genomförs via klassråd och arbetslagsträff i december och utvärdering för hela aktiviteten genomförs på motsvarande sätt i maj.

Insats

Att tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om hur religiösa grupper som kan förekomma i media och i läromedel. Ansvar: SO-lärarna

Mat skall serveras så att alla kan äta utifrån religiösa skäl både i matsal och under hkk-lektioner. Ansvar: Matrådet i diskussion med Amicas restaurangshef och HKK-lärarna

Servera mat i matsalen utifrån olika religiösa traditioner. Ansvar: Matrådet i diskussion med Amicas restaurangchef Eleverna ska få använda speciell baddräkt under simlektionerna. Ansvar: idrottslärarna

Eleverna ska få använda religiösa attribut under skoldagen och även under idrotten. Ansvar: rektorerna och idrottslärarna

Ansvarig

Se under respektive insats

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Indelning efter kön

Områden som berörs av insatsen

Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

Att personalen inte slentrianmässigt ska utgå från kön och därigenom komma ifrån känsliga situationer för elever som funderar kring sin könsidentitet. Prova detta och utvärdera i slutet av höstterminen.

Insats

Alla lärare ska tänka på att inte tilltala elever som tjejer eller killar utan att hitta något neutralt tilltalssätt. Det finns elever som inte kan identifiera sig med sitt biologiska kön. Tänka på att i undervisning inte gruppera efter tjejer och killar rent slentrianmässigt utan att tänka ut syftet med att gruppera så. Detta för att komma ifrån känsliga situationer där elever inte uppfattar sig som det ena eller det andra.

Ansvarig

Alla lärare

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret.

Namn

Ickeheteronormativa exempel

Områden som berörs av insatsen

Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Att ifrågasätta och utmana heteronormen. Vi utvärderar detta i slutet av höstterminen.

Insats

Att i undervisning även använda icke-heteronormativa exempel för att beskriva saker och lyfta fram exempel under lektionerna.

Personalen ska tänka normkritiskt och om möjligt uppmärksamma detta i det kollegiala lärandet (lektionsbesök).

Ansvarig

Alla ämneslärare

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret

Namn

Könsneutrala miljöer

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Att hitta miljöer där hbtq-personer känner sig trygga.Utvärdering av detta sker i slutet av höstterminen.

Insats

Vi ska se över omklädningsrum och se om de kan göras mer trygga t.ex med duschkabiner, avskärmningar eller liknande.

Det ska finnas vissa toaletter på skolan som är könsneutrala som också är skyltade som könsneutrala.

Ansvarig

Rektor

Datum när det ska vara klart

September 2015

Namn

Bredda kunskaperna om sexuell läggning och könsidentitet

Områden som berörs av insatsen

Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Skapa acceptans för alla elever på skolan oavsett sexuell läggning och könsidentitet.Utvärdering av detta sker i slutet av vårterminen 2016.

Insats

Prata med eleverna om sexuell läggning och könsidentitet för att bredda deras kunskaper. Avdramatisera allt detta. Både lärare och elever behöver jobba med sin vidsynthet. Det är viktigt att ta upp detta redan i sjuan och diskussionerna kring detta kan med fördel kopplas ihop med besöket på ungdomsmottagningen. Lyft upp i diskussion att sexuell identitet/läggning inte har något syfte, utan det handlar om naturlig variation som ibland får vissa effekter och vissa är vanligare. (Inte onormalt, bara mindre ofta förekommande) Skilj på individ och population. Varje individ har inte ansvar för hela artens överlevnad.

Ansvarig

Mentorer, ämneslärare

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Lyfta fram genus i undervisningen

Områden som berörs av insatsen

Kön

Mål och uppföljning

Att lyfta fram genusfrågan och jämföra kvinnors och mäns villkor i världen och genom historien.

Uppföljning sker i slutet av läsåret.

Insats

Kurator håller i föreläsning om genus på niornas temadag om sex- och samlevnad.

I olika ämnen lyfta fram både kvinnliga och manliga förebilder inom de olika ämnena, i skönlitteratur om även andra förebilder.

Analysera varför det ser ut som det gör angående skillnader mellan män i kvinnor i litteraturen och historien.

Ansvarig

Ämneslärare, kurator

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Yrkesval

Områden som berörs av insatsen

Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Att utmana stereotypa föreställningar när det gäller yrkesval.

Arbetet utvärderas av SYV i slutet av läsåret.

Insats

Framtida yrkesval - hjälpa eleverna att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas till stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper, kön eller etnisk tillhörighet.

Ansvarig

SYV

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

-Trivselenkät genomfördes i november.

-Olweusenkäten genomfördes i mars/april.

-Enkäten Pilen genomfördes i januari för åk8, föräldrar i åk8 och föräldrar i särskolan.

-Mentorerna har haft olweus klassmöten där klassklimat och värdegrund diskuteras 2 ggr/månad.

-På olweus samtalsgrupper för all personal har stämningen i skolan kan diskuteras och rutiner för vårt arbete med diskriminering och kränkning setts över.

-Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med samtliga elever i åk 7 samt nya elever där möjlighet getts att ta upp frågor kring trivsel och psykosocial skolsituation.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Sexuell läggning

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Elever svarar på trivselenkäten och olweuenkäten och diskuterar resultatet i klasserna och kommer med förslag på insatser.

Årskurs åtta svarar även på Pilenenkäten.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen deltar i olweus samtalsgrupper där diskusskoner förs angående klimatet på skolan. De diskuterar även i arbetslag resultaten från trivselenkäten och kommer med förslag på insatser. I Pilen görs även en självskattning av den egna verksamheten.

Resultat och analys Trivselenkäten

92% känner sig ganska trygg eller mycket trygg.

Det ställe där de flesta eleverna trivs bäst är klassrummen.

Det ställen man känner sig minst trygg är Ringen (fritids), toaletterna och omklädningsrummen.

De korridorer som man är otryggast i är A2- och C1-korridoren.

Det eleverna tycker är viktigast för att öka trivseln är att fräscha upp korridorer och klassrum samt skapa fler utrymmen att vara på under rasterna.

Olweusenkäten

84% trivs bra eller mycket bra på Edsbergsskolan.

4,8% uppger att de blivit mobbade de senaste månaderna (6,8% av pojkarna och 2,7% av flickorna. Det är något högre än genomsnittet för pojkarna i kommunen och något lägre för flickorna).

Den vanligaste formerna mobbning som eleverna uppger att de utsatts för är: 1) Andra elever har spridit falska lögner om mig och försökt få andra att tycka illa om mig. 2) Verbal mobbning.

De vanligaste ställena för mobbning uppger eleverna vara 1) Korridorer 2) I klassrummet 3) På skolgården.

5,9% av eleverna uppger att de blivit mobbade med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. Speciellt pojkarna uppger detta.

5,9% av eleverna uppger att de blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer m min hudfärg eller invandrarbakgrund.

Speciellt pojkarna uppger detta.

46,1% av eleverna tycker att personalen ofta eller nästan alltid gör något för att stoppa det när en elev blir mobbad i skolan.

88% av eleverna tycker lite synd eller tycker mycket synd om den som utsätts för mobbning.

3,4% av eleverna uppger att de varit med och mobbat andra elever.

3,4% av eleverna uppger att personal i skolan pratat med dem om att de mobbat andra elever.

Generellt är det vanligare att pojkar blir utsatta för kränkningar och det är även vanligare att det är pojkar som utsätter. Pojkar tycker också i större utsträckning att de som blir utsatta för mobbning får skylla sig själva.

Pilen

75% av eleverna tycker det stämmer bra eller stämmer ganska bra att det är roligt att gå i skolan 82% av eleverna tycker det stämmer bra eller stämmer ganska bra att de känner sig trygga i skolan

60% av eleverna tycker att det stämmer bra eller stämmer ganska bra att lärarna behandlar pojkar och flickor lika.

Övriga observationer

Många i personalen upplever att eleverna sällan umgås med andra elever utanför sin egen grupp. Dessa grupper kan vara indelade med tanke på etnisk bakgrund, om man går i en profil eller inte, eller om man går särskola eller grundskola.

Förebyggande åtgärder

Namn

Kompisgrupper

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön och Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Säkerhetsställa att nya elever får ett bra mottagande. Underlätta för eleverna att lära känna varandra över gränserna, för att få en mindre segregerad skola och skapa trygghet och trivsel.

Mottagandet utvärderas i arbetslagen och följs upp i ledningsgruppen i december 2015. Utvärderingen analyseras och analysen dokumenteras och används till förbättringar kommande år.

Åtgärd

Alla sjuors mentorstid läggs parallell för att underlätta att träffas i olika konstellationer över klassgränserna. Eleverna ska tillhöra olika kompisgrupper som är blandade från de olika klasserna.

Motivera åtgärd

Skolan har i våra kartläggningar upplevts som segregerad, i fråga om etniska grupper, årskurser, och profiler (idrotts och engelskaprofil), och många elever rör sig sällan utanför sin grupp. Med denna insats vill vi skapa möjligheter att umgås över gränserna.

Ansvarig

Biträdande rektor är ansvarig för att skapa schema. Mentorer är ansvariga för att arrangera träffarna.

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret.

Namn

Nolltolerans mot kränkande ord

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Att kränkningarna ska upphöra.

Åtgärd

All personal och elever ska tydligt markera om de hör kränkande kommentarer. Speciellt vill vi uppmärksamma kommentarer med sexuell innebörd och kommentarer angående hudfärg eller invandrarbakgrund.

Motivera åtgärd

Många på skolan uppger i olweusenkäten att de utsatts för dessa typer av kränkning (se kartläggning)

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Att behandla elever lika

Områden som berörs av åtgärden

Kön

Mål och uppföljning

Att arbeta med personalen så att vi blir medvetna om på vilket sätt vi behandlar flickor och pojkar olika.

Åtgärd

Kollegialt lärande: hur behandlar vi eleverna utifrån kön? Detta ska observeras under klassrumsbesök.

Niornas avslutningsfest: vi gör bordsplacering och tar om möjligt hänsyn till elevernas önskemål, men det spelar ingen roll om man hamnar bredvid en pojke eller flicka. Eleverna ska inte bli indelade i par - man "går" inte med någon speciell på balen, man får en bordsplacering.

Uttagning av olika roller i uppträdanden, t.ex luciafirande ska vara oberoende av vilket kön eleven tillhör.

Motivera åtgärd

Enligt kartläggningen tycker 60% att lärarna behandlar flickor och pojkar lika.

Ansvarig

Mentorer och ämneslärare

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Pojkars kränkningar

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling och Kön

Mål och uppföljning

Att minska kränkningar mellan pojkar.

Åtgärd

Personalen ska utbildas i materialet Machofabriken som vi sedan kan ta upp med våra pojkar.

Motivera åtgärd

Olweusrapporten visar att pojkar oftare kränker och blir oftare kränkta. Pojkarnas attityder till kränkningar är också hårdare.

Ansvarig

Rektor

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Namn

Riktad rastvärdsverksamhet

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Att eleverna ska känna sig trygga på alla delar av skolan.

Åtgärd

De som är rastvärdar ska koncentrera sitt värdskap på de platser som upplevs som otrygga, t.ex Ringen, trånga korridorer (t.ex A2) och korridorer där många nior har sina skåp.

Motivera åtgärd

Ringen och vissa korridorer är enligt trivselenkäten ställen där eleverna känner sig otrygga.

Ansvarig

De som är rastvärdar

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela terminen

Namn

Se över toaletternas lås

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Att eleverna ska känna sig trygga på skolans toaletter.

Åtgärd

Se över toaletternas lås och dörrar och se till att laga dem där det behövs.

Motivera åtgärd

Enligt trivselenkäten känner sig eleverna otrygga på skolans toaletter och en del har även sagt att de har "toalettvakter"

utanför för att ingen ska rycka upp dörren, då låsen och dörrarna inte är i gott skick.

Ansvarig

Vaktmästare

Datum när det ska vara klart

Innan läsåret startar

Namn

Se över omklädningsrummen

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Att våra elever ska känna sig trygga i omklädningsrummen.

Åtgärd

Att se över den fysiska miljön i duscharna och komma med förslag på hur man kan göra duscharna tryggare för alla våra elever, oberoende av kön, sexuell läggning och könsidentitet.

Motivera åtgärd

Många elever uppger att de är otrygga i omklädningsrummen.

Ansvarig

rektor, idrottslärare och vaktmästare

Datum när det ska vara klart

Under höstterminen

Namn

Öka förtroendet för personalens engagemang

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Att personalen ska bli bättre på att reagera tydligt och snabbt vid kränkningar och på att visa eleverna vad vi gör för att motverka mobbning och kränkningar.

Åtgärd

All personal ska tydligt och på en gång markera mot kränkningar som den hör och t.ex inte vänta tills efter lektionen. Allvarssamtalen sker alltid utan att de som inte är inblandade vet om det, vilket gör att det är svårt för eleverna att se vad vi gör. Vi ska därför vara tydligare med att berätta vad som händer om någon utsätts för kränkningar och informera om vår åtgärstrappa.

Motivera åtgärd

Enligt olweusenkäten uppger många att de inte tycker att personalen gör något åt mobbning och kränkningar.

Ansvarig

All personal, mentorer

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår hela läsåret

Rutiner för akuta situationer

Policy

På Edsbergsskolan ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Om någon i personalen hör något som kan uppfattas som kränkande ska personalen markera tydligt att detta inte är acceptabelt beteende och att det måste sluta omedelbart.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Genom rastvaktsschema och kartläggning av vilka områden som upplevs som otrygga samt tidig rapportering till mentorer vid kränkningar hoppas vi kunna uppmärksamma utsatta elever på ett tidigt stadium.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Eleven kan vända sig till vem som helst i personalen som hen känner förtroende för. Rekommendationen är att vända sig först och främst till mentor eller kurator, men alla i skolan ska kunna ta upp en anmälan om kränkande behandling.

Föräldrar rekommenderas först att kontakta mentorer om de misstänker eller har fått kännedom om kränkande behandling eller mobbning. I andra hand kan även kurator kontaktas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Om någon i personalen som uppmärksammar att någon elev blir utsatt för något som uppfattas som kränkande ger denne en tillsägelse till eleven som kränker och informerar sedan den utsattes mentor om detta. Om den som utsätter går i en annan klass bör även hens mentor kontaktas.

Mentor utreder detta vidare om det behövs. Hur detta görs beror på hur situationen ser ut. Några exempel på hur det kan göras är:

utöka sina egna observationer prata med den utsatte höra med sina kolleger

göra anonyma skriftliga undersökningar i klassen göra korta personliga intervjuer med eleverna i klassen prata med elevens vårdnadshavare.

Det som framkommer dokumenteras av mentor i en dokumentet “Utredning om kränkande behandling, diskriminering och mobbning”.

Om utredningen visar att det förekommer mobbning eller trakasserier går mentor vidare med att

prata med den utsatte eleven för att ge stöd och försäkran om att skolan ska göra allt som den kan för att

mobbningen/trakasserierna ska upphöra och informera om vad mentorn har för avsikt att göra för att så ska ske (kan vara bra att informera om åtgärdstrappan). Det är viktigt att komma överens med eleven om att hen ska berätta för mentor om

mobbningen/trakasserierna fortsätter. (se olweusboken kap 9 sid 4)

Tillsammans med en annan vuxen i skolan ha ett allvarligt samtal med den som utsätter. (det kan vara tillsammans med mentorskollegan eller någon annan. Om man är osäker på hur detta allvarssamtal ska hållas kan det vara bra att göra det tillsammans med någon som är van vid att hålla sådana samtal). Budskapet i ett sådant samtal ska vara tydligt: 1) Att vi vet att detta har hänt. 2) Att vi inte accepterar mobbning/trakasserier i vår skola och att vi kommer se till att det upphör. 3) Att vi kommer att följa upp det. 4) Att det kommer att bli negativa konsekvenser om mobbningen/trakasserierna inte upphör k. 5) Vi kommer att kontakta vårnadshavare. (se kap 9 sid 6)

Både den utsatte och den som utsätter ska erbjudas kuratorssamtal.

Vårdnadshavare till både den utsatte och den som utsätter kontaktas.

Det som framkommer av samtalen dokumenteras i rapporten.

Mentor sparar dokumentationen. En kopia skickas till kurator för arkivering.

Uppföljning sker med den utsatte eleven 1-2 veckor efter allvarssamtalet.

OBS: sexuella trakasserier och våld ska direkt ges vidare till rektor som avgör om en polisanmälan ska göras.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

När någon får reda på att elev kränks av personal ska detta rapporteras till biträdande rektor eller rektor som utreder om vad som hänt och utifrån det vidtar åtgärder.

Rutiner för uppföljning

Se ovan

Rutiner för dokumentation

Se ovan

Ansvarsförhållande

Rektor är ytterst ansvarig för rutiner och allt arbete mot kränkande behandling.Kurator är den som initierar och driver frågorna i